Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2013 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 23 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences Umeå 2014 Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies
Denna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011. This series of Reports is published by the Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå, starting in 2011. E-post till ansvarig författare E-mail to responsible author adriaan.de.jong@slu.se Nyckelord Key words Fåglar, Infrastruktur, Revirkartering, Botniabanan, BDACI study Ansvarig utgivare Legally responsible Adress Address Hans Lundqvist Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Sveriges lantbruksuniversitet 901 83 Umeå Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies Swedish University of Agricultural Sciences SE-901 83 Umeå Sweden
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå Inventeringen 2013 Adriaan Adjan de Jong, 2013-12-15 Vilt, Fisk och Miljö SLU 901 83 Umeå 070-6403092 adriaan.de.jong@slu.se Rapport till Trafikverket
2 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Material och metod s. 4 Resultat s. 7 Tack s. 8 Referenser s. 9 Områdesvisa genomgångar: bilaga 1 (kan rekvireras från författaren)
3 Inledning År 2002 1 påbörjades en före-under-efter studie med kontrollytor (a BDACI study) av eventuella effekter av Botnibanan på förekomsten av häckfåglar på jordbruksmark. Studien genomfördes på samma sätt och av samma inventerare till och med år 2010. Under denna period kunde tillståndet före och under konstruktionen av Botniabanan skildras. För att dokumentera situationen när Botniabanan hade tagits i bruk (åtminstone för passagerartrafik) fick studien vila fram till i år, 2013. Under 2011 och 2012 inventerades dock alla kontrollytor för att skapa en obruten serie av base-line data över det av järnvägsbygget icke påverkade fågelbeståndet (de Jong 2012). Med årets inventering (återigen utförd av samma inventerare och enligt samma metodik) inleds efter fasen av studien som planeras att pågå under tre säsonger. BDACI-studier i anslutning till infrastrukturprojekt har rekommenderats och efterlysts av bl.a. Roedenbeck et al. (2007), Fahrig och Rytwinski (2009) och Benítez-López et al. (2010). Så vitt jag vet har dock några fullskalige ornitologiska BDACI-studier ännu inte presenterats i den vetenskapliga litteraturen. I Norrlands kustland utgör jordbruksmark en mindre andel av landskapets totala yta. Många jordbruksmarker ligger insprängda som öar i skogs- och myrlandskapet. De arter som är knutna till jordbruksmark behöver en tillräcklig stor ö med en rad olika kvalitéer för sin överlevnad. Fragmenteras en sådan ö kan detta resultera i en utarmning som kan vara betydligt större än den man kunde förvänta sig av enbart arealförlusten. Det är jordbruksarternas förväntade känslighet för arealförlust och fragmentering i detta landskap som ligger bakom studiens taxonomiska urval. En stor andel av jordbrukslandskapets fågelarter har dessutom minskat kraftigt under de senaste decennierna (Svensson et al. 1999, Ottvall et al. 2008, Lindström & Green 2013). Orsakerna bakom denna minskning är bristfälligt kända men ändringar i markanvändning, andra grödor, ny teknik, minskade arealer och fragmentering av jordbrukslandskapet anses vara viktiga faktorer. Flera häckfågelarter har fortfarande relativt starka stammar i Norrlands kustland och faktorer som påverkar dessa bestånd negativt kan därför anses vara väsentliga, även på nationell nivå. Vi har valt att koncentrera arbetet kring sju arter som är tydligt knutna till det aktiva jordbrukslandskapet; tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, ängspiplärka, stare och ortolansparv. Dessa sju arter kallas i denna rapport för nyckelarter. Ladusvala och stare kan anses speciellt knutna till kreatursbete och häckar dessutom i byggnader eller holkar. Ortolansparven häckar även på kalhyggen. Ytterligare nio arter räknas här som indikatorer för ett rikt jordbrukslandskap i vidare bemärkelse; mindre strandpipare, ljungpipare, enkelbeckasin, skogssnäppa, jorduggla, gulärla, buskskvätta, törnskata och rosenfink. Dessa kallas för stödarter i denna rapport. Deras förekomst tyder på att det finns andra landskapselement än ren (brukad) jordbruksmark inom området, till exempel våtmarker, kantzoner eller buskmark. 1 Studien föregicks av en pilotstudie under 2000 och 2001.
4 Material och metod I studien 2013 ingick tretton provytor utmed Botniabanans sträckning mellan Nyland och Umeå, samt sex provytor i likartade jordbrukslandskap (referensytor) inom regionen (tabell 1). För kartor över områdena hänvisas till rapporten från 2002 års inventering. Den sammanlagda arealen av de inventerade ytorna är drygt 1800 hektar. Under inventeringssäsongen förekom reguljär persontågtrafik på hela banan. Värt att notera är att ett av områdena (Degernäs) har påverkats kraftigt av kompensationsåtgärderna som utfördes i samband med bygget av Botniabanan. Referensytorna Holmnäs och Norrfors inventerades av Marianne de Boom, de övriga områdena av författaren. Inventeringen skedde i form av en så kallad förenklad revirkartering (Svensson 1978, Svensson & Svensson 1995, Svensson 2001, Naturvårdsverket 2004). Alla nitton studerade områdena besöktes fyra gånger under perioden 7 maj - 8 juli (tabell 2). De exakta inventeringstidpunkterna redovisas för varje objekt i bilaga 1. Totalt omfattade fältarbetet drygt 205 effektiva inventeringstimmar. Dagar med regn och/eller hård vind har undvikits. Områdena undersöktes till fots så att ingen punkt låg längre bort än 100 meter från observatören. Ibland räckte det att gå på vägar och stigar, men vanligtvis genomkorsades fälten. Extra uppmärksamhet ägnades åt skogsbryn, åkerholmar, raviner, vattendrag och bebyggelse. Observationerna av nyckel- och stödarter ritades in på fältkartor. Tolkningen av fältkartorna gjordes av författaren och följde reglerna i Övervakning av jordbrukslandskapets fåglar i Skåne Manual för fältarbetet (Svensson 2001). Begreppet par används här som synonym för revir, revirhävdande hane, bo med ägg/ungar eller icke-flygga ungar. Med tanke på alla olika varianter och händelsealternativ hos fåglarnas häckningsbiologi är detta sätt att hantera begreppen det enda realistiska i en studie som denna.
5 Tabell 1. Geografiska uppgifter, tidsinsatsen och statusen för bygget av Botniabanan för de inventerade områdena. Kartblad 1) Kommun Län Areal (ha) Tidsåtg. 2) Nyland 18H9j Kramfors Y 30 15.8 Frök 3) 18H8j Kramfors Y 49 14.1 Västansjö 3) 19I2g Örnsköldsvik Y 65 11.9 Kornsjö 19I2g Örnsköldsvik Y 82 10.9 Stranne 19J5a Örnsköldsvik Y 35 15.0 Strandnyland 19J5a Örnsköldsvik Y 62 12.4 Hjälta 19J5b Örnsköldsvik Y 102 12.0 Tävra 3) 19J5b Örnsköldsvik Y 58 12.2 Kasa 19J5/6c Örnsköldsvik Y 100 10.6 Ava 19J9f Nordmaling AC 119 16.6 Lögdeå 20J0f Nordmaling AC 88 11.5 Långed 20J1i Nordmaling AC 34 21.3 Hörneå 20K2a Nordmaling AC 49 13.9 Stöcke 20K5d Umeå AC 214 9.5 Stöcke NE 20K5d Umeå AC 37 10.1 Degernäs 20K5d/e Umeå AC 64 19.5 Bösta 3) 20K5b Umeå AC 142 11.6 Holmnäs 3) 20K6a Umeå AC 259 6,8 Norrfors 3) 20K8b Umeå AC 234 8,1 1) Delar av området kan ligga inom ett angränsande kartblad. 2) Tidsåtgången för fyra besök i timmar per 100 hektar. 3) Referensyta.
6 Tabell 2. Besöksdatum 2013 för de inventerade områdena. Besök 1 Besök 2 Besök 3 Besök 4 Nyland 18/5 29/5 16/6 28/6 Frök 18/5 29/5 16/6 28/6 Västansjö 18/5 29/5 18/6 6/7 Kornsjö 17/5 30/5 18/6 6/7 Stranne 17/5 25/5 16/6 6/7 Strandnyland 17/5 25/5 18/6 6/7 Hjälta 13/5 31/5 11+16/6 7/7 Tävra 13/5 30/5 16/6 7/7 Kasa 13/5 25/5 11/6 7/7 Ava 19/5 4/6 17/6 8/7 Lögdeå 8/5 22/5 6/6 8/7 Långed 7/5 22/5 31/5 4/7 Hörneå 8/5 24/5 5/6 4/7 Stöcke 12/5 23/5 8+9/6 3/7 Stöcke NE 8/5 24/5 6/6 3/7 Degernäs 16/5 1/6 12/6 24/6 Bösta 14/5 26/5 7/6 29/6 Holmnäs 8/5 25/5 16/6 29/6 Norrfors 12/5 26/5 15/6 5/7
7 Resultat Resultaten från inventeringen 2013 sammanfattas i tabell 3. Förekomsten av nyckelarter och stödarter inom varje område framgår av tabell 4. Områdesvisa redovisningar finns i bilaga 1. Tabell 3. Resultat av inventeringen 2013 i sammanfattning. Område Antalet par nyckelarter Par av nyckelarter utom ladusvala och stare Antalet stödarter Nyland A 5 1 1 Frök B 6 3 1 Västansjö C 15 5 1 Kornsjö D 18 14 2 Stranne E 0 0 2 Strandnyland F 7 2 3 Hjälta G 10 5 1 Tävra H 14 10 5 Kasa I 21 14 1 Ava J 27 14 3 Lögdeå K 19 13 2 Långed L 5 1 0 Hörneå M 3 0 2 Stöcke N 58 42 3 NE Stöcke O 1 0 0 Degernäs P 28 27 4 Bösta Q 18 6 1 Holmnäs R 42 28 3 Norrfors S 29 14 2
8 Tabell 4. Uppskattat lägsta antal par av nyckelarter och stödarter i de inventerade områdena 2013. Bokstavsbeteckning enligt tabell 3. Se bilaga 1 för detaljer. A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Tofsvipa 1 1 2 12 1 1 7 11 5? 13 11 1 9 4 Storspov 2 3 2 3 1 2 7 6 1 12 1 7 4 6 7 Sånglärka 1 2 1 2 5? 16 6 8 2 Ladusvala 4 3 8 4 5 3 4 5 12 6 4 3 15 1 12 14 15 Ängspiplärka 1 2 1 3 4? Stare 2 2 2 1 1 1?? Ortolansparv 1 1 M. strandpipare Ljungpipare Enkelbeckasin 1? 2 1? 2 2 Skogssnäppa 1 1? 1?? Jorduggla? 1 1 1 Gulärla 3 3 3 2 5 4 Buskskvätta 3 2 3 1 2 6 1 3 2 7 4 1 3 3 8 4 3 Törnskata? Rosenfink? 1? 1? 2? = Arten har setts under omständigheter som tyder på häckning men uppfyller inte kriterierna för att räknas som häckfågel (Svensson 2001). Vissa uppskattningar av antalet par utgörs av ett intervall inom vilket det verkliga antalet förväntas ligga (bilaga 1). Här har endast de lägsta talen i dessa intervall tagits upp. Samtliga siffror utgör således den lägsta skattningen av antalet häckande par. De tomma rutorna i tabellen skall läsas så att arten med stor sannolikhet inte häckade i området. Tack Ett stort tack till min sambo Marianne de Boom för inventeringen av referensytorna Holmnäs och Norrfors. Jag vill också tacka Trafikverket för ett gott samarbete.
9 Referenser Benítez-López, A., R. Alkemade & P. A. Verweij. 2010. The impacts of roads and other infrastructure on mammal and bird populations: A meta-analysis. Biological Conservation 143:1307-1316. de Jong, A. 2012. Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2012. Stencil. Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, SLU, Umeå. Tidigare rapporter finns också för åren 2001-2011. Fahrig, L. & T. Rytwinski. 2009. Effects of roads on animal abundance: an empirical review and synthesis. Ecology and Society 14(1):21. Lindström, Å. & M. Green. 2013 Monitoring population changes of birds in Sweden. Annual rapport for 2012. Department of Biology, Lund University. 80 pp. Naturvårdsverket. 2004. Undersökningstyp: Inventering av jordbrukslandskapets fåglar. www.naturvardsverket.se. Ottvall, R., M. Green, Å. Lindström, S. Svensson, P-A. Esseen & L. Marklund. 2008. Distribution and habitat choice of the Ortolan Bunting Emberiza hortulana in Sweden. Ornis Svecica 18(1):3-16. Roedenbeck, I.A., L. Fahrig, C. S. Findlay, J. E. Houlahan, J. A. G. Jaeger, N. Klar, S. Kramer-Schadt & E. A. van der Grift. 2007. The Rauischholzhausen Agenda for road ecology. Ecology and Society 12(1):11. Svensson, S. 1978. Förenklad revirkarteringsmetod för inventering av fåglar på myrar och mossar. Vår Fågelvärld 37: 9-18. Svensson, S. 2001. Övervakning av jordbrukslandskapets fåglar i Skåne. Manual för fältarbetet. Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Svensson, S. & M. Svensson. 1995. Ett långsiktigt övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Kristianstad och Malmöhus län. Metodstudien 1995. Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Svensson, S., M. Svensson & M. Tjernberg. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement nr. 31. Stockholm.