Svensk standard för redovisningstjänster Utgåva 2014

Transkript

1 Svensk standard för redovisningstjänster Utgåva 2014

2 Svensk standard för Redovisningstjänster, Reko FAR och SRF

3 Att mångfaldiga innehållet i denna bok helt eller delvis är förbjudet enligt lagen om upphovsrätt. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering e t c. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko Upplaga 2014 Stockholm december 2013 Utges av FAR Akademi AB och Redovisningskonsulterna SRF Servicebyrå AB FAR Akademi AB Box 6417, Stockholm Tel: E-post: kundservice@far.se Redovisningskonsulterna SRF Servicebyrå AB Klarabergsgatan 33, Stockholm Tel: E-post: info@srfkonsult.se Sättning: Erik Engström Tryck: Elanders Sweden AB FAR ISBN SRF ISBN FAR och SRF

4 Förord Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, har utarbetats av FAR branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare, och SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. Den första utgåvan utkom 2008 och har sedan dess blivit normgivande för god sed vid utförande av redovisningstjänster och en erkänd kvalitetsstandard i branschen och näringslivet. För auktoriserade redovisningskonsulter och deras medarbetare utgör Reko en obligatorisk standard att följa i sitt arbete. Denna utgåva är en fortsatt utveckling av den helt omarbetade utgåvan för Arbetet har bedrivits genom de båda organisationernas gemensamma Reko-grupp och den nya versionen har remissbehandlats internt för att tillvarata samlad erfarenhet sedan förra utgåvan. I den nya versionen har särskild vikt lagts vid strukturen och det praktiska arbetet, vilket har inneburit att vissa Reko har flyttats och slagits samman. Dessutom har en anpassning av vissa kravnivåer gjorts till den erfarenhet som inhämtats från den tidigare versionen. Standarden presenterar en övergripande metodik som den auktoriserade redovisningskonsulten ska tillämpa i sitt arbete för att redovisningen och de utförda tjänsterna ska få hög kvalitet. Den praktiska tillämpningen och behovet av anpassning till standarden kommer dock att påverkas av det enskilda redovisningsföretagets storlek och inriktning, samt hur arbetet har organiserats i övrigt. FAR och SRF har en gemensam målsättning att skapa hög kvalitet på redovisningstjänster genom auktorisationen av redovisningskonsulter och Reko-standarden. Det är därför en förhoppning att det gemensamma arbetet ska ge tydlig nytta för såväl enskilda redovisningskonsulter som för näringsliv och samhälle. Stockholm den 1 december 2013 Reko-gruppen: Anders Bernåker, ordförande (SRF) Lena Sjöblom (FAR) Mikael Carlson (SRF) Annelie Dahlqvist (FAR) FAR och SRF 3

5 Innehåll Ordlista 6 Inledning 12 Reko Ramverk för redovisningstjänster I. Allmänt om standarden 13 II. Ska-krav i standarden 15 III. Definition av och mål för ett redovisningsuppdrag 17 Reko Regelverk och tillämpningsanvisningar 1. Målsättningar och ansvar 19 Reko 110 Mål och generella principer 20 Reko 120 Redovisningskonsultens ansvar 23 Reko 130 Redovisningskonsultens tystnadsplikt 25 Reko 140 Redovisningskvalitet 28 Reko 150 Skyldighet att ta hänsyn till lagar och regler 31 Reko 160 Rimlighetsanalyser Byrårutiner och kvalitetssäkring 35 Reko 210 Kvalitetssäkring av redovisningsverksamheten 36 Reko 240 Redovisningskonsultens dokumentation Antagande och omprövning av uppdrag 43 Reko 310 Antagande och omprövning av uppdrag 44 Reko 320 Förståelse av verksamheten 47 Reko 330 Uppdragsavtal 50 Reko 350 Kombiuppdrag Planering 57 Reko 410 Planering 58 Reko 420 Principer och förutsättningar för uppdragets utförande 61 Reko 450 Områden i redovisningen som kräver särskild uppmärksamhet 63 4 FAR och SRF

6 5. Utförande 65 Reko 520 Felaktigheter i redovisningen 66 Reko 525 Uppskattningar i redovisningen 68 Reko 530 Löpande bokföring 70 Reko 540 Betalningsuppdrag 74 Reko 545 Löneserviceuppdrag 76 Reko 560 Bokslut och årsbokslut/årsredovisning 78 Reko 565 Periodbokslut 82 Reko 570 Rådgivningsuppdrag 84 Reko 575 Budgetar och prognoser 86 Reko 590 Insourcinguppdrag 88 Reko 595 Användning av annans arbete Rapportering 96 Reko 610 Mottagare av rapporter 97 Reko 620 Löpande rapportering 99 Reko 630 Rapportering av årsbokslut/årsredovisning 102 Reko 640 Rapportering vid väsentliga händelser 104 Reko 650 Skattedeklaration 107 Reko 655 Inkomstdeklaration 109 Reko 660 Nyckeltal 113 Reko 665 Kassaflöden 115 Reko 670 Bokslutsrapport 117 Reko 680 Periodbokslutsrapport 121 Reko 690 Upplysning om bokslutsrapport Avslut av uppdrag 127 Reko 710 Avslut av uppdrag 128 Översättningstabell 131 FAR och SRF 5

7 Ordlista Ordlista Nedan definieras ett antal viktiga uttryck så som de används i denna standard. I de fall inte något annat sägs där uttrycket förekommer gäller de definitioner som framgår nedan. Auktoriserad redovisningskonsult Med auktoriserad redovisningskonsult avses en redovisningskonsult som är kvalificerad för och har uppfyllt de krav som ställs för auktorisation hos FAR eller SRF, som är de branschorganisationer som auktoriserar redovisningskonsulter. Auktorisationen upprätthålls genom aktivt medlemskap hos FAR eller SRF. Bestyrkande Med bestyrkande avses att en yrkesutövare (revisor) uttalar en slutsats avsedd att användas för att vitsorda ett förhållande eller öka graden av förtroende för en rapport gentemot utomstående. Bokföring Med bokföring avses fullgörande av bokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen. Bokslut Med bokslut avses avslut av den löpande bokföringen för räkenskapsåret, med nödvändiga kompletteringar och bokslutstransaktioner för att bestämma räkenskapsårets resultat och företagets finansiella ställning. Bransch Med bransch avses de områden som FAR och SRF organiserar medlemmar inom, d v s redovisning, revision och rådgivning. Branschorganisation Med branschorganisation avses i standarden FAR och SRF. Byråjäv Med byråjäv avses att revisorn, eller någon som är verksam i samma revisionsföretag som revisorn, inte får biträda uppdragsgivaren vid grundbokföring eller medelsförvaltning. Se vidare i Reko 350 Kombiuppdrag. Byrårutiner Med byrårutiner avses de instruktioner, arbetsmetoder och kontroller som redovisningsföretaget tillämpar i sin verksamhet så att lagar och regler, samt Reko uppfylls i utfört arbete. 6 FAR och SRF

8 Ordlista Dokumentation Med dokumentation avses det material (arbetspapper, tjänsteanteckningar, kopior m m) som upprättats av och för redovisningskonsulten, eller som redovisningskonsulten inhämtat och bevarat i samband med genomförandet av redovisningsuppdraget. Dokumentationen kan vara i fysisk eller elektronisk form. Extern bekräftelse Med extern bekräftelse avses ett förhållande som bekräftas av utomstående. FAR Med FAR avses Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare. Fel Med fel avses sådana felaktigheter i redovisningen och/eller i de finansiella rapporterna som inte är avsiktliga utan som uppstår av misstag eller bristande kunskap. Finansiella rapporter Med finansiella rapporter avses förutom årsbokslut/årsredovisning även balansräkningar, resultaträkningar, koncernredovisningar, finansieringsanalyser (presenterade som t ex analys av kassaflöde eller finansiering), tilläggsupplysningar samt andra sammanställningar och upplysningar som ingår i de finansiella rapporterna. Förbjudet lån Med förbjudet lån avses lån som lämnats i strid med bestämmelserna i aktiebolagslagen. Företagsledning Med företagsledning avses den eller de personer som har verkställande ansvar för hur företagets verksamhet bedrivs. Förståelse av verksamheten Med förståelse av verksamheten avses en redovisningskonsults allmänna kunskap om den bransch som företaget verkar i, påverkan av samhällsekonomin, samt mer specifika kunskaper om det aktuella företagets struktur, ekonomiska samband och beroendeförhållanden. FAR och SRF 7

9 Ordlista God redovisningssed God redovisningssed baseras på ordalydelsen i lagar och regler inom redovisning, och utgör en tolkning av hur dessa bör tillämpas utifrån de syften och de allmänna principer som reglerna ger uttryck för. Bokföringsnämnden har ansvaret för utvecklingen av normgivning som ger vägledning för den faktiska tilllämpningen. I avsaknad av uttalanden från normgivande organ ska vägledning hämtas från förekommande praxis. God yrkessed för redovisningstjänster God yrkessed för redovisningstjänster innebär att följa Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, samt de yrkesetiska regler som följer av medlemskapet i den branschorganisation som redovisningskonsulten är ansluten till, FAR eller SRF. Ingående balanser Med ingående balanser avses de saldon som finns vid räkenskapsårets början. Ingående balanser baseras på de utgående balanserna för föregående räkenskapsår och de redovisningsprinciper som använts där. Insourcing Med insourcing avses ett uppdrag som utförs i uppdragsgivarens system och miljö, i uppdragsgivarens lokaler, d v s ett bemanningsuppdrag hos uppdragsgivaren (t ex ekonomichef att hyra). Kombiuppdrag Med kombiuppdrag avses att samma revisionsföretag biträder en uppdragsgivare med redovisningstjänster och utför bestyrkandeuppdrag. För kombiuppdrag gäller särskilda regler om byråjäv. Kvalitetskontroll Med kvalitetskontroll avses den externa granskning av utfört arbete och uppfyllande av krav som följer av medlemskapet i den branschorganisation som redovisningskonsulten är ansluten till, FAR eller SRF. Kvalitetssäkring Med kvalitetssäkring avses de interna riktlinjer och rutiner som ett redovisningsföretag har för att ge betryggande säkerhet för att alla redovisningsuppdrag utförs enligt god yrkessed för redovisningstjänster. Löpande bokföring Med löpande bokföring avses den bokföring inklusive avstämningar som utförs löpande under redovisningsperioden. 8 FAR och SRF

10 Ordlista Normgivande organ Med normgivande organ avses t ex Bokföringsnämnden, Rådet för finansiell rapportering och International Accounting Standards Board, IASB. Oegentlighet Med oegentlighet avses sådana fel i redovisningen och/eller i de finansiella rapporterna som hänför sig till en medveten och avsiktlig handling. Outsourcing Med outsourcing avses att en redovisningskonsult ansvarar för uppläggning och genomförande av en eller flera processer i uppdragsgivarens verksamhet. Ett outsourcinguppdrag kan utföras på redovisningsföretaget eller hos uppdragsgivaren. Periodbokslut Med periodbokslut avses ett bokslut för en avgränsad del av ett räkenskapsår som tar sin utgångspunkt i det registrerade räkenskapsårets början. Ett periodbokslut ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning som är uppställda enligt 9 kap 3 årsredovisningslagen. Planering Med planering avses att utarbeta en handlingsplan och rutinbeskrivning för redovisningsuppdraget, samt ett arbetsprogram för uppdragets förväntade struktur, omfattning och förläggning i tiden. Proaktiv Med proaktiv avses att redovisningskonsulten mot bakgrund av sin kunskap om uppdragsgivarens verksamhet och behov ska agera till gagn för denne genom att verka för och föreslå förbättringar. Redovisningsföretag Med redovisningsföretag avses ett företag eller en grupp av företag som utför redovisningstjänster. Redovisningskonsult Med redovisningskonsult avses, om inte något annat anges i denna standard, en person som yrkesmässigt tillhandahåller redovisningstjänster. Redovisningssystem Med redovisningssystem avses den serie av aktiviteter och dokument hos ett företag, med vars hjälp företaget behandlar transaktioner som utgör en ekonomisk redovisning. Sådana system identifierar, samlar, analyserar, beräknar, klassificerar, registrerar, sammanställer och rapporterar transaktioner och andra affärshändelser. FAR och SRF 9

11 Ordlista Reko Med Reko avses Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, såsom den uttrycks i denna skrift. Revisionsföretag Med revisionsföretag avses antingen ett företag eller en enskild näringsidkare som utför revisionsverksamhet. Räkenskapsinformation Med räkenskapsinformation avses de poster som definieras i 1 kap 2 bokföringslagen. Ska-krav Med ska-krav avses obligatoriska krav som utgör grunden för Reko och som redovisningskonsulten alltid måste följa för att anses uppfylla standarden. SRF Med SRF avses Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. System för intern kontroll Med system för intern kontroll avses alla de riktlinjer, rutiner och interna kontroller som företagsledningen har infört för att uppnå målet att, så långt det är praktiskt möjligt, säkra att verksamheten sköts väl och effektivt. Häri ingår rutiner som syftar till att de riktlinjer som ledningen lagt fast följs, att tillgångar skyddas, att oegentligheter och fel upptäcks och förhindras, att redovisningen är riktig och fullständig samt att tillförlitliga finansiella rapporter upprättas i rätt tid. Uppdragsbeskrivning Med uppdragsbeskrivning avses en skriftlig beskrivning av uppdragets omfattning samt rutiner som klargör vilka överenskommelser som gjorts med uppdragsgivaren. Uppdragsbeskrivningen är normalt en del av uppdragsavtalet. Uppdragsavtal Med uppdragsavtal avses det avtal som tecknas mellan ett redovisningsföretag och en uppdragsgivare (kund). Uppdragsavtalet består normalt av ett uppdragsbrev med allmänna villkor samt eventuella bilagor. Uppdragsgivare Med uppdragsgivare avses det företag, den person eller den grupp av personer som redovisningsföretaget har tecknat ett uppdragsavtal med. 10 FAR och SRF

12 Ordlista Uppskattningar i redovisningen Med uppskattningar i redovisningen avses beloppsmässig bestämning av poster när det inte är möjligt att exakt bestämma posternas värde. Utomstående Med utomstående avses fysisk eller juridisk person som inte omfattas av uppdragsavtalet. Väsentliga brister Med väsentliga brister avses avsaknad av fullständig information om ett förhållande som kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Väsentliga fel Med väsentliga fel avses utelämnad eller felaktig information som kan påverka de beslut som användaren av de finansiella rapporterna fattar på basis av informationen i rapporterna. Årsbokslut Med årsbokslut avses den finansiella rapport som definieras i 6 kap 4-5 bokföringslagen, vilket innebär att ett årsbokslut består av en resultaträkning och en balansräkning samt vissa tilläggsupplysningar. Årsredovisning Med årsredovisning avses den finansiella rapport som definieras i 2 kap 1 årsredovisningslagen, vilket innebär att en årsredovisning består av en balansräkning, en resultaträkning, tilläggsupplysningar och en förvaltningsberättelse, samt i större företag även en finansieringsanalys. Överlämningsbart skick Överlämningsbart skick är ett uttryck för att beskriva omfattningen av den dokumentation som redovisningskonsulten ska upprätta. Med detta avses att dokumentationen ska vara tillräckligt uttömmande, informativ och överskådlig så att en annan redovisningskonsult kan förstå och överta uppdraget samt fortsätta arbetet. FAR och SRF 11

13 Inledning Inledning Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, är en metodik som ska tillämpas av auktoriserade redovisningskonsulter och deras medarbetare i sin yrkesutövning. Målsättningen är att standarden ska leda till hög kvalitet på det arbete som utförs av en redovisningskonsult. Standarden fokuserar enbart på hur själva arbetet ska utföras och den innehåller inte några redovisningsregler. Syftet med att tillämpa standarden, i kombination med goda kunskaper inom de arbetsområden som standarden omfattar, är att skapa en hög kundnytta baserat på en underliggande redovisning som är rätt från början. Rapporteringen ska vara tydlig och lättförståelig och bidra till ett bra beslutsunderlag i uppdragsgivarens verksamhet. För att målsättningen ska uppnås är standarden indelad i två delar, varav den ena utgörs av ett ramverk med grundläggande principer och den andra av regelverk med tillämpningsanvisningar som ger vägledning om hur regelverket kan tolkas och tillämpas i praktiken. Detta innebär att varje avsnitt har sin regeldel med tillämpningsanvisningar. Framställningen är uppbyggd enligt ett processtyrt synsätt med början i grundläggande principer för ansvar och organisation, som följs av de olika stegen i arbetsprocessen i den ordning dessa normalt uppstår. Regeldelen utgörs av ett antal Reko som anger hur ett visst arbetsmoment ska eller bör utföras. Dessa delar är oftast mer formellt framställda. Tillämpningsdelen till varje regel är mera resonerande kring hur respektive regel bör eller kan tillämpas i det praktiska arbetet, ibland med stöd av något exempel. Sambandet mellan de båda delarna är dock att regelverket alltid har prioritet framför tillämpningsdelarna. De senare är enbart till för att vägleda om hur regeln bör tolkas. Utöver tillämpningsdelen finns ett antal FAQ (vanliga frågor och svar) kring standardens olika delar publicerade på FARs och SRFs hemsidor. Syftet med dessa är detsamma som med tillämpningsdelen, att ge vägledning om en tänkbar tolkning av regelverket i enskilda situationer, och aldrig att utgöra något regelverk i sig som får företräde framför standardens olika Reko. Till regelverket hör även ett antal obligatoriska ska-krav som utgör grunden för standarden. Det innebär att prioritetsordningen vid tolkning och tillämpning av standarden är enligt följande: 1. Ska-kraven i ramverket 2. Reko i regeldelen 3. Tillämpningsanvisningar till enskilda Reko 4. FAQ som har publicerats av branschorganisationerna Skulle några oklarheter uppstå kring tolkningen i enskilda situationer hänvisas till sakkunniga inom den branschorganisation som den enskilde medlemmen tillhör, FAR eller SRF. 12 FAR och SRF

14 Reko Ramverk för redovisningstjänster Reko Ramverk för redovisningstjänster Ramverket består av följande delar: I. Allmänt om standarden: Ramverket behandlar redovisningsuppdrag som utförs av redovisningskonsulter. Det ger en referensram för redovisningskonsulter och den som anlitar en redovisningskonsult (uppdragsgivaren), samt andra som är intressenter i ett redovisningsuppdrag. II. Ska-krav i standarden: Denna del anger de ska-krav som utgör grunden för Reko. III. Definition av och mål för ett redovisningsuppdrag: Denna del definierar olika typer av redovisningsuppdrag och identifierar målet för ett redovisningsuppdrag. I. Allmänt om standarden 1. Standarden definierar och beskriver ett redovisningsuppdrags beståndsdelar och mål samt identifierar uppdrag där Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, är tillämplig. De grundläggande principerna beskrivs i ramverket, som ger en referensram för: a. auktoriserade redovisningskonsulter som utför redovisningsuppdrag och övriga närliggande konsultuppdrag och b. medarbetare som arbetar på ett redovisningsföretag med auktoriserade redovisningskonsulter och som deltar i redovisningsuppdrag och övriga närliggande konsultuppdrag. Även andra redovisningskonsulter rekommenderas att beakta denna standard i sitt arbete. I standarden kallas, av förenklingsskäl, alla som deltar i ett redovisningsuppdrag för redovisningskonsult, om inte någon annan benämning anges särskilt. 2. Standarden består av ett ramverk som ger en beskrivning av grundläggande principer och enskilda Reko med tillämpningsanvisningar. För att förstå och tillämpa enskilda Reko är det nödvändigt att beakta hela texten i standarden. Målsättningen med standarden är att bidra till en hög kvalitet på de redovisningstjänster som utförs, samt att vara ett stöd i redovisningskonsultens verksamhet. Standarden ska även förtydliga för näringsliv och andra intressenter vad som kan förväntas av en redovisningskonsults yrkesutövning. För att trygga kvaliteten på tjänsterna förbinder sig den som är auktoriserad redovisningskonsult att genomgå den vidareutbildning och de kvalitetskontroller som föreskrivs av branschorganisationerna FAR och SRF, samt att följa respektive organisations stadgar och yrkesetiska regler. FAR och SRF 13

15 Reko Ramverk för redovisningstjänster 3. Målet med ett redovisningsuppdrag är att redovisningskonsulten i sin yrkesutövning ska medverka till att skapa en hög kvalitet på redovisningen och rapporteringen, samt att bidra till ett bra beslutsunderlag i uppdragsgivarens verksamhet. Användare av den sammanställda finansiella informationen ska genom redovisningskonsultens medverkan enligt standarden kunna utgå från att tjänsten utförts med hög professionell kompetens och omsorg. De tillvägagångssätt som beskrivs i detta ramverk och enskilda Reko är dock inte utformade med syfte att redovisningskonsulten ska bestyrka den finansiella informationen. 4. En redovisningskonsult ska utföra samtliga uppdrag med integritet och vara objektiv i sina ställningstaganden. En redovisningskonsult ska verka för att uppdragsgivarens behov tillgodoses i varje enskilt uppdrag. 5. I undantagsfall kan en redovisningskonsult finna det nödvändigt att avvika från en Reko för att uppnå målet på ett mer effektivt sätt. När en sådan situation uppstår ska redovisningskonsulten motivera och dokumentera orsaken till avvikelsen. 6. Det är inte möjligt att utarbeta en standard som ger uttryck för god sed för redovisningstjänster som kan tillämpas överallt och som täcker alla situationer och omständigheter som en redovisningskonsult kan möta i ett redovisningsuppdrag. En viktig ansats vid tillämpningen av standarden är därför relevans och väsentlighet. Redovisningskonsulter ska betrakta standarden som grundläggande principer som de ska följa när de utför ett redovisningsuppdrag. Exakt vilka åtgärder som måste vidtas för att tjänsterna ska utmärkas av hög kvalitet och motsvara kraven i Reko i det enskilda fallet måste lämnas till varje enskild redovisningskonsult att professionellt bedöma. 14 FAR och SRF

16 Reko Ramverk för redovisningstjänster II. Ska-krav i standarden Standarden ger uttryck för god yrkessed för redovisningstjänster och hur en redovisningskonsult ska förhålla sig till olika situationer samt utforma sitt arbete. I vissa fall ger standarden inget utrymme för egen tolkning utan anger istället krav som redovisningskonsulten ska följa. Dessa har formulerats i ett antal övergripande krav som framgår av punkterna nedan och utgör grunden för Reko. Standarden innehåller följande ska-krav: 1. Redovisningsverksamhetens organisation Redovisningsverksamheten ska vara ändamålsenligt organiserad för att kunna bedrivas effektivt. Detta är en förutsättning för att kunna utföra ett uppdrag med hög kvalitet, samt att kunna uppfylla uppdragsgivarens behov på ett bra sätt. För att uppnå detta ska det finnas rutiner för: ledning av verksamheten, personalstruktur, vidareutbildning, arbetsprocesser samt IT-stöd och processer för kvalitetssäkring. Det ska finnas rutiner och riktlinjer för verksamheten som på ett tydligt sätt uttrycker hur ovanstående krav kan uppnås. 2. Antagande, omprövning och avslut av uppdrag En redovisningskonsult ska bara anta ett uppdrag när en bedömning av uppdragsförhållandena visar att redovisningsföretaget har eller kan skaffa nödvändig kompetens och tillgängliga resurser för att uppfylla uppdragsgivarens behov. Bedömningen ska också omfatta att relevanta yrkesetiska krav, såsom integritet och yrkesmässig objektivitet samt att lagar, regler och god redovisningssed kommer att kunna uppfyllas. Förutsättningarna för uppdraget ska omprövas löpande. Uppsägning av ett uppdrag ska bekräftas skriftligen till uppdragsgivaren. 3. Uppdragsavtal Redovisningskonsulten ska upprätta ett uppdragsavtal som beskriver uppdragets omfattning och arbetsfördelningen mellan redovisningsföretaget och uppdragsgivaren, samt i övrigt tydliggör villkoren för uppdraget. Uppdragsavtalet ska vara skriftligt och bekräftas skriftligen av båda parter. 4. Parternas ansvar Parternas ansvar ska definieras. Det är alltid uppdragsgivaren som har det formella ansvaret för företagets redovisning, även om redovisningskonsultens biträde är långtgående. Redovisningskonsulten får genom uppdragsavtalet ett ansvar mot uppdragsgivaren, att utföra de arbetsuppgifter som anges i uppdragsavtalet enligt kraven i Reko. FAR och SRF 15

17 Reko Ramverk för redovisningstjänster 5. Planering av arbetet Redovisningskonsulten ska planera och genomföra redovisningsuppdraget på ett professionellt sätt, med utgångspunkt i uppdragsgivarens behov, och i tillämpliga delar i samråd med denne. Planeringen ska vara skriftlig och bl a omfatta: bemanning, kompetensbehov, tidsåtgång, leveransplaner och områden som kräver särskild uppmärksamhet. Planeringen ska uppdateras vid väsentliga förändringar i uppdraget. 6. Förståelse av uppdragsgivarens verksamhet För att kunna utföra uppdraget med hög kvalitet ska redovisningskonsulten ha kunskap om och förståelse av uppdragsgivarens verksamhet. Detta är en förutsättning för att redovisningskonsulten ska kunna identifiera, förstå och hantera de händelser, transaktioner och förhållanden som kan ha en väsentlig påverkan på uppdragsgivarens redovisning. 7. Utförande En redovisningskonsult ska utföra redovisningsuppdrag och övriga närliggande konsultuppdrag enligt kraven i bokföringslagen, årsredovisningslagen och andra för uppdraget tillämpliga lagar och regler samt god redovisningssed. Därutöver ska uppdraget utföras enligt Reko samt med beaktande av respektive branschorganisations yrkesetiska regler. 8. Dokumentation Redovisningskonsultens arbete ska dokumenteras. Den egna dokumentationen ska innehålla väsentlig information om: uppdragets antagande, överenskommelser om uppdragets utförande och hur uppdraget har utförts. Dokumentationen ska vara skriftlig och göra det möjligt att följa hur uppdraget har utförts (överlämningsbart skick). 9. Rapportering Resultatet av redovisningskonsultens arbete ska rapporteras till uppdragsgivaren. Vid denna rapportering ska redovisningskonsulten se till att rätt information når rätt mottagare vid rätt tidpunkt. Rapporterna ska rimlighetsbedömas innan de överlämnas till uppdragsgivaren och vid behov kompletteras med skriftliga kommentarer. 10. Tystnadsplikt Redovisningskonsulten ska se till att uppdraget utförs enligt uppdragsavtalet, i enlighet med yrkesetiska regler samt med tystnadsplikt mot utomstående. Undantag från tystnadsplikten gäller enbart om avtal, lagstiftning eller myndighetsbeslut medför rätt till sådan information, samt för sådana situationer som följer av redovisningskonsultens professionella skyldigheter, t ex kvalitetskontrollen. 16 FAR och SRF

18 Reko Ramverk för redovisningstjänster III. Definition av och mål för ett redovisningsuppdrag 1. Med ett redovisningsuppdrag avses i denna standard ett uppdrag där ett redovisningsföretag biträder en uppdragsgivare med att sammanställa affärshändelser till en samlad ekonomisk information om företaget. Standarden uttrycker ett förhållningssätt som redovisningskonsulten ska följa. Vilka direkta åtgärder som krävs för att följa standarden i ett enskilt uppdrag är upp till redovisningskonsulten att bedöma, baserat på ramverket och de Reko som är tillämpliga på den aktuella uppdragstypen. Uppdraget kan ha olika inriktning, t ex: a. Bokföringsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid bokföring av affärshändelser, avstämningar och löpande rapportering av företagets resultat och ställning. b. Bokslutsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid upprättandet av bokslut för en avgränsad period av räkenskapsåret (periodbokslut), eller för hela räkenskapsåret som underlag för årsbokslut/årsredovisning. c. Årsbokslutsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid upprättande av årsbokslut utifrån ett färdigställt bokslut. d. Årsredovisningsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid upprättandet av årsredovisning utifrån ett färdigställt bokslut. e. Koncernredovisningsuppdrag: redovisningskonsulten biträder i arbetet med koncernredovisning. f. Övriga närliggande konsultuppdrag: Detta omfattar uppdrag som t ex: löneserviceuppdrag, betalningsuppdrag, övriga processhanteringsuppdrag (kund-/leverantörsreskontra), budgetar och prognoser, nyckeltal och kassaflöden, inkomstdeklarationer, skatterådgivning, rådgivning till företagsledningen och insourcinguppdrag. 2. Ett redovisningsuppdrag ska utföras med omsorg och på ett sådant sätt att tillämpliga lagar och regler kan följas. Redovisningskonsultens arbete med räkenskapsinformationen ska innefatta sådana rimlighetsanalyser att det blir säkerställt att den i allt väsentligt blir fullständigt och korrekt behandlad. Ett viktigt syfte med arbetet ska vara att ge uppdragsgivaren ett bra beslutsunderlag i sin verksamhet. Rapportering ska ske löpande och vara utformad så att den är lättförståelig för uppdragsgivaren. FAR och SRF 17

19 Reko Regelverk och tillämpningsanvisningar Reko Regelverk och tillämpningsanvisningar Regelverket formuleras enligt ett processtyrt synsätt genom att arbetet delas in i olika faser från målsättningar och ansvar till avslut av ett uppdrag. Under nedanstående avsnitt redovisas de olika Reko som innehåller den standard som föreskrivs tillsammans med tillämpningsanvisningar och i förekommande fall exempel och hänvisningar. 18 FAR och SRF

20 1. Målsättningar och ansvar 1. Målsättningar och ansvar Syftet med denna del av regelverket är att beskriva målsättningen med redovisningskonsultens arbete samt de generella principer som ska beaktas när ett redovisningsuppdrag utförs. Detta regleras av följande Reko: Reko 110 Mål och generella principer Reko 120 Redovisningskonsultens ansvar Reko 130 Redovisningskonsultens tystnadsplikt Reko 140 Redovisningskvalitet Reko 150 Skyldighet att ta hänsyn till lagar och regler Reko 160 Rimlighetsanalyser Regelverk och tillämpning inom detta område framgår av respektive Reko samt avsnittet som helhet. FAR och SRF 19

21 1. Målsättningar och ansvar Reko 110 Reko 110 Mål och generella principer 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om ett redovisningsuppdrags målsättningar och de generella principer som styr uppdragets utförande. 2. Redovisningskonsulten ska iaktta god redovisningssed, god yrkessed för redovisningstjänster uttryckt genom Reko och de yrkesetiska regler som styr redovisningskonsultens professionella ansvar, enligt vad som följer av medlemskapet i den branschorganisation som redovisningskonsulten är ansluten till, FAR eller SRF. 3. Redovisningskonsulten ska planera och genomföra uppdraget med integritet och på ett professionellt sätt med utgångspunkt i uppdragsgivarens behov. 4. Redovisningskonsulten bör ta initiativ och vara proaktiv i sitt förhållande till uppdragsgivaren. Det innebär att redovisningskonsulten bör vara aktiv i kontakten med uppdragsgivaren och baserat på sin kunskap om verksamheten föreslå förbättringar med utgångspunkt i företagets förutsättningar och mål. 5. All rapportering till uppdragsgivaren syftar till att utgöra ett bra beslutsunderlag i uppdragsgivarens verksamhet. Med rapportering avses t ex resultat- och balansrapporter och/eller annan sammanställd information om uppdragsgivarens verksamhet. Vad som utgör ett bra beslutsunderlag i olika situationer och vid olika tidpunkter kan skilja sig mellan olika uppdrag. Rapporteringen behöver därför anpassas till respektive uppdrag och stämmas av med uppdragsgivarens behov. 6. Uppdragsgivaren har ett självständigt ansvar för redovisningen. Uppdragsgivaren ska upplysas om sitt självständiga ansvar för företagets redovisning och de rapporter som baseras på denna, även då redovisningskonsultens biträde är långtgående. Ansvarsfördelningen mellan parterna, samt uppdragets omfattning ska preciseras genom ett uppdragsavtal. 20 FAR och SRF

22 1. Målsättningar och ansvar Reko 110 Tillämpningsanvisningar 110 Ett uppdrag ska utföras med integritet och yrkesmässig objektivitet samt i enlighet med de etiska regler som har fastställts av FAR och SRF. Nedanstående punkter är en översiktlig sammanställning av de principer som kommer till uttryck genom branschorganisationernas yrkesetiska regler. För den fullständiga lydelsen hänvisas till de yrkesetiska regler som beslutats av FAR respektive SRF. a. God yrkessed innebär att utföra sina arbetsuppgifter med gott omdöme och hög integritet. En redovisningskonsult får inte främja handlingar som strider mot lagar och regler. b. Professionellt uppträdande innebär att samtliga uppdrag ska utföras med integritet och yrkesmässig objektivitet. Integritet tar här sikte på att formulera sin egen uppfattning. Yrkesmässig objektivitet innebär att vara saklig och opartisk samt att det inte får förekomma intressekonflikter med uppdragsgivaren. c. Organisation av verksamheten. Hur verksamheten organiseras beror på respektive redovisningsföretags förutsättningar och storlek. Redovisningsföretaget bör utse en person som har ansvar för att redovisningsverksamheten är organiserad så att alla uppdrag kan utföras enligt god yrkessed och med professionellt uppträdande. d. Arvodesdebitering. Arvodet för ett uppdrag ska vara skäligt med hänsyn till uppdragets natur och omfattning. e. Tystnadsplikt. En redovisningskonsult får inte yppa vad som framkommit om en uppdragsgivare och dennes verksamhet för någon utomstående, såvida det inte finns en upplysningsplikt enligt lag, avtal eller professionell skyldighet. En redovisningskonsult får inte heller använda information från uppdraget på ett sätt som är till fördel, nytta eller skada för sig själv eller någon utomstående. f. Vidareutbildning. En redovisningskonsult ska löpande genomgå vidareutbildning för att upprätthålla och utveckla sin kompetens. Vidareutbildning kan delas in i fördjupning, uppdatering och specialisering. Vid val av vidareutbildning ska hänsyn tas till den inriktning redovisningskonsulten har, vilken typ av uppdrag som utförs, redovisningskonsultens planer om framtida uppdrag samt vilka utbildningar som genomgåtts tidigare. g. Yrkesutövning. En redovisningskonsult ska utföra sina uppdrag med omsorg och noggrannhet. Vidare ska redovisningskonsulten bara åta sig uppdrag som denne har eller kan skaffa nödvändig kompetens och resurser för. Risken i uppdraget ska bedömas och riktlinjer för att begränsa identifierade risker ska upprättas och följas. Yrkesutövningen ska bedrivas under ordnade former och med sund ekonomi. En ansvarsförsäkring anpassad till verksamheten ska finnas. FAR och SRF 21

23 1. Målsättningar och ansvar Reko 110 h. Förhållande till kollegor. En redovisningskonsult ska verka för att upprätthålla goda relationer både till sina kollegor inom samma redovisningsföretag och till övriga kollegor inom branschen. i. Publicitet och marknadsföring. I sin marknadsföring ska redovisningskonsulten ta sikte på sin egen professionella kompetens och de tjänster som kan levereras. Marknadsföringen får inte misskreditera kollegor inom branschen eller vara utformad på sådant sätt att utomstående intressenter kan få en felaktig bild av yrkeskåren. En redovisningstjänst som utförs enligt standarden ska ha som målsättning att uppnå en tydlig ansvarsfördelning, lägre risk i uppdraget, proaktivitet från redovisningskonsultens sida och en tät kontakt mellan parterna. 22 FAR och SRF

24 1. Målsättningar och ansvar Reko 120 Reko 120 Redovisningskonsultens ansvar 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om hur redovisningskonsulten ska agera i sin yrkesutövning och vilket ansvar redovisningskonsulten har. 2. Redovisningskonsulten ska bedriva sin verksamhet med omsorg och noggrannhet, samt på ett sådant sätt att gällande lagar och regler från myndigheter kan följas. 3. Om flera medarbetare deltar i ett redovisningsuppdrag ska en ansvarig person utses. Denne ska organisera och fördela arbetet till berörda medarbetare, samt se till att dessa är väl insatta i uppdragets omfattning och tidsplan. 4. Redovisningskonsulten har ett utförandeansvar mot uppdragsgivaren. Detta innebär att de arbetsuppgifter som redovisningskonsulten har påtagit sig enligt uppdragsavtalet ska planeras och utföras enligt Reko. 5. Redovisningskonsulten ska identifiera och reagera på undermåligt material. Om det finns väsentliga brister i uppdragsgivarens material ska redovisningskonsulten ta kontakt med uppdragsgivaren för att begära in nödvändiga kompletteringar. 6. Redovisningskonsulten ska verka för att uppdragsgivarens behov tillgodoses i varje enskilt uppdrag. Uppdragsgivarens intresse ska stå i centrum utan att redovisningskonsulten förlorar i integritet och yrkesmässig objektivitet, eller i övrigt åsidosätter sina yrkesetiska skyldigheter. För att kunna uppnå detta ska en redovisningskonsult vara aktiv i kontakten med uppdragsgivaren och verka för att en god relation upprätthålls. Kommunikationen med uppdragsgivaren ska anpassas till dennes behov och utformas på ett för uppdragsgivaren lättförståeligt sätt. 7. Redovisningskonsulten ska sträva efter att vara proaktiv i sitt arbete. Med detta avses att ha förståelse av uppdragsgivarens behov och utifrån dessa komma med förslag på åtgärder som gagnar uppdragsgivaren i dennes verksamhet. I arbetet är det viktigt att redovisningskonsulten agerar inom sitt kompetensområde. 8. Redovisningskonsulten ska löpande vara uppdaterad på tillämpliga lagar och regler som påverkar uppdragets utförande, samt bör löpande informera uppdragsgivaren om viktiga förändringar av dessa lagar och regler. 9. I rapporteringen till uppdragsgivaren ska informationen nå den person som avtalats som mottagare av rapporten. Rapporterna ska, innan de överlämnas, rimlighetsbedömas mot bakgrund av redovisningskonsultens kunskap om och erfarenhet av uppdragsgivarens förhållanden. Förtydligande kommentarer ska lämnas vid behov. Redovisningskonsultens rapportering får inte lämnas ut till utomstående utan att uppdragsgivaren först har godkänt detta, om inte sådant medgivande framgår av uppdragsavtalet. FAR och SRF 23

25 1. Målsättningar och ansvar Reko 120 Tillämpningsanvisningar 120 Redovisningskonsultens ansvar framgår av uppdragsavtalet. För att möta de krav som finns i detta måste redovisningskonsulten vara väl insatt i gällande lagar och regler, samt vara uppdaterad inom områden som berör uppdragsgivarens verksamhet. Det är även viktigt att ha en regelbunden kontakt med uppdragsgivaren för att kunna uppnå kundnytta i arbetet. Redovisningsföretaget ska bedriva sin verksamhet så att lagar och regler uppfylls. Ett viktigt exempel på detta är lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta innebär att det ska finnas rutiner för att förhindra att ett redovisningsföretags verksamhet utnyttjas för penningtvätt, samt att verksamheten ska registreras hos Bolagsverket i ett register över företag och fysiska personer som bedriver verksamhet inom bl a bokföring, redovisning, skatterådgivning m m. För att kunna leverera ett bra beslutsunderlag till uppdragsgivaren är det viktigt att redovisningskonsulten agerar utifrån uppdragsgivarens perspektiv och är proaktiv i sin roll som uppdragsgivarens rådgivare. Redovisningskonsulten behöver därför skaffa sig sådana kunskaper om uppdragsgivarens bransch och verksamhet som är nödvändiga för att kunna få en övergripande förståelse av verksamhetens kritiska framgångsfaktorer och risker. Uppdragsgivaren har ofta ett behov av att redovisningskonsulten översätter redovisningen till ett format som är lätt att förstå. Detta är ofta en förutsättning för att uppdragsgivaren ska kunna använda redovisningen till att styra verksamheten och fatta beslut med stöd av den finansiella rapporteringen. Redovisningskonsulten behöver därför i sitt arbete ha tillgång till effektiva verktyg och arbetsmetoder för att analysera och presentera uppdragsgivarens verksamhet. Vid användningen av dataprogram är det även väsentligt att redovisningskonsulten skaffar sig goda kunskaper i programvarans funktionalitet och eventuellt inbyggda antaganden. Standarden uttrycker ett förhållningssätt som redovisningskonsulten ska tillämpa. Hur detta överförs till varje enskilt uppdrag är upp till redovisningskonsulten att bestämma. Eftersom redovisningskonsulten alltid ska utföra sitt arbete enligt Reko har uppdragsgivaren rätt att förvänta sig att redovisningskonsulten levererar ett arbete som präglas av hög kvalitet. Om redovisningskonsulten brister i sitt utförandeansvar kan denne bli skyldig att ersätta uppdragsgivaren för den skada som uppdragsgivaren lidit. Det är därför väsentligt att redovisningskonsulten kontrollerar att den ansvarsförsäkring som finns för yrkesutövningen täcker in de områden som arbetet och rådgivningen avser. 24 FAR och SRF

26 1. Målsättningar och ansvar Reko 130 Reko 130 Redovisningskonsultens tystnadsplikt 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om hur redovisningskonsulten ska hantera information som kommit till dennes kännedom i sin yrkesutövning. 2. Redovisningsföretaget ska utveckla och införa rutiner som garanterar uppdragsgivaren full sekretess avseende all information som kommer redovisningskonsulten till del när uppdraget utförs. 3. Undantag från tystnadsplikten kan ske genom överenskommelse med uppdragsgivaren, samt för sådan information som begärs av redovisningskonsulten om det följer av lag eller myndighetsbeslut. Undantag från tystnadsplikten gäller också för sådana situationer som följer av redovisningskonsultens professionella skyldigheter, såsom t ex kvalitetskontrollen som följer av medlemskapet i den branschorganisation som redovisningskonsulten tillhör, FAR eller SRF. 4. Om information lämnas till utomstående med stöd av lag eller myndighetsbeslut ska redovisningskonsulten informera uppdragsgivaren om vilken information som har lämnats. Särskilda regler gäller enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 5. Redovisningskonsulten har fortsatt tystnadsplikt även efter uppdragets upphörande. 6. Rutiner och instruktioner för redovisningskonsultens tystnadsplikt ska vara skriftliga och ingå i redovisningsföretagets rutiner och riktlinjer. FAR och SRF 25

27 1. Målsättningar och ansvar Reko 130 Tillämpningsanvisningar 130 Redovisningskonsultens uppdrag och arbete för uppdragsgivaren ska präglas av förtroende. Det innebär att tystnadsplikten är en viktig förutsättning för parternas informationsutbyte. Det är dock inte enbart den uppdragsansvarige redovisningskonsulten som har sådan tystnadsplikt, utan alla medarbetare samt uppdragstagare som kommer i kontakt med information om uppdragsgivaren och dennes verksamhet har samma ansvar. All information om uppdragsgivaren och dennes verksamhet som redovisningskonsulten och redovisningsföretagets medarbetare kommer i kontakt med som följd av uppdraget omfattas av tystnadsplikt. Exempel på sådan information är: uppdragsgivarens räkenskapsinformation, bokföring, avtal eller bolagshandlingar, redovisningskonsultens egen dokumentation för uppdraget och annan information som rör uppdragsgivarens verksamhet eller dess företrädare och ägare. Tystnadsplikten kan åsidosättas genom överenskommelser med uppdragsgivaren, och särskilda utomstående kan utses som godkända mottagare av information. Tystnadsplikten gäller mot utomstående, vilket avser alla som uppdragsgivaren inte uttryckligen givit rätt att ta del av information. Det gäller i första hand utomstående som inte har någon koppling till uppdragsgivarens verksamhet, men även uppdragsgivarens leverantörer, kunder och anställda. Det finns dock särskilda grupper av utomstående där det kan behövas förtydliganden enligt nedan. Styrelse och ägare Med utomstående avses alla som uppdragsgivaren inte uttryckligen givit rätt att ta del av information. Det innebär att en delägare som inte samtidigt är styrelseledamot ska betraktas som utomstående och därmed inte har rätt till information. Styrelseledamöter samt VD är däremot registrerade företrädare för uppdragsgivaren och har i den rollen rätt till inblick i företagets ekonomi. Detta förhållande innebär att redovisningskonsulten inte behöver upprätthålla sin tystnadsplikt mot dessa. Styrelsesuppleanter betraktas som ersättare till ordinarie ledamöter och har rätt till information först när de inträtt som ledamöter. Revisor En vald revisor har en särställning jämfört med andra utomstående genom att vara utsedd av ägarna. Det är företagsledningens uppgift och ansvar att lämna information till den valde revisorn. En förutsättning för att redovisningskonsulten ska kunna lämna information till revisorn är att detta har överenskommits med uppdragsgivaren. Detta kan ske i uppdragsavtalet eller på annat sätt. 26 FAR och SRF

28 1. Målsättningar och ansvar Reko 130 Andra uppdragstagare Uppdragsgivaren kan även anlita andra uppdragstagare, som t ex andra redovisningsföretag, lönekonsulter, advokater m m. Om inte något annat framgår av uppdragsavtalet har redovisningskonsulten tystnadsplikt mot dessa, även om redovisningskonsulten vet att uppdragsgivaren samarbetar med dessa. Bankkontakter och andra kreditgivare Uppdragsgivarens bankkontakt och andra kreditgivare är naturliga samarbetsparter för uppdragsgivaren, men det medför inte någon rätt till information från redovisningskonsulten om detta inte framgår av uppdragsavtalet. Myndighetsbeslut Redovisningskonsultens tystnadsplikt innefattar att inte lämna ut vare sig muntliga eller skriftliga uppgifter till utomstående. Tystnadsplikten gäller även upplysningar till Skatteverket. Oavsett om Skatteverket ställer allmänna frågor eller om det pågår en formell skatterevision hos uppdragsgivaren, har konsulten inte rätt att på eget initiativ och utan samtycke från uppdragsgivaren, svara på frågor eller lämna några dokument till Skatteverket. Konsulten bör i sådana situationer alltid hänvisa till sin tystnadsplikt och överlåta till uppdragsgivaren att bestämma vilka uppgifter eller handlingar som ska lämnas ut. Det finns dock bestämmelser i lag som medför en skyldighet för redovisningskonsulten att lämna ut uppgifter, trots att de normalt skulle omfattas av tystnadsplikt. Redovisningskonsulten bör därför om detta uppstår kontakta branschorganisationernas jurister för att bedöma den aktuella situationen. Konkursförvaltare En särskild situation som kan nämnas är om uppdragsgivaren försätts i konkurs. I ett sådant fall tar konkursförvaltaren över flera av styrelsens uppgifter. Eftersom konkursförvaltaren träder i styrelsens ställe får denne samma rätt att ta del av informationen som rör företaget som styrelsen tidigare hade. Professionell skyldighet En auktoriserad redovisningskonsult står under tillsyn av den branschorganisation som medlemmen är ansluten till, FAR eller SRF. Detta innefattar krav på att genomgå kvalitetskontroll avseende att de utförda tjänsterna uppfyller kraven enligt Reko. Kvalitetskontrollen utgör en professionell skyldighet som är undantagen från tystnadsplikten. Motsvarande undantag finns även vid ärenden som disciplinnämnd hanterar avseende medlems yrkesutövning samt vid försäkringsärenden. FAR och SRF 27

29 1. Målsättningar och ansvar Reko 140 Reko 140 Redovisningskvalitet 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om redovisningskonsultens skyldighet att verka för redovisningskvalitet i ett uppdrag. 2. God redovisningssed ska alltid följas i ett redovisningsuppdrag. 3. Redovisningskonsulten ska i sitt arbete utgå från uppdragsplaneringen och uppdragsgivarens behov. System och rutiner ska vara upplagda så att tillämpliga lagar och regler kan följas, samt att rimliga krav från uppdragsgivarens sida kan tillgodoses. Detta ger förutsättningar för hög redovisningskvalitet och ett effektivt utförande av uppdraget. 4. Redovisningskonsultens arbete med räkenskapsinformationen ska innefatta sådana rimlighetsanalyser att den i allt väsentligt blir fullständigt och korrekt behandlad. 5. Vid de bearbetningar som görs då månadens resultat- och balansräkningar presenteras, bör väsentliga inkomster och utgifter periodiseras. Graden av precision i den löpande bokföringen ska fastställas i överenskommelse med uppdragsgivaren. 6. Vid de bearbetningar som görs då räkenskapsåret avslutas och resultat- och balansräkningar presenteras, ska väsentliga inkomster och utgifter periodiseras i enlighet med fastlagda redovisningsprinciper. 28 FAR och SRF

30 1. Målsättningar och ansvar Reko 140 Tillämpningsanvisningar 140 Grundläggande vid bedömning av redovisningskvalitet är att bokföringen i allt väsentligt uppfyller de tillämpliga lagar, regler och normer som finns inom redovisningsområdet. Detta utgör teknisk kvalitet, vilket innebär att redovisningen är fri från väsentliga fel och brister. Redovisningskonsulten måste därför ha god kunskap om regler och normering som gäller löpande under året respektive ska tillämpas när räkenskapsåret avslutas med ett årsbokslut eller en årsredovisning. En viktig uppgift för redovisningskonsulten är att upprätta redovisningen så att uppdragsgivaren upplever en hög kvalitet, t ex genom att vara aktiv vid utformningen av kontoplaner och rapporter, för att sätta informationskvaliteten i fokus. Uppdragsgivarens behov får dock aldrig innebära att redovisningskonsulten gör avkall på den tekniska kvaliteten redovisningen ska alltid upprättas enligt de tillämpliga lagar och regler som finns inom redovisningsområdet. För att uppnå både hög teknisk kvalitet och hög informationskvalitet i bokföringen och rapporteringen måste redovisningskonsulten förstå verksamheten och uppdragsgivarens behov. Detta innebär att förutsättningarna måste utformas i samråd med uppdragsgivaren och ingå i redovisningskonsultens planering som en grund för viktiga beslut som t ex kan avse: klassificering, för att besluta hur en affärshändelse ska redovisas, värdering, för att bestämma vilket belopp en post ska tas upp till i redovisningen, nyttjandeperiod, för att bedöma hur länge en tillgång ska användas i verksamheten, periodisering, för att fördela en kostnad eller intäkt på rätt period, rapportformat, vilket kan avse val av detaljeringsgrad och format (text/grafik) och specialrapporter, vilket kan avse analys av nyckeltal, kassaflöden eller konkurrentjämförelser. För både redovisningskonsulten och uppdragsgivaren är det väsentligt att vara överens om syftet med redovisningen och de rapporter som baseras på denna för att skapa relevans i leveransen. FAR och SRF 29

31 1. Målsättningar och ansvar Reko 140 Bilden visar att redovisningskvaliteten i ett uppdrag påverkas av en mängd olika faktorer. Utgångspunkten är de lagar och regler som är tillämpliga. Därutöver kan kompletterande rapporter och information behövas för att uppfylla uppdragsgivarens behov av att kunna använda redovisningen som beslutsunderlag i verksamheten. Redovisningskonsulten måste även vara uppmärksam på vilken rapportering som kan behövas i olika situationer för att uppfylla lagar och regler även ur andra perspektiv. Ett exempel på detta är kraven i aktiebolagslagen om skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning, som kan medföra behov av en snabb rapportering som är upprättad för detta syfte. Bokföring enligt kontantmetoden En uppdragsgivare har under vissa förutsättningar möjlighet att bokföra enligt kontantmetoden. En sådan bokföring fungerar sällan bra som beslutsunderlag i verksamheten, men i de fall det är förenligt med god redovisningssed anses denna redovisning uppnå god redovisningskvalitet. I dessa fall kan redovisningskonsulten behöva utforma andra kompletterande rapporter för att beakta uppdragsgivarens behov av beslutsunderlag. 30 FAR och SRF