UV RAPPORT 2014:155 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Berga hage Boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder Östergötland Linköpings stad och kommun Ekkällan-Hejdegården RAÄ 451 Dnr 3.1.1-02460-2013 Katarina Sköld Christina Helander
UV RAPPORT 2014:155 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Berga hage Boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder Östergötland Linköpings stad och kommun Ekkällan-Hejdegården RAÄ 451 Dnr 3.1.1-02460-2013 Katarina Sköld Christina Helander Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder 1
Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2014 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:155 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartor Katarina Sköld Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Omslagsbild Översikt över fornlämning RAÄ 451, från V. Foto Katarina Sköld. 2 Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder
Innehåll Bakgrund och sammanfattning 5 Syfte 6 Metod och genomförande 6 Topografi och kulturmiljö 6 Resultat 9 Utvärdering 11 Referenser 12 Litteratur 12 Arkiv 12 Administrativa uppgifter 12 Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder 3
± Fig 1. Utdrag ur analoga Gröna kartan med förundersökningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4 Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder Bakgrund och sammanfattning Tekniska Verken Linköping Nät AB har utfört schaktningsarbeten i syfte att lägga ner jordkabel genom Berga hage, från Högalidsgatans slut fram till Vistvägen, Linköpings stad och kommun. Eftersom grävning kom att ske inom och i nära anslutning till fasta fornlämningar har UV Öst, på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland (beslut 2013-08-02) utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning den 4 februari år 2014. Sträckan som berördes av det planerade arbetsföretaget var cirka 280 meter lång, två meter bred och upp till två meter djup, och belägen i ett fornlämningsrikt område i den sydöstra delen av Linköping. De aktuella schaktningsarbetena berörde fast fornlämning, RAÄ 451. Schaktet drogs även nära boplatserna RAÄ 450 och RAÄ 452. Vid schaktkontrollen, inom boplatsen RAÄ 451 påträffades en härd och en grop. Härden provtogs och träkol 14 C-analyserades till 2865±38 BP, d v s yngre bronsålder. De arkeologiska objekten dokumenterades och mättes in med nätverks-gps (RTK-gps). Därefter anvisades plats för kabeln. Christina Helander upprättade undersökningsplanen, Katarina Sköld utförde fältarbetet och sammanställde rapporten. Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder 5
Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen i form av schaktningsövervakning var att i första hand se till att fast fornlämning kom att beröras i så liten omfattning som möjligt. I de fall detta inte var möjligt skulle de fornlämningar som framkom vid schaktningen mätas in digitalt och dokumenteras avseende karaktär och omfattning och om möjligt dateras. Om det vid schaktningsövervakningen hade framkommit fornlämningar av större omfattning än vad som tidigare varit känt och att schaktet inte gick att anpassa skulle arbetet avstanna och Länsstyrelsen kontaktats för en eventuell förnyad tillståndsprövning enligt KML. Inför schaktövervakningen sattes några frågeställningar upp rörande områdets fornlämningar: Vilken datering har boplatslämningarna? Finns flera tidsskikt eller är de mesolitiska kvartsfynden samtida med härdarna och stolphålen? Hur låg boplatserna i det dåtida landskapet och hur förhåller de sig till de närliggande fornlämningarna? Metod och genomförande En arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning innebär att en arkeolog deltar då schaktningsarbetet pågår. Eftersom syftet var att i första hand se till att fast fornlämning kom att beröras i så liten omfattning som möjligt anpassades schaktet för elkabeln efter detta. Jorden banades av skiktvis med hjälp av grävmaskin. De arkeologiska objekt som påträffades dokumenterades avseende karaktär och omfattning i plan, grävdes ut, provtogs och mättes in med hjälp av nätverks-gps (RTK). Objekten registrerades för framtida förvaring i Riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis (www.intrasis.com). All inmätning gjordes i Sweref 99 TM. Därefter anvisades plats för elkabeln. Topografi och kulturmiljö Det aktuella området är beläget i ett fornlämningsrikt område i den sydöstra delen av Linköping. Området utgörs idag av en höjdrygg med ett skogbevuxet rekreationsområde i stadsdelen Ramshäll. Höjdryggen är orienterad i nordväst-sydöstlig riktning med högsta punkten 75 meter över havet, där idag Linköpings vattentorn är placerat. Framför allt är höjdens sluttningar åt norr och öster framträdande med flera branta partier med hällmarker. Höjden kallas idag Berga hage men var under 1700-talet känd som Storhagen och tillhörde Berga by. Nedanför höjden rinner Tinnerbäcken vars dalgång tidigare har använts som ängsmarker men som idag utgörs av ett sammanhängande parkstråk omgivet av bostadsområden. Ett antal arkeologiska arbeten har utförts i närheten av det aktuella området. Berga hage har tidigare varit föremål för en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 (Larsson 1999; Kraft 2007). I samband med detta påträffades tre boplatsområden, RAÄ 450, 451och 452. Ledningsdragningen kom att gå genom RAÄ 451 och strax söder om RAÄ 450 och RAÄ 452 (se fig 3). Det bearbetade kvartsmaterialet från RAÄ 451 och RAÄ 452 bedöms utifrån slagtekniken kunna härröra från mesolitikum, det vill säga äldre stenålder, och boplatserna 6 Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder
± 1:5 15 14 13 1 2 3 1:2 gården 4 12 11 Berga Hage 9 8 7 1:5 2 6 5 Linköping 452 Linköping 450 1:1 245 240 250 217 4 häll 200011 259 Linköping 451 2 14 4 16 15 Vattentorn 9 12 13 8 1 7 1 11 15 6 12 7 3 16 0 25 50 875 100 4 17 12,5 Meter 1:2 000 9 4 5 7 4 Fig 2. Utdrag ur digitala fastighetskartan med undersökningsområdet och schakten markerade. På kartan syns också de i texten nämnda RAÄ-numren. 1 Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder 7
± 208 200 Linköping 451 0 1,5 3 6 9 12 Meter 1:250 Schakt Arkeologiskt objekt Fig 3. Utdrag ur den digitala fastighetskartan med delar av fornlämningen RAÄ 451, schakten och de arkeologiska objekten markerade. 8 Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder
kan tolkas som att de en gång varit strandbundna vid det då näraliggande havet. Vid utredningen påträffades även boplatslämningar i form av skärvstensflak, härdar och stolphål inom RAÄ 450, och härdar inom RAÄ 451 och RAÄ 452 (Kraft 2007). Dessa daterades inte vid detta tillfälle men bedömdes, utifrån sin karaktär att vara från brons- eller järnålder. Längre söder ut ligger en skålgropslokal (RAÄ 188:1) med tolv skålgropar, och ett boplatsområde (RAÄ 188:2). Boplatsområdet undersöktes arkeologiskt åren 2000 och 2005 och visade sig rymma lämningar efter två tidsperioder, dels neolitikum, det vill säga yngre stenålder, och dels övergången yngre bronsålder till äldre järnålder (Sundberg 2000; Molin 2008). Bland lämningarna från neolitikum dokumenterades ett rektangulärt långhus samt en fyndrik grop med ornerad keramik. Från slutet av bronsålder härrör ett ofullständigt långhus och flera distinkta härdar och kokgropar (Molin 2008). Historiskt sett tillhörde området en del av Berga bys ägor. Byn omnämns första gången i skriftliga källor år 1305 men ortnamnet antyder ett sannolikt förhistoriskt ursprung. I slutet av 1700-talet uppvisade byn tre gårdar och ett par mindre torp (Ericsson 2005:6). Resultat Inom en sträcka av cirka 200 meter förlades sex schakt med en sammanlagd längd av 105 löpmeter genom ett skogsparti i Berga hage. Tre schakt (O250, O259 och O200011) kontrollerades på topografiskt lämpliga platser utmed sträckningen i den västra delen (se fig 2). Schakten var mellan 1,50 2 meter breda. Inget av antikvariskt intresse framkom i dessa. Inom boplatsen RAÄ 451, i den östra delen av undersökningsområdet, kontrollerades hela sträckningen av arkeolog. Sammanlagt förlades tre schakt inom fornlämningen RAÄ 451 (O217, O240 och O245). Då det redan låg en starkströmskabel nedgrävd i marken inom fornlämningsområdet, placerades den aktuella kabeln i anslutning till befintlig urschaktning men någon meter norrut. Den äldre urschaktningen var upp till två meter bred. RAÄ 451 Boplatsen RAÄ 451 ligger på en tydlig avsats i en flack moränmark som sluttar mot nordväst, 65 67 meter över havet. O217 Schaktet var 30,60 meter långt och 1,50 2,50 meter brett (se fig 2 och 3). Förnan var 0,20 meter tjock och undergrunden bestod av morän. I schaktet, som placerades i den västra delen av RAÄ 451 fanns en härd och en grop, A200 och A208. Härden, A200, daterades genom 14 C-analys till yngre bronsålder (se fig 4 och 5). Anr Typ Storlek och djup(m) Datering 200 Härd 0,50 m stor, 0,15 m djup 2865+-38 BP (Ua-31517, tall) 208 Grop 1 m stor, 0,10 m djup Fig 4. Lista över påträffade arkeologiska objekt. O240 Schaktet var 8,20 meter långt och 1,50 meter brett (fig 2). Förnan var cirka 0,20 meter tjock och undergrunden bestod av morän. Inga anläggningar, fynd eller konstruktionsdetaljer kunde iakttas i schaktet. Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder 9
Fig 5. Från härden (A200) daterades träkol från träslaget ask till yngre bronsålder. Figuren visar kalibreringskurvan. O245 Schaktet förlades strax omlott med och strax norr om östra delen av O217 (fig 2). Anledningen var att marken var skadad av tidigare nämnda nedgrävning för starkströmskabel. Schaktet var 8 meter långt och begränsades mot öster av ett större stenblock. På andra sidan detta vidtog nästa schakt (O240). Inga anläggningar eller fynd iakttogs. Då det redan låg en starkströmskabel nedgrävd i marken inom området för RAÄ 451, placerades den aktuella kabeln i anslutning till befintlig urschaktning men någon meter norrut. Den äldre urschaktningen var upp till två meter bred. 10 Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder
Utvärdering För att återkoppla till de frågeställningar som formulerades i undersökningsplanen inför schaktövervakningen så kan resultaten sammanfattas i följande punkter: Boplatsområdet hyser lämningar efter två kronologiska perioder; från mesolitikum i det tidigare påträffade kvartsmaterialet samt från yngre bronsålder. Under den mesolitiska perioden bör boplatserna varit strandbundna vid det då näraliggande havet (Kraft 2007). Oavsett tidsperiod så utgör de undersökta lämningarna delar av ett större boplatsområde och är därmed inte enbart begränsat till det aktuella schaktet. Boplatsen RAÄ 451 ligger på en tydlig avsats i en flack moränsluttning mot öster, 65 67 meter över havet. Endast ett hundratal meter söderut finns en boplats från yngre bronsålder samt en skålgropsförekomst (Molin 2008). RAÄ, UV Öst, bedömer att arbetet nu är klart. Eftersom det endast påträffades två arkeologiska anläggningar i form av en härd och en grop, vilka dokumenterades och togs bort, föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder. Skulle området komma att utökas eller ändras kan fornlämning beröras då den kvarligger. Linköping i november 2014 Katarina Sköld Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder 11
Referenser Litteratur Ericsson, A. 2005. Arkeologisk utredning, etapp 1. Berga skola och centrum. Underlag för planeringsarbete för Berga skola och centrum, Linköpings kommun, Östergötlands län. Rapport UV Öst 2005:75. Kraft, A. 2007. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Boplatslämningar vid Ramshälls vatten torn. UV 26, 27 och 28 boplatslämningar. Berga hage, Ramshäll 1:1. Linköpings stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. UV Öst Rapport 2007:38. Larsson, L.Z. 1999. Arkeologisk utredning, etapp 1 inom Rydsområdet, Skäggetorp, Ramshäll och Linghemsområdet. Kärna och Törnevalla socknar samt Linköpings stad och kommun. Östergötland. UV Öst Rapport 1999:3. Molin, F. 2008. Arkeologisk slutundersökning. Ramshäll. Boplats från yngre stenålder samt lämningar från övergången bronsålder till äldsta järnålder. Arkeologisk undersökning inför uppförande av nytt stjärnhus. RAÄ 188, Ramshäll 1:1, Linköpings stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2008:46. Sundberg, K. 2000. Arkeologisk förundersökning. Boplatslämningar intill en skålgropslokal.raä 188, Linköpings stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2000:18. Arkiv Fornminnesregistret, Fmis; www.fmis.raa.se/ Lantmäteriet; www.lantmateriet.se Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Plats: Berga Hage, Ramshäll, Linköpings stad Fornlämning: RAÄ 450, RAÄ 451 och RAÄ 452 Undersökningens mittpunkt: X6473452, Y537021 Koordinatsystem: Sweref 99 TM Riksantikvarieämbetet dnr: 3.1.1-02460-2013 Länsstyrelsen dnr: 431-5910-13 Länsstyrelsen beslutsdatum: 2013-08-02 Projektnummer: 12598 Intrasisprojekt: UV2013:144 Rapportnummer: 2014:155 Ansvarig arkeolog: Katarina Sköld Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Tekniska Verken i Linköping AB Undersökningstid: 4 februari 2014 Undersökt yta: 200 löpmeter Arkivhandlingar: Fynd: 12 Berga hage boplatslämningar från stenålder och yngre bronsålder