Fodersituation för älg i Örebro län 2012

Ekosystembaserad förvaltning I en ekosystembaserad förvaltning beaktas fodersituationen för älg Fodersituation påverkar hälsoaspekter såsom kondition, vikt och reproduktion Foderutnyttjande har också betydelse för betesskador i skog

Foderproducerande ungskog

Om materialet Detta är Skogsstyrelsens analys om fodersituation i älgförvaltningsområden Analysen baserar sig på marktyper med olika betydelse för foderproduktion Uppgifterna grundar sig på sattelitbaserade data Uppgifterna kan komma att justeras efter ytterligare kvalitetssäkring Det finns ett antal kända felkällor som i mer eller mindre utsträckning påverkar analysen. Skogsstyrelsen avser att återkomma med en beskrivning av dessa felkällor.

Marktyper Följande marktyper med olika betydelse för foderproduktion har definierats: Foderproducerande ungskog (skog 5-20 år efter föryngringsavverkning) Övrig skog (Hyggen och skog äldre än 20 år) Annan mark (jordbruksmak, tätort, myr, m.m.) Vatten

Areal (ha) Totalarealer för älgförvaltningsområden (ÄFO) 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Vatten Annan mark Foderproducerande ungskog Övrig skog

Andel av areal Andel av marktyper 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vatten Annan mark Foderproducerande ungskog Övrig skog

Areal (ha) Utveckling av areal foderproducerande ungskog 30000 25000 20000 15000 10000 5000 Frövi ÄFO Hökhöjden ÄFO Kilsbergen ÄFO Kvismaren ÄFO Malingsbo ÄFO Närkesberg ÄFO Tiveden ÄFO Örebro läns västra ÄFO 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

knn 0-6 m Är en annan metod att via satellit mäta vegetation Kan fånga in ungskog (unga träd) mellan 0-6 meter även utanför produktionsskogen. I ett brutet landskap (mindre skogsdominerat) verkar andelen ungskog som inte är produktionsskog vara högre Den vegetation mellan 0-6 meter som knn fångar in och som ligger utanför den skog som är avsedd för skogsproduktion kan bidra till att avlasta betesskadorna

Andel av landareal Jämförelse mellan Foderproducerande ungskog och knn (andel av landareal) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Andel ungskog Skog 0-6 m (enl. knn) 5% 0% Örebro läns västra ÄFO Tiveden ÄFO Närkesberg ÄFO Malingsbo ÄFO Kvismaren ÄFO Kilsbergen ÄFO Hökhöjden ÄFO Frövi ÄFO

Nyckeltal 1 En grov tumregel är att ungskogen utnyttjas 5 ggr mer än andra områden Spillningsinventering i respektive ÄFO kan utnyttjas för att ta fram detta nyckeltal Kräver samkörning med Skogsstyrelsens uppgifter om marktyper Detta kan sedan utnyttjas för att förfina vår kunskap om fodermängd och foderkvalitet

Nyckeltal 2 Delar av året är djuren i större utsträckning hänvisade till ungskogen (t.ex. vintertid och då när snön ligger djup). Betesbelastning på ungskog ökar under denna tid Givet samma älgtäthet är betesbelastningen högre i ÄFO med liten ungskogsareal Genom att beräkna olika täthetsmått kan en bättre uppfattning om betesbelastning erhållas

Nyckeltal 2 (beräkning av olika täthetsmått) Dividera det totala antalet älgar i vinterstam med den areal du är intresserad av. Tex 1500 älgar i ett ÄFO på 150 000 ha ger 10 älgar per 1000 ha i hela ÄFO Om skogsmarken utgör 80% dvs 120 000 ha är täthet räknat bara på skogsmark 12,5 älgar per 1000 ha Om ungskogen utgör 7%, dvs 10 500 ha är tätheten räknat bara på ungskog 143 älgar per 1000 ha

Antal per 1000 ha Olika täthetsmått för Örebro län (Vid antagandet 10 älg per 1000 ha) 250 200 150 100 50 0 Frövi ÄFO Hökhöjd en ÄFO Kilsberge n ÄFO Kvismare n ÄFO Malingsb o ÄFO Närkesb erg ÄFO Tiveden ÄFO ÄFO 10 10 10 10 10 10 10 10 Landareal 11 11 11 12 11 11 12 11 Skogsmark 18 13 15 30 12 14 15 16 Foderproducerande ungskog 119 83 109 191 90 88 94 101 Örebro läns västra ÄFO

Upplösning Eftersom önskemål om en högre upplösning finns har två kartor tagits fram Tillsammans ger de en uppfattning om hur ungskogen fördelar sig inom förvaltningsområdet

Areal ungskog 0-6 meter hög (enligt knn)

Faktiskt avverkat 2002-2010

Kvalitetsäkring och fältanalys Ytterligare kvalitetssäkring av dessa uppgifter kan komma att påverka de skattade arealerna. Skogsstyrelsen fortsätter detta arbete under hösten Uppgifterna bör kompletteras med en fältstudie för: kalibrering av åldersintervall då ungskogen är särskilt foderproducerande analys av rådande betestryck analys av fodermängd samt foderkvalitet (trädslag) i ungskogen