En tidning om Bromma Stockholm Airport Nummer 3 2015 SNÖ- RÖJNING Så funkar det. //SID 12 Terminalen får nytt liv // SID 4 Bromma fyller 80 år // SID 9 Ett nav i Sveriges kommunikation // SID 16 Målet: en tystare flygplats // SID 14
VÄLKOMMEN TILL CITYFLYGPLATSEN ETT MYCKET BRA ÅR FÖR BROMMA HEJ OCH VÄLKOMNA till årets sista nummer av Cityflygplatsen! Tidningen för dig som är intresserad av Bromma Stockholm Airport och flygplatsens utveckling. 2015 HAR VARIT ännu ett mycket bra år för flygplatsen, med allt fler resenärer som valt att resa till eller från hela Sveriges cityflygplats. Vi har redan slagit flera resenärsrekord för unika månader och det mesta tyder på att vi kommer att landa ett nytt resenärsrekord för ett helår i början av december. Därmed passerar vi förra årets all time high på cirka 2,38 miljoner resenärer. Vi tycker förstås att det är jätte kul att så många använder och uppskattar flygplatsen. Det är för våra resenärer som vi fortsätter att utveckla Bromma. SOM DE FLESTA som läser tidningen säkert känner till är Bromma under utveckling och de kommande åren händer det mycket på flygplatsen. Fokus i höst och vinter ligger bland annat på att förbereda inför uppförandet av en ny ankomsthall intill terminalen. I det här numret berättar Ulf Myrin, som är ansvarig för utvecklingen av Brommas nya terminal, om hur arbetet med den ser ut och varför vi behöver modernisera denna del av flygplatsen. Läs mer på sidorna 4-7. EN ATTRAKTIV 80-ÅRING? Bromma är en flygplats med mycket historia. Den berör och engagerar många och så har det också sett ut genom decennierna. Nästa år firar vi att flygplatsen fyller hela 80 år. Hur vi ska fira detta komme r vi att återkomma till. Men vad har hänt under dessa år och hur har bilden av Bromma förändrats med tiden? Om det kan ni läsa i detta nummer av tidningen, på sidorna 9-11, då vi gör en tillbakablick. På återseende! 2015 har varit ännu ett mycket bra år för flygplatsen, med allt fler resenärer som valt att resa till eller från hela Sveriges cityflygplats. Peder Grunditz, flygplatsdirektör Bromma Stockholm Airport 2
SID 12 13 // SÅ FUNKAR SNÖRÖJNING Snöröjningsgruppen består av ett tajt gäng som börjar öva på sina rutiner redan i oktober. För när snön faller måste allt sitta. Hur beräknas buller och vad gör man för att minska det? Brommas miljöavdelning förklarar. Sid 14 INNEHÅLL #3 2015 SID 4 // TERMINALEN Sedan Hangar A byggdes om till terminal år 1954 har den fortsatt att utvecklas för att passa resenärernas behov. SID 9-11// BROMMA 80 ÅR I maj nästa år är det 80 år sedan Bromma Stockholm Airport invigdes. Brommakännaren Michael Sanz berättar flygplatsens historia. SID 20 // FLYGPLANS KUNSKAP ATR 72-500 är ett av de mest efterfrågade turbopropflygplanen i världen tack vare sin miljöprofil och prestanda för kortare flygningar. KONTAKTA REDAKTIONEN Om du har tips till vår nya tidnin g eller vill komma i kontakt med oss, kontakt a chefredaktör Ellen Laurin: ellen.laurin@swedavia.se För miljö- och grannfrågor, kontakta David Karlsson: david.p.karlsson@swedavia.se KONTAKTA BROMMA STOCKHOLM AIRPORT info@swedavia.se 010 109 00 00 LÄS MER OM OSS Du kan hålla dig uppdaterad om vad som händer på flygplatsen via våra kanaler: brommaairport.se swedavia.se TIPSA OSS! NYHETSBREV Om du vill veta mer om flygplatsen kan du få vårt nyhetsbrev direkt i din mejl. Anmäl dig till: nyhetsbrev.bromma@swedavia.se FACEBOOK facebook.com/brommaairport PRESS mynewsdesk.com/se/swedavi a Swedavias pressrum, sök på Bromma Stockholm Airport. Cityflygplatsen är en tidning som ges ut av Bromma Stockholm Airport som ägs och drivs av Swedavia. Tidningen Cityflygplatsen delas ut gratis till fler än 26 000 hushåll och verksamheter i flygplatsens närområde fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Ulrika Fager, ulrika.fager@swedavia.se Produktion: Åkesson & Curry, akessoncurry.se Distribution: SDR Tryck: Hylte Tryck, hyltetryck.se Omslagsfoto: Christian Hagward 3
TEXT: Mats Janson FOTO: Christian Hagward 1 200 PASSAGERARE I TIMMEN KAN TAS EMOT EFTER OMBYGGNATIONEN. ANKOMSTHALLEN BLIR AVGÅNGSHALL Brommas nya ankomsthall byggs bredvid den befintliga. På så vis frigörs yta för den utvidgade avgångshallen. 4
3 000 000 RESENÄRER PER ÅR RÄKNAR SWEDAVIA MED ATT KUNNA TA EMOT PÅ BROMMA NÄR ALLA OMBYGGNATIONER ÄR KLARA. AVGÅNGSHALLEN BYGGS UT Bromma Stockholm Airport har vuxit ur sin terminal. När den byggs blir även avgångshallen större med ytterligare ett par gater och mer plats för resenärerna. TERMINALEN FÅR NYTT LIV I år väntas Bromma Stockholm Airport slå nytt resenärsrekord med över 2,38 miljoner resenärer. För att underlätta för dem och möta det växande behovet av en väl fungerande cityflygplats i Stockholm bygger Swedavia nu om terminalen. 5
GAMMALT OCH NYTT. Den nya baren är ett exempel på nyheter i terminalen som har byggts för att passa in. Andra detaljer, såsom originalräckena från 1954, får inte ändras enligt Brommas konsulterade byggnadsantikvarie. NÄR SOMMAR-OS SKULLE hållas i Helsingfors 1952 väntades en rejäl ökning av trafiken på Bromma. För att möta behovet inreddes halva Hangar A som provisorisk avresehall. Efter sommaren avtog inte resandet som vänta t. Tvärtom fortsatte det att öka och snart byggdes hela hangaren om till utrikeshall. Sedan dess har terminalen byggts till och gjorts om för att motsvara nya behov, och miljontals fötter har nu passerat över det klassiska Forshaga golvet från 1954. Den nu aktuella ombyggnationen började planeras för fyra år sedan. Då hade behovet av en ny och förbättrad terminal för att möta dagens och framtida resenärers behov blivit stort, förklarar Ulf Myrin som är ansvarig för utvecklingen av Brommas terminal sedan höste n 2014. Sedan årsskiftet har man jobba t med utvecklingen av terminalen enligt den nuvarande formen. Fler väljer Bromma Bakgrunden till ombyggnationen är det faktum att flygplatsen har vuxit ur sin terminal. Det behövs mer utrymme för resenärerna när allt fler väljer att resa från Bromma, säger Ulf Myrin. Målet är att flygplatsen ska kunna ta emot 1 200 passagerare i timmen under peak timmarna och att 900 passagerare samtidigt ska få plats i gate-ytan, mot dagens maxnivå på 500 600 personer. Samtidigt vill vi inte växa på bekostnad av kvalitet och service. Det ska även i framtiden vara smidigt att flyga från Bromma, säger Ulf Myrin. Den största utmaningen med programmet, menar Ulf Myrin, är att flygplatsen ska behålla sin operativa verksamhet under ombyggnationen. Bygget måste helt enkelt anpassas så att det inte stör verksamheten. Den största förändringen i och med terminalprogrammet är de planerade nya lokalerna för ankommande trafik som utreds. Den nya ankomsthallen kommer, enligt planerna, att byggas bredvid dagens ankomsthall där det idag ligger en mindre byggnad som inte används. På den nya ytan skulle vi kunn a börja bygga i lugn och ro eftersom den inte är i vägen för någon. När den väl är klar kan vi flytta annan verksamhet hit medan vi bygger om ytor för avgående trafik. Genom den här typen av etap planering kan verksamheten fortgå utan störning, säger Ulf Myrin. Dagens ankomsthall och de driftsutrymmen som ligger intill planeras i nästa steg att byggas om till en del av den nya avgångshallen. Dessutom kommer gaterna att byggas ut ytterligare mot start- och landningsbanan. Samtidigt vill vi inte växa på bekostnad av kvalitet och service. Det ska även i framtiden vara smidigt att flyga från Bromma. ULF MYRIN Byggnadsminne I dag är stora delar av terminalen byggnadsminnesmärkt, både ursprungliga delar av den gamla hangaren liksom interiör från 1954, då hangaren byggdes om till terminal efter en ritning av arkitekt Jon Ivar John. För att kunna bygga om utan att göra åverkan på dessa byggnadsminnen har Swedavia fått hjälp av en byggnadsantikvarie. Bland det som man inte får ändra på ingår till exempel stommen som är byggd av stålbalkar från den gamla Trane bergsbron, den ving formade takkonstruktionen och hela fasaden. På grund av det senare kan man inte bygga ihop den nuvarande terminalen med den planerade nya ankomsthallen. Däremot kan man binda dem samman med en gångtunnel. Det finns även delar av interiören som måste bevaras. Åtgärder inne i terminalen kommer till exempel att bli fler säkerhetskontroller för att öka smidigheten. Från dagens fyra fem till sex nya med 6
möjlighe t att öka med ytterligare två. Då utvecklingen går mot att allt fler är incheckade när de kommer till flygplatsen kommer färre incheckningsdiskar och -maskiner att behövas på sikt. Gate-utrymmets disposition kommer att ändras och det blir mer plats för affärer och restaurangen liksom fler toaletter. Ytan i avgångshallen blir dubbelt så stor och på våningen ovanför gaten, med utsikt över flygplanen, kommer en ny business lounge att ligga. Kundnöjdheten idag är redan hög och ökar. När det här är klart vill vi att flygplatsen ska kännas smart, hållbar och genomtänkt. För att nå dit måste vi vara yteffektiva, våga integrera och tänk a nytt, avslutar Ulf Myrin. BALKONGEN MED KONTOR byggdes 1954. På den tiden låg ett litet NK-varuhus på våningen under. Ulf Myrin: FRÅGOR OCH SVAR OM NYA TERMINALEN Varför bygger ni om? Swedavias mål är att Bromma ska fortsätta att vara ett snabbt, smidigt och effektivt resenav som Stockholms och hela Sveriges cityflygplats från att resenärerna kommer fram till flygplatsen, till att de checkar in och kliver ombord på planet. För att leva upp till det behöver vi göra vissa ändringar och vi tittar därför på hela resenärsupplevelsen när vi utvecklar och bygger om. När börjar ni med ombyggnaden? Vi börjar riva nu i november för att kunna bygga den nya ankomsthallen. När det är klart går vi in i de andra ytorn a, en i taget. Vad är den största utmaningen? Utmaningen är att göra ombyggnationen under pågående flygplatsverksamhet. Hur kommer resenärer och boende nära flygplatsen att påverkas? För passagerarnas del är vår förhoppning att det kommer att fungera lika bra som vanligt att resa. Det kommer att se lite annorlunda ut men vi gör vårt bäst a för att informera om vad vi gör. Närboende kommer inte att störas av ombyggnationen. Den sker i liten skala i och runt omkring terminalen, det vill säga relativt långt från närmaste granne. När kommer hela jobbet att vara klart? De första nya delarna kommer att driftsättas i augusti 2016. Allt ska vara klart i augusti 2017. 7
PÅ GÅNG: VINTERN 2015 ILLUSTRATION: Marc Martínez NORRA OMRÅDET Projektering och förstudier för utveckling av flygplatsens norra område pågår. Bland annat ska pirerna flyttas. BANLJUSARBETEN Flygplatsen ska få ett nytt, moderniserat banljussystem. Under hösten och nästa år byggs en banljusstation som är en del av detta. De nya banljusen förväntas kunna tas i bruk under slutet av 2016. MARKBULLER- AVSKÄRMNING En markbulleravskärmning ska byggas mot bostadsområdet Bromma Kyrka. Projekterin g fortsätter under 2015 och 2016. TERMINALEN Projektering och planering av terminalen pågår. Under hösten förbereds etableringsytor som ett led i arbetet med en ny ankomsthall. TVÄRBANANS KISTAGREN En etapp av tvärbanans Kista gren byggs intill flygplatsinfarten. Swedavia genomför en förstudie för att planera för att ge utrymme till Kistagrenen på marken som omfattas av Swedavias arrende. 8
PERSPEKTIV: BROMMA 80 ÅR TEXT: Mats Janson FOTO: Christian Hagward, SAS bildarkiv Fira Bromma 80 år i maj 2016! För mer information och för att följa firandet: brommaairport.se 80 ÅR Bromma Stockholm Airport har ett unikt förflutet. Här har beslutsfattare, kändisar, charterturister, spioner och vanligt folk passerat i snart 80 år. Cityflygplatsen har träffat författaren och Brommakännaren Michael Sanz som berättar om Brommas historia som mötesplats, knutpunkt och port mot världen. 9
BROMMA 1950-TAL. För att flyga en enda passagerare behövdes en stor mängd personal och utrustning. REDAN INNAN FLYGPLATSEN byggdes var Bromma en riksangelägenhet. Sedan flygets gryning hade flygplan visserligen startat och landat på Gärdet och på gräsfältet i Barkarby. Men när allt tyngre flygplan krävde längre och bättre landningsbanor lät staten utreda frågan om en ny flygplats för hela Sverige. Valet av plats föll på Bromma, berättar Michael Sanz. Avståndet till innerstaden var lagom långt och det öppna landskapet skulle underlätta en utbyggnad. Dessutom var Bromma lätt att orientera sig till för piloterna med Ulvsundasjön, Lillsjön och Bällstaviken som goda riktmärken. Riksbyfältet i Bromma reserverades för framtida flygplatsändamål och 1933 tog byggnadsarbetet fart på allvar. Fram till 1936 jobbade som mest 512 man samtidigt med att färdigställa flygplatsen. Bromma fick fyra banor av asfalt som korsade varandra. Det gav åtta alternativa väderstreck för start och landning. Den officiella invigningen ägde rum den 23 maj 1936 och flyguppvisningen DEN 9 MAJ 1948 anlände SAS första DC-6 SE-BDA till Bromma. Jag är förvissad om att denna storartade anläggning skall på ett tillfredsställande sätt fylla de krav som ställs på en modern flygplats. KUNG GUSTAV V, INVIGNINGSTALET 23 MAJ 1936 dagen därpå blev en succé. Hela dagen fylldes himlen av flygplan och närmare 100 000 stockholmare tog sig till Bromma för att se uppvisningen och den nya flygplatsen. Folk kom från hela Sverige och 700 gäster hade kommit från utlandet. Hotellen i Stockholm var fullbokade till sista säng, berättar Michael Sanz. I händelsernas centrum Bromma blev Sveriges första riktiga flygplats. När flygplatsen öppnades officiellt för trafik den 1 juli 1936 stod sju utländska flygbolag redo att trafikera Bromma. Krigsutbrottet tre år senare gav Bromma en militär betydelse. Luftvärnsartilleri och strålkastare installerades på höjderna runt flygplatsen och flygbolag som Air France och KLM slutade flyga på Bromma då deras piloter var inkallade i kriget. Flygplatsen blev å andra sidan nödvändig för att flyga förnödenheter till Gotland under den så kallade isblockaden 1942 och till Finland under finska vinterkriget. Flera hundra finska barn evakuerades till Sverige via Bromma. Flygets guldålder Krigsslutet betydde en ny vår för Bromm a. Dels fanns det ett uppdämt behov av att göra affärer, dels fanns det mängder av krigsflygplan som byggdes om till civila. Det var nu SAS bildades och säkerheten liksom servicenivån höjde s på allvar med fler flygvärdinnor ombord på planen. 1950-talet blev det årtionde då 10
750 FÅR (VARAV 450 LAMM) BETADE SOM MEST PÅ FLYGPLATSEN MELLAN 1940 OCH 1948.* 14,5 SÅ MÅNGA TIMMAR TOG DEN FÖRSTA CHARTER- RESAN FRÅN BROMMA TILL MALLORCA 1952. 8 kr VAR EN ARBETARES DAGSLÖN VID BYGGET AV BROMMA, ÅR 1935. 30 000 MANTIMMAR TOG DET ATT FULLBORDA FLYGPLATSEN 1936. RESENÄREN ÄR FORTFARANDE i centrum, och i dag har en rad tekniska förbättringar gjort resandet enklare och möjligt för allt fler. Bromm a utvecklades mest och Sverige fick ett väl fungerande inrikesflyg. Det var också nu jetdriften fick sitt genombrott och man kunde börja tala om ett utbrett flyg för gemene man. Charterflyget tog i samma veva sina första stapplande steg från Bromma. En flygplats för alla Den 1 april 1962 upphörde utrikesflyget på Bromma och flera hundra lastbilar körde SAS-inventarier till Arlanda. Linjeflyg var då ett litet bolag men fick i och med Bromma en rejäl kostym att växa i, säger Michael Sanz. På 20 år sjudubblade Linjeflyg sina passagerarsiffror. Men det var fortfarande framförallt affärsmän och politiker som fyllde upp avgångarna. När Jan Carlzon tillträdde som vd för Linjeflyg 1978 införde han en ny prispolitik med bland annat röda avgångar och stand by-biljetter för ungdomar. Plötsligt fylldes avgångshallen med vanliga människor. Lågprisflyget var början på en ny era för inrikesflyget, berättar Michael Sanz. När Linjeflyg till slut lämnade Bromm a i oktober 1983 stannade ett par reguljära linjer kvar liksom taxiflyg och privata flygare. Fortfarande nödvändig Våren 1992 bestämde regeringen att fri konkurrens skulle tillåtas inom svensk luftfart, och i april samma år sa riksdagens trafikutskott ja till fortsatt flyg på Bromma. Tyngdpunkten skulle ligga på inrikesflyg. Bara en månad senare fick Malmö Aviation tillstånd att flyga reguljärt till Malmö och London. När planet mot London City Airport lämnade Bromma Stockholm Airport den 1 juni var det den första reguljära utlandsflygningen på 30 år. Plötsligt stod flygbolagen åter i kö för att flyga på Bromma. Nu när Bromma Stockholm Airport har gått in på sitt 80:e år är mycket sig likt. Fortfarande passerar politiker och kändisar. Nyttan för svensk kommunikation och näringsliv är fortfarande densamma. Den största skillnaden är att flygplatsen är tillgänglig för fler än någonsin. * De fungerade som gräsklippare. Foto: LFV:S Arkiv SÅ BYGGDES BANORNA Som grund lade man ett 30 cm tjockt packstenslager som sattes för hand. Där underlaget var för löst grundades det först med ett lager halm. Bädden av packsten utjämnades med stenmjöl och pinnmo. På detta breddes ett 10 cm tjockt lager med makadam. Detta vältades och dränktes i asfalt. Ytan belades sedan med kilsten och vältades på nytt. Därefter lade man två lager asfalt som täcktes av 5 mm krossad finsingel och 10 mm natursingel. Efter ny vältning borstades banorna rena från löst grus. 11
SÅ FUNKAR DET: SNÖRÖJNING TEXT: Mats Janson FOTO: Christian Hagward och Jonas Borg SNÖSÄKERT När snön faller på Bromma rycker snöröjarna ut tack vare dem kan planen lyfta och landa utan problem. KLOCKAN ÄR FEM på morgonen och snöröjningsgruppen börjar förbereda Bromma Stockholm Airport för öppning. Snöröjningsledaren tittar på väderlek och -prognos och meddelar tornet en plan för hur ofta det kommer att behöva röjas under dagen. Tornet skapar och planerar därefter luckor i sitt schema för röjningen efter snöröjningsledarens uppgifter. När de första flygplanen landar klockan sju måste banan vara perfekt utan snö och slask och med bra friktionsvärde. För att uppnå detta beger sig en karavan ut på rullbanan: tio plog-, sop- och blåsmaskiner, två formiatfordon, en snöslunga och två friktionsbilar som kör på rad i 30 kilometer i timmen. När röjningen på banan nästan är klar startar friktionsbilarna mätningen i en hastighet av 95 km/h. De hinner ikapp sina kollegor mot slutet av banan så att samtliga fordon lämnar banan samtidigt. Efter utförd mätning skickas en rapport med bland annat friktionsvärde muntligt och skriftligt till flygledaren som i sin tur rapporterar vidare direkt till piloterna. Sedan är det klart för flygplan att lyfta eller landa. Om inte får planen lägga sig på hold, det betyder att de får cirkulera i luften tills det är möjligt att landa. Vid undantag kan snöröjningsledaren begära en restriktion av tornet för att förhindra att det ligger många flygplan i luftrummet runt Stockholm som väntar på att kunna landa. Då får flygplanen vänta på marken vid startflygplatsen i stället för i luften. Det höjer flygsäkerheten och sänker påverkan på miljön. UNIK BREDD De breda maskinerna med en plogbredd upp till åtta meter är unika för Bromma. De håller antalet maskiner nere och sänker ljudnivå, bränsleförbrukning och utsläpp. STORT OCH TAJT GÄNG Charlie Ledin (till vänster) och Ambjörn Jansson (till höger) är båda fältmästare/snöröjningsledare och ingår i Snöröjningsgruppen som består av tre team om cirka 21 personer vardera. För att vara beredda på kommande snöfall börjar de öva på sina rutiner redan i oktober. Lars-Erik Lidgren i mitten är fälthållningsansvarig och ansvarar bland annat för att system, rutiner och regler fungerar. 12
8 000 SÅ MÅNGA TON SNÖ KAN BROMMAS SNÖSLUNGA RÖJA UNDAN I TIMMEN. DET MOTSVARAR 530 LASTBILSFLAK SOM RYMMER 15 TON VARDERA. Att vi är ute och röjer fast det inte snöar beror på att snöröjning till största delen består av halkbekämpning. Även om det är plusgrader i luften kan fuktig luft frysa till is när den når banan som kan vara mycket kallare. Detta eftersom den värms upp betydligt långsammare än luften. LARS-ERIK LIDGREN, FÄLTHÅLLNINGSANSVARIG DET VIKTIGASTE FÖRST Snöröjningen har en prioriteringsordning med start-och landningsbana som högsta prioritet. Övriga ytor som ej är i behov av akut röjning röjs så fort tillfälle ges. När banan är röjd efter i genomsnitt åtta minuter är underlaget att jämföra med att landa på en våt sommarväg. FRIKTIONSVÄRDE Skicket på en kravställd yta beskrivs bland annat med ett friktionsvärde och rapporteras till piloterna. Friktionsvärdet, liksom planets vikt, behövs när piloterna beräknar startoch stoppsträcka. Friktionsvärdet påverkas av olika faktorer, som luftoch marktemperatur, luftfuktighet, snö, slask och regn. Hur ofta det behöver röjas beror helt och hållet på väderförhållandena. SNÖRÖJNINGSMASKINERNA Maskinerna som röjer snön kallas PSB plog-, sop- och blåsmaskin. Som namnet antyder har de en plog, en metallsop och en blås som man styr åt det håll som passar bäst. Via en liten pekskärm i fordonet väljer föraren sådant som tryck, blås, hur snabbt man vill sopa och så vidare. Med hjälp av en joystick styr man själva plogen. Fordonet styr man med ratt. SNÖRÖJNING PÅ NATTEN Det finns stora ytor på flygplatsen som måste röjas för att flygplatsen ska kunna fungera. Lampor och maskiner som aldrig får täckas med snö röjs därför även nattetid. En dags snöande på ytor utanför körbanan innebär tre dagars snöröjning då man transporterar och flyttar snö massor. Det tar så pass lång tid att röja att det blir smidigast att göra det på natten. 13
DIALOG: FRÅGA MILJÖAVDELNINGEN TEXT: David Karlsson MOT EN TYSTARE CITYFLYGPLATS Att minska flygets miljöpåverkan är en av Swedavias högst prioriterade frågor. I det arbetet ingår att minska bullret från startande och landande flygplan, samt från verksamheten på marken. I detta nummer av Cityflygplatsen svarar Bromma Stockholm Airports miljöavdelning på läsarnas frågor om just buller. Hur beräknas buller och vad gör man för att minska det? Foto: Ola Jacobsen Vad är egentligen buller? Buller är oönskat ljud. I vår verksamhet delas det in i två olika typer; flygbuller och markbuller. Flygbuller är ljud i samband med flygplanens start och landning och när de befinner sig i luften. Markbuller är ljud som alstras när flygplanen startar motorena på marken och när de färdas på marken mellan rullbanan och flygplansparkeringen. I Therese Forsström, miljöchef Foto: Christian Hagward markbuller ingår även ljud från andra fordon på flygplatsen, exempelvis från snöröjningsmaskiner. Vi gör årligen beräkningar för både flygbuller och markbuller. Dessa lämnas in till vår tillsynsmyndighet, Miljöförvaltningen, som en del i Brommas miljö rapport. Anledningen till att de redovisas separat är att de är kopplade till olika regelverk och riktvärden. Vi Linnéa Franzén, miljörådgivare måste redovisa bullertyperna i enlighet med formuleringarna i deras respektive regelverk, säger Therese Forsström. Varför beräknar man istället för att mäta ljudnivåerna? Alla bedömningsgrunder för buller från flygtrafik baseras på teoretiska beräkningar, inte mätningar. Det gör man av flera skäl. Beräkningar är nödvändiga för att kartlägga ljudnivåerna i stora områden. Det är inte praktiskt möjligt att genomföra tillräckligt många mätningar för att få samma väl underbyggda underlag. Beräkningar erbjuder också en kontrollerad miljö där man inte behöver bekymra sig för störande bakgrundsljud eller ogynnsamt väder. Eftersom det bara är flygbuller som ska räknas och inget annat ljud krävs det vid mätningar att någon lyssnar igenom inspelningen för att bedöma om det förekommer störningar av något slag. Flygbullernivåer beräknas också eftersom de olika enheterna man använder sig av baseras på ett medelvärde över året och det är helt enkelt svårt att mäta medelvärden. Men värt att komma ihåg är att alla beräkningar sker utifrån inmätta ljudnivåer från olika flygplanstyper. Det är alltså de ljudnivåer som ett flygplan faktiskt avger som används när 14
55 % ANDELEN FÖRNYBART BRÄNSLE I DEN FORDONSDIESEL SOM ANVÄNDS PÅ BROMMA FRÅN OCH MED HÖSTEN 2015. man gör beräkningarna. Med hjälp av beräkningar kan man också göra prognoser för framtida trafik och göra jämförelser mellan olika scenarier, säger Linnéa Franzén. Är beräkningar lika rättvisande som mätningar? Det blir i själva verket mer rättvist över tid med beräkningar eftersom det är svårt att mäta ljudnivån vid samtliga fastigheter runt en flygplats året om. Det skulle krävas enorma resurser för att täcka ett område så stort som det runt en flygplats med mätutrustning och dessutom får man inte ett mätvärde för samtliga händelser eftersom det förekommer störande bakgrundsljud, tekniska fel, ogynnsamt väder och så vidare. Vi genomför ändå mätningar på platser där vi kan säkerställa korrekt mätdata och jämför sedan dessa med beräkningarna. På så vis kan vi vara säkra på att beräkningarna ger en rättvis bild av verklig heten och vi får dessutom in data till framtida beräkningar, säger Linnéa Franzén. Bara de senaste åren har Swedavia isolerat nästan 900 fastigheter i flygplatsens närhet. THERESE FORSSTRÖM Vad gör man på Bromma för att minska bullret från verksamheten? Bara de senaste åren har Swedavia isolerat nästan 900 fastigheter i flygplatsens närhet. Vi utreder också tystare flygprocedurer när flygplanen är på väg till eller från flygplatsen. Vi försöker också påverka flygbolagen att använda tystare och modernare flygplanstyper genom att en andel av startavgiften sätts utifrån hur mycket buller flygplanen genererar. Ju mer buller ett flygplan alstrar desto högre blir startavgiften. Bromma Stockholm Airport är den av Swedavias flygplatser som har högst avgifter för buller. För att minska utbredningen av markbuller planerar vi för avskärmningar mot flera av de omkringliggande bostadsområdena. Närmast i tiden ligger en avskärmning på flygplatsens västra sida, mot bostadsområdet Bromma Kyrka. Vi arrangerade en internationell innovationstävling som gav oss en mängd förslag på kreativa lösningar. Det gav också möjlighet för grannar att komma in med önskemål och synpunkter, bland annat genom att några av dem satt med i juryn som valde ut det vinnande bidraget, säger Therese Forsström. Har du frågor som rör miljön? Kontakta David Karlsson, kommunikatör med ansvar för miljö- och grannfrågor: david.p.karlsson@swedavia.se NY MILJÖRÅDGIVARE I BÖRJAN AV september började Marianne Löwenhielm som miljörådgivare på Bromma Stockholm Airport. Hon har tidigare bland annat arbetat som utredare i miljöfrågor på myndighet och ska i huvudsak arbeta med miljöfrågor rörande Brommas utveckling samt med markoch vattenfrågor. Det ska bli väldigt spännande att ta sig an de här frågorna och dessutom få vara med på Brommas utvecklingsresa, säger Marianne. Vi hälsar henne varmt välkommen till Bromma Stockholm Airport. MOT FOSSILFRITT 2020 BROMMA HAR SOM MÅL att den egna verksamheten ska vara fossilfri år 2020. Redan idag är den diesel som används i flygplatsens fordon till 55 procent förnybar. Under vintern som gick testades en helt fossil fri diesel, gjord på vegetabiliska oljor och slaktavfall, på flygplatsen. Den kallas för HVO-diesel. Från och med vintern 2015 kommer detta fossil fria bränsle att fasas in i verksamheten. Först för att värma upp en stor fordonshall och på längre sikt till alla flygplatsens behov av diesel. Bara genom att övergå till uppvärmning av fordonshallen med HVO diesel kommer flygplatsen minska utsläppen av fossil koldioxid med cirk a 50 ton per år. Foto: David Karlsson 15
FOKUS PÅ: RIKSINTRESSE TEXT: Mats Janson FOTO: Peter Phillips BROMMA: ETT NAV I SVERIGE Bromma Stockholm Airport är ett riksintresse för kommunikation sedan 1989. I en så kallad riks intresseprecisering har Trafikverket förtydligat varför Bromma är så viktigt ur ett kommunikationsperspektiv. VAD HAR BROMMA Stockholm Airport gemensamt med Oxelösunds hamn och E45:an mellan Trollhättan och Göteborg? Jo, alla tre är riksintressen för kommunikation och har därför pekats ut av staten för att de anses vara av betydelse för Sverige. Riksintressen kan vara geografiska områden som har utsetts till riksintressen av riksdagen därför att de innehåller viktiga värden och kvaliteter för Sverige i stort. Det kan gälla så olika saker som bevarandet av en nationalpark och exploatering av ett område för exempelvis yrkesfiske eller rennäring. Detta är den ena typen av riksintressen. Bromma Stockholm Airport, precis som Swedavias övriga flygplatser i Sverig e, tillhör den andra kategorin, den där viktiga funktioner pekas ut som riks intressen av ansvariga myndigheter. Det är Trafikverket som har angivit Bromma Stockholm Airport som riks intresse som kommunikationsanläggning sedan 1989. En flygplats som utgör riksintresse som kommunikationsanläggning ska därför skyddas mot åtgärder som kan försvåra driften eller ut nyttjandet av den. Enligt Trafikverkets beskrivning är Bromma Stockholm Airport en del av stommen i ett effektivt och långsiktigt hållbart flygtransportsystem som säkerställer en grundläggande inter regional tillgänglighet i hela landet. TRAFIKVERKETS riksintresseprecisering för Bromma fungerar därför som ett underlag för prövande myndigheter och domstolar i enskilda prövningar där flygplatsens funktion ska vägas mot andra intressen. Preciseringen utgör till exempel underlag för kommunernas planering av hur marken i närheten av Bromma Stockholm Airport ska användas och utgör ett stöd för Länsstyrelsens handläggning av planärenden. BROMMA SOM RIKSINTRESSE Det finns tolv myndigheter som har ansvar för att göra sin bedömning av vilka områden som är av riksintresse för olika sektorer, enligt 3 kap. miljöbalken, till exempel Naturvårdsverket, Post- och Telestyrelsen och Statens Energimyndighet. Swedavias samtliga flygplatser är av riksintresse för kommunikation, vilket innebär att flygplatserna ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av dem. Regeringen har beslutat att Bromma Stockholm Airport är en av de tio flygplatser i landet som ingår i det nationella basutbudet av flyg platser. 16
PÅ RADARN: VINTERN 2015 52 % AV SVENSKARNA PRIORITERAR IDAG UT- LANDSSEMESTERN HÖGRE ÄN FÖR 5 10 ÅR SEDAN.* Foto: Saskia Sundell UTVECKLAD TILL GÄNGLIGHET BROMMA STOCKHOLM AIR- PORT är under utveckling för att bli en ännu smidigare och attraktivare cityflygplats. Under sommaren har flygplatsinfarten breddats för att förbättra framkomligheten för resenärer och övriga besökare. Arbetet har inneburit en breddning på cirka en meter av flygplatsinfarten närmast terminalbyggnaden och har fört med sig en förbättrad ordning och trafiksituation inom flygplatsområdet. En god standard för bussarnas framkomlighet har uppnåtts och taxizoner har inrättats. För att ytterligare utveckla framkomligheten och kapaciteten för marktransport på Bromma påbörjas nu också förstudien för parkeringsområdet och trafikflödena avseende samtliga marktransportslag på flygplatsen. Detta pågår parallellt med utvecklingsarbetet av flygplatsterminalen. FÖRBEREDANDE ARBETE INFÖR SL:S KISTAGREN Under 2015 har en första etapp av tvärbanans Kistagren börjat byggas intill flygplatsinfarten till Bromma Stockholm Airport. Kistagrenen är en del av SL:s kollektivtrafikutbyggnad som kommer att öka tillgängligheten och knyta ihop viktiga områden i Stockholmsregionen med flygplatsen. Kistagrenen kommer att smidigt sammanbinda affärsdistrikt och förorter så som Bromma, Rissne, Kista och Helenelund. Den färdiga Kistagrenen kommer att ha en hållplats intill Bromma Stockholm Airport vilket kommer göra möjligheterna att resa kollektivt till och från flygplatsen enklare. Delar av den mark som den nya grenen av tvärbanan är planerad att dras igenom ingår i Swedavias markarrende. Därför genomförs nu en förstudie på flygplatsen för att planera hur en omlokalisering av driftfunktioner på denna markyta ska gå till för att ge SL tillgång till det aktuella området. * Tid med familjen och att komma undan en stressa d vardag är de främsta skälen till resvalet. Källa: Swedavias resenärsundersökning 2015. NY BANLJUSSTATION Under 2015 har arbete med att uppgradera Bromma Stockholm Airports banljusanläggning påbörjats. Banljussystemet är den belysning av inflygningsområdet och rullbanan som vägleder flygplanen. Tillhörande de ljus som under sommaren installerades är en ny banljusstation vars första spadtag och byggnation inleddes under hösten. Den nya banljusanläggningen är en viktig del i moderniseringen av Bromma Stockhol m Airport. VINTERNS TRAFIKPROGRAM PÅ BROMMA Den 25 oktober påbörjades Bromma Stockholm Airports vintertrafikprogram. I och med detta uppstår flera förbättrade möjligheter för resenärerna. Bland annat kommer resenärerna via Bromma att erbjudas fler och smidigare byten genom närmare en fördubbling av anslutningsmöjligheterna via flyg platsen, till 2 100 per vecka. Detta sker genom att Malmö Aviation och Sverigeflyg, som under slutet av 2015 slås ihop och skapa r det gemensamma varumärket BRA (sidan 18), synkroniserar tidtabellerna och därigenom också minskar resenärernas väntan på anslutningsflyg. Tillsammans med flygbolagen förbättrar Swedavia tillgängligheten till, från och inom Sverige. 17
PRÄGLAD AV NATUR OCH KULTUR Bild: Malmö Aviation MALMÖ AVIATION OCH SVERIGE FLYG BLIR BRA Foto: Visit Finland Restips: Helsingfors Restid: cirka 55 minuter från Bromma Stockholm Airport. Läs mer: visithelsinki.fi, visitfinland.com HIPPA HELSINGFORS erbjuder ett brett spektra av aktiviteter, upplevelser och sevärdheter för alla intressen och smaker. Kultur, arkitektur och design varvas med hav och natur. Detta gör Finlands huvudstad till en intressant destination för weekendresan på sommaren såväl som på vintern. Design District Helsinki är en populär upplevelse. Med 25 gator och över 200 aktörer i designkvarteren kan allt från inredning och konst till kläder och accessoarer hittas. Här kan man också äta gott, lära sig mer om finländsk formgivning och handla klassiker så som Marimekko, Iittala och Artek. För de som vill komma ifrån stadspulsen ett tag finns över 100 kilo meter kustlinje att upptäcka precis utanfö r Helsingfors och ett stort antal grönområden och wellness anläggningar att besöka. Från Bromma Stockholm Airport avgår flighter till Helsingfors sex dagar i veckan, måndag till fredag samt söndag. Under slutet av året kommer Malmö Aviation och alla Sverigeflygbolagen att gå samman för att bilda ett helt nytt flygbolag under det namnet BRA (Braathens Regional Airlines). Det nya flygbolaget har Bromma Stockholm Airport som nav och kommer med sina 12 linjer att stå för var tredje flygresa inom Sverige. Vi vill vara det lokala flygbolaget, som finns närmare dig som reser med oss. Vi tror att vi genom en stark lokal förankring och ett ännu enklare och mer personligt erbjudande kan vinna ännu fler kunders förtroende. Att slå samman sju olika flygbolag är en utmaning, men vi har tagit det bästa av våra bolag med oss in i det nya och vågar samtidigt tänka nytt. Vi ser fram emot att få hälsa alla kunder välkomna till flygplatsen som BRA, säger Johan Kvist, Strategi- och affärsutvecklingschef på Braathens Aviatio n. NYHETER I GATEN FÖR RESENÄRERNA På Bromma Stockholm Airport arbetas det ständigt med att utveckla och förnya resenärernas upplevelse av vistelsen på flygplatsen. Under sommaren och hösten har flera nyheter tillkommit i gaten. Antalet toaletter har blivit dubbelt så många och Forex Bank är en ny service i gaten. Brommas resenärer har nu möjlighet att via en uttagsautomat köpa utländsk valuta. Initialt är automaten laddad med euro och danska kronor, och har potential till ett anpassat utbud utefter säsong och efterfrågan. Pressbyrån har också utvecklat sin verksamhet på flygplatsen genom att ha öppnat en extrabutik i gaten. Förnyelserna i gaten har gjort resenärernas vistelse där bekvämare och gör det också möjligt för dem att göra sina sista nödvändiga inköp innan flygresan direkt i avgångshallen, efter säkerhetskontrollen. 91,7 % PUNKTLIGHET UNDER PERIODEN SEPTEMBER 2014 TILL SEPTEMBER 2015.* * Denna punktlighet avser avgående flyg från Bromma Stockholm Airport. Den höga punktligheten på flygplatsen beror främst på smidiga och enkla flöden samt ett stort engagemang från all personal som arbetar på Bromma. Källa: Swedavia 18
TILLBAKABLICK: RYMDHJÄLTE FOTO: SAS bildarkiv 1961 DEN 12 APRIL BLEV JURIJ GAGA- RIN DEN FÖRSTA MÄNNISKAN I RYMDEN OCH DEN FÖRSTA SOM KRETSAT RUNT JORDEN. HÖGFLYGANDE KÄNDIS PÅ BESÖK Var: Airside, Bromma Stockholm Airport När: Mars 1964 Våren 1964 besökte den ryske kosmonauten Jurij Gagarin och hans kollega Valerij Bykovskij Sverige. De tillbringade några dagar i Stockholm med att bland annat träffa kungen och gå på Stockholms Stadion och se SM-finalen i bandy. Innan de flög vidare till Göteborg från Bromma föreläste de på Kungliga tekniska högskolan. Gagarin spådde att framtidens astronomiforskning skulle ske från bemannade stationer i omloppsbanor runt jorden. 19
TYST OCH GRÖN Den fransk-italienska ATR 72-500 är en av världens mest efterfrågade och populära flygplansmodeller och har en mycket bra prestanda för kortare flygningar. Avancerad teknologi och design så som akustikbehandling och användandet av ljudabsorberande material i kabinen har också gjort denna flygplanstyp både bekväm och bullerreducerad. ATR 72-500 på Ängelholm Helsingborg Airport. KLIMATSMART Flygplanets två turboprop motorer är både bränsle effektiva och möter flygplatsers låga ljudnivå regleringar vilket gör ATR 72-500 till ett av världens mest klimatsmarta flygplan och bra lämpad för stadsnära cityflygplatser. Foto: Sverigeflyg FLYGPLANSMODELL: ATR 72-500 TILLVERKARE: ATR MOTORTYP: Två stycken PW 127 turboprops. LÄNGD: 27,17 meter. HÖJD: 7,65 meter. VINGSPANN: 27,05 meter. MARSCHFART: 511 km/h. PLATS OMBORD: 72 passagerare och 4 besättning. FLYGBOLAG: Sverigeflyg och Braathens Regional till och från Bromma Stockholm Airport. DESTINATIONER: Sverigeflyg och Braathens Regional flyger till tolv destinationer inom Sverige via Bromma. Från Sundsvall, Umeå och Östersund i norr till Malmö, Göteborg och Kalmar i söder.