Handlingsplan för Norrbottens läns landsting Landstingets mål och strategier för att bidra till förverkligande av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi 1
Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier för landstingets folkhälsoarbete Barn och ungdomar Övergripande inriktning Psykisk hälsa, övervikt och fetma, tobak, alkohol, narkotika, dopning, samt sexuell hälsa God livskvalitet Vuxna Övergripande inriktning Övervikt och fetma, tobak och alkohol God livskvalitet Äldre Övergripande inriktning Fallskadeprevention Kost och nutrition God livskvalitet 2
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR LANDSTINGETS FOLKHÄLSOARBETE Övergripande mål Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020 För att genomföra Norrbottens folkhälsopolitiska strategi krävs många aktörer och ökad samverkan. Utöver att utveckla processer inom den egna organisationen, ska landstinget därför arbeta för förbättrad samverkan med andra aktörer inom folkhälsoområdet, liksom för intensifierad kommunikation, kunskaps- och metodstöd till kommunerna och andra aktörer i länet. Arbetet ska också intensifieras med att implementera konventionen för mänskliga rättigheter, inklusive konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, barnkonventionen, och kvinnokonventionen. Arbetet för att tillgodose norrbottningarnas behov ska genomsyras av en humanistisk människosyn, där alla människor är unika och har lika värde. De övergripande strategierna utgör stöd inom samtliga fokusområden, för att genomföra handlingsplanerna för område barn och unga, vuxna, liksom äldre. De utgör också ett stöd för landstinget att uppnå inriktningsmålet inom God Hälsa i landstingsplanen, vilket är detsamma som det övergripande målet för landstingets folkhälsoarbete. Delmål Strukturerat arbete 1. Landstinget ska verka för en jämställd och jämlik hälsa. Hälsofrämjande förhållningssätt 2. Alla ska i mötet med hälso- och sjukvården få ett gott individuellt bemötande. Strategier Landstingsfinansierad verksamhet Strategiskt arbete för att utjämna skillnader i hälsoläge och skillnad i tillgång till hälso- och sjukvård, mellan kvinnor och män, personer med olika socioekonomiska förhållanden, utbildningsnivå, etc. God kunskap ska säkerställas i verksamheten om vikten av ett hälsofrämjande arbetssätt inom hälso- och sjukvården. Intensifierat arbete med att uppmärksamma och tillgodose behov hos de grupper som omfattas av diskrimineringslagstiftningen, dvs ut- Samverkan med andra aktörer Samverkan med andra aktörer, exv kommuner, frivilligorganisationer, aktörer inom hälsoområdet, folkbildning Landstinget ska aktivt delta i Nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS. 3
Samtal om levnadsvanor och riskbedömning 3. I patientmöten utföra samtal med god kvalitet för att stimulera och ta till vara patientens kraft och initiativ i arbetet för sin egen hälsa. Tillämpas i minst 90 % av landstingets verksamheter vid patientmöten år 2018. ifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Det åligger respektive verksamhet att tillse att tillräcklig kompetens finns för att utföra motiverande samtal med god kvalitet. Hänvisning och åtgärder 4. Stöd till individer och grupper som lever med ökad sårbarhet, tillämpas inom mer än 90 % av landstingets verksamheter vid patientmöten, år 2018. Kommunikation 5. Landstingets övergripande mål att uppnå Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020, ska vara känt av norrbottningen 6. Välplanerade kommunikationsupplägg används för att genom- Vid påvisat behov kopplat till levnadsvanor vidtas alltid åtgärd utifrån bedömd motivationsgrad, t. ex hänvisning till primärvårdens tobaksavvänjare, oavsett ålder. Fysisk aktivitet på recept ordineras som komplement till annan behandling, även med fokus på funktionshindrade och utgångspunkt att främja psykisk hälsa. Strategier ska finnas för att ge stöd till patienter med ökad sårbarhet, t. ex med rörelsehinder, synnedsättning, annan kulturell/etnisk bakgrund, social isolering, oro/ uppgivenhet, depression, stöd till barn med psykiskt sjuka föräldrar. En mall som underlättar utarbetande av kommunikationsplaner ska vara känd och tillgänglig på ledningsnivå inom organisationen. Kommunikationsplaner för genomförande av strategier utformas av berörda divisioner, enheter. Åtgärder görs i samverkan med andra aktörer, exv kommuner, frivilligorganisationer, aktörer inom hälsoområdet, folkbildning. 4
föra strategier i handlingsplanerna utifrån folkhälsopolitiska strategin. Forskning och utvecklingsverksamhet 7. Landstinget skapar kunskapsmässiga förutsättningar för en effektiv och hälsofrämjande hälso- och sjukvård som gynnar medborgare i såväl glesbygd som tätort. Stöd till andra aktörer Ett rikt och hälsofrämjande kulturliv Information kommuniceras internt och externt Hälsofrämjande bildspel visas i väntrum, med information anpassat till varje målgrupp och fokusområde i handlingsplanerna utifrån Folkhälsopolitiska strategin Stärkt forskning inom hälsa, vård och rehabilitering i landstingets organisation. Stärkt samverkan mellan sekretariatets folkhälsofunktion och FoU-enheten. God implementering i verksamheterna säkerställs, av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Fortsätta utveckla kopplingen till kultur inom hälsa, vård, omsorg och rehabilitering. Spridning stöds av MONICA, OLIN och andra folkhälsorelaterade forskningsprogram som bedrivs i samverkan mellan landsting, universitet och andra berörda forskningsaktörer. Forskarskola i hälsovetenskap drivs och utvecklas i samverkan med Luleå tekniska universitet Kommuner erbjuds utbildningar liksom information om goda exempel, evidensbaserade metoder, verktyg för uppföljning. Aktiv medverkan i kommunernas folkhälsoråd samt Norrbottens folkhälsopolitiska råd, NFR. Bidrag beviljas i linje med den folkhälsopolitiska strategin. Kommuner, aktörer inom kultur, hälsa och folkbildning Berörda divisioner Enheter inom landstingsdirektörens stab, samtliga divisioner, beställarenheten. Mått för övergripande mål Självskattad hälsa, 16-84 år. Utgångsvärde år 2006-2008: Kvinnor 66,6 % (bäst 68,1 %); Män 71,6 % (bäst 73,3 %), Öppna jämförelser, vart tredje år, Folkhälsoinstitutets befolkningsenkät. Mått för mål och delmål 3. Andel divisioner där metoder tillämpas för att tillvarata patientens egen kraft och initiativ i arbetet för sin egen hälsa, i mer än ca tre fjärdedelar av divisionens kliniker/motsv. Gäller divisioner med patientmöten, utgångsvärde år 2009: 58 %, enligt 5
genomsnittligt poängindex, indikatorer från Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS, Norrlandsrapport, årligen 4. Andel divisioner där stöd förekommer till individer och grupper som lever med ökad sårbarhet, vid mer än ca tre fjärdedelar av divisionens kliniker/motsv. Gäller divisioner med patientmöten, utgångsvärde år 2009: 67 % enligt genomsnittligt poängindex, indikatorer från Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS, Norrlandsrapport, årligen 6