Beslut Karlskrona kommun karlskronakommun@karlskrona.se 2018-05-07 Dnr 400-2018:1477 Beslut efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rödebyskolan i Karlskrona kommun
Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en tematisk kvalitetsgranskning av ämnet hem- och konsumentkunskap. Syftet är att granska om elever i grundskolans årskurs 7-9 får en undervisning i ämnet av god kvalitet. För att bedöma det granskas såväl undervisningens innehåll som undervisningens allmändidaktiska kvaliteter. Granskningens syfte besvaras genom följande frågeställningar. 1. I vilken utsträckning innehåller undervisningen i hem- och konsumentkunskap de tre kunskapsområden som kursplanen anger? 2. I vilken utsträckning genomförs undervisning i hem- och konsumentkunskap med allmändidaktiska kvaliteter? Granskningen genomförs i 23 skolor. I urvalet ingår såväl kommunala som fristående skolor belägna i större och mindre kommuner. Rödebyskolan med Karlskrona kommun som huvudman ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Rödebyskolan den 19-21 mars 2018. Besöket genomfördes av undervisningsråden Eleonor Duvander och Malin Lundquist. Skolinspektionen har tagit del av dokumentation från skolan och genomfört observationer av undervisningen samt intervjuer med elever, lärare och skolledning. Varje besökt skola får ett beslut. I detta beslut gör Skolinspektionen en samlad bedömning av det granskade området utifrån de övergripande frågeställningarna. Därefter följer en motivering till de utvecklingsområden som Skolinspektionen har identifierat inom ramen för granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. Fakta om Rödebyskolan Rödebyskolan är en kommunal grundskola med elever i förskoleklass och årskurserna 1-9. Skolan har cirka 670 elever varav 297 elever går i årskurserna 7-9. Enligt inkomna uppgifter från skolans rektor ansvarar två lärare för undervisningen i hem- och konsumentkunskap för årskurserna 7-9. En av lärarna är legitimerad och behörig att undervisa i ämnet och aktuella årskurser. Båda lärarna har mångårig erfarenhet av att undervisa i ämnet. Sammanlagt är 120 timmar avsatt för undervisning i ämnet, varav 90 timmar till årskurserna 7-9. Eleverna har 100 minuter undervisning i veckan under en termin i vardera årskurs. Betygsstatistiken visar att resultaten i hem- och konsumentkunskap varierar över tid. De senaste fem läsåren har andelen elever som har betygen E-A varierat mellan 77-94 procent. Andelen flickor respektive pojkar som erhåller betygen E-A varierar också. De tre senaste läsåren är det färre pojkar än flickor som erhåller godkända betyg i ämnet. Enligt rektorn beror detta till stora delar på att flera av pojkarna har haft en kort skolgång.
Skolinspektionens bedömning Undervisningen planeras och bedrivs utifrån kursplanen Skolinspektionen bedömer att undervisningen i hem- och konsumentkunskap planeras och genomförs så att de kunskapsområden som anges i kursplanen till stora delar omfattas av undervisningen. Granskningen visar dock att undervisningen inte innefattar innehållspunkten Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. Granskningen visar att lärarna samplanerar all undervisning; såväl den övergripande planeringen som lektionsplaneringar. Planeringar och genomförande av undervisningen ger eleverna möjlighet att nå de ämnesspecifika förmågorna. Undervisningen bedrivs med allmändidaktiska kvaliteter Skolinspektionen bedömer att undervisningens allmändidaktiska kvaliteter fungerar väl i vissa avseenden men behöver utvecklas i andra. Granskningen visar att undervisningen bedrivs i en trygg miljö och att lärarna arbetar för att skapa en stödjande och uppmuntrande miljö. Lärarna arbetar medvetet för att alla elever ska kunna samarbeta med varandra. Eleverna ges möjlighet att reflektera över sitt lärande bland annat med hjälp av skrivuppgifter som är kopplade till aktuellt arbetsområde. Eleverna får även tillfälle att arbeta med självbedömning utifrån kunskapskraven. Undervisningen omfattar såväl praktiska som teoretiska inslag. De tre begreppen hälsa, ekonomi och miljö är ständigt återkommande inslag i undervisningen. Granskningen visar att undervisningen ger eleverna förutsättningar att utveckla de ämnesspecifika förmågorna genom att följa en hel arbetsuppgift från val och planering till genomförande och slutlig värdering. I denna arbetsprocess bör dock lärarna i högre utsträckning anpassa undervisningen till eleverna i gruppen, exempelvis genom uppgifter där eleverna kan utvecklas så långt som möjligt utifrån individuella intressen och förutsättningar. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. Lärarna behöver utveckla undervisningen så att den behandlar arbetsfördelningen i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. Skolinspektionen bedömer att undervisningen inte ger eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om, eller ges möjlighet att reflektera över jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Granskningen visar att lärarna inte har säkerställt att innehållspunkten i kursplanen för hem- och konsumentkunskap Arbetsfördelningen i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv finns med vare sig i planeringen eller genomförandet av undervisningen. Till viss del berör undervisningen arbetsfördelningen i hemmet i det avseendet att eleverna själva får redovisa för vad de gör för sysslor i hemmet. Eleverna får även som hemuppgift att diska och tvätta. Om det spontant uppstår diskussioner om arbete i hemmet, eller om elever ifrågasätter varför man till exempel ska lära sig vissa saker som ingår i kursplanen för hemoch konsumentkunskap, då brukar lärarna ta tillfället i akt och förklara vikten av ett jämställt arbete. Undervisningen berör dock inte på ett strukturerat sätt hur arbetsfördelningen faktiskt ser ut och eleverna ges inte möjlighet att reflektera över detta utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utifrån vad som framgår av såväl kursplanen som av dess kommentarmaterial är detta ett område som lärarna behöver utveckla.
Lärarna behöver utveckla undervisningen så att den präglas av individanpassning, variation och utmaningar. Skolinspektionen bedömer att undervisningen inte utmanar eller stimulerar eleverna i tillräcklig omfattning. Det handlar såväl om elever som behöver få arbetsuppgifter som är mer utmanande som elever som behöver få tydligare instruktioner och variation av arbetsuppgifter. Granskningen visar att eleverna mestadels får arbetsuppgifter som är av den karaktären att alla elever ska göra samma praktiska moment; oftast två-och-två. Mestadels är det otydligt för eleverna vad de kan göra/prestera för att visa sina kunskaper på en högre nivå och på så sätt utmanas. Om eleverna under lektionen frågar om alternativ, till exempel möjligheter att variera kryddsättningen av en maträtt, så uppmuntrar läraren till detta. Att dessa möjligheter finns, är dock ingenting som är tydligt för eleverna, utan det är enskilda elevers egna initiativ som möjliggör variation och utmaningar. Det finns vissa inslag där elever ges möjlighet att variera uppgifterna utifrån svårighetsgrad. Till exempel vid det praktiska provet i årskurs 9 då eleverna väljer att tillaga en valfri maträtt utifrån en given budget. Då kan eleverna diskutera med läraren vilken typ av tillagningsmetoder som ska användas för att uppgiften ska visa på elevens färdigheter. Granskningen visar dock att undervisningen, även då arbetsuppgiften är förutbestämd av läraren, kan utvecklas så att eleverna ges större möjlighet till kreativitet och utmaningar utifrån sina förutsättningar. Till exempel kan elever i större utsträckning uppmuntras till att variera tillagningsmetod och ingredienser vid tillbehören till huvudråvaran. Granskningen visar även att undervisningen behöver anpassas utifrån elevernas olika behov av instruktioner och variation av arbetsuppgifter så att eleverna stimuleras att vara aktiva i undervisningen. Vid de observerade lektionerna genomfördes praktiska prov där ungefär hälften av eleverna tillagade en måltid. Övriga elever skulle ge kamratrespons samt besvara ett antal instuderingsfrågor eller planera för en annan maträtt. Det fanns även de elever som enbart arbetade med instuderingsfrågor. Långa stunder under lektionerna blev många av eleverna som inte tillagade en maträtt passiva. Ingen av eleverna följde heller till fullo de skriftliga instruktioner som gavs gällande kamratresponsen, detta utan att lärare agerade.
Uppföljning Huvudmannen ska senast den 7 november 2018 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.linkoping@skolinspektionen.se. Ange aktuell skolenhet och aktuellt diarienummer i ärendemeningen i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar X Allan Westerdahl Enhetschef/Beslutsfattare Signerat av: Allan Westerdahl X Malin Lundquist Undervisningsråd/Föredrgande Signerat av: Malin Lundquist Se Bilaga 1 Författningsstöd Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida: https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionengranskar-kvaliteten/hem--och-konsumentkunskap/