Svanmärkning av Pappersprodukter Basmodul Version 1.0 9 oktober 2003 Nordisk Miljömärkning
Innehåll Svanmärkning av pappersprodukter 3 Vad är ett Svanmärkt papper? 4 Varför välja Svanmärkning? 4 Vilka papperstyper kan Svanmärkas? 5 Hur ansöker man? 5 1 Kriterier för pappersproducenter 6 1.1 Ansökan 6 1.2 Miljörapporteringssystem 6 1.3 Information om produkten 6 1.4 Myndighetskrav 7 1.5 Kvalitets- och miljösäkring 8 1.6 Fiberråvara 9 1.7 Kemikalier 10 1.8 Energi 10 1.9 Utsläpp till vatten och luft 15 1.10 Avfall 19 2 Kriterier för massaproducenter 20 2.1 Ansökan 20 2.2 Miljörapporteringssystem 20 2.3 Information om produkten 20 2.4 Myndighetskrav 21 2.5 Kvalitets- och miljösäkring 21 2.6 Fiberråvara 22 2.7 Kemikalier 24 2.8 Energi 25 2.9 Utsläpp till vatten och luft samt avfall 28 2.10 Avfall 31 3 Analyser 32 3.1 Dokumentationskrav 32 3.2 Analyslaboratorium och testinstitutioner 32 3.3 Analysmetoder, provtagning, analysfrekvens och beräkningar av utsläpp 32 3.4 Efterkontroll 34 3.5 Analysemetoder, översikt 35 Basmodulens giltighetstid 38 Kommande Basmodul 38 Ordlista 39 Bilagor Adresser Nordiska Ministerrådet beslutade 1989 att införa en frivillig officiell miljömärkning, Svanen. Dessa organisationer/företag driver Svanmärkningen på uppdrag av respektive lands regering. För mer information se webbplatserna. Danmark Miljømærkesekretariatet dk-teknik ENERGI & MILJØ Gladsaxe Møllevej 15 DK-2860 Søborg Telefon +45 39 69 35 36 Fax +45 39 69 21 22 E-post: info@ecolabel.dk www.ecolabel.dk Sverige SIS Miljömärkning AB SE-118 80 Stockholm Telefon +46 8 55 55 24 00 Fax +46 8 55 55 24 01 E-post: svanen@sismab.se www.svanen.nu Norge Stiftelsen Miljømerking i Norge Kristian Augusts gate 5 NO-0164 Oslo Telefon +47 22 36 57 40 Fax +47 22 36 07 29 E-post: info@ecolabel.no www.ecolabel.no Finland SFS Miljömärkning Box 116 FIN-00241 Helsingfors Telefon +358 9 149 9331 Fax +358 9 149 93320 E-post: joutsen@sfs.fi www.sfs.fi/ymparist/ Island Norræn Umhverfismerking á Íslandi Umhverfisstofnun Suðurlandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Telefon +354 591 20 00 Fax +354 591 20 20 E-post: sigrun@ust.is www.svanurinn.is Detta dokument får kopieras endast i sin helhet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Miljömärkning omnämns.
Svanmärkning av pappersprodukter Kriterier för Svanmärkning av pappersprodukter omfattar många olika krav där de flesta dock relaterar till produktionen av massa och papper. Dokumentet Basmodul (Svanmärkning av pappersprodukter - Basmodul) innehåller krav som behandlar skogsbruk, utsläpp, energi samt avfall vid massa- och pappersproduktion. Kemikaliemodulen (Svanmärkning av pappersprodukter - Kemikaliemodul) behandlar krav på kemikalier som används vid framställning av massa och papper. Tilläggsmoduler för specifika produkter, t ex kuvert, innehåller en översikt över alla de krav som ställs på Svanmärkta kuvert. När kraven inte är specifika för kuvert gäller Basmodulen och Kemikaliemodulen. När kraven däremot är specifika för just kuvert finns dessa krav formulerade i tilläggsmodulen för kuvert. Specifikt för kuvert är också att kraven på tryckningsfrågor kommer från kriteriedokumentet för trycksaker. För att bli tilldelad en Svanlicens ska relevanta krav i Basmodulen och Kemikaliemodulen, samt kraven i tilläggsmodulen för respektive pappersprodukt, vara uppfyllda. Idag finns följande dokument i modulsystemet för pappersprodukter: Basmodul (Svanmärkning av pappersprodukter - Basmodul) Kemikaliemodul (Svanmärkning av pappersprodukter - Kemikaliemodul) Svanmärkning av kaffefilter - Tilläggsmodul Svanmärkning av fett-täta papper (matpapper) - Tilläggsmodul Svanmärkning av kuvert - Tilläggsmodul Följande tilläggsmoduler kommer att tas fram under de närmaste åren t o m år 2005 (fram till dess är befintliga kriterier gällande): Svanmärkning av tryckpapper - Tilläggsmodul Svanmärkning av mjukpapper - Tilläggsmodul Svanmärkning av emballagepapper - Tilläggsmodul Kravnivåer i tilläggsmodulerna kan vara strängare eller lättare än i Basmodulen och Kemikaliemodulen. Om kravnivåerna skiljer sig åt är det nivåerna i tillläggsmodulen som är gällande. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 3 (39)
Vad är ett Svanmärkt papper? Svanmärket är ett officiellt miljömärke med absoluta krav. Ett Svanmärkt papper hör till de minst miljöbelastande inom sin grupp och Svanmärket visar att papperet uppfyller stränga miljökrav. Detta betyder att papperet är producerat med tanke på att reducera miljöbelastningen vid produktion, användning och avfall. Det uppnås genom att använda utvalda råvaror, begränsad användning av miljöfarliga kemikalier, låga utsläpp till luft och vatten samt genom att reducera energianvändningen. Genom Svanmärkets miljökrav kan enskilda producenter få vägledning i hur de kan bidra till utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Att en produkt är Svanmärkt betyder att resurser används effektivt och att produktionsmetoderna är miljöanpassade. Råvaror som ingår i produkten är granskade av Nordisk Miljömärkning och bara de råvaror som är av miljömässigt bästa kvalitet får ingå i pappersprodukten. Varför välja Svanmärkning? Svanmärket är en nivåstandard med absoluta krav. Svanmärket är ett kostnadseffektivt och enkelt sätt att kommunicera miljöarbete och miljöengagemang. Svanmärket har hög kännedom och trovärdighet i Norden. 91% i Sverige, 85% i Norge, 75% i Finland, 56% i Danmark och 52% på Island hade år 2000 god kännedom om Svanen. Miljöfrågor är komplexa och det kan ta lång tid att sätta sig in i specifika frågeställningar. Svanmärkningen kan ses som en guide för detta arbete. Svanmärkningen innehåller också krav på kvalitet och återvinningsmöjligheter. Det gör att en Svanlicens också kan ses som en kvalitetsstämpel. Genom Svanmärkning når producenter inköpare, både inom den offentliga och privata sektorn, som vill ta hänsyn till miljön. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 4 (39)
Vilka papperstyper kan Svanmärkas? Följande papperstyper omfattas av Svanmärkningen: Tryckpapper Mjukpapper (mjukt papper, hushållspapper) Kuvert Kaffefilter Fett-täta papper (Matpapper) Emballagepapper Hygienprodukter Andra pappersprodukter än de som nämns ovan kan senare komma i fråga för Svanmärkning om man utvecklar tilläggsmoduler för dem. Svanmärkta pappersprodukter kan vara tillverkade av träfiber, fibrer från andra växter samt av returpapper. Hur ansöker man? Ansökningsblankett, som finns på Nordisk Miljömärknings hemsidor, fylls i för de produkter som sökanden vill Svanmärka. Ansökningsblankett och skriftlig dokumentation som visar att produkten klarar kraven i Basmodulen och Kemikaliemodulen samt kraven i respektive Tilläggsmodul ska skickas till Nordisk Miljömärkning i det land inom norden där produkten produceras eller eventuellt i det land där den säljs. Det är viktigt att kopior av alla dokumentat alltid finns tillgängliga hos sökanden. Sökanden ska också ta del av Regler för nordisk miljömärknig av produkter. För varje krav ska det markeras om kravet uppfylls eller ej, dvs,. Under varje krav finns symbolen ( som beskriver hur kravet ska dokumenteras av licensansökaren eller underleverantörer. Dokumentationen ska markeras med ett nummer som ska skrivas in under Bilaga nr. I vissa fall finns det bilagor som kan utnyttjas som dokumentation. Dessa bilagor finns sist i detta dokument. Detta dokument kan till slut användas som en checklista för att se att alla krav är dokumenterade och uppfyllda. För marknadsmassa som redan har utvärderats av Nordisk Miljömärkning behöver pappersproducenten inte skicka in ny dokumentation. All information som skickas till Nordisk Miljömärkning behandlas konfidentiellt. Detta gäller också namn på sökande och produkter fram till det att licencen har godkänts. Efter att all dokumentation har bedömts utför Nordisk Miljömärkning normalt ett kontrollbesök innnan licensen godkänns. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 5 (39)
1 Kriterier för pappersproducenter Uppfylls kraven? I denna Basmodul ställs krav på papper och massa. Pappersproducenter hänvisas till kapitel 1 och massaproducenter till kapitel 2. Var uppmärksam på att det kan gälla särskilda krav på vissa papperstyper. Desa krav finns i sådana fall i Tilläggmodulen för papperstypen. 1.1 Ansökan K1 Överordnat om dokumentation Pappersproducenten ska skicka in dokumentation som visar att alla krav i detta kapitel uppfylls. Pappersproducenten ska bifoga en innehållsförteckning över den dokumentation som skickas in. Om pappersproducenten inte är samma som den sökande, ska pappersproducenten underteckna i rutan för producent på ansökarens ansökningsblankett. ( Översikt över punkterna ovan. 1.2 Miljörapporteringssystem K2 Andra miljörapporteringssystem Om pappersproducenten använder andra rapporteringssystem (som EMAS, ISO 14 000 eller rapportering till myndigheter) kan dessa godkännas om de är tillräckligt produktspecifika. I checklistan i höger marginal ska det för varje krav hänvisas till det relevanta avsnittet i sådant rapporteringssystem. ( Dokumentation från andra rapporteringssystem samt hänvisningar till relevanta avsnitt. 1.3 Information om produkten och produktionen K3 Papperstyper Information ska lämnas om vilken/vilka färdiga papperstyper som pappersproducentens papper kan användas till. Särskilda krav kan gälla för enskilda papperstyper som då finns i Tilläggsmodulen för den aktuella papperstypen. Svanmärket omfattar Tilläggsmoduler med kriterier för följande papperstyper: Tryckpapper * Mjukpapper* Kuvert Kaffefilter Fett-täta papper (Matpapper) Emballagepapper* Hygienprodukter* *) Tilläggsmodul har ännu inte utarbetats. Vi hänvisar till existerande kriterier för produktgruppen ( Beskrivning av ovan. Vilka färdiga papperstyper kan papperet användas till? Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 6 (39)
K4 Varumärke och handelsnamn Upplysningar om pappersproducentens varumärke och handelsnamn för papperet, så att det kan identifieras, ska lämnas. Om varumärke och handelsnamn är identiska med det färdiga papperets varumärke och handelsnamn hänvisas bara till dokumentationen i Tilläggsmodulen. ( Beskrivning av ovan. K5 Teknisk beskrivning En teknisk beskrivning av papperet och dess sammansättning ska lämnas. Beskrivningen ska inkludera namn och produktionsplats för ingående cellulosamassor, andel ingående cellulosamassor (ton 90% massa/ton papper) samt de kvaliteter som papperet kan levereras i. Det ska framgå om papperet är bestruket eller obestruket och vilken ytvikt det kan levereras med. ( Beskrivning av ovan. K6 Produktionsteknik En beskrivning av produktionstekniken för pappersmaskinen ska innehålla samtliga processteg som förekommer från det att massaråvaran/returpapperet slås upp tills papperet ligger på rullen (t ex uppslagning av massa, förmalning, tillsättning av kemikalier, torkning, efterbehandling, beskrivning av vattensystemet, därobland provtagningspositioner för utsläpp). ( Beskrivning av ovan. 1.4 Myndighetskrav K7 Myndighetskrav Pappersproducenten har ansvar för att produktionen av papper till miljömärkta produkter uppfyller alla krav på säkerhet, arbetsmiljö och miljölov samt produktionsspecifika villkor och koncessioner i respektive produktionsland. ( Det krävs ingen dokumentation men licensen kan dras in om kravet inte uppfylls. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 7 (39)
1.5 Kvalitets- och miljösäkring K8 Kvalitets- och miljösäkring Pappersproducenten ansvarar för att kvalitén på papperet som ingår i den miljömärkta produkten inte försämras under licensens giltighetstid eller så länge papperet ingår i Svanmärkta pappersprodukter. Pappersproducenten ska säkra att: alla krav i miljömärkningskriterierna som gäller pappersproducenten uppfylls och är kontrollerbara under kriteriernas giltighetstid eller så länge papperet ingår i Svanmärkta pappersprodukter. det finns spårbarhet genom hela produktionsprocessen, från råvara till färdigt papper. oförutsedda avvikelser eller planerade ändringar i produktionen som kan ha betydelse för produktens möjlighet att uppfylla miljömärkningskraven rapporteras till Nordisk Miljömärkning utan dröjsmål. det ska finnas en ansvarsperson i organisationen som har ansvar och befogenhet att garantera att kraven i miljömärkningskriterierna uppfylls. det ska finnas en kontaktperson som är ansvarig för rapporteringen till Nordisk Miljömärkning. Pappersproducenten ska ha Nordisk Miljömärknings skriftliga godkännande innan några ändringar av produkten genomförs. Exempel på sådana förändringar är t ex ändring i recept, utbyte av råvara eller ändrad produktionsmetod. ( Pappersproducenten ska intyga ovanstående genom att fylla i bilaga 4. K9 Kvalitetsmanual Pappersproducenten ska följa skriftliga rutiner som är inskrivna i företagets kvalitetsmanual för produktion av papper till Svanmärkta pappersprodukter. Dessa rutiner är: rutin för hur spårbarhet genom hela produktionsprocessen uppnås. rutiner för hur avvikelser och ändringar i produktionen behandlas och rapporteras till kontaktpersonen och vidare till Nordisk Miljömärkning rutin för journalföring och årlig rapportering ( Pappersproducenten ska intyga ovanstående genom att fylla i bilaga 4 samt ha följande dokument tillgängliga vid ett eventuellt kontrolbesök: kopia av hela söknaden beräkningsunderlag för den dokumentation som är inskickad i förbindelse med söknaden. journaler för oförutsedda avvikelser och planerade produktionsförändringar i produktionen kvalitetsmanual med rutiner för produktion av papper som ingår i miljömärkta produkter alla reklamationer och klagomål angående papper som ingår i miljömärkta produkter Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 8 (39)
1.6 Fiberråvara Detta krav gäller bara för vedfibrer (Danska: träfibrer). För andra växtfibrer som till exempel bomullsfiber ställs det tills vidare inga krav på odlingsmetoder. Innehåller papperet vedfibrer? Om nej, uppge vilken fibertyp som används och gå vidare till avsnitt 1.7. Fibertyp: K10 Fiberråvarans ursprung Fiberråvarans ursprung ska dokumenteras. Pappersproducenten ska säkerställa att råvaror inte härstammar från skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala skyddsvärden. Om det framkommer att det används rå varor som härstammar från skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala värden kan licensen dras in. Kravet dokumenteras av massaproducenten, se K34. På årsbasis ska minst 1) 20% av fiberråvaran i papperet komma från certifierat skogbruk, eller 2) 75% av fiberråvaran i papperet ska vara returfiber, kutterspån eller sågspån, eller 3) en kombinaton av 1 och 2. Om fiberråvaran i papperet består av mindre än 75% returfiber, kutterspån eller sågspån ska andel fiberråvara baserat på certifierat trävirke från ett bärkraftigt skogsbruk beräknas utifrån följande formel: Krav på andel fiberråvara från certifierat skogbruk i papperet (Y): Y (%) 20-0,267x där x = andel returfiber, kutterspån eller sågspån. Andel fiberråvara från certifierat skogbruk respektive andelen returfiber, kutterspån eller sagspån i papperet, beräknas som en viktad summa av andelen i varje ingående massa Krav i tilläggsmodulerna kan innebära både lättnader och skärpningar i förhållande till kravnivåer i Basmodulen om särskilda omständigheter för den aktuella papperstypen kräver detta. Ett exempel på det är att massa för kaffefilter och fett-täta papper endast får bestå av nyfiber. Undantag från kravet på fiberråvara från certifierat skogbruk Nordisk Miljömärkning kan i vissa fall gå med på att bevilja licens utan att virket som ingår i produktionen är certifierat enligt en godkänd skogbruksstandard. Detta gäller om det på annat trovärdigt sätt kan dokumenteras att fiberråvaran i papperet (med samma andel som kravet på fiberråvara från certifierat skogbruk) baseras på trävirke från ett hållbart skogbruk och uppfyller samma kravnivå. Detta ska då dokumenteras av massaproducenten. Certifierat skogbruk: ett skogsbruk som sköts enligt de standarder som uppfyller Nordisk Miljömärknings krav på ett hållbart skogsbruk, se bilaga 1. Fiberråvara: kan bestå av nyfibrer från timmer eller sågverksflis. Sågverksflisen delas vidare in i huggflis och biprodukter. Biprodukter är kutterspån och sågspån (eng sawdust). Returfiber: papper som har genomgått ett vidare förädlingsled, d v s det kan komma från konsumenter, kontor, tryckerier, bokbindare eller liknande. Utskott (eng broke) räknas inte som returfiber. ( Upplysningar om andelen fiberråvara från certifierat skogsbruk och andelen returfiber, kutterspån eller sågspån i papperet och i varje ingående massa (ska rapporteras årligt under licensens giltighetsperiod och skickas in för föregående år till Nordisk Miljömärkning före den 1 april). Beräkningarna som visar att skogskravet har uppfyllts ska bifogas. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 9 (39)
1.7 Kemikalier K11 Kemikalier De kemikalier som används vid produktionen av papper ska uppfylla kraven i Kemikaliemodulen. ( En lista över kemikalier som används och dokumentation som visar att de uppfyller kraven i Kemikaliemodulen. Om dokumentationen har skickats in tidigare, ange då när, till vilket sekretariat och av vem. 1.8 Energi Kraven omfattar begränsningar för användning av energi i form av bränslen och el. Gränsvärdena varierar beroende på vilka delprocesser som ingår i produktionen. Utgångspunkten är information om verklig energiåtgång vid tillverkningen i förhållande till ett i dokumentet angivet referensvärde. Kvoten där emellan utgör energipoäng. Energiförbrukning för transporter av råvaran samt konvertering och förpackning ingår inte i energiberäkningen. Principen är att en energipoäng för produkten beräknas med referensvärden framtagna med hjälp av en teknisk beskrivning för produktionen av massorna och av papperet samt med tillverkarens uppgifter om den totala energiförbrukningen för produktionen per ton massa/papper. Massaproducentens beräkningar vidarebefordras till pappersproducenten som genomför en beräkning för hela pappersprodukten. Modellen tillåter att papper och massor med olika egenskaper har olika energiförbrukning beroende på vilka processteg som ingår i produktionen. K12 Total energipoäng Följande krav ska uppfyllas för papperet om inte annat är angivet i tilläggsmodulen för den specifika pappersprodukten: P energitotal = P el + P bränsle 2 och P el < 1,75 < 1,25 Total energipoäng för el- och bränsleförbrukning: P energitotal: P el: I P energitotal och P el ingår energipoängen från både pappersproduktionen och från massorna som används. En mer detaljerad beskrivning av hur energipoängen beräknas finns i K13 - K17. Förbrukningen av el och bränsle ska dokumenteras genom beräkningar som bygger på fakturor och avläsning av egna elmätare. ( Pappersproducenten ska redovisa beräkningen av energipoängen för både bränsle- och elförbrukningen enligt K13 till K17. För inköpt bränsle och el beräknas den årliga förbrukningen med hjälp av fakturor för den inköpta mängden. Beräkningarna vidarebefordras till Nordisk Miljömärkning. Fakturorna ska förvaras på sådant sätt att de kan redovisas vid begäran från Nordisk Miljömärkning. Internt producerad el dokumenteras genom avläsning av egen elmätare. För inköpt bränsle ska den inköpta mängden vara avstämd i förhållande till mängderna vid början och slutet av gällande år. Intern förbrukning av restprodukter som lut, bark, flis, etc beräknas utifrån beräknade värmevärden för de använda bränslena (se tabell 1 i bilaga 2.2). Rapporteringen omfattar således den totala elförbrukningen och förbrukningen av bränsle. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 10 (39)
K13 Beräkning av referensvärdet Kryssa för de delprocesser som ingår i pappersproduktionen i tabellerna i bilaga 2.1, sida 3. Summera referensvärden för de ingående delprocesserna till ett totalt referensvärde för el och ett totalt referensvärde för bränsle. En delprocess ges ett referensvärde om den används minst 3 månader om året eller till minst 25% av produktionen. Se även K14 om andra processer. Blekning ges referensvärde om massans ISO-ljushet ökar minst 5% till följd av blekningen och om minst hälften av den producerade massan bleks på detta sätt. ( Bilaga 2.1 (sida 3) eller motsvarande. K14 Använd energi Ange den totala energiförbrukningen för processerna vid pappersproduktionen per ton produkt uppdelat på bränslen och el. Förbrukningen av bränsle och el kan rapporteras för varje delprocess som summeras ihop eller som den totala energiförbrukningen för hela processen. Skriv in uppgifterna i tabellen för den gällande processen i bilaga 2.1, sida 3. Bränsle: Avseende bränslen ska både inköpta bränslen, internt producerade bränslen och restprodukter anges. Det betyder att t ex lut, bark och flis ska räknas med i det omfång som deras värmevärden bidrar till processens energiförsörjning. Bränslen som används till både värmeproduktion och intern elproduktion ska anges. Bränsleförbrukningen beräknas utifrån torrsubstansens effektiva värmevärde. Beräkningarna kan utgå från egna uppmätta värmevärden eller alternativt värden enligt bilaga 2.2. Om bränslet är fuktigt kan beräkningsmetoden angiven i bilaga 2.3 användas. Eftersom bränsle även kan användas för elproduktion internt dras i sådana fall motsvarande mängd bränsle från den verkliga bränsleförbrukningen (=1,25 * internproducerad el). På så sätt undviks att energiuppgifter för det bränsle som går åt till intern elproduktion räknas dubbelt. El: Både inköpt och egenproducerad el ska inkluderas i beräkningarna. Ånga: Om överskottsånga från annan produktion används (t ex annan industri) ska energiinnehållet för ångan ingå i beräkningen. I det fallet används ångtabellen i bilaga 2. Ångans energi beräknas om till bränsle på samma sätt som annan värmeförbrukning. Om ånga från elpannor används ska energiinnehållet beräknas om till bränsle på samma sätt, dock ska energiinnehållet multipliceras med 1,25. Används överskottsånga från annan produktion? Om ja, ange i vilken av pappersproducentens bilagor som beräkning av motsvarande bränslemängd finns. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 11 (39)
Andra processer: Om produktionen innehåller delprocesser vars referensvärden inte är medtagna i tabellerna i bilaga 2.1 skrivs energiförbrukningen in både som referensvärde och energiförbrukning under punkt 1-4 (Alternativ process). Eventuella nya delprocesser ingår därmed i beräkningen som neutrala faktorer som inte påverkar energipoängen. I de fall energiförbrukningen för delprocessen inte är känd kan den uppskattas med installerad effekt * 0,75. För specialpapper och nischpapper kan det till exempel bli fråga om ökad energiförbrukning vid uppslagning av massa före pappersmaskinerna. Producenten anger då denna ökade energiförbrukning som Alternativ process. För en definition av specialpapper och pappersprodukter se K19. Energiförbrukning som inte kan spåras till en specifik delprocess och som inte är medtagen i tabellerna i bilaga 1 ska medräknas som energiförbrukning utan tillhörande referensvärde. Ingår andra processer? Om ja, ange i vilken av pappersproducentens bilagor som beräkning finns. Allokering: Om pappersproducenten både framställer produkter som ska Svanmärkas samt sådana som inte ska Svanmärkas och inte kan skilja på energibehovet för processtyperna finns behov av allokering. Energiförbrukningen ska allokeras till papperet till den Svanmärkta produkten. Undantagsvis kan genomsnittsvärden för miljömärkta produkter och produkter som inte miljömärks användas. Produkterna ska dock vara av motsvarande kvalitet och ha producerats med jämförbara processer inom samma produktionsenhet. Energiöverskott: Energiöverskott som säljs i form el, ånga eller värme dras av från den totala förbrukningen. Beräkning av den bränslemängd som används till att framställa elektricitet eller värme som säljs sker genom att den sålda elektriciteten eller värmen divideras med 0,8. Detta motsvarar en genomsnittlig verkningsgrad för den totala produktionen av el och värme. Alternativt kan anläggningens verkliga verkningsgrad för omvandling av bränsle till värmeenergi användas om den dokumenteras till Nordisk Miljömärkning. Säljs energi? Om ja, ange i vilken bilaga beräkningarna finns. ( Bilaga 2.1 (sida 3) eller motsvarande. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 12 (39)
K15 Energipoäng för pappersproduktionen Energipoängen P p(el) och P p(bränsle) för pappersproduktionen på pappersmaskinen beräknas enligt formeln nedan: P p(el) = El,använd El, referens och P p(bränsle) = (Bränsle, använd - 1,25 * egen producerad el) Bränsle, referens Energipoäng för pappersmaskinen: P p(el) P p(bränsle) Värdena för El, använd El, referens Bränsle, använd Bränsle, referens hämtas från summorna i bilaga 2.1, sid 3. ( Beräkningar som visar ovanstående. K16 Energipoängen för en blandning av olika massatyper För en blandning av olika massatyper används följande formler för beräkning av energipoängen, P m(el) och P m(bränsle) : n P m(el) = P m(el), i * m i i =1 och Energipoäng för massan/summan av massorna: P m(el) P m(bränsle) P m(bränsle) = P m(bränsle), i * m i i =1 där m i är den enskilda massans andel av det totala papperet, d v s ton massa använt per ton papper. På grund av spill och skillnader i vatteninnehåll kan summan av mi vara större än 1. Fyllmedel och bestrykning som kan ingå i det färdiga papperets vikt kommer i så fall att medföra att den totala viktandelen av massorna blir mindre. P m(el)i är energipoängen för el för massa nummer i och P m(bränsle)i energipoängen för bränsle för massa nummer i. Integrerad produktion: Som har nämnts tidigare kan man bara använda referensvärden för de processer som man har kryssat för i bilaga 2. Med andra ord ska Referensvärde och Använd bränslemängd omfatta samma delprocesser, och de ska sättas i relation till samma mängd massa och papper. Det betyder att för integrerad produktion, där massan används direkt till pappersproduktion, ska torkprocessen inte inräknas i referensvärden när inte denna process ingår i produktionen. ( Beräkningar som visar ovanstående. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 13 (39)
K17 Total energipoäng för pappers- och massatillverkning Den totala poängen för både el- och bränsleförbrukningen beräknas från massa- och pappersbrukets poäng genom viktning av referensvärdena (X=vikt av massans eller pappersproduktionens referensvärde): P el = X el, m * P el, m + X el, p * P el, p där Total energipoäng för el- och bränsleförbrukning: P m(el) P m(bränsle) X el, m = Elref, m (Elref, m + Elref, p) Xel, p = El ref, p (El ref, m + El ref, p ) P bränsle = X bränsle, m * P bränsle, m + X bränsle, p * P bränsle, p X bränsle, m = Bränsle ref, m (Bränsleref, m + Bränsleref, p) X bränsle, p = Bränsle ref, p (Bränsle ref, m + Bränsle ref, p ) För en blandning av massor ska referensvärdena för el och bränsle viktas med massaandel, mi, i uttrycken för X. ( Beräkningar som visar ovanstående. K18 Elgenerering av fossila bränslen och kärnkraft Pappersproducenten ska redogöra för hur stor andel av den använda elen vid produktion av papperet som kommer från förnybara energikällor (ej fossila bränslen eller kärnkraft). ( Producenten ska på årsbasis redogöra för vilka energikällor och energimängder från förnybara källor som den använda elen baseras på (t ex använda bränslen till egen elproduktion, elleverantörens årsgenomsnitt, certifikat eller specificerade fakturor). Dokumentationen finns eventuellt redan från K13, i så fall görs hänvisning till den. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 14 (39)
1.9 Utsläpp till vatten och luft samt avfall Upplysningar om utsläpp grundar sig i huvudsak på uppmätta (dansk og norsk: målte) utsläpp. Anvisningar om hur utsläppen ska mätas finns i kapitel 3 om analyser. Där finns krav på laboratoriet, mätmetoderna och hur ofta man ska mäta. Kriterierna för utsläpp till vatten och luft är uppbyggda på tre olika sätt. 1. Uppmätta utsläpp jämförs med referensvärden för utsläpp. Referensvärdena uttrycker utsläpp från bästa tillgängliga teknik och härstammar i stor utsträckning från de s k BAT-rapporterna (Best Available Technology). Referensvärdena finns i tabell 1, som det hänvisas till vid beräkning av utsläppspoäng för enskilda utsläppsparametrar. Utsläppsvärdena för COD, P, S och NOx ingår i en total poängberäkning. 2. Uppmätta utsläpp och uppfyllelse av kravgränser ska rapporteras. Denna princip gäller för AOX och CO 2. 3. Endast uppmätta utsläpp ska rapporteras. Denna princip gäller för komplexbildare och klorat. Ändringar som berör pappersproduktionen ska rapporteras också vid sidan av den årliga uppföljningen, se krav gällande kvalitets- och miljösäkring. K19 Kemisk syreförbrukning (Danska: oxygenforbrug, norska: oxygenforbruk) (COD), fosfor (P), svavel (S) och kväveoxider (Danska och norska: nitrogenoxider) (NOx) Utsläpp till luft och/eller vatten från framställning av pappersmassa och färdigt papper ska uttryckas som utsläppspoäng (P COD, P P, P S, P NOx ) enligt nedanstående för var och en av dessa parameterar. Kravet är uppbyggt så att utsläppen jämförs med referensvärden för de aktuella produktionsmetoderna. Se räkneexempel i bilaga 5. De enskilda utsläppspoängen för P COD, P P, P S, P NOx får inte överstiga 1,5. Summan av utsläppspoängen, Putsläppstotal, får inte överstiga 4,0. P utsläppstotal = P COD + P P + P S + P NOx P COD ska beräknas på följande sätt (P P, P S eller P NOx ska beräknas på motsvarande sätt): P COD COD! total i= 1 COD = = n reftotal [ mi *( CODmassai) ]![ mi *( CODrefmassai) ] i= 1 n + COD + COD pappersmaskin refpappersmaskin Resultat av poängberäknnigar: P COD P p P s P Nox P utsläppstotal där COD total Totala utsläppet från produktionen av Svanmärkt papper. COD reftotal Summan av den viktade summan av referensvärdena för massorna och referensvärdet för pappersmaskinen COD massa(i) COD-utsläpp från massan i. COD pappersmaskin COD-utsläpp från pappersmaskinen i. COD refmassa(i) Referensvärdet för massatypen i, som finns i tabellen nedan. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 15 (39)
COD refpappersmaskin Referensvärdet för pappersmaskinen för papperstypen, som finns i tabellen nedan. Välj bestruket eller obestruket. m i Andelen av den enskilda massatypen uttryckt som ton 90% massa/ton papper n Antal ingående massor i Index på varje enskild massa som går från 1 till n Referensvärden Tabell 1. Referensvärden för utsläpp från olika massatyper och pappersframställning Massatyp (massa, i ) eller papper Referensvärde för utsläpp (kg/ton 90% massa) COD ref P ref Sref NOx ref Blekt kemisk massa (sulfat och övriga kemiska massor utom sulfitmassa) 18,0 0,03 0,6 0,29g/kWh* (summan av referensvärden för bränsleförbrukning) Blekt kemisk massa (sulfitmassa) 25,0 0,03 0,6 Oblekt kemisk massa 10,0 0,02 0,6 CTMP-massa 15,0 0,01 0,2 TMP/Slipmassa 3,0 0,01 0,2 Returfibermassa 3,0 0,01 0,2 Pappersmaskin, obestruket 2,0 0,01 0,3 Pappersmaskin, bestruket 2,5 0,01 0,3 Pappersmaskin, specialpapper 3,8 0,02 0,5 Speciellt för NOx: Lägg märke till att referensevärdet för NOx kopplas samman med summan av referensvärdena för bränsleförbrukning som beräknades i förra avsnittet om energi. Summan av referensvärdena för bränsleförbrukning multipliceras med 0,29 g/kwh för NOx. Specialpapper/Nischprodukter: För att papperstillverkningen ska anses som specialpapperstillverkning, ska följande villkor uppfyllas: 1) Produktionskapaciteten får vara högst 10 ton/dygn, räknat på årsbasis. 2) Produktionen får vara högst 10 ton/dygn, räknat på årsbasis. 3) Produktionen kräver att pappersmaskinens massasystem måste tömmas så ofta att omställningstiden (tid för byte av papperskvalitet) är minst 7% av nettoproduktionstiden. 4) Om denna undantagsregel används i ett pappersbruk eller integreratbruk, ska den resterande pappersproduktionens eller massaproduktionens utsläppstal inte innehålla utsläpp som härstammar från en eller flera papperstillverkningslinjer som inkluderas i denna specialpapperstillverkning. 5) Denna undantagsregel får användas enbart för papperstillverkningslinjer, som uppfyller kravpunkterna 1, 2 och 3. Denna undantagsregel får inte användas som en del av beräkningar av medelvärden för olika papperstillverkningslinjer. Kan papperstillverkningen karakteriseras som specialpapper enligt ovan? Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 16 (39)
( För varje utsläpp från pappersproduktionen ska man ange mätresultat, analysmetod, mätfrekvens och laboratoriets namn samt om laboratoriet uppfyller kraven på laboratorier (se också kapitel 3). Nedanstående lista ska användas om resultaten visas i separata bilagor. COD: Resultat Metod Frekvens Laboratoriets namn Uppfylls krav på laboratoriet? Fosfor (P): Resultat Metod Frekvens Laboratoriets namn Uppfylls krav på laboratoriet? Svavelföreningar: Resultat Metod Frekvens Laboratoriets namn Uppfylls krav på laboratoriet? NOx: Resultat Metod Frekvens Laboratoriets namn Uppfylls krav på laboratoriet? Beräkning av poäng med delresultat ska visas i bilagan. Det ska klart framgå vilka värden som har använts för de enskilda massor som ingår i papperet. Resultat av de enskilda poängberäkningarna kan anges överst i detta krav. Ange nummer på bilaga där alla resultaten är samlade eller nummer på separata bilagor för respektive resultat. K20 Allokering Vid produktion av både Svanmärkt och icke Svanmärkt papper: Om produktionen utförs på ett sätt som gör att man bara känner till det totala utsläppet från en fabrik, där det utöver den Svanmärkta produktionslinjen också finns massalinjer och/eller papperslinjer som inte framställer Svanmärkt papper, allokeras det totala utsläppet på följande sätt: För de processtyper som inte används för Svanmärkt produktion finns de relevanta referensvärdena i tabell 1. Det antas att bidraget från dessa processtyper utgör en lika stor andel av totalutsläppet som referensvärdet för processtyperna utgör av det totala referensvärdet för utsläppet. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 17 (39)
Om COD används som exempel betyder det att: CODrefsvanprocessi COD svanprocess = * COD CODrefutsläpptotal totaludtsläpp där COD refutsläpptotal är ett utsläpp mätt i kg COD/år som skulle komma från fabriken om alla delprocesser hade utsläpp som överensstämde med referensvärdet. Finns det processlinjer som inte används till Svanmärkt papper? Vid integrerad massa- och pappersproduktion: Om man bara känner till det totala utsläppet från den intregrerade fabriken kan det användas i täljaren i formeln i K19. Om en producent av kemisk massa dessutom säljer delar av massan, ska producenten själv visa hur utsläppsvärdena reduceras mot bakgrund av mätningar av interna strömmar av avloppsvattnets COD och P. Om man använder inköpt massa vid sidan av den man själv framställer i den integrerade fabriken, ska utsläppen från den inköpta massan läggas till i nämnaren efter att den har multiplicerats med den andel med vilken denna massa ingår. Exempel på allokeringsberäkning finns i bilaga 5. Utförs allokering? K21 AOX Det viktade medelvärdet av AOX som släpps ut från massor som används till den Svanmärkta pappersprodukten, får inte överstiga 0,25 kg/ton papper. Utsläppet av AOX från varje enskild massa som används får inte överstiga 0,40 kg/ton. ( AOX från varje massa dokumenteras av massaleverantören. Beräkning av medelvärde: K22 Komplexbildare Kravet gäller masselaleverantören, se K44 K23 Klorat Kravet gäller masselaleverantören, se K45 K24 CO 2 från intern förbränning av fossila bränslen Utsläpp av CO 2 från förbränning av fossila bränslen internt på fabriken får inte överstiga värdena i tabell 2 nedan. Antingen ska alla enskilda massor uppfylla CO 2 -kraven eller också ska det viktade genomsnittet av alla massor inom en massatyp (mekanisk massa, DIP eller kemisk massa) tillsammans uppfylla CO 2 -kravet. CO 2 -kravet gäller separat för pappersproduktionen. Producenten ska beräkna CO 2 -utsläppen från samma delprocesser som omfattas av energikravet, se bilaga 2.1. Det blir inget tillägg till gränsvärdet för torkning av kemisk massa för att man här har CO 2 -neutral energi till hands för torkningen i form av lut och restprodukter från trä. TMP och CTMP har lägre tillägg än slipning och returmassa, eftersom man här har CO 2 -neutral energi för torkning till hands från raffineringen. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 18 (39)
Tabell 2. Gränsvärden för CO 2 från bränslen Gränsvärde för CO 2 kg/ton 90% massa/ papper Tillägg till gränsvärdet vid torkning av massan kg/ton 90% massa/papper Kemiskt massabruk 300 0 Mekaniskt massabruk, 0 450 raffinering (TMP och CTMP) Mekanisk massabruk, slipning 0 800 Returmassa 300 800 Pappersmaskiner, mjuk papper, konventionell 700 0 Pappersmaskiner, andra papperstyper än mjukpapper, dvs. tryckpapper, emballagepapper osv. 1000 0 För pappersmaskiner som är integrerade med ett kemiskt eller mekaniskt (med raffinörer) massabruk, ska gränsvärdet för pappersmaskinen minskas, eftersom man har CO 2 -neutral energi tillhands för pappersmaskinen. Fullt avdrag är 200 kg/t. Om till exempel 2/3 av massan kommer från det integrerade massabruket drar man av 133 kg/t. ( Pappersproducenten har redogjort för de mängder fossila bränslen som används i samband med energikravet. På basis av det resultatet ska pappersproducenten visa beräkningen av CO 2 -utsläpp enligt tabell 3 i bilaga 2.2. 1.10 Avfall K25 Avfall Allt avfall inom fabriksområdet ska källsorteras, och de olika fraktionerna ska återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. Avfallsfraktionerna och hanteringen av dem ska redovisas. Om avfallet räknas som farligt avfall enligt nationella regler, ska det anges. Brännbart avfall som innehåller trä med positivt värmevärde ska inte deponeras. ( Pappersproducenten ska redogöra för följande: Hur källsorteringen går till. Vilka fraktioner man sorterar i. Hur de enskilda fraktionerna skaffas undan (återanvändning internt och externt, energiutnyttjande, deponering eller annat). Vilka mängder det blir av fraktionerna per år. Mängderna kan eventuellt räknas ut för en kortare period och räknas om till årsbasis. K26 Årlig rapportering Utsläppstal för pappersproduktionen ska rapporteras på årsbasis, senast den 1 april efterföljande år för varje år under licensperioden eller så länge papperet används för Svanmärkta produkter. Eventuell miljörapport ska rapporteras före 1 maj efterföljande år. Ändringar som berör papperspoducenten ska meddelas även utanför den årliga uppföljningen, se kapitlet om Miljö- och kvalitetssäkring. ( Årlig rapportering enligt ovan (använd gärna bilaga 3). Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 19 (39)
2 Kriterier för massaproducenter Uppfylls kraven? I ett papper ingår en eller flera massor. De krav som massaproducenten ska uppfylla för att ett papper ska kunna Svanmärkas framgår av detta kapitel. Vid integrerad produktion är massaproducenten och pappersproducenten identiska. System för kvalitets- och miljöstyrning samt för avfallshantering är då ofta ett och samma system och man kan då hänvisa till samma dokumentation. Avsvärtning av returfiber anses i detta sammanhang också att vara en massaprocess. Pappersproducenter hänvisas till kapitel 1 som innehåller krav för pappersproducenter. 2.1 Ansökan K27 Överordnat om dokumentation Massaproducenten ska skicka in dokumentation som visar att alla krav i detta kapitel uppfylls. Massaproducenten ska bifoga en innehållsförteckning över den dokumentation som skickas in. ( Översikt över punkterna ovan. 2.2 Miljörapporteringssystem K28 Andra miljörapporteringssystem Om producenten använder andra rapporteringssystem (som EMAS, ISO 14 000 eller rapportering till myndigheter) kan dessa godkännas om de är tillräckligt produktspecifika. I checklistan i höger marginal ska det för varje krav hänvisas till det relevanta avsnittet i sådant rapporteringssystem. ( Dokumentation från andra rapporteringssystem samt hänvisningar till relevanta avsnitt. 2.3 Information om produkten och produktionen K29 Massatyp Upplysningar ska lämnas om vilken massatyp det är frågan om. Det kan ställas särskilda krav på enskilda massatyper. Ingår massan i integrerad produktion med det papper som Svanmärket omfattar? ( Upplysningar om vilken massatyp det är frågan om. K30 Produktionsteknik Massaproducenten ska beskriva produktionstekniken som används i produktionen. Beskrivningen ska omfatta ingående delprocesser från det att vedråvaran/returpapperet passerar fabriksgrinden tills massan lämnar massafabriken. Reningsteknik och provtagningspositioner beskrivs för avloppsvatten och luftutsläpp. ( Beskrivning av produktions- och reningsteknik. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 20 (39)
2.4 Myndighetskrav K31 Myndighetskrav Massaproducenten har ansvar för att produktionen av massa till miljömärkta produkter uppfyller alla krav på säkerhet, arbetsmiljö och miljölov samt produktionsspecifika villkor och koncessioner i respektive produktionsland. ( Det krävs ingen dokumentation men licensen kan dras in om kravet inte uppfylls. Nordisk Miljömärkning kontaktar rutinmässigt myndigheterna för att få information om huruvida kravet uppfylls. 2.5 Kvalitets- och miljösäkring K32 Kvalitets- och miljösäkring Massaproducenten ansvarar för att kvalitén på massa som ingår i den miljömärkta produkten inte försämras under licensens giltighetstid eller så länge massan ingår i Svanmärkta pappersprodukter. Massaproducenten ska säkra att: alla krav i miljömärkningskriterierna som gäller massaproducenten uppfylls och är kontrollerbara under kriteriernas giltighetstid eller så länge massan ingår i Svanmärkta pappersprodukter det finns spårbarhet genom hela massaproduktionsprocessen, från råvara till färdig massa. Särskilda krav på spårbarhet av trä beskrivs i kravet gällande fiberråvara oförutsedda avvikelser eller planerade ändringar i produktionen som kan ha betydelse för produktens möjlighet att uppfylla miljömärkningskraven rapporteras till Nordisk Miljömärkning utan dröjsmål det ska finnas en ansvarsperson i organisationen som har ansvar och befogenhet att garantera att kraven i miljömärkningskriterierna uppfylls. det ska finnas en kontaktperson som är ansvarig för rapporteringen till Nordisk Miljömärkning Massaproducenten ska ha Nordisk Miljömärknings skriftliga godkännande innan några ändringar av produkten genomförs. Exempel på sådana förändringar är t ex ändring i recept, utbyte av råvara eller ändrad produktionsmetod. ( Massaproducenten ska intyga ovanstående genom att fylla i bilaga 4. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 21 (39)
K33 Kvalitetsmanual Massaproducenten ska följa skriftliga rutiner som är inskrivna i företagets kvalitetsmanual för produktion av massa till Svanmärkta pappersprodukter. Dessa rutiner är: Rutin för hur spårbarhet genom hela produktionsprocessen uppnås. Rutiner för hur avvikelser och ändringar i produktionen behandlas och rapporteras till kontaktpersonen och vidare till Nordisk Miljömärkning. Rutin för journalföring och årlig rapportering. ( Massaproducenten ska intyga ovanstående genom att fylla i bilaga 4 samt ha följande dokument tillgängliga vid ett eventuellt kontrolbesök: Kopia av hela söknaden. beräkningsunderlag för den dokumentation som är inskickad i förbindelse med söknaden. Journaler för oförutsedda avvikelser och planerade produktionsförändringar i produktionen. Kvalitetsmanual med rutiner för produktion av massa som ingår i miljömärkta produkter. Alla reklamationer och klagomål angående massa som ingår i miljömärkta produkter. 2.6 Fiberråvara K34 Fiberråvarans ursprung Fiberråvarans ursprung ska dokumenteras. Massaproducenten ska säkerställa att råvaror inte härstammar från skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala skyddsvärden. Om det framkommer att det används råvaror som härstammar från skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala värden kan licensen dras in. Detta krav gäller inte returfiber utan bara för fiber från trävirke. På andra växtfibrer som till exempel bomullsfiber ställs det tills vidare inga krav på odlingsmetoder. Certifierat skogbruk: ett skogsbruk som sköts enligt de standarder som uppfyller Nordisk Miljömärknings krav på ett hållbart skogsbruk, se bilaga 1. Fiberråvara: kan bestå av nyfibrer från timmer eller sågverksflis. Sågverksflisen delas vidare in i huggflis och biprodukter. Biprodukter är kutterspån och sågspån (eng sawdust). Returfiber: papper som har genomgått ett vidare förädlingsled, d v s det kan komma från konsumenter, kontor, tryckerier, bokbindare eller liknande. Utskott (eng broke) från den egna fabriken räknas inte som returfiber. ( Namn (på latin och ett nordiskt språk) samt geografiskt ursprung (land/ delstat och region/provins/kommun) för de träslag som används. Nordisk Miljömärkning har rätt att kräva in ytterligere dokumentation om det råder osäkerhet om fiberråvara stammar från skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala skyddsvärden. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 22 (39)
K35 Fiberråvara från certifierat skogsbruk Massaproducenten ska dokumentera andelen fiberråvara från certifierat skogsbruk och andelen returfiber, kutterspån och sågspån i massan enligt nedan. Andel fiberråvara från certifierat skogsbruk i massan beräknas genom en av följande tre metoder: 1) Att använda den totala andelen fiberråvara från certifierat skogsbruk inköpt på årsbasis till fabriken, under förutsättning att fiberråvaran från certifierat skogsbruk ingår i alla massatyper. I detta sammanhang blir andelen lika för alla massor från fabriken. 2) Beräkning av vad som ingår i den enskilda massan på årsbasis. Här ska systemet för spårbarhet av fiberråvaran från certifierat skogsbruk inom fabriken dokumenteras. För massor som innehåller flera träslag beräknas andelen fiberråvara från certifierat skogsbruk som summan av viktad andel för varje träslag baserat på årsgennomsnittet. (Andelen fiberråvara från certifierat skogsbruk multipliceras med andelen av det aktuella träslaget i massan, innan talen för alla träslag summeras.) 3) Att använda den totala andelen fiberråvara från certifierat skogsbruk inköpt på årsbasis till virkesomsättningsföretaget (företaget eller koncernen) inom det aktuella landet, under förutsättning att fiberråvara från certifierat skogsbruk ingår i den aktuella massan. Spårbarheten för fiberråvaran från avverkningsstället till virkesomsättningsföretaget ska kunna bekräftas av en oberoende tredjepartskontroll. Bilaga 1 ger riktlinjer som den Nordiska Miljömärkningsnämnden använder som grund för bedömningar av certifieringsstandarder, -system och -organ. För fiberråvara från certifierat skogsbruk ska följande dokumenteras: Beskrivning av vilket system som används för att säkra spårbarhet av virket från avverkning fram till massaporten. Kopia av certifikat som undertecknats och godkänts av certifieringsorganet, samt certifieringsorganets slutrapport. Certifieringssystemets namn ska framgå. Kopia av skogsstandarden, namn, adress och telefon till organisationen som har utformat standarden. Det ska lämnas referenser till personer som representerar parter och intressegrupper som har inbjudits att delta i utvecklingen av skogsstandarden. Hur många % av fiberråvaran kommer från certifierat skogsbruk: Hur många % av fiberråvaran är returfiber: Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 23 (39)
System för spårbarhet av fiberråvara från certifierat skogsbruk, från avverkning till massafabrikens port (dokumentation av alternativ 3): En beskrivning av vilket certifieringssystem (eller miljöledningssystem) som används för att säkra spårbarheten på veden från avverkningstället till vedanskaffningsorganisationen ska innehålla: En kopia på certifikat (syftar på tredjepartskontrollen av spårbarheten) som är undertecknat och godkänt av certifieringsorganet. Namn på certifieringssystemet ska framgå. En kopia på den senaste revisionsrapporten där det kan framgå eventuella avvikelser inom spårbarheten på det införskaffade virket. En redogörelse av samtliga mottagare till ved från vedanskaffningsorganisationen där det framgår mottagarens typ av produktion samt produktionsmängderna samt mängderna levererad vedråvara. En redogörelse innehållande uppgifter om träslag och mängder certifierad och ocertifierad fiberråvara vid eventuella byten och försäljning med andra företag inom det land där vedanskaffningsorganisationen är verksam. En redogörelse där det framgår mängderna för det totala innehavet av certifierad skog samt mängd certifierad ved och ved totalt (certifierad och icke certifierad) som vedanskaffningsorganisationen har anskaffat inom det senaste året. ( Redovisning av andel returfiber, kutterspån och sågspån i massan samt upplysningar om andelen fiberråvara från certifierat skogsbruk i massan enligt ovan. Beräkningarna och upplysningarna om spårbarheten ska bifogas. Andelen certifierad fiberråvara ska rapporteras till Nordisk Miljömärkning på årsbasis före den 1 april efterföljande år för varje år under licensperioden eller så länge massan används i Svanmärkta produkter Nordisk Miljömärkning har rätt att begära in ytterligare dokumentation för att bedöma om krav på standard och certifieringssystem är uppfyllda. K36 Undantag från kravet på fiberråvara från certifierat skogbruk Nordisk Miljömärkning kan i vissa fall gå med på att bevilja licens utan att virket som ingår i produktionen är certifierat enligt en godkänd skogbruksstandard. Detta gäller om det på annat trovärdigt sätt kan dokumenteras att fiberråvaran i papperet (med samma andel som kravet på fiberråvara från certifierat skogbruk) baseras på trävirke från ett hållbart skogbruk och uppfyller samma kravnivå. Detta ska då dokumenteras av massaproducenten. 2.7 Kemikalier K37 Kemikalier De kemikalier som används vid produktionen av massa ska uppfylla kraven i Kemikaliemodulen. ( En lista över kemikalier som används och dokumentation som visar att de uppfyller kraven i Kemikaliemodulen. Om dokumentationen har skickats in tidigare, ange då när och av vem. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 24 (39)
2.8 Energi Energikrav ställs på både massa- och pappersproducenten. Kraven omfattar begränsningar för användning av energi i form av bränslen och el. Gränsvärdena varierar beroende på vilka delprocesser som ingår i produktionen. Utgångspunkten är information om verklig energiåtgång vid tillverkningen i förhållande till ett i dokumentet angivet referensvärde. Kvoten där emellan utgör energipoäng. Energiförbrukning för transporten av råvaran samt konvertering och förpackning ingår inte i energiberäkningen. Principen är att en energipoäng för produkten beräknas med referensvärden framtagna med hjälp av en teknisk beskrivning för produktionen av massorna och av papperet samt med tillverkarens uppgifter om den totala energiförbrukningen för produktionen per ton massa/papper. Massaproducentens beräkningar förs vidare till pappersproducenten som genomför en beräkning för hela pappersprodukten och värderar om kravet kan uppfyllas. Modellen tillåter att papper och massor med olika egenskaper har olika energiförbrukning beroende på vilka processteg som ingår i produktionen. Massatyperna har delats in i tre grupper som visas i tabell 3 Tabell 3. Indelning av olika massatyper i grupper Massor Energikriterier Kemisk massa sulfat och sulfit Kemisk massa CTMP, TMP, Slipmassa Mekanisk massa Returpappersmassa Returpappersmassa K38 Energipoäng för massatillverkningen Energipoängen P el,mi och P bränsle,mi för produktionen av en massa, i, beräknas enligt formeln nedan: Poäng för elförbrukningen för massan: P m(el) i = El, använd El, referens Energipoäng: P el,mi P bränsle,mi Poäng för bränsleförbrukningen för massan: P m(bränsle) i = (Bränsle, använd - 1,25 * internt producerad el) Bränsle, referens En mer detaljerad beskrivning av hur energipoängen beräknas ges i K39 och K40. ( Förbrukningen av el och bränsle ska dokumenteras genom beräkningar baserade på fakturor och avläsning av egna elmätare. De beräknade poängen ska sedan vidarebefordras till pappersproducenten och till Nordisk Miljömärkning. Pappersproducenten kan därefter utföra beräkningen av den totala energipoängen för det färdiga papperet. I beräkningen ingår energipoängen för samtliga använda massor och energipoäng för papperstillverkningen. Svanmärkning av pappersprodukter Basmodul 1.0 25 (39)