Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys, ej en allmän kartläggning av landskapets ekologi Ställer krav på att successivt tratta ner eller isolera vad som är viktigt för det landskap som ska studeras
Biologisk infrastruktur i långsiktig planering Biologisk infrastruktur är en metod att analysera ekologiska samband på landskapsnivå Namnet anspelar på att det finns en infrastruktur för växter och djur som måste fungera för att arter ska kunna överleva på sikt
Steg 1 Karaktärisera naturgeografisk region/ Biom Var är vi på jorden? Vilka är de grundläggande egenskaperna för de ekosystem som förekommer? Finns det historiska orsaker/förändringar som är viktiga? Hur ser människans brukande ut generellt och vad medför detta vad gäller fragmentering? Inga analyser görs utan Nationalatlas eller liknande används Exempel: Nemoral region, dvs lövskog med lövfällande träd. Normalt starkt fragmenterad, totalt 2% återstår av ursprunget, omvandlat till odlingsmarker, bebyggelse.
Steg 2: Identifiera storskaliga stråk Ger svar på hur arter sprider sig som rör sig över mycket stora arealer samt förutsättningar för spridning på lång sikt för merparten av arter (betänk klimatförändringar) Stora rovdjur, fåglar, vandrande fisk Analyser svåra att utföra. Data saknas ofta. Handlar mycket om kunskapssammanställning och resonemang. Exempel: Det viktigaste stråket för stora rovdjur är sannolikt passagen från Tiveden och söderut (Hökensås)
Steg 3 Identifiera värdetrakter Värdetrakter för de dominerande (yttäckande) naturtyperna tas fram Ger en topografisk karta över koncentrationer av biologisk mångfald Analyser av nationella databaser såsom äng och bete, nyckelbiotoper, våtmarker
Steg 4 Identifiera mosaiklandskap Värdetrakter kan överlappa varandra och detta skapar ofta ännu större biologisk mångfald på landskapsnivå Ger en topografisk karta över samlade koncentrationer av biologisk mångfald Analyser av nationella databaser såsom äng och bete, nyckelbiotoper, våtmarker. I analysen viktas/premieras överlagrade värdetrakter
Steg 5 Identifiera värdesystem Där man anar att det finns kluster eller stråk i utbredningen av viktiga naturtyper går man vidare med analys av värdesystem. Värdesystem är ett mer funtkionellt sätt att analysera Nationella eller regionala databaser. Naturtypsanalys kan fördjupas vad gäller naturtyp och exempelvis riktas till enbart ädellövskog
Steg 6 Fragmenteringsgrad Fragmenteringsanalyser kompletterar värdetraktsanalyser Ger en bild av påverkan av infrastruktur Analyser utifrån nationella databaser i kombination med vägdatabas
Steg 7 Identifiera stora områden av betydelse Värdetrakter för de dominerande naturtyperna tas fram Ger en topografisk karta över koncentrationer av biologisk mångfald Analyser av nationella databaser såsom äng och bete, nyckelbiotoper, våtmarker
Steg 8 Känsliga avrinningsområden Ekologisk status Utpekade vattendrag Öring- och flodpärlmusselvatten Utter I grunden kunskapssammanställning. Analys sker där data finns över vandringshinder.
Steg 9 Bristanalyser Vilt Buller Våtmarker Särskilda under lag måste tas fram. Görs inom ramen för andra projekt inom Trv.
Steg 10 Riktade art- och biotopanalyser Artrika vägkanter Alléer Småvatten och våtmarker Groddjur, reptiler Analyserna är individuella. Artrika vägkanter och alléer kan vara från regionala data eller satellitanalys
Steg 11 Riktade analyser i urbana miljöer Ekosystemtjänster Analysera kombinationen bebyggelse och infrastruktur Sammanvägda analyser för buller och barriärer Metoder skiftar (HSI, buller osv)
Steg 12 Skyddade områden Check av skyddade områden
Steg 13 Ekologisk funktionalitet Värdering utifrån funktionalitet: Fragmenterat landskap landskapsnivån inte betydelsefull Potential! Känsligt landskap landskapsnivån kan vara betydelsefull Funktionellt landskap landskapsnivån är betydelsefull Definieras som landskap där processer och strukturer finns i tillräcklig mängd för att upprätthålla livskraftiga populationer. Innebär att vi förväntar oss högre artrikedom och fler rödlistade arter På sikt kan skalan kvantifieras med tröskelvärden, för odlingslandskap ligger t ex funktionalitet kring 5-8% livsmiljö Utgår från yttäckande naturtyper (värdetrakter) i kombination med fragmenteringskarta Övriga analyser kompletterar