KAMPANJ Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget SIDVIND UTEBLIVNA OMDRAG. H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete

Relevanta dokument
Flik 5 S I D V I N D. Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget H50P = HALVERING AV. H50P är en del av ett. EAA, FFK, SPAF med flera.

Flik 3 A N S V A R. Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget H50P = HALVERING AV. H50P är en del av ett. EAA, FFK, SPAF med flera.

Flyg säkert 2. Flygsäkerhetsprogram Flyg säkert 2. Nödurstigning/ fallskärm. Attityder/ Beteenden/ Kultur. Provlektioner. Typinflygning.

ATT FATTA BESLUT. Luftfartsstyrelsens flygsäkerhetsprogram för allmänflyget

Slutrapport RL 2012:17

SLG. Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej. sannolikt berott på en slirande drivrem

Flygning vid okontrollerad flygplats

HÄNDELSE- RAPPORTERING

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Sträckflygning och tävlingsflygning

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Utbildningsplan för segelflygcertifikat begränsat till motorsegelflygplan (TMG)

STALLTIPS. Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget. H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete

BYGGHANDBOK GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGSPROGRAMMET. KAP 14 Utgåva 2 Sida 1 av BYGGANVISNINGAR 1. GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGS- PROGRAMMET

LANDNING - en nödvändighet om du startat

Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Rapport RL 2002:15. Rapporten finns även på vår webbplats:

Statistik Segelflyget

Haverier och störningar. Icke godkänt! Henrik Svensson Segelflyginspektör

Flyg säkert 2. Nödurstigning/ fallskärm Provlektioner. Utelandning Flygsäkerhetsprogram Flyg säkert 2

Satellitnavigering. är det något att lita på? Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget. H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete

Slutrapport RL 2013:08

Statistik Segelflyget

Rapport RL 2006:22. Olycka med flygplanet SE-KVE vid Varberg/Getteröns flygplats, N län, den 16 augusti 2006

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06

Olycka med segelflygplanet SE-TPZ i Hov, Herrljunga Kommun, O län, den 9/ SHK Dnr L-20/07

Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget

B R Ä N S L E. H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete. KSAB, Luftfartsstyrelsen, EAA, FFK, SPAF med flera.

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Kunskapskrav i Flyglära

PÅ MARKEN. Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget

Segelflyghandboken Datum

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UNG i Fivlered, O län, den 7/ SHK Dnr L-18/07

Lite repetition om GPS-NAV. Kronobergs Segelflygklubb

Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P

Slutrapport RL 2011:13

ISSN Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007

Slutrapport RL 2011:09

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

PILOT 50+ vad händer när

Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97

Utelandningar. Henrik Svensson Segelflyginspektör Segelflyget. Elev efter genomförd utelandning

Ett bra år för säkerheten inom svensk luftfart även 2003

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Rapport RL 2010:11A (Reviderad)

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

DHB - Drifthandbok Flik 7

Assigned Area Task -Strategi 1. Historia 2. Förberedelser 3. Mot första arean Medelhastighet Före eller efter tiden

Haverier och störningar 2007

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan till segelflygcertifikat. Motorsegelflygplan, SLG, flygstart eller vinschstart

Statistik Segelflyget

Flygsäkerhetsläget svensk luftfart 2002

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Ejection system, Konceptuell design

Utelandning. Anders Blom

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Slutrapport RL 2019:05

Slutrapport RL 2013:13 Olycka den 16 maj 2013 med flygplanet SE-FIM vid Sjöbo/Sövde flygplats, Skåne län.

Uthyrningsbestämmelser

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan till segelflygcertifikat

Teorikurs för. Bogserbehörighet

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000

TRÄNINGSHÄFTE. Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget. H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete

ISSN Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

Välkommen till Medlemsmöte den 22/10-13

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07

Flygning i kontrollerat luftrum kräver klarering

Några myter.. Som ska avfärdas

BRUKSANVISNING. VIKTIGT! En radiostyrd modell! INTE EN LEKSAK! Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm

Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat;

Tid , kl Plats Båsenberga kursgård, N59.03 E15.54

Olycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000

Säkerhetsutvecklingen inom civil luftfart i Sverige - Mål och utfall 2001

Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat;

Slutrapport RL 2013:05

Säsongsstart Agenda IRS (svarta boken) Flygtrim Trafikvarv Sundbro Flygledare Luftrum Flygsäkerhet Personliga målsättningen

Flygsäkerhetsmöte SSFK Olof Karlström Skolchef SSFK

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-ULL Vid Lovisetorp, Markaryds kommun, Kronobergs län, den 15 juli SHK Dnr L-15/07

Statistik Segelflyget

ISSN Rapport RL 2008:11. Rapporten finns även på vår webbplats:

I fig 2 har flygtidsproduktionen angetts i tusentals timmar med förändringar i procent års siffror baseras på prognos.

BESTÄMMELSER FÖR FLYGNING Hemavan fjällflygläger 2008

ISSN Rapport RL 2003:16. Rapporten finns även på vår webbplats:

Omdöme - vad är det? Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget. Är klubbens BIGGLES ett föredöme?

Inledning. Henrik Svensson Segelflyginspektör

Riskmedvetande och självanalys

Rapport RL 2002:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld. SMFF:s Modellflygmärken- Brons, Silver och Guld TIPSET

FLYGSÄKERHETSINFO 34 FLYGTENDENSER 03/2009

Slutrapport RL 2013:18

Transportstyrelsens föreskrifter om certifikat, flygskolor och instruktörsutbildning för ultralätt flygplan (UL);

Slutrapport RL 2013:19

STOCKHOLMS RADIOFLYGKLUBB

Interna föreskrifter ESSM

SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004

NÖDLÄGE! Hur förberedd är du? Luftfartsstyrelsens flygsäkerhetsprogram för allmänflyget

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan för Segelflygcertifikat med Motorsegelflygplan, SLG och Segelflygplan

Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/ SHK Dnr L-08/07

Rapport RL 2000:42. Olycka med flygplanet SE-XRP vid Malmö/Sturup flygplats, M län den 19 mars Dnr L-017/00 ISSN

Transkript:

Flik 5 KAMPANJ 2005 Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget Två stora flygsäkerhetsproblem: SIDVIND UTEBLIVNA OMDRAG Detta specialkompendium innehåller: Uppmaning till alla piloter Uppmaning till flyginstruktörer och CRI H50P = HALVERING AV PRIVATFLYGHAVERIERNA H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete mellan KSAK, KSAB, Luftfartsstyrelsen, EAA, FFK, SPAF med flera.

Till flyginstruktörer och CRI Våra piloter verkar ha brister inom följande områden: Kunskaper och förmåga att utföra sidvindslandning. Insikter om sidvindens problematik och risker. Var går "mina" gränser? Kurshållning vid start, landning och omdrag. Inställning till och insikt om när omdrag bör göras i samband med landning. Förmåga att genomföra omdrag i olika skeden av landningsfasen från kort final till sent skede när hjulen nästan är i banan (eller tagit i) i farter nära stall. H50P-projektet har analyserat alla haverier sedan 2000-talets början och funnit att ovanstående problem kan kopplas till ett stort antal haverier. Problemet kan kanske hänföras till olika faktorer. Fick eleven verkligen träna dessa moment ordentligt under grundutbildningen eller var det något som missades? Fick eleven under utbildningen förståelse för dessa faktorers betydelse? Har träning och repetition genomförts efter grundutbildningen? H50P-projektets råd till flyginstruktörer och CRI Grundutbildning: Kontrollera att eleven verkligen får träning i och behärskar sidvind ut till nära flygplanets maxvärden och i byig vind. Särskilt viktigt när eleven flyger med flera lärare är, att instruktören verkligen kollar att eleven har fått tillräcklig träning och att instruktörerna inte litar på varandra. Se till att eleven har respekt och förståelse för sidvinden samt hur sidvindsproblematiken bör behandlas när det gäller sambanden mellan flygplanets svårighetsgrad, flygtrim och erfarenhet, banans bredd och beskaffenhet samt vindstyrka, sidvindskomposant och byighet. Träna omdrag från olika lägen på final och fram till nära stallfart strax före sättning och gör det regelbundet. Då är eleven mentalt preparerad och mycket bättre förberedd när den dagen kommer då han måste göra ett omdrag. Se till att eleven alltid har omdrag som ett naturligt handlingsalternativ när allt inte är korrekt i samband med landning. Inpränta att omdrag visar på gott omdöme medan ett uteblivet när det varit befogat visar på motsatsen. I värsta fall kan det senare bevisas i form av haveri. Fortsatt träning och klubbverksamhet: Omdrag bör alltid tränas vid PC, flyglärarledd träning, skillnadsutbildningar och kontroller. Träna sidvindslandningar så fort tillfälle ges. Tag alla chanser till att föra ut budskapet enligt denna kampanj utnyttja klubbkvällar, flygsäkerhetsdiskussioner och andra tillfällen att diskutera och propagera. 2 Nyttja 2005 alldeles särskilt till att sprida och stötta denna kampanj. Det finns mycket pengar att spara för privatflyget om haverier och händelser där sidvind och uteblivna omdrag varit bidragande, kan minskas.

Till alla piloter Under en femårsperiod har närmare 30 haverier inträffat där sidvind varit den direkta orsaken eller starkt bidragande. Det är mer än 25 % av alla haverier. De flesta har skett under landning men det finns också flera exempel på bristande kurshållning under start och vid omdrag. Oftast har flygplanet drivit av banan med vinden mot läsidan men det finns också exempel på att flygplanet girat upp mot vinden. I många fall har vindstyrkan legat långt under gränsvärdena men vinden varit byig. Sporrhjulförsedda flygplan visar högre haverifrekvens med sidvind som orsak än noshjulförsedda. Hur många avåkningar av banan har skett som aldrig rapporterats? Varje år har ett antal haverier inträffat där detta hade kunnat undvikas om omdrag skett istället för att landningen fullföljts. Hög nos vid omdrag och utebliven fartökning som följd av stort motstånd har vid flera tillfällen orsakat mycket allvarliga haverier. Man bör observera risken att lämna markeffekten med låg fart. Omdraget har oftast vid dessa tillfällen kommit så sent att haveriet troligen ändå inte skulle ha kunnat undvikas. Allvarliga haverier har inträffat vid start och i samband med omdrag när flygplanet inte kunnat hållas kvar längs banan eller dess förlängning. Händelserna enligt ovan visar på brister i metodik och i piloters attityd till sidvind och omdrag. Varför är Du i riskzonen då det gäller dessa faktorer? Du är kanske inte medveten om problematiken. Du har kanske inte fått en fullständig utbildning. Du har kanske glömt metodiken eller inte tränat den. Du tycker kanske det är genant att göra ett omdrag. Du inser kanske inte att sambandet mellan flygplanets svårighetsgrad, flygtrim och erfarenhet, banans bredd och beskaffenhet samt vindstyrka, sidvindskomposant och byighet måste klarläggas i samband med planering av flygning, och styra dina beslut om att genomföra flygningen. Att vinden ligger inom gränserna för de tillåtna för flygplanet innebär inte att du kan klara av starten eller landningen. Landning i stark sidvind, särskilt om vinden också är byig, kräver stor erfarenhet, god flygtrim och god kännedom om den aktuella flygplantypen. Vi föreslår att du tänker efter och sätter dig in i följande: Problematiken. Flera av de H50P-kompendier som getts ut behandlar dessa områden. Tag kontakt med en instruktör och få hjälp att träna sidvind och omdrag. Åtskilliga kontroller av piloter visar att förmågan och metodiken är bristfällig såväl när det gäller omdrag som sidvindslandning. Det tycks finnas en allmän inställning att omdrag skulle visa på bristande förmåga. Det är väl tvärt om! Ett omdrag när det är befogat visar insikt och omdöme. Är det pinsamt att dra om? Hur pinsamt är det att haverera? (forts. på baksidan) 3

H50P en säker idé Enligt beslut från statsmakterna skall privatflyghaverierna halveras under tioårsperioden efter 1998. H50P är Luftfartsstyrelsens bidrag, tillsammans med ett flertal andra organisationer och företag, för att nå detta mål. Ha alltid omdragsalternativet i bakhuvudet och använd detta alternativ när det är något som inte stämmer i samband med landning. Bestäm alltid en pådragspunkt. Om du vid landning inte har satt i hjulen med rätt nosläge före den första 200-metersskylten på en bana som är 600 meter eller kortare är det alltid läge att dra på. Träna själv upp din precision och förmåga under kontrollerade förhållanden med ökande svårighetsgrad. Lägg lite extra flygtid på detta. Sträva efter att varje landning görs med rätt fart och rätt höjd över tröskel och med ett hjul på varje sida om mittlinjen. Om det finns tveksamheter så tänk efter en gång till! Sammanställt av Rolf Björkman, KSAK, i samarbete med arbetsgruppen inom H50P-programmet. Bild via Flygvapenmuseum Tryck: LFVTryck 2005