Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling: Konsekvenser för EU:s jordbrukspolitik Diskussion 1. Vid FN-toppmötet om hållbar utveckling (New York den 25 27 september 2015) antogs Agenda 2030 för hållbar utveckling ("Att förändra vår värld") 1, med bland annat en samlad uppsättning globala mål för hållbar utveckling som från och med den 1 januari 2016 ersatte millennieutvecklingsmålen. Agenda 2030 ger ett övergripande svar på de globala utmaningarna genom att ta ett helhetsgrepp på fattigdomsutrotningen och den hållbara utvecklingens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. De 17 målen för hållbar utveckling och de tillhörande 169 delmålen täcker viktiga områden såsom fattigdom, ojämlikhet, livsmedelstrygghet, hälsa, hållbar konsumtion och produktion, tillväxt, sysselsättning, infrastruktur, hållbar förvaltning av naturresurser, oceaner, klimatförändringar och jämställdhet. 2. Den 22 november 2016 antog kommissionen meddelandet Nästa steg för en hållbar europeisk framtid: EU-åtgärder för hållbarhet 2. 1 http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=a/res/70/1&lang=e. 2 Dokument 14774/16 + ADD 1. 12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B SV
3. Ordförande Jean-Claude Juncker bekräftade att kommissionen kommer att gå vidare med moderniseringen och förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken för att på så sätt maximera dess bidrag till kommissionens politiska prioriteringar och mål för hållbar utveckling. 3 4. Vid mötet i rådet (allmänna frågor) den 20 juni 2017 antogs slutsatser om genomförandet av Agenda 2030 på EU-nivå 4. 5. Vid rådets möte (jordbruk) den 17 juli 2017 diskuterades resultatet av den andra konferensen mellan AU:s (Afrikanska unionens) och EU:s jordbruksministrar Making Sustainable Agriculture a Future for Youth in Africa som ägde rum den 2 juli 2017 i Rom. Konferensen skapade förutsättningar för att ge jordbruket en prioriterad ställning i partnerskapet mellan EU och AU. Jordbruks- och livsmedelssektorn spelar en avgörande roll när det gäller att trygga livsmedelsförsörjningen, skapa arbetstillfällen och uppnå målen för hållbar utveckling. 5 6. I detta sammanhang anser ordförandeskapet det lägligt för jordbruksministrarna att reflektera över hur Agenda 2030 kan genomföras på ett effektivt sätt på EU-nivå liksom över hur Agenda 2030 kommer att påverka EU:s politiska ram ur ett jordbruksperspektiv. För att vägleda och strukturera diskussionen på detta område vid mötet i rådet (jordbruk) den 9 oktober 2017 har ordförandeskapet utarbetat ett bakgrundsdokument med frågor som återfinns i bilagan till denna not. 7. Särskilda jordbrukskommittén uppmanas notera ordförandeskapets bakgrundsdokument och frågor (se bilagan) och överlämna dem till rådet inför den ovannämnda diskussionen den 9 oktober 2017. 3 https://ec.europa.eu/commission/commissioners/2014-2019/hogan/announcements/opening- address-commissioner-phil-hogan-cap-have-your-say-conference-brussels-7th-july- 2017_en. 4 Dok. 10370/17. 5 Dok. 11230/17. 12255/17 lym/cjs/np 2 DGB 1B SV
Genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling: Konsekvenser för EU:s jordbrukspolitik BILAGA Diskussion Genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling i EU Agenda 2030 för hållbar utveckling innebär ett åtagande att utrota fattigdom och svält och få till stånd en hållbar utveckling i hela världen fram till 2030. Detta ska uppnås genom att man genomför målen för hållbar utveckling, enligt vilka alla länder uppmanas att utvärdera sin nationella politik inom en hel rad olika sektorer och slå in på en väg som leder till hållbar utveckling. De 17 målen för hållbar utveckling och de tillhörande 169 delmålen är globala till sin natur, universellt tillämpbara och inbördes sammanlänkade. Alla länder, såväl utvecklade länder som utvecklingsländer, har ett gemensamt ansvar för att se till att målen för hållbar utveckling nås. EU bidrog aktivt till utformningen av Agenda 2030 och i linje med subsidiaritetsprincipen är EU tillsammans med medlemsstaterna fast beslutet att vara ledande i fråga om genomförandet. Processen kommer att bidra till att ytterligare fläta samman EU:s yttre åtgärder med dess övriga politik och säkerställa samstämmighet mellan dess finansieringsinstrument. I kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid: EU-åtgärder för hållbarhet förklaras hur kommissionens 10 politiska prioriteringar bidrar till genomförandet av målen för hållbar utveckling. EU:s svar på 2030-agendan inbegriper två arbetsflöden. Det första syftar till att integrera målen för hållbar utveckling med den europeiska politiska ramen och kommissionens nuvarande prioriteringar, fastställa hur långt vi har kommit och identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna. Genom det andra spåret kommer diskussioner att inledas om genomförandet av målen för hållbar utveckling efter 2020, med inriktning på sektorsspecifik politik. Kommissionen ska lämna regelbundna rapporter om EU:s framsteg i genomförandet av Agenda 2030 från och med 2017. Av slutsatserna från mötet i rådet (allmänna frågor) i juni 2017 framgår att det krävs att EU och medlemsstaterna har en hög ambitionsnivå, ökad samstämmighet och konsekvent politik och att "silotänkandet" inom olika politikområden bryts om man ska kunna säkerställa ett effektivt genomförande av Agenda 2030. 12255/17 lym/cjs/np 3
Jordbrukets roll i Agenda 2030 Jordbruket spelar en väsentlig roll i Agenda 2030 och för en hållbar framtid eftersom det är nära kopplat till frågor som livsmedel, klimatförändringar, luft, vatten, mark, biologisk mångfald, sysselsättning och försörjning på landsbygden. Globalt sett kan jordbruket lämna ett avgörande bidrag till att skapa hållbar tillväxt för alla genom att skapa arbetstillfällen inom jordbrukets livsmedelsindustri och landsbygdsekonomin, samt genom en hållbar förvaltning av naturresurserna. Jordbrukspolitiken är av avgörande betydelse när det gäller att genomföra målen för hållbar utveckling och flera av målen för hållbar utveckling är särskilt relevanta ur ett jordbruksperspektiv. Mål 2 för hållbar utveckling (utrota svält, uppnå livsmedelstrygghet och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk) omfattar mål som avser jordbruksproduktiviteten, produktionen och jordbrukarens inkomst, bevarandet av ekosystem, jordbruksmarknader och handelsregler. Med tanke på dess mångfacetterade karaktär bidrar jordbrukspolitiken också till att uppnå följande mål för hållbar utveckling: mål 1 (utrota fattigdom); mål 12 (garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster), där mål 12.3 för hållbar utveckling (senast 2030 halvera det globala matsvinnet per capita på detaljhandels- och konsumentnivå och minska livmedelsförlusterna i produktions- och leveranskedjan, inbegripet förluster efter skörd) kan framhållas särskilt; mål 14 (hållbar användning av oceaner, hav och marina resurser); mål 17 (stärka internationellt partnerskap och samarbete), mål 13 (klimatåtgärder), mål 7 (säkerställa hållbar energi), mål 6 (hållbar förvaltning av vatten) och mål 15 (hållbar förvaltning av skogar, bekämpa markförstöring). Jordbruket har också stor betydelse för mål 5 (jämställdhet) och mål 8 (full sysselsättning och anständigt arbete). Diskussionerna om Agenda 2030 är också viktiga i samband med den kommande översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). En tryggad livsmedelsförsörjning förblir ett grundläggande mål för den gemensamma jordbrukspolitiken, både inom EU och globalt. Den gemensamma jordbrukspolitiken står inför utmaningen att uppnå hållbarhetsmålen i samband med ökad efterfrågan och ökade risker som hänger samman med klimat, sjukdomar, resurser och marknadsvolatilitet. 12255/17 lym/cjs/np 4
Ramar och mål för diskussionerna vid mötet i rådet (jordbruk) den 9 oktober 2017 Med detta diskussionsunderlag uppmanar ordförandeskapet ministrarna att framföra sina synpunkter på genomförandet av Agenda 2030 ur ett jordbruksperspektiv. Ordförandeskapet anser att det är viktigt att framhålla jordbrukets betydelse i Agenda 2030. Med tanke på den förestående reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken anser ordförandeskapet det relevant att börja diskutera om EU:s politik och instrument på jordbruksområdet är lämpliga för att uppnå de relevanta målen för hållbar utveckling och hur man kan förbättra politiken. Agenda 2030 är ett globalt projekt och uppnås därför bäst med gemensamma insatser. Genom diskussionen skulle det därmed också kunna fastställas inom vilka områden samarbetet mellan medlemsstaterna kan förbättras för att bättre uppnå vissa mål för hållbar utveckling utanför EU. I detta perspektiv uppmanas ministrarna att överväga följande frågor som en utgångspunkt för att strukturera debatten: 1. I vilken utsträckning anser ni att de nuvarande politiska instrumenten bidrar till att uppnå de jordbruksrelaterade målen för hållbar utveckling, och hur skulle man på bästa sätt ytterligare kunna integrera målen i Agendan 2030 i EU:s politiska ram ur ett jordbruksperspektiv? 2. På vilka områden skulle medlemsstaterna och EU:s institutioner kunna samarbeta mer effektivt på EU-nivå och i internationella forum för att uppnå de mål för hållbar utveckling som är relevanta för jordbruket, både inom och utanför EU? 12255/17 lym/cjs/np 5