Datum: 2010-10-25 Förslag till höjning av bruknings- och anläggningsavgift för VA inom Piteå kommun. Förslag till beslut Pirevas styrelse föreslår kommunfullmäktige besluta - Att anta förslag till ny VA-taxa i enlighet med bilaga 1 Anläggningsavgift - Att höja servisavgifter, tomtyteavgift och lägenhetsavgift ( 5 moment 1) så att anläggningsavgiften för typhus A ökar med 20%. - Att servisavgifter och tomtyteavgift ( 6 moment 1) procentuellt sett höjs lika mycket som motsvarande avgifter i 5 moment 1. - Att anpassa justeringsmöjligheten i 9 till Entreprenadindex E84 istället för Konsumentprisindex (KPI) Brukningsavgift - Att höja brukningsavgiften med 10% för den fasta och rörliga avgiften ( 13 moment 1 a och b). - Att ändra beräkningsgrunden ( 13 moment 2 och 3) så att avgiften konsekvent motsvarar 200 m 3 respektive 50 m 3 förbrukning av vatten. - Att ändra basen för index i 16 till 302,06. Taxans införande - Att ny taxa gäller från fr.o.m. 2011-01-01. Bakgrund till förslaget Det budgeterade resultatet för år 2010 uppgår till 2 700 tkr och under året har kostnadsbesparande åtgärder vidtagits för att nå ett utfall som inte är sämre än budgeterad nivå. En orsak till det negativa resultatet är ökade driftkostnader, ytterligare en orsak är att år 2008 ökades investeringstakten i ledningsnätet vilket var en av anledningarna till att VAverksamheten bolagiserades. Enbart den ökade investeringstakten medför att ränte- och avskrivningskostnaderna kommer att öka med cirka 1 000 tkr årligen fram till år 2021. Ökade kostnader tillsammans med att vattenförbrukningen och därmed intäkterna är relativt konstant gör det nödvändigt att höja brukningsavgiften för att uppnå full kostnadstäckning. En höjning av brukningsavgifterna enligt förslaget medför att det prognostiserade resultatet för år 2011 hamnar på ca + 700 tkr, med samma taxa 2012 bedöms resultatet hamna på cirka -800
2 tkr. För att hålla en relativ jämn resultatnivå och taxehöjningstakt över sikt så bör en taxehöjning ske ungefär vartannat år. VA-taxans paragraf 9 och 16 medger att huvudmannen, Pireva, har rätt att under tiden fram till nästa fullmäktigebeslut angående VA-taxan justera anläggnings- och brukningsavgiften efter Konsumentprisindex (KPI). Då Pireva föreslår ökningar av avgifterna som överstiger ökningen av KPI samt föreslår ett byte till ett mer representativt index på anläggningsavgifterna så anser Pireva att KF ska ta beslutet. Anläggningsavgift ( 5-11) Definition Anläggningsavgiften är enligt vattentjänstlagens definition en engångsavgift för täckande av en kostnad för att ordna en allmän va-anläggning. Anläggningsavgiften skall dels täcka kostnaden för själva arbetet vid tomtgränsen, dels en del av kostnaderna för utbyggnaden av huvudledningar, pumpstationer, reningsverk, vattenverk, mm. Anläggningsavgift för bostadsfastigheter eller likvärdigt ( 5 moment 1) Val av index för justering Pireva har sedan dess bildande inte varit med om att bygga ut va inom något exploateringsområde med nya gator och va. De anläggningsavgifter som debiterats har istället baserats på nyanslutning av enstaka fastigheter eller förändringar inom tidigare anslutna fastigheter. Vid de utbyggnader som genomfördes närmast innan Pirevas bildande fördelades kostnaderna mellan gata och va endast med schabloner. Den nya taxan kan därmed inte baseras på ekonomiska utfall från tidigare nyexploateringar i Piteå. Därför föreslås att justering av anläggningsavgiften i detta skede görs med hjälp av lämplig indexserie. Kostnaderna för ordnandet av den allmänna va-anläggningen härrör i dagsläget huvudsakligen till byggandet av ledningsnät. Därför föreslås att indextal för uppräkning av anläggningsavgiften hämtas från entreprenadindex (E84) gällande ledningsarbeten. Indexutvecklingen för grupperna Jordarbeten (311) respektive läggning av PVC-rör (322) har från januari 2004 till juni 2010 ökat med 30 % respektive 13 %. En sammanvägning av dessa index indikerar att kostnadsökningen för anläggandet av va-ledningsnät varit i storleksordningen 20 %. På denna grund föreslås höjningen av anläggningsavgiften vara 20 %. Detta är avsevärt högre än ökningen av konsumentprisindex under motsvarande period (9 %) men antas ge en bättre överensstämmelse med den kostnadsökning som är relevant för denna avgift. Fördelning mellan delavgifterna Det finns flera sätt att konstruera en anläggningsavgift för VA. Anläggningsavgiften i Piteå är i huvudsak uppbyggd enligt Svenskt Vattens basförslag och består av följande fyra huvuddelar (prisexempel för ett så kallat Typhus A ges inom parentes):
3 Servisavgift (22 230 kr per för tre servisledningar) Förbindelsepunktsavgift (35 200 kr per förbindelsepunkt) Tomtyteavgift (12,5 kr per kvadratmeter tomtyta) Lägenhetsavgift (8 550 kr per lägenhet) Dessa delavgifter innebär en fördelning av totalkostnaderna mellan olika fastigheter, dels utifrån genomsnittliga kostnader för arbeten begränsade till varje tomt (tydligast i servisavgiften) och dels genom att försöka mäta vilken nytta fastigheten har av tillgången till vatten och avlopp (tydligast i lägenhetsavgiften). En jämförelse mellan mellanstora kommuner i Sverige som praktiserar samma huvudgrupper för anläggningsavgiften ger vid handen att Piteå har en relativt låg avgift på alla delar utom förbindelsepunktsavgiften. Därför föreslås att förbindelsepunktsavgiftens ökningsandel omfördelas till övriga delavgifter. Uppräkning med totalt 20 % för en normal anslutning innebär då att servisavgift, tomtyteavgift och lägenhetsavgift ökas med ca 37 %, se tabell 1. Tabell 1. Befintliga och nya anläggningsavgifter för bostadsfastigheter enligt förslag. Enhet Avgift 2010 Ny avgift enligt förslag Servisavgift kr/v-servis kr/s-servis kr/d-servis 7 410 7 410 7 410 10 200 10 200 10 200 Förbindelsepunktsavgift kr/förb.punkt. 35 200 35 200 Tomtyteavgift kr/m 2 12,5 17,0 Lägenhetsavgift kr/lägenhet 8 550 11 700 Jämförelse med andra kommuner Typhus A är ett inarbetat begrepp i branschen för jämförelse av anläggningsavgifter mellan kommuner. Detta innebär att avgiften för anläggande av vatten, spillvatten och dagvatten till en fastighet med en bostad på 150 m 2 och en tomtyta på 800 m 2 beräknas. I Piteå uppgår anläggningsavgiften för Typhus A till 75 980 kr inkl moms vid beräkning enligt VA-taxa 2010. En 20 procentig ökning enligt förslag skulle innebära en ny anläggningsavgift för Typhus A i Piteå på 91 100 kr. Vid en jämförelse med samtliga kommuner i Sverige placerar sig Piteå med nuvarande taxa på en låg nivå, se tabell 2. En höjning enligt förslaget skulle dock innebära att anläggningsavgiften i Piteå hamnar ungefär likvärdigt med Sverigemedianen år 2010. Tabell 2. Jämförelse med svenska kommuners anläggningsavgift år 2010 Antal kommuner Median, anläggningsavgift för Typhus A Samtliga kommuner 290 91 885 kr Kommuner med 25 000-55 103 175 kr 50 000 innevånare Norrbottenskommuner 14 63 442 kr
4 I jämförelse med kommunerna i Norrbottens län ligger Piteå redan med befintlig taxa högre än medianen, på plats 9 av 14. Kanske kan det förklaras av att efterfrågan på nya anläggningar är låg i många Norrbottenskommuner. I figur 1 ges en jämförelse med Piteås grannkommuner samt de två största kommunerna längs norrlandskusten. Denna jämförelse visar att de kommuner i Piteås närhet som har erfarenhet av nyexploatering har högre anläggningsavgift. Bl.a. har Umeå gjort en kraftig höjning, baserat på deras erfarenhet. Diagrammet visar även att föreslagen anläggningsavgift i Piteå skulle hamna i samma storleksordning som den i Luleå och Skellefteå, förutsatt att de inte genomför några större justeringar till nästa år. I figur 2 ges även en bild av de olika delavgifternas fördelning för ovan nämnda kommuner. 140 000 130 000 120 000 126 000 110 000 100 000 95 375 102 007 90 000 87 360 80 000 70 000 60 000 50 000 50 400 53 250 60 182 75 980 2009 2010 Förslag 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Arvidsjaur Boden Älvsbyn Piteå Luleå Skellefteå Umeå Sundsvall Figur 1. Anläggningsavgifter för Typhus A i Piteås grannkommuner samt Umeå och Sundsvall. SEK inkl moms, år 2009-2010. Grön stapel motsvarar förslag till ny avgift i Piteå. Värde ovan staplar avser avgift år 2010.
5 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 7 000 20 000 24 000 75 000 22 500 24 000 55 507 18 625 9 504 36 625 30 625 10 400 24 960 26 000 26 000 8 550 10 000 35 200 22 230 Sundsvall Umeå Skellefteå Luleå Piteå, 2010 11 700 13 600 35 200 30 600 Piteå, förslag Lägenhetsavgift Tomtyteavgift Grundavgift Avgift för förbindelsepunkt Servisavgift 7 152 8 192 23 375 21 463 8 750 12 000 9 600 18 125 14 375 7 000 14 000 19 800 Älvsbyn Boden Arvidsjaur Figur 2. Uppbyggnad av anläggningsavgifter för Typhus A i Piteås grannkommuner samt Umeå och Sundsvall. Jämförelse med budget Långskatan Detaljplanen för ett bostadsområde med 39 tomter på Långskatan har nyligen vunnit laga kraft. Pireva har tillsammans med Teknik & Gatukontoret anlitat en konsult för projektering av området. Projekteringen är endast på förstadiet men konsulten har på Pirevas begäran angett en mycket grov kalkylsiffra för VA-anläggningen i området. Bedömningen är att kostnaden, förutsatt full utbyggnad av dagvattenserviser i området, skulle bli ca 3,25 Mkr exklusive moms. I detta ingår en avloppspumpstation för ca 500 000 kr. Genomsnittskostnaden per fastighet, inklusive moms, blir då ca 88 000 kr/tomt exklusive pumpstation och 104 000 kr per tomt inklusive pumpstationen. Detta kan då jämföras med intäkten enligt förslaget till ny taxa som under ovan angivna förutsättningar beräknas uppgå till ca 93 000 kr (antaget genomsnittlig tomtstorlek på 900 m 2 ). Sammantaget indikerar ovan redovisade jämförelser att en 20 procentig ökning av anläggningsavgiften medför en rimlig kostnadsnivå. Anläggningsavgift för annan fastighet ( 6 moment 1) Ovanstående resonemang är knutet till anläggningsavgiften för bostadsfastigheter och därmed jämställda fastigheter, d.v.s. fastigheter för kontors-, förvaltnings-, affärs-, hotell- eller småindustriändamål. Piteå kommun har även en särskild taxa för annan fastighet än bostadsfastighet, t.ex. stora industrifastigheter. Anläggningsavgiften för annan fastighet är uppbyggd av servisavgifter, förbindelsepunktsavgift och tomtyteavgift. I brist på bättre underlag föreslås att respektive delavgift ökas procentuellt lika mycket som enligt förslaget gällande
6 bostadsfastigheter. D.v.s. 37 % ökning för servis- och tomtyteavgift och oförändrad förbindelsepunktsavgift, se tabell 3. Tabell 3. Befintliga och nya anläggningsavgifter för annan fastighet enligt förslag. Enhet Avgift 2010 Ny avgift enligt förslag Servisavgift kr/v-servis kr/s-servis kr/d-servis 10 716 10 716 10 716 14 680 14 680 14 680 Förbindelsepunktsavgift kr/förb.punkt. 171 000 171 000 Tomtyteavgift kr/m 2 12,5 17,0 Framtida indexreglering ( 9) I VA-taxan 9 ger fullmäktige huvudmannen rätt att under tiden fram till nästa fullmäktigebeslut om VA-taxan justera anläggningsavgiften i enlighet med indexutveckling. I befintlig taxa anges att avgifterna skall justeras enligt konsumentprisindex, KPI. Kostnaderna för ordnandet av den allmänna va-anläggningen härrör huvudsakligen till byggandet av ledningsnät. Därför föreslås att indextal för uppräkning av anläggningsavgiften istället hämtas från Entreprenadindex E84 gällande ledningsarbeten.
7 Brukningsavgiften ( 13-19) År 2007 höjdes VA-taxan senast och sedan dess har driftkostnaderna ökat, dessutom har investeringstakten höjts vilket medför att ränte- och avskrivningskostnader ökar löpande varje år. Ökade kostnader tillsammans med att vattenförbrukningen hellre minskar än ökar gör det nödvändigt att höja brukningsavgiften för att uppnå full kostnadstäckning. Kommunfullmäktige föreslås besluta att höja både de rörliga och fasta brukningsavgifterna med 10%, 13 moment 1 & 7. Vidare föreslås kommunfullmäktige besluta att beräkningsgrunden justeras i några avgifter samt justera basen för indexreglering av taxan. Förväntad intäktsökning med föreslagen taxehöjning och ändrad beräkningsgrund blir cirka 5,8 mkr. Med den föreslagna taxehöjning så ökar kostnaden med 498 kr per år inklusive moms för typhus A (villa), taxan ökar från 4 973:- till 5 471:-, se figur 3. Definition typhus A: En normalvilla Typhus A omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år. Fastigheten är ansluten till vatten, spilloch dagvatten. Avgifterna redovisas inklusive moms. Figur 3. Brukningsavgifter för Typhus A i Piteås grannkommuner samt Umeå och Sundsvall. SEK inkl moms, år 2010. Källa: Svenskt vatten
8 För typhus B (flerfamiljshus) så ökar kostnaden med 3 374 kr per år inklusive moms, taxan ökar från 33 748:- till 37 122:-, se figur 4. Definition typhus B: Typhus B är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. 15 lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning 2000 m 3 /år. 2 st pararellkopplade vattenmätare q-2,5 m 3 /h. Avgifterna redovisas inklusive moms. Figur 4. Brukningsavgifter för Typhus B i Piteås grannkommuner samt Umeå och Sundsvall. SEK inkl moms, år 2010. Källa: Svenskt vatten Förändrad beräkningsgrund av ett antal taxor ( 13 moment 2 & 3) I ett antal taxor, 13 moment 2 och 3, där mätare för vatten saknas föreslås att beräkningsgrunden justeras så avgiften konsekvent motsvarar en viss förbrukning av vatten, se nedanstående tabell. Tabell 4. Tabellen visar beräkningsgrund på förslag till ny nivå på årlig brukningsavgift för fastighet vars vattenförbrukning inte bestäms genom mätning. Exempel visar avgift vid anslutning av både vatten och avlopp. Förslag motsvarar Mätaravgift Förslag motsvarar Avgift per m 3 Permanent bostad 3 028 kr (100 %) 1 955 kr (200 m 3 ) 4 707 kr Annan anläggning 2 422 kr (80 %) 163 kr (10 m 3 ) 2 585 kr Fritidsbostad, <6 mån 1 514 kr (50 %) 815 kr (50 m 3 ) 2 117 kr Summa årsavgift enligt förslag
9 Av den totala rörliga brukningsavgiften per m 3 utgör avgiften för enbart vatten 45 % och avgiften för spillvatten 55 %. Detta är tänkt att spegla att omhändertagande av avlopp är dyrare än produktion och leverans av dricksvatten. Tidigare taxa för mätarlösa fastigheter syftade till att ha denna procentuella fördelning mellan V och S på hela årsbeloppet, medan det i det nya förslaget endast är kostnaden för den antagna förbrukningen som fördelas enligt dessa procentsatser. Detta är huvudanledningen till att höjningarna procentuellt sett blir så väldigt olika för V+S, V och S. I nedanstående tabell visas vid vilken förbrukning som kostnaden för fastighet med mätare blir samma som årsavgiften för mätarlösa fasigheter enlig befintlig respektive förslag till ny taxa. Tabell 5. Tabellen visar vid vilken förbrukning som kostnaden för fastighet med mätare blir samma som årsavgiften för mätarlösa fastigheter enligt befintlig taxa respektive förslag till ny taxa. Motsvarande förbrukning för V+S Bef taxa / Ny taxa Motsvarande förbrukning för V Bef taxa / Ny taxa Motsvarande förbrukning för S Bef taxa / Ny taxa Permanentbostad 132 m 3 / 200 m 3 15 m 3 / 200 m 3 92 m 3 / 200 m 3 Fritidsbostad, <6 mån 43 m 3 / 50 m 3 29 m 3 / 50 m 3 58 m 3 / 50 m 3 Genom att höja schablonförbrukningen för bostadshus till 200 m3 så skapas ekonomiska incitament för fastighetsägare att montera vattenmätare i fastigheterna. Ny bas för indexreglering i 16 I 16 ges huvudmannen (Pireva) möjlighet att ändra taxan efter Konsumentprisindex (KPI). Eftersom att brukningsavgifterna föreslås höjas från och med 2011 så bör basen för index korrigeras. Basen föreslås till indextalet 302,06 (2010-08) i KPI vilket är det mest aktuella talet. Piteå Renhållning och Vatten AB Rolf Fahlman Bilagor: 1. Förslag till ny va-taxa