Barn- och utbildningsnämnden kallas till sammanträde

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Barn- och utbildningsnämnden Datum 2017-08-16 Barn- och utbildningsnämnden kallas till sammanträde Datum och tid: 2017-08-24 kl. 14:00 Plats: Sammanträdeslokal Landsort, kommunhus A, plan 7 Vid förhinder kontakta: Cajsa Johansson, tel: 08-520 681 45, e-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Johan Augustsson (S) Ordförande Cajsa Johansson Sekreterare

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Barn- och utbildningsnämnden Datum 2017-08-16 Dagordning 2017-08-24 Upprop och anmälningar om förhinder Val av justerare Ärende 104 Fastställande av dagordning 105 Mötesteknik (reservation/ej delta i beslut) 106 Ny grafisk profil 107 Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport - maj 2017 108 Beslut om icke-personliga ersättare till Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 109 Yttrande över revisionsrapport - uppföljande granskning av styrning och ledning av grundskolan och gymnasieskolan 110 Yttrande över medborgarförslag om parklek och öppen förskola i kommunal regi 111 Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling januarijuni 2017 112 Redovisning av inkomna klagomål och synpunkter 2017-08-24 113 Redovisning av delegationsbeslut 2017-08-24 114 Anmälningsärenden 2017-08-24 115 Uppföljning av ordförandeförslag om stärkande av ekonomistyrning mot mål och budget 116 Skolinspektionens beslut efter tillsyn 2015 117 Tidig kalkyl för flytt av grundsärskolan och gymnasiesärskolan till Nynäshamns gymnasium 118 Politikerrapport 119 Övriga frågor

Dagordning Upprop och anmälningar om förhinder Val av justerare 104 Fastställande av dagordning 105 Mötesteknik (reservation/ej delta i beslut) 106 Ny grafisk profil Beslutspunkter 107 Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport - maj 2017 108 Beslut om icke-personliga ersättare till Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 109 Yttrande över revisionsrapport - uppföljande granskning av styrning och ledning av grundskolan och gymnasieskolan 110 Yttrande över medborgarförslag om parklek och öppen förskola i kommuanl regi 111 Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling januari-juni 2017 112 Redovisning av inkomna klagomål och synpunkter 2017-08-24 72 113 Redovisning av delegationsbeslut 2017-08-24 73 3 13 15 49 59 Informationsärenden 114 Anmälningsärenden 2017-08-24 74 115 Uppföljning ordförandeförslag om stärkande av ekonomistyrning mot mål och budget 75 116 Skolinspektionens beslut efter tillsyn 2015 117 Tidig kalkyl för flytt av grundsärskolan och gymnasiesärskolan till Nynäshamns gymnasium 118 Politikerrapport 119 Övriga frågor

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2017-08-03 BUN/2017/0003/042-6 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Sirpa Slotte E-post: Sirpa.slotte@nynashamn.se Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport för januari - maj 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna månadsrapporten för januari-maj 2017. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett negativt resultat för perioden januari till maj på -2,6 mnkr (0,9 %). Underskottet beror på högre kostnader än beräknat. På intäktssidan finns ett överskott, men inte tillräckligt för att uppväga de högre kostnaderna. Kostnadssidan har ett underskott på 3,6 mnkr, där personalkostnaderna står för merparten. Bland resultatenheterna har Stöd och resurs och NKC större ekonomiska överskott, medan Förskolan och Grundskolan har större underskott. BUNs årsprognos beräknas till -6,0 mnkr (0,8 %). Bakgrund Enligt kommunens program för uppföljning av verksamhet och ekonomi ska nämnderna regelbundet få information om nämndens resultat. Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport för januari-maj 2017 redovisas i bilaga 1. Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0003/042-6 Bilaga 1, Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport för januari - maj 2017 Skickas till Akten Kommunstyrelseförvaltningen Förvaltningschef

PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-08-10 82/17 Dnr BUN/2017/0003/042- Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport - maj 2017 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår att barnoch utbildningsnämnden beslutar att godkänna månadsrapporten för januari-maj 2017. Ärendebeskrivning Enligt kommunens program för uppföljning av verksamhet och ekonomi ska nämnderna regelbundet få information om nämndens resultat. Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport för januari-maj 2017 redovisas i bilaga 1. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett negativt resultat för perioden januari till maj på -2,6 mnkr (0,9 %). Underskottet beror på högre kostnader än beräknat. På intäktssidan finns ett överskott, men inte tillräckligt för att uppväga de högre kostnaderna. Kostnadssidan har ett underskott på 3,6 mnkr, där personalkostnaderna står för merparten. Bland resultatenheterna har Stöd och resurs och NKC större ekonomiska överskott, medan Förskolan och Grundskolan har större underskott. BUNs årsprognos beräknas till -6,0 mnkr (0,8 %). Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0003/042-6 Bilaga 1, Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport - maj 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna månadsrapporten för januari-maj 2017. Skickas till Akten Kommunstyrelseförvaltningen Förvaltningschef Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

2017-06-16 Bilaga 2017-00 Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport för januari - maj 2017 Sammanfattande ekonomisk analys Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett negativt resultat för perioden januari till maj på -2,6 mnkr (0,9 %). Underskottet beror på högre kostnader än beräknat. På intäktssidan finns ett överskott, men inte tillräckligt för att uppväga de högre kostnaderna. Kostnadssidan har ett underskott på 3,6 mnkr, där personalkostnaderna står för merparten. Bland resultatenheterna har Stöd och resurs och NKC större ekonomiska överskott, medan Förskolan och Grundskolan har större underskott. BUNs årsprognos beräknas till -6,0 mnkr (0,8 %). Ekonomisk analys per verksamhetsområde Verksamhetsområde (mnkr) Resultat 2017 jan-maj Budget 2017 jan-maj Budgetavvikelse 2017 jan-maj Budgetavvikelse 2016 jan-maj Prognos 2017 Resultat 2016 Nämnd och förvaltning -0,0 1,1-1,1-4,8 5,7-7,1 Stöd och Resurs 4,4 1,0 3,4 0,8 3,4 6,0 Förskolan 0,5 1,9-1,4-1,6-0,0-2,8 Grundskolan -5,2-0,2-4,9-2,3-15,2-5,4 Särskolan 0,1-0,3 0,4 0,4 0,0-0,9 Gymnasiet, IKE -0,2-0,9 0,7 0,3 0,1-1,7 Gymnasiesär -0,6 0,1-0,7-0,4-0,9-1,3 NKC 1,6 0,4 1,2 3,3 0,9 6,4 Kulturskolan 0,1 0,2-0,0 0,1 0,0 0,0 Summa 0,6 3,3-2,6-4,3-6,0-6,7 Resultatet mot budget är -2,6 mnkr när 41,7 % av de totala intäkterna och 41,6 % av kostnaderna är upparbetade. Vid jämn procentuell fördelning över kalenderåret ökar procentsatsen med 8,33 enheter per månad och ska vid jämn fördelning vara 41,7 % i maj. Verksamhetsområde (mnkr) Utfall 2017 (intäkter) jan-maj Utfall 2017 (kostnader) jan-maj Utfall 2017 (netto) jan-maj Nämndbidrag 2017 (netto) jan-maj Resultat 2017 jan-maj Resultat 2016 jan-maj Nämnd och förvaltning 5,2 36,7-31,5 31,5-0,0-6,6 Stöd och Resurs 1,4 8,9-7,5 11,9 4,4 2,8 Förskolan 10,7 71,8-61,1 61,6 0,5-0,1 Grundskolan 13,4 119,0-105,6 100,5-5,2-0,9 Särskolan 2,2 7,7-5,5 5,6 0,1 0,5 Gymnasiet, IKE 6,6 45,1-38,4 38,2-0,2-2,0 Gymnasiesärskolan 2,0 4,3-2,3 1,7-0,6-0,4 NKC 2,2 8,3-6,1 7,6 1,6 3,7 Kulturskolan 0,5 3,4-2,9 3,0 0,1 0,2 Summa 44,2 305,2-261,0 261,6 0,6-2,9 1

2017-06-16 Bilaga 2017-00 Nämnd och förvaltning har ett negativt resultat mot budget på -1,1 mnkr. Förvaltningschefen visar ett nollresultat. Intäkterna, i form av kommunbidrag är 0,4 mnkr högre än budgeterat pga lägre utbetalningar till verksamheterna, trots att det budgeterade tilläggsanslaget för Rik Fritid vårterminen 2017 ännu inte har utbetalats av kommunstyrelsen. Kostnaderna är 0,4 mnkr högre än budgeterat. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat medan kostnaderna för inhyrd personal, som arbetat med olika utredningsuppdrag, är högre än budgeterat. Administrativa avdelningen har ett negativt resultat med -1,2 mnkr, varav Administrationens del av underskottet är -0,7 mnkr och Kostenhetens del är -0,5 mnkr. Administrationens underskott beror främst på högre skolskjutskostnader än budgeterat, samtidigt som IT-kostnaderna tillfälligt är lägre. Kostenhetens underskott beror på högre personalkostnader. Nämnden har ett överskott med 0,05 mnkr. Årsprognosen för nämnd och förvaltning är ett överskott med 5,7 mnkr. Prognosen är beräknad utifrån ett ökat kommunbidrag för utökad rätt till komvux-studier med 1,5 mnkr samt schablonersättningar för mottagande av nyanlända avseende 2016 med 1,9 mnkr. Högre kostnader än budgeterat har prognostiserats för bland annat inhyrd personal, skolskjutsar vårterminen 2017, ökade lokalkostnader för särskolan på grund av evakuering och ombyggnad samt att den budgeterade reserven på 6,7 mnkr inte används fullt ut. Av denna reserv har beslut om ca 2,5 mnkr tagits för finansiering av hyreskostnader höstterminen 2017 för förskole- och skolpaviljonger i Ösmo och i prognosen har reserven minskats med denna kostnad. Kostenheten prognostiserar ett underskott med 0,8 mnkr beroende på högre personalkostnader än budgeterat. Stöd och resurs har ett positivt resultat mot budget på 3,4 mnkr. Intäkterna är 0,1 mnkr högre än budget och både personal- och driftkostnaderna visar överskott med 2,0 respektive 1,3 mnkr. De lägre personalkostnaderna beror på vakanta tjänster. De lägre driftkostnaderna utgörs av bland annat lägre kostnader för språksatsningen, konsulter samt kurser och konferenser. Av de olika verksamheterna inom stöd och resurs visar alla förutom Familjecentralen ett överskott. Familjecentralen visar ett resultat med -0,1 mnkr. Underskottet beror på högre personalkostnader än budgeterat. Dessa matchas till viss del av ökade bidrag från AMS. Årsprognosen för stöd och resurs är ett överskott med 3,4 mnkr. Prognosen är beräknad utifrån lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster samt lägre kostnader än budgeterat för främst språksatsningen och kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper. Förskolan har ett negativt resultat mot budget på -1,4 mnkr. Intäkterna har blivit högre än beräknat på grund av högre barnomsorgsavgifter och något ökad platsförsäljning. Kostnaderna har dock ökat mer än intäkterna varför underskott uppstår för perioden. På kostnadssidan är det främst kostnader för tillfälligt inhyrd personal, platsköp och tillsynsavgifter som är högre än beräknat. De ordinarie personalkostnaderna är något lägre än budgeterat. Den övergripande förskolan har ett ekonomiskt periodunderskott och så även förskoleområdena utom Nynäs norra och Ösmo 2 som har nollresultat, se tabell nedan. Förskolechefens underskott beror på högre kostnader för platsköp än budgeterat. Årsprognosen är en nollprognos. Ett tidigare förväntat underskott på den övergripande förskolan med -0,3 mnkr på grund av mindre statsbidrag än beräknat, vägs upp av ökade barnomsorgsavgifter. 2

2017-06-16 Bilaga 2017-00 Område / Mnkr Resultat Prognos Övergr förskola -0,4 0,0 Nynäs norra 0,0 0,0 Nynäs centrala -0,5 0,0 Nynäs södra -0,4 0,0 Ösmo 1-0,1 0,0 Ösmo 2 0,0 0,0 Sorunda -0,2 0,0 Summa -1,4 0,0 Värdena i tabellen är avrundade varför slutsumman inte alltid stämmer med summan av varje enskild post.. Grundskolan har ett negativt resultat mot budget på 4,9 mnkr. Intäkterna är 0,9 mnkr högre än budgeterat och kostnaderna är 5,8 mnkr högre. De högre kostnaderna utgörs i sin helhet av personalkostnader. Den övergripande grundskolan har ett överskott med 0,3 mnkr medan rektorsområdenas samlade resultat är ett underskott med 5,2 mnkr. Fem områden har underskott jämfört med budget. Sorunda rektorsområde har det största underskottet med 2,5 mnkr. Av underskottet utgör personalkostnaderna 2,8 mnkr, alltså närmare 0,6 mnkr per månad. Intäkterna är 0,5 mnkr lägre än budgeterat, delvis beroende på färre antal barn inom fritidshemmen än budgeterat. Minskade kostnader för övrig drift med 0,7 mnkr (periodiseringsavvikelse) balanserar tillfälligt en del av underskottet. Ösmo F-3 har ett underskott med 1,6 mnkr. Underskottet utgörs av personalkostnader. Av dessa personalkostnader utgörs 0,2 mnkr av avgångsvederlag. Området har höga kostnader för tillfälligt anställd personal, men även kostnaderna för den månadsanställda personalen överstiger budget. Ösmo 4-9 har ett underskott på 0,8 mnkr. Drygt hälften av underskottet beror på högre personalkostnader. Resterande del utgörs av lägre intäkter samt ökade driftkostnader för främst undervisningsmaterial samt reparationer. Via 6-9 har ett underskott på 0,7 mnkr. Av underskottet utgör ökade personalkostnader 1 mnkr. Lönebidragen är samtidigt 0,2 mnkr högre än budget. Svandammsskolan har ett underskott med 0,3 mnkr. Underskottet utgörs av främst av högre personalkostnader. Via F-5 har överskott med 0,4 mnkr. Överskottet beror främst på statsbidrag, som dock kommer att återbetalas under året. Personalkostnaderna är något högre än budget. Gröndal har ett överskott med 0,3 mnkr. Överskottet beror främst på ökade intäkter med 0,6 mnkr på grund av fler elever. Personalkostnaderna har samtidigt ökat med 0,4 mnkr. Årsprognosen är ett negativt resultat på -15,2 mnkr. Den försämrade prognosen, jämfört med tertial 1-rapporten, beror främst på att hänsyn tagits till att grundskolan inte kommer att erhålla statsbidrag varken för lågstadielyftet eller fritidshemssatsningen läsåret 2017/2018. Samtliga rektorsområden samt övergripande grundskola prognostiserar underskott. Största underskottet beräknar Sorunda rektorsområde med -7,5 mnkr åtföljt av övergripande grundskola med -2,5 mnkr. Övergripande grundskolas prognostiserade underskott beror på planerade personalpolitiska åtgärder, som ökar kostnaderna 2017 men medför lägre kostnader de kommande åren. Rektorsområdena i Ösmo prognostiserar underskott med 1,8 mnkr respektive 1,6 mnkr. Rektorsområden i tätorten prognostiserar underskott mellan 0,1 och 0,7 mnkr. Av det samlade prognostiserade underskottet med 15,2 mnkr utgörs 16,1 mnkr av personalkostnader. Intäkterna prognostiseras bli enligt budget och driftkostnaderna 0,9 mnkr lägre än budget. 3

2017-06-16 Bilaga 2017-00 Område / Mnkr Resultat Prognos Övergr grundskola 0,3-2,5 Svandammen -0,3-0,4 Gröndal 0,3-0,2 Via F-5 0,4-0,6 Via 6-9 -0,7-0,7 Ösmo F-3-1,6-1,8 Ösmo 4-9 -0,8-1,6 Sorunda skolor -2,5-7,5 Summa -4,9-15,2 Värdena i tabellen är avrundade varför slutsumman inte alltid stämmer med summan av varje enskild post. Särskolan har ett positivt resultat mot budget på 0,3 mnkr. Intäkterna är högre och det är främst intäkter från platsförsäljning som är högre pga. fler sålda platser än beräknat. Samtidigt är driftskostnaderna också lägre, vilket ger ett positivt resultat. Årsprognosen är ett nollresultat. Gymnasieområdet har ett positivt resultat mot budget på 0,7 mnkr. Nynäshamns gymnasieskola har ett överskott med 0,1 mnkr. Intäkterna är 0,2 mnkr högre samtidigt som kostnaderna är 0,1 mnkr högre än budgeterat. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av långtidssjukskrivningar medan driftkostnaderna är något högre än den periodiserade budgeten. Årsprognosen är ett nollresultat. IKE-delen har ett överskott med 0,5 mnkr. Överskottet beror främst på färre elever än budgeterat hos andra utbildningsanordnare och på lägre kostnader än budgeterat för elever på dyrare utbildning. Årsprognosen är ett positivt resultat på 0,1 mnkr. Område / Mnkr Resultat Prognos Gymnasieskolan 0,1 0,0 IKE 0,5 0,1 Summa 0,7 0,1 Värdena i tabellen är avrundade varför slutsumman inte alltid stämmer med summan av varje enskild post. Gymnasiesärskolan har ett negativt resultat mot budget på -0,6 mnkr på grund av högre personalkostnader än budgeterat. Årsprognosen är ett negativt resultat på -0,9 mnkr (9,6 %). Det prognostiserade underskottet beror så gott som helt på högre personalkostnader än budgeterat. NKC har ett positivt resultat mot budget på 1,2 mnkr. Intäktssidan har ett underskott på 0,4 mnkr, men personalkostnaderna och driftskostnaderna har överskott med 1,1 mnkr respektive 0,5 mnkr. Överskottet på personalkostnaderna beror främst på ej tillsatta tjänster. Överskottet på driften beror på lägre kostnader för främst konsulter, IT och annonsering. Årsprognosen är ett positivt resultat på 0,9 mnkr (4,1 %). Kulturskolan har i princip ett nollresultat. Såväl intäkter som kostnader är ungefär enligt budget. Årsprognosen är ett nollresultat. 4

Statistik Personal 2017-06-16 Bilaga 2017-00 Antalet heltidsanställda, exklusive vikarier och timanställda, är i maj 874, vilket är 32 fler än samma period föregående år. Förändringarna fördelar sig enligt följande: Förskolan har ökat med 19 heltider, Stöd och resurs med 11, Grundskolan och NKC med 5 respektive 3 samt Nämnd och förvaltning, inklusive kostenheten, med 1 heltid. Särskolan, gymnasiesärskolan och gymnasiet har minskat med 2 heltider vardera. Kulturskolan är oförändrad jämfört med samma period föregående år. Anställda omräknat till heltid - jmf samma period föreg. år Antal heltider 50 40 30 20 10 0-10 -20 1 11 19 5-2 -2-2 3-0 32 Sjukfrånvaron i april 2017 ligger på 8,05 %. Majvärdet är preliminärt och ligger på 4,91 %. Det är preliminärt eftersom frånvarostatistiken släpar efter pga. att all inrapportering inte är klar. I maj föregående år var sjukfrånvaron 8,52 %. Sjukfrånvaron har dock minskat i alla tre ålderkategorier, till och med 29 år, 30-49 år samt 50 år och uppåt. Verksamhet Enligt budget ska antalet nynäshamnsbarn i förskoleverksamhet totalt, inkl. IKE, vara 1516 årets första 8 månader och 1410 resterande del av året 2017. Antalet barn i förskoleverksamhet i maj är 1524, vilket är 8 fler än totalbudgeterat. Antalet barn i den egna verksamheten var i maj 1257, vilket är 7 färre än beräknat. I de kommunala förskolorna har alla förskoleområden utom Ösmo 2 hittills under året haft färre barn än beräknat. Det finns i maj 10 fler barn än beräknat i andra huvudmäns förskolor. 5

2017-06-16 Bilaga 2017-00 I andra huvudmäns förskolor har det hittills under året varit 5 fler nynäsbarn än beräknat. Totalt har det hittills under året varit 16 färre nynäsbarn än budgeterat i verksamheten. Antalet förskolebarn har alltid varit högst på våren. Under sommaren sker en volymminskning, främst pga. att barnen överförs till F-klass, för att därefter öka successivt under hösten. I grafen nedan är sommarminskningen förskjuten pga. RFS-statistiken med ekonomisk brygga under sommaren. Den ekonomiska bryggan innebär att verksamheten behåller junivärdet för antalet barn under juli och augusti för att i september igen mäta det faktiska antalet barn. Antal förskolebarn Antal barn 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 470 1 488 1 231 1 238 1 508 1 512 1 524 1 250 1 254 1 257 1 000 2017-01-31 2017-02-28 2017-03-31 2017-04-30 2017-05-31 2017-06-30 2017-07-31 2017-08-31 2017-09-30 2017-10-31 2017-11-31 2017-12-31 Totalt fsk/fdh inkl köp/sälj Budget fsk/fdh totalt Totalt fsk/fdh kommunen Budget fsk/fdh kommunen Enligt budget ska antalet nynäshamnselever F-9 totalt, inkl. IKE, under årets första sju månader vara 3081 och 3085 resterande del av året 2017. I maj var eleverna 3085, vilket är 4 fler än totalbudgeterat. Antalet elever i den egna verksamheten i maj var 2775, vilket är 30 fler än beräknat, främst beroende på ökad platsförsäljning. Av de kommunala skolorna har Svandammens och Gröndals områden hittills under året haft fler elever än beräknat, Ösmo och Via färre och Sorunda som beräknat. Det finns i maj 5 elever färre än beräknat i andra huvudmäns skolor. I andra huvudmäns skolor har det hittills under året varit en nynäselev mindre än beräknat. Totalt har det hittills under året varit 3 fler nynäselever än budgeterat i verksamheten. Den ekonomiska bryggan innebär att skolan behåller majvärdet för antalet elever under juni och juli för att i augusti igen mäta det faktiska antalet elever. 6

2017-06-16 Bilaga 2017-00 Antal elever F-9 3 200 Antal elever 3 100 3 000 2 900 2 800 2 700 3 086 3 088 3 080 3 083 3 085 2 758 2 760 2 765 2 775 2 753 2 600 2 500 2017-01-31 2017-02-28 2017-03-31 2017-04-30 2017-05-31 2017-06-30 2017-07-31 2017-08-31 2017-09-30 2017-10-31 2017-11-31 2017-12-31 Totalt F-9 inkl köp och sälj Budget F-9 totalt Totalt F-9 kommunen Budget F-9 kommunen Enligt budget ska antalet nynäshamnselever på gymnasiet totalt, inkl. IKE, under årets första 7 månader vara 850 elever och 874 resterande del av året 2017. Antalet nynäshamnselever totalt i gymnasieverksamhet i maj var 845, vilket är 5 färre än totalbudgeterat. Antalet elever i den egna gymnasieskolan var i maj 352, vilket är 4 fler än beräknat, varav antalet nynäselever var 327 eller 3 fler än beräknat. Den egna gymnasieskolan har hittills under året haft 2 fler elever än beräknat. Samtidigt var antalet nynäselever i andra huvudmäns skolor i maj 518, vilket är 8 färre än beräknat. I andra huvudmäns skolor har det hittills under året varit 6 färre nynäselever än beräknat. Totalt har det hittills under året varit 6 färre nynäselever än budgeterat i verksamheten. Den ekonomiska bryggan innebär att gymnasieskolan behåller majvärdet som elevvärde under juni och juli för att i augusti igen mäta det faktiska antalet elever. 1200 Antal gymnasieelever 1000 Antal elver 800 600 400 200 840 848 843 845 845 349 352 348 349 352 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Gytotny Budget Nygytot Nygytot Budget Gytotny På Nynäshamns gymnasieskola går i maj 35 % av målgruppen och 55 % har valt annan gymnasieskola. 7

2017-06-16 Bilaga 2017-00 Marknadsandelar gymnasiet 2017 Andel av målgrupp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 55% 55% 55% 55% 55% 34% 35% 34% 34% 35% jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Nygy % målgrupp IKE % målgrupp 8

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2017-08-03 BUN/2017/0017/102-16 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: 08-520 681 45 Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Beslut om icke-personliga ersättare till barnoch utbildningsnämndens arbetsutskott Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. ersättare till ordinarie ledamöter i arbetsutskottet ska vara icke-personliga. 2. ersättare i arbetsutskottets tjänstgöring regleras enligt 23-25 i det gemensamma reglementet för nämnder i Nynäshamns kommun samt enligt den turordning för ersättares tjänstgöring som Kommunfullmäktige fastslagit (KF 2014/154 och KF 2015/12). Ärendebeskrivning Ledamöterna i barnoch utbildningsnämndens arbetsutskott har idag personliga ersättare genom barnoch utbildningsnämndens beslut 2015/3. För att öka möjligheterna till ett fulltaligt arbetsutskott vid varje sammanträde föreslås att ersättarna är icke-personliga. Detta innebär att de ersättare som utsetts har kvar sina uppdrag men att istället för att träda in för en specifik ledamot kan ersättarna tjänstgöra för flera ledamöter. Ickepersonliga ersättares tjänstgöring regleras enligt 23-25 i det gemensamma reglementet för nämnder i Nynäshamns kommun samt enligt den turordning för ersättares tjänstgöring som Kommunfullmäktige fastslagit (KF 2014/154 och KF 2015/12). Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0017/102-16 Skickas till Akten

PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-08-10 84/17 Dnr BUN/2017/0017/102- Beslut om icke-personliga ersättare till Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår att barnoch utbildningsnämnden beslutar att 1. ersättare till ordinarie ledamöter i arbetsutskottet ska vara icke-personliga. 2. ersättare i arbetsutskottets tjänstgöring regleras enligt 23-25 i det gemensamma reglementet för nämnder i Nynäshamns kommun samt enligt den turordning för ersättares tjänstgöring som Kommunfullmäktige fastslagit (KF 2014/154 och KF 2015/12). Ärendebeskrivning Ledamöterna i barnoch utbildningsnämndens arbetsutskott har idag personliga ersättare genom barnoch utbildningsnämndens beslut 2015/3. För att öka möjligheterna till ett fulltaligt arbetsutskott vid varje sammanträde föreslås att ersättarna är icke-personliga. Detta innebär att de ersättare som utsetts har kvar sina uppdrag men att istället för att träda in för en specifik ledamot kan ersättarna tjänstgöra för flera ledamöter. Ickepersonliga ersättares tjänstgöring regleras enligt 23-25 i det gemensamma reglementet för nämnder i Nynäshamns kommun samt enligt den turordning för ersättares tjänstgöring som Kommunfullmäktige fastslagit (KF 2014/154 och KF 2015/12). Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0017/102-16 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. ersättare till ordinarie ledamöter i arbetsutskottet ska vara icke-personliga. 2. ersättare i arbetsutskottets tjänstgöring regleras enligt 23-25 i det gemensamma reglementet för nämnder i Nynäshamns kommun samt enligt den turordning för ersättares tjänstgöring som Kommunfullmäktige fastslagit (KF 2014/154 och KF 2015/12). Skickas till Akten Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2017-08-03 BUN/2017/0121/007-2 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Yttrande över revisionsrapport - uppföljande granskning av styrning och ledning av grundskolan och gymnasieskolan Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Nynäshamns kommun har PwC genomfört en uppföljande granskning av barnoch utbildningsnämndens styrning av grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolan. Granskningen syftar till att undersöka om nämnden fattat ändamålsenliga beslut utifrån genomförd granskning och tillsyn 2015 och hur nämnden har säkerställt att dessa beslut haft önskad effekt. Granskningsrapporten har översänts till barnoch utbildningsnämnden för yttrande över granskningsresultaten. Barn- och utbildningsförvaltningen lämnar nedan förslag på yttrande över rapporten och granskningsresultaten. Förvaltningens yttrande PwC bedömer att barnoch utbildningsnämnden har fattat ändamålsenliga beslut utifrån genomförd granskning och tillsyn 2015 och att nämnden delvis säkerställt att dessa beslut fått önskad effekt. PwC konstaterar att utvecklingsarbetet är pågående och att det därför är svårt att dra vidare slutsatser om åtgärdernas effekter. Barn- och utbildningsförvaltningen ser att redovisning och uppföljning av utvecklingsarbetet kommer att ske i samband med processen att ta fram en ny verksamhetsplan för 2018. PwC lyfter i rapporten följande områden kring vilka barnoch utbildningsnämnden bör vidta åtgärder för att utveckla nämndens styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan: 1. Säkerställ att utvecklingsarbetet och de åtgärder som påbörjats utifrån Skolinspektionens tillsyn och tidigare granskning fortlöper och att effekterna av vidtagna åtgärder analyseras noggrant. 2. Utveckla processen kring planering av gymnasieskolans programutbud, framförallt säkerställa en mer långsiktig strategisk planeringsprocess. Säkerställ att näringslivschef eller motsvarande funktion finns med i planeringsprocessen för att fånga det lokala och regionala näringslivet ur kommunens perspektiv. 3. Säkerställ att det finns ett tydligt och uttalat ansvar för den operativa ledningen att driva gymnasieskolans strategiska frågor.

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning 2017-08-03 BUN/2017/0121/007-2 Nedan anges vilka åtgärder som hittills vidtagit för att utveckla nämndens styrning kring ovanstående områden. 1. Säkerställ att utvecklingsarbetet och de åtgärder som påbörjats utifrån Skolinspektionens tillsyn och tidigare granskning fortlöper och att effekterna av vidtagna åtgärder analyseras noggrant. Skolinspektionen delgav den 26 juni 2017 Nynäshamns kommun beslut efter uppföljning av den regelbundna tillsynen 2015. Av beslutet framgår att en stor del av de brister som framkom i granskningen 2015 gällande områdena elevhälsa, resursfördelning och studieoch yrkesvägledning nu har avhjälpts. Skolinspektionen anser dock att brister i det systematiska kvalitetsarbetet, liksom brister i studiehandledning på modersmålet och organiseringen av fritidshemsverksamheten kvarstår. Systematiskt kvalitetsarbete Sedan granskningen och tillsynen 2017 har ett gediget utvecklingsarbete bedrivits. Processer och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet har tagits fram för verksamheterna enligt Skolinspektionens och skollagens krav. Vad som kvarstår för att Skolinspektionen ska anse att Nynäshamns kommun avhjälpt bristen är att resultaten av det systematiska kvalitetsarbetet ska analyseras och ligga till grund för beslut om utvecklingsåtgärder på såväl verksamhetsnivå som på huvudmannanivå. Barn- och utbildningsförvaltningen har planerat för att resultaten från verksamheterna ska presenteras för förvaltningschefen i september-oktober 2017. Dessa kommer i sin tur att ligga till grund för arbetet med barnoch utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2018. En arbetsgrupp för arbetet med att ta fram en ny verksamhetsplan är tillsatt. Studiehandledning på modersmålet Modersmålsundervisningen omorganiserades under 2017 och har nu centraliserats. En enhetschef har anställts vid avdelningen för stöd- och resurs för att samordna modersmålsundervisningen och studiehandledning på modersmålet. Organisering av fritidshemsverksamheten En utvärdering av tidigare projekt i fritidshemmen (Temafritids) pågår och barnoch utbildningsnämnden förväntas fatta beslut i frågan under hösten 2017. I arbetet med översyn av organiseringen av fritidshemmen tas hänsyn till Skolverkets nationella granskningsrapport av fritidshemsverksamheten. 2. Utveckla processen kring planering av gymnasieskolans programutbud, framförallt säkerställa en mer långsiktig strategisk planeringsprocess. Säkerställ att näringslivschef eller motsvarande funktion finns med i planeringsprocessen för att fånga det lokala och regionala näringslivet ur kommunens perspektiv. Att se över programutbudet vid Nynäshamns gymnasium och att utveckla processen kring en långsiktig strategisk planering för detta är en fråga som ingår i en större pågående översyn av Nynäshamns gymnasium.

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning 2017-08-03 BUN/2017/0121/007-2 Den 13 januari 2016 fattade kommunfullmäktige beslut, KF 10/2016, om att uppdra till barnoch utbildningsnämnden och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att utreda Nynäshamns gymnasiums framtid med avseende på profilering och geografiskt läge. Utifrån kommunfullmäktiges uppdrag beslutade miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att tillsammans med barnoch utbildningsförvaltningen utreda gymnasiets geografiska placering. Barn- och utbildningsnämnden beslutade även att utreda Nynäshamns gymnasiums ekonomi, programutbud, profilering, kommunens möjlighet att få fler elever att bli högskolebehöriga samt gymnasieutbudets koppling till det regionala näringslivet. Den 25 mars 2017 presenterades utredningen om Nynäshamns gymnasiums lokalisering för barnoch utbildningsnämnden. Utredaren konstaterar att det inte finns stöd för att en annan mer central geografisk placering skulle påverka elevunderlaget. För de allra flesta elever är den geografiska placeringen ingen viktig fråga utan det är andra faktorer som har betydelse vid valet av gymnasieskola. Utredningen om Nynäshamns gymnasiums ekonomi, programutbud, profilering, ökad högskolebehörighet samt gymnasieutbudets koppling till det regionala näringslivet pågår och förväntas presenteras för barnoch utbildningsnämnden under hösten 2017. Näringslivschef har involverats i utredningen. 3. Säkerställ att det finns ett tydligt och uttalat ansvar för den operativa ledningen att driva gymnasieskolans strategiska frågor. Frågan om hur ledningen för Nynäshamns gymnasium framöver ska organiseras kvarstår att utreda. Barn- och utbildningsnämnden avvaktar resultaten av pågående utredning om Nynäshamns gymnasiums ekonomi, programutbud, profilering, ökad högskolebehörighet samt gymnasieutbudets koppling till det regionala näringslivet. Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2017/012/0007-2 Revisionsrapport - Uppföljande granskning av styrning och ledning av grundskolan och gymnasieskolan Skickas till Akten Revisorerna Kommunstyrelsen

PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-08-10 83/17 Dnr BUN/2017/0121/007- Yttrande över revisionsrapport - uppföljande granskning av styrning och ledning av grundskolan och gymnasieskolan Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår att barnoch utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Nynäshamns kommun har PwC genomfört en uppföljande granskning av barnoch utbildningsnämndens styrning av grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolan. Granskningen syftar till att undersöka om nämnden fattat ändamålsenliga beslut utifrån genomförd granskning och tillsyn 2015 och hur nämnden har säkerställt att dessa beslut haft önskad effekt. Granskningsrapporten har översänts till barnoch utbildningsnämnden för yttrande över granskningsresultaten. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag på yttrande. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0121/007-2 Bilaga 1, Revisionsrapport - uppföljande granskning av styrning och ledning av grundskolan och gymnasieskolan Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Skickas till Akten Revisorerna Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

NYNÄSHAMNS KOMMUN Revisorerna NYNÄSHAMNS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden 2017-05- 0 9 0 l2j Cf6 2017-05-09 s 'töt6lvf Barn- och utbildningsnämnden \J\...\\r ~c.lc<...-c-- Uppföljande granskning av styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Nynäshamns kommun har PwC genomfört denna uppföljande granskning av Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolan. Granskningen har syftat till att bedöma om nämnden har fattat ändamålsenliga beslut utifrån genomförd granskning och tillsyn år 2015 och hur nämnden har säkerställt att dessa beslut gett önskad effekt. Resultatet redovisas i bifogad rapport. Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att barnoch utbildningsnämnden har fattat ändamålsenliga beslut utifrån genomförd granskning och tillsyn 2015, och att nämnden delvis säkerställt att dessa beslut har gett önskad effekt. Det konstateras att nämnden och förvaltningen tillsammans med verksamheterna satt igång ett omfattande utvecklingsarbete som syftar till att åtgärda och komma tillrätta med de brister som identifierats i tidigare granskning och Skolinspektionens tillsyn. Detta arbete är dock pågående, vilket innebär att det ännu är svårt att utvärdera om alla beslut och åtgärder gett önskad effekt. Den sammanfattande bedömningen baseras på bedömningar som skett avseende granskningens frågeställningar och kontrollmål. Utifrån granskningen vill revisorerna lyfta fram följande utvecklingsområden för att utveckla nämndens styrning och ledning av grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärsko Ian: Säkerställ att utvecklingsarbetet och de åtgärder som påbörjats utifrån Skolinspektions tillsyn och tidigare granskning fortlöper och att effekterna av vidtagna åtgärder analyseras noggrant. Den generella bilden PwC har fått under granskningen är att förvaltning och nämnd är mitt uppe i förändringsarbetet. Utveckla processen kring planeringen av gymnasieskolans programutbud, framförallt för att säkerställa en mer långsiktig och strategisk planeringsprocess. Säkerställ att näringslivschef i

kommunen eller motsvarande funktion finns med i planeringsprocessen för att fånga in det lokala och regionala näringslivet ur kommunens perspektiv. Säkerställ att det finns ett tydligt och uttalat ansvar för den operativa ledningen att driva gymnasieskolans strategiska frågor. Vi översänder härmed granskningsrapporten till Barn- och utbildningsnämnden för yttrande kring granskningsresultaten. Vi önskar nämndens svar senast den 7:e augusti 2017. Vi avser även följa upp nämndens fortsatta arbete med styrning och ledning inom grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolan och önskar erhålla en redogörelse för vidtagna åtgärder med anledning av ovanstående utvecklingsområden i samband med kommande nämndsträff under 2017. För Nynäshamns kommuns revisorer cg;tu< (2t~clw( Göran Palmedal Ordförande För kännedom:. Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsens presidium

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Birkeland Jenny Nordqvist Maj2017 pwc

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 i.3. Metod och avgränsning... 3 2. Iakttagelser... 4 2.1. Förvaltningsorganisationen 2017... 4 2.2. Systematiskt kvalitetsarbete...-4 2.3. Resursfördelningsmodell... 9 24 Gymnasieskolans programutbud... 13 2.5. Kränkande behandling... 15 2.6. Elevhälsa och studieoch yrkesvägledning... 17 2.7. Styrning och uppföljning... 20 3. Bedömning och rekommendationer... 22 3.i. Revisionell bedömning... 22 3.2. Rekommendationer... 25 Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Nynäshamns kommun genomfört denna uppföljande granskning av barnoch utbildningsnämndens styrning och ledning av grund-, grundsär-, gymnasie- samt gymnasiesärskolan. Granskningen har syftat till att bedöma om nämnden har fattat ändamålsenliga beslut utifrån genomförd granskning och tillsyn år 2015 och hur nämnden har säkerställt att dessa beslut gett önskad effekt. Den sammanfattande bedömningen är att barnoch utbildningsnämnden fattat ändamålsenliga beslut utifrån genomförd granskning och tillsyn 2015, och att nämnden delvis säkerställt att dessa beslut har gett önskad effekt. Det konstateras att nämnden och förvaltningen tillsammans med verksamheterna satt igång ett omfattande utvecklingsarbete som syftar till att åtgärda och komma tillrätta med de brister som identifierats i tidigare granskning och Skolinspektionens tillsyn. Detta arbete är dock pågående, vilket innebär att det ännu är svårt att utvärdera om alla beslut och åtgärder gett önskad effekt. Med utgångspunkt från genomförd granskning och ovanstående bedömningar är vår rekommendation att barnoch utbildningsnämnden vidtar åtgärder gällande nedanstående utvecklingsområden för att utveckla nämndens styrning och ledning av grund-, grundsär-, gymnasie- samt gymnasiesärskolan: Säkerställ att utvecklingsarbetet och de åtgärder som påbörjats utifrån Skolinspektions tillsyn och tidigare granskning fortlöper och att effekterna av vidtagna åtgärder analyseras noggrant. Den generella bilden PwC har fått under granskningen är att förvaltning och nämnd är mitt uppe i förändringsarbetet. Utveckla processen kring planeringen av gymnasieskolans programutbud, framförallt för att säkerställa en mer långsiktig och strategisk planeringsprocess. Det bör undersökas om till exempel näringslivschef i kommunen eller motsvarande funktion kan finnas med i planeringsprocessen för att fånga in det lokala och regionala näringslivet ur kommunens perspektiv. Säkerställ att det finns en tydlig och uttalad funktion som ansvarar för att driva gymnasieskolans strategiska frågor. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 1av26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan 1. Inledning 1.1. Bakgrund Hösten 2015 genomförde PwC på revisorernas uppdrag en granskning rörande ändamålsenligheten av barnoch utbildningsnämndens styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan. Resultatet presenterades för revisorerna i december 2015, där ett antal rekommendationer framfördes: Utveckla strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet så att de aktiviteter som i dagsläget syftar till planering, utvärdering och utveckling av verksamheten sammanfogas i en fungerande helhet. Se över och utveckla resursfördelningsmodellen till grundskolan och gymnasieskolan utifrån aktuell lagstiftning och nuvarande förutsättningar, för att säkerställa att fördelningsprinciperna är ändamålsenliga. Utveckla processen för planering och beslut om gymnasieskolans verksamhet och programutbud som främjar en strategisk utveckling av verksamheten. Under 2015 genomförde också Skolinspektionen en regelbunden tillsyn av Nynäshamns kommun där ett antal brister redovisades. Skolinspektionen pekade på brister rörande kvalitetsarbete och resursfördelning i flera av skolformerna, men även elevhälsa, arbete rörande kränkande behandling samt kompetensutveckling. Utifrån ovanstående har revisorerna gjort bedömningen att en uppföljning av granskningen 2015 behöver göras för att fånga vilka förändringar som gjorts samt dess effekter. 1.2. Revisionsfråga För granskningen har följande revisionsfråga formulerats: Har barnoch utbildningsnämndenfattat ändamålsenliga beslut utifrån genom.förd granskning och tillsyn 2015, och hur har nämnden säkerställt att dessa beslut har gett önskad effekt? 1.2.1. Kontrollfrågor Med utgångspunkt i revisionsfrågan har följande kontrollfrågor formulerats: Vilka förändringar har gjorts rörande det systematiska kvalitetsarbetet, och hur ser strukturen ut idag, från nämndsnivå ner till enskild skola? Hur har kommunen förändrat sin resursfördelningsmodell, och på vilket sätt är socioekonomiska faktorer en del av resursfördelningen? Vilka förändringar har genomförts rörande planering och beslut om gymnasieskolans utbud, och hur ser processen ut idag? Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 2 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan Hur har arbetet med kränkande behandling förändrats under år 2016? Vilka förändringar har gjorts för att säkerställa att alla elever, oavsett skolform, har tillgång till elevhälsa samt studieoch yrkesvägledning? Finns det en tydlig styrning och uppföljning mellan nämnd, förvaltningsledning och rektor? 1.3. Metod och avgränsning Granskningen har genomförts via intervjuer och studier av beslut och beslutsunderlag för barnoch utbildningsnämnden år 2015 och 2016, rapporter samt tjänstemannaskrivelser. Intervjuer har genomförts med följande personer: Barn- och utbildningsnämndens ordförande Tf. förvaltningschef för barnoch utbildningsförvaltningen Tf. avdelningschef Skola Avdelningschef Stöd & resurs Fyra grundskolerektorer Gymnasierektor Verksamhetscontroller Utvecklingsstrateg och resultatanalytiker Granskningen avgränsas till den kommunala grundoch grundsärskolan samt den kommunala gymnasie- och gymnasiesärskolan. Granskningen följer upp både tidigare granskning av PwC samt den tillsyn som Skolinspektionen genomförde år 2015. De intervjuade har givits möjlighet att sakgranska rapporten. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 3 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan 2. Iakttagelser 2.1. Förvaltningsorganisationen 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för barnoch utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden som ledningsorgan. Organisationen är år 2017 organiserad enligt nedan: Figur 1. Organisationsschema barn-.. och utbildnings.förvaltningen. i.. ~ -- -.._ - W :i&ll L.. 2.2. Systematiskt kvalitetsarbete Vilka förändringar har gjorts rörande det systematiska kvalitetsarbetet, och hur ser strukturen ut idag, från nämndsnivå ner till enskild skola? I PwC:s tidigare granskning framkom att nivåerna i det systematiska kvalitetsarbetet inte var sammankopplade på ett strukturerat sätt. Upplevelsen var att kvalitetsarbetet genomfördes i två skilda processer: en process på förvaltningsnivå och en process på skolnivå. Rektorer uppfattade att det kvalitetsarbete som genomfördes på varje skola inte aggregerades uppåt i organisationen och att det inte blev en del av den utbildningsrapport som producerades centralt på förvaltningen. Från nämndens sida uppfattades att verksamheterna generellt sett behövde bli bättre på att analysera sina resultat. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderades att utveckla strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet så att de aktiviteter som syftar till planering, utvärdering och utveckling av verksamheten sammanfogas i en fungerande helhet. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 4 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan I Skolinspektionens tillsyn samma år identifierades brister inom samma område. I kommunens svar som skickades in i juni 2016 framkommer följande vidtagna åtgärder: Tabell 1. Vidtagna åtgärder efter Skolinspektionens tillsyn. Framtaget Årshjul för uppföljning och analys Mallar för enhetsrapporter Mallar för arbetsplaner Mötesscheman för tvärgrupper för arbete med nämndens verksamhetsplan Rutiner för rapportering av kränkningar Pågående Workshops för användande av mallar och planer Framtagande av organisation för kvalitetsarbete på förvaltningen Kvalitetsdialoger mellan enheter och huvudman Vidare framgår det i svaret till Skolinspektionen att utvecklingen av kvalitetsarbetet ska utvärderas av skolchefen och utredare i september 2016. 2.2.1. Nytt årshjul och sammanställning av resultat Barn- och utbildningsförvaltningen har utvecklat ettårshjul över det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är bland annat att uppnå en ökad transparens, minskat dubbelarbete, ökad måluppfyllelse, att få ett gemensamt språk samt för att lära av det arbete som bedrivs. Figur 1. Barn- och utbildnings.förvaltningens årshjul Processer hel förvaltning Utb1ldningsrapport ( 1 Mil 1& I Medarbetarenkät / ''c'i d Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 5 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan På motsvarande sätt finns ett årshjul för enheterna. Figur 2. Enheternas årshjul Årshj ul Enheter I Januari I ~l I \ r [~- - ~ - ~JG \ Juli I intervjuerna framkommer att årshjulet fortfarande är under utveckling och att det ännu inte gått ett helt år sedan det implementerades, vilket gör det är svårt att se effekterna av det. Rektorerna upplever dock att årshjulet följs och att det har bidragit till en ökad medvetenhet och förståelse kring hur det systematiska kvalitetsarbetet hänger ihop mellan förvaltnings- och enhetsnivå. I kommunens svar till Skolinspektionen framgår också att det nya årshjulet har presenterats för nämnd, rektorer och förskolechefer av biträdande skolchef, då även synpunkter mottagits, för att skapa en samsyn. Arbetet uppges ha fortsatt under våren 2016 i workshops med rektorer och förskolechefer ledda av skolchefen. Det har innefattat behovsanalyser, målgenomgång och utarbetande av mallar för insamlande av material. Tidigare sammanställdes det systematiska kvalitetsarbetet i en årlig utbildningsrapport innehållandes statistik och resultat från förskole- och skolverksamheten. Utbildningsrapporten upplevdes av flera som för detaljerad och svårorienterad. Utbildningsrapporten stödde inte i tillräcklig utsträckning det processinriktade arbete som flera rektorer arbetade efter. År 2016 ersattes utbildningsrapporten med en årlig statistisk sammanställning som inte är lika omfattande. Resultatanalytikern tar fram dessa sammanställningar till så kallade PM kring resultaten. En del av dessa PM presenteras för nämnden, andra för avdelningschefer och/eller rektorer. 2.2.2. Organisatoriskafårändringar I samband med förändringsarbetet utifrån Skolinspektionens tillsyn och tidigare granskning tillsattes en ny funktion på förvaltningsnivå, en utvecklingsstrateg. Utvecklingsstrategen finns under avdelningschefen för skola och är en funktion för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå. Enligt förvaltningschefen har utvecklingsstrategen en tydlig roll som är väl kommunicerad Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 6 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan ut mot verksamheterna. Utvecklingsstrategen arbetar bland annat med Samverkan för bästa skola. Rektorerna upplever att utvecklingsstrategen är ett stöd i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet, framförallt för de skolor där bristerna i det systematiska kvalitetsarbetet varit som störst. Även avdelningscheferna har fått ett tydligare ansvar, särskilt vad gäller deras åtagande. Varje avdelningschef har numera åtagande som ska redovisas. Att jobba med dessa åtaganden beskrivs dels vara ett enskilt ansvar för respektive avdelningschef, dels ett gemensamt ansvar som ledningsgrupp. Tanken är att det ska finnas en koppling till varje rektors enhetsrapport, där varje avdelningschef ska sammanfatta enhetsrapporterna och redovisa hur man har arbetat med sina åtaganden under året. 2.2.3. Ny verksamhetsplan Den största förändringen rörande det systematiska kvalitetsarbetet sedan 2015 är den omarbetade verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen är en del av dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare tog tjänstemän fram förslag på innehåll i verksamhetsplanen som presenterades för nämnden, som i sin tur kom med synpunkter. Verksamhetsplanen var tidigare inte känd och kommunicerad i verksamheten. Det saknades också en tydlig koppling mellan kommunens mål och nämndens mål. Vidare framkommer att det fanns behov av att renodla verksamhetsplanens struktur avseende mål och åtaganden samt att på ett tydligare sätt förena nämndens statliga uppdrag (reglerat genom skollagstiftning) och det kommunala huvudmannaskapet (med ansvar för kommunens mål inom ramen för nämndens verksamhetsområde). I mars 2016 tillsattes en arbetsgrupp bestående av nämndens arbetsutskott, förvaltning och representanter från verksamheten (rektorer). Arbetsgruppens uppdrag var att ta fram ett förslag till förändrad verksamhetsplan inför 2017. Inom arbetsgruppen diskuterades mål, uppföljning och rapportering. Enligt förvaltningschefen hade arbetsgruppen många utvecklingsområden att förhålla sig till och arbetet innebar en prioritering av vilka mål som slutligen skulle ingå i ver ksamhetsplanen. I januari 2017 fattade barnoch utbildningsnämnden beslut om verksamhetsplanen för år 2017. Verksamhetsplanen har en kapitelindelning som följer de kommungemensamma målen och nämndens mål har en enhetlig disposition: mål, motivtext, indikatorsområden, nyckeltal och åtagande. Åtaganden är preciserade i tid: om de ska genomföras under ett år (2017) respektive tre år (2017-2020). Den nya verksamhetsplanen (2017) beskrivs som strukturerad och väl genomarbetad. Jämfört med tidigare års verksamhetsplaner innehåller 2017 års plan färre mål och de intervjuade rektorerna upplever att de nya målen är mer relevanta och mer konkreta ur ett verksamhetsperspektiv. Vid intervjuer lyftes farhågan att en del åtaganden kan komma att kosta mer än beräknat och att det finns behov av att i högre grad synkronisera arbetet med verksamhetsplanen med budgetarbetet. Ett annat utvecklingsområde är uppföljning och utveckling av : särskolans verksamhet, ett arbete som förvaltningen enligt uppgift genomför under 2017. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 7 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan I februari 2017 fattade barnoch utbildningsnämnden beslut att verksamhetsplanen för 2018 kommer att tas fram på liknande sätt som för år 2017. Av protokollet framgår vilka som kommer att ingå i arbetsgruppen och till skillnad mot föregående år kommer en rektor att utses till att representera grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolan (istället för att byta representant löpande). Arbetet med verksamhetsplanen 2018 kommer att inledas under våren 2017. 2.2.4. Uppföljning och rapportering Rektorer skriver uppföljningsrapporter och gör prognoser om måluppfyllelse tre gånger per år. De skriver två tertialrapporter (för januari-april respektive majaugusti) samt en årlig enhetsrapport. Enhetsrapporten ska, likt arbetsplanen, ligga till grund för planering av kommande läsår och som underlag vid kvalitetsdialoger. Mallen för enhetsrapporten har förändrats, men modellen för rapportering har inte förändrats sedan granskningarna 2015. Av de enhetsrapporter PwC har tagit del av för läsåret 2015-2016 följer sex av nio den framtagna mallen. Det är relativt stora skillnader mellan enhetsrapporterna avseende omfattning (från sju till 19 sidor) och analys. I Vanstaskolans, Tallbackaskolans och Nynäshamns Gymnasiums enhetsrapporter saknas en uppföljning och analys av särskolans verksamhet. Vid intervjuer framkommer att det har påbörjats en ny process för att utveckla enhetsrapportens struktur. Huvudsyftet är att säkerställa att förskolechefer och rektorer har ett fullgott stöd i arbetet med att följa upp, rapportera och utveckla sina verksamheter i enlighet med skollagens fjärde kapitel. Kopplingen till verksamhetsplanen och de åtaganden som har beslutats för övergripande utvecklingsinsatser är en del i detta arbete. I nuläget skrivs en årlig enhetsrapport, men det finns tankar om att digitalisera enhetsrapporten och öppna för möjligheten att rektor skriver mer löpande. Syftet är att minska sårbarheten vid till exempel rektorsbyten, att öka transparensen och att göra enhetsrapporten till ett mer levande dokument. När enhetsrapporterna är inlämnade har förvaltningschefen kvalitetsdialoger med rektorerna. Syftet med kvalitetsdialogen beskrivs i verksamhetsplanen för 2017: "Huvudmannen har en återkommande dialog med.förskolechefer och rektorer om deras lokala behov för att nå de nationella målen. Dessa samtal är också en.förutsättning för att huvudmannen ska kunna fatta beslut om inom vilka områden övergripande utvecklingsinsatser är nödvändiga. (... )Målsättningen är att stödja enheternas lokala kvalitetsarbete och i.förlängningen ge nämnd och.förvaltning bättre underlag till beslut.för styrning och ledning." Vid tidpunkten för granskningen är det inte klart när 2017 års kvalitetsdialoger kommer att genomföras. Under 2016 genomförde dåvarande skolchef kvalitetsdialoger med rektorer. Enligt rektorerna finns det behov av att förtydliga och utveckla frågor och resonemang kring måluppfyllelse i enhetsrapporten samt att sammanställa samtliga enhetsrapporter för att identifiera gemensamma utvecklingsområden och skapa gemensamma insatser. Rektorerna lyfter att dagens uppföljning, i form av kvalitetsdialoger och enhetsrapporter, inte ger en tillräckligt tydlig bild av de behov Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 8 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan som respektive rektorsområde har. Det är till exempel stor skillnad mellan tätortsskolor och landsbygdsskolor och dessa strukturella skillnader efterfrågas inte av nämnden i dag och ingår inte i enhetsrapporterna. Vid intervjuer framkommer att det fram till tidpunkten för granskningen har saknats ett strukturerat och systematiskt samarbete mellan rektorerna kring analysarbetet, men att samtliga rektorer, biträdande rektorer, förstelärare och nämnden deltar i en utbildningsinsats, arrangerad av Karlstad universitet, som bland annat fokuserar på analys och systematiskt kvalitetsarbete. Utbildningen pågår under två år, januari 2017 till och med december 2018, och ingår i projektet Samverkan for bästa skola. En utförlig analys beskrivs av förvaltningschefen som den viktigaste förutsättningen för en god måluppfyllelse; om ett mål inte har uppnåtts behöver detta analyseras för att kunna sätta in rätt åtgärder i nästa steg. Vidare framkommer att det pågår en diskussion om att göra särskolan till ett eget rektorsområde, vilket skulle sätta mer fokus på särskolan och underlätta uppföljningen. Beslut kring detta fattas av nämnden den 23 mars 2017. 2.3. Resursfördelningsmodell Hur har kommunen förändrat sin resursfördelningsmodell, och på vilket sätt är socioekonomiska faktorer en del av resursfördelningen? I PwC:s tidigare granskning rekommenderades barnoch utbildningsnämnden att se över och utveckla resursfördelningsmodellen till grundskolan och gymnasieskolan utifrån aktuell lagstiftning och nuvarande förutsättningar, för att säkerställa att fördelningsprinciperna är ändamålsenliga. Det konstaterades bland annat brister i hur hänsyn togs till socioekonomiska faktorer, något som även Skolinspektionen noterade i sin tillsyn. Barn- och utbildningsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av kommunens ersättningar i samband med PwC:s tidigare granskning år 2015. Förvaltningen tillsatte en arbetsgrupp bestående av resultatanalytiker på förvaltningen, en sakkunnig, verksamhetscontroller samt de två ekonomer som arbetar mot barnoch utbildningsförvaltningen. Totalt bestod arbetsgruppen av fem personer. Arbetet påbörjades vid årsskiftet 2015/2016 och från februari 2016 arbetade man skarpt med uppdraget. 2.3.1. Beslut om ett nytt resursfördelningssystem Första rapporteringen från arbetsgruppen gick upp till nämnden i april 2016 (Dnr BUN/2016/0086/041-1). I ärendet redovisas föreslagna förändringar samt hur arbetet bedrivits. Enligt ärendebeskrivningen ska det föreslagna systemet i tydligare grad än föregående system kompensera för elevers individuella behov och skillnader i enheters strukturella förutsättningar. De förslagna förändringarna beräknades ge ökade kostnader på cirka 11,7 miljoner kronor, vilket enligt ärendebeskrivningen rent tekniskt skulle kunna finansieras genom en omfördelning inom eller mellan nämndens verksamheter, alternativt genom ett utökat kommunbidrag. Nämnden beslutade att godkänna redovisningen och ge Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 9 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan förvaltningen i uppdrag att färdigställa förslag till förändringar i resursfördelningssystemet. I maj 2016 togs ärendet upp igen och nämnden beslutade då att godkänna förvaltningens förslag till principer för hur barnoch utbildningsnämndens resurser ska fördelas till nämndens verksamheter (Dnr BUN/2016/0086/041-5). Förslaget har enligt ärendebeskrivningen inte genomgått några förändringar sedan nämndsmötet i april 2016. Förändringarna i resursfördelningssystemet uppges i tjänsteutlåtande (Dnr BUN/2016/0086/041-4) vara en väsentlig del i åtgärdspaketet efter Skolinspektionens tillsyn. Förändringarna i resursfördelningssystemet finns, tillsammans med andra vidtagna åtgärder, beskrivna i redovisningsformulär som skickats till Skolinspektionen i juni 2016. Förändringarna har presenterats av enskilda gruppmedlemmar i samband med olika möten. Kommunikationen med nämnd har i huvudsak hanterats av resultatanalytikern och tf skolchef. Av intervjuerna framgår att rektorerna uppfattar att de förstår hur modellen fungerar. Resursfördelningsmodellen implementeras under budgetåret 2017. Några delar i tjänsteskrivelsen som nämns ovan har dock ändrats i och med beslutet om internbudget för år 2017: Det socioekonomiska strukturtillägget i grundskolan kommer att fördelas först från och med halvårsskiftet år 2017. Förskjutningen beror på skolornas läsårsindelning; genom att implementera strukturtillägget vid halvårsskiftet är tanken att det ska ge enheterna ökade möjligheter att anpassa sina organisationer efter en förändrad tilldelning. Finansiering av särskilda undervisningsgrupper kommer att ske inom ramen för enheten Stöd och resurs som ett särskilt tillägg till respektive skolenhet. Basersättningen till grundskolan fördelas i tre kategorier: F-2, åk 3-5 samt åk 6-9 med syfte att uppnå en god anpassning till kostnaderna för undervisningen. En differentierad basersättning efter ålder kommer att implementeras i förskolan först till år 2018. 2.3.2. Resursfördelning i grundskolan Resursfördelningen i grundskolan sker enligt ett resursfördelningssystem som innehåller två huvuddelar: resurser som fördelas till verksamheterna samt resurser som används för centrala stödfunktioner. Ersättningen är tredelad: basersättning, strukturtillägg och särskilt tillägg. Strukturtillägget tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 10 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan Figur 3. Illustration av den nya resursfördelningsmodellen. Basersättning Basersättningen helt volymbaserad och är lika stor för varje elev inom respektive ålderskategori (F-2, åk 3-5 och åk 6-9). Basersättningen ska täcka kostnader för undervisning samt ledning och administration. Basersättningen ska även täcka kostnader för extra anpassningar och särskilt stöd. I basersättningen ingår inte kostnader för kost eller lokaler. Rektorerna har inte möjlighet att påverka kostnaderna för kosten. Vad gäller lokalkostnaderna får grundskolan, precis som tidigare, 100 procent ersättning för lokalerna. Detta innebär att incitamenten för att nyttja lokalerna effektivt/anpassa lokalytan minskar. Däremot har rektorerna möjlighet att hyra ut outnyttjade lokaler till andra verksamheter. Strukturtillägg avser ersättningar för att möta ökade kostnader som är kopplade till faktorer som enheterna har svårigheter att själva påverka. Strukturtillägget avser medel för ett socioekonomiskt tillägg till grundskola. Tanken är att en del av basersättningen kommer att omfördelas med ett socioekonomiskt index som grund. Indexet beräknas utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund och kompenserar enheter där föräldrarna har en låg utbildningsnivå. Beräkningen av indexet grundar sig på statistik som beställs från SCB. Den socioekonomiska resursfördelningen i grundskolan är kostnadsneutral i och med att medel flyttas från basersättningen till en budgetpost som fördelas efter skolenheternas strukturella förutsättningar. Budgetåret 2017 kommer 5 procent av den totala basersättningen att omfördelas. I praktiken innebär omfördelningen att varje rektor först får ett strukturavdrag, därefter sker en omfördelning. Den skolenhet som har bäst strukturella förutsättningar tilldelas inget strukturtillägg. Därefter är det respektive skolenhets avvikelse till maxvärdet som styr tilldelningen. Räknat på 2016 års internbudget motsvarar omfördelningen cirka sex miljoner kronor. I de bakomliggande beräkningar som gjorts kommer enheternas netto av omfördelningen variera mellan ett tillskott på 300 ooo kronor (1,6 procent) och ett avdrag på närmare 600 ooo kronor (-3,6 procent). Ett särskilt tillägg i form av ett s.k. landsbygdstillägg ges även till enheter med många mindre skolenheter eller enheter med stor geografisk spridning. Den del av strukturtillägget som kompenserar för merkostnader till följd av små grundskoleenheter fanns med i tidigare resursfördelningsmodell. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 11 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan Hur stort strukturavdraget ska vara framöver är inte fastställt. Det beskrivs som svårt att utöka nuvarande strukturavdrag (5 procent av basersättningen) givet den ramtilldelning som barnoch utbildningsnämnden får. Särskilt tillägg avser medel till verksamheterna som bygger på elevers individuella behov. Varje skolenhet tilldelas särskilt tillägg i enlighet med gällande regelverk och tillägget är oftast destinerat till enskild elev. Det särskilda tillägget rymmer medel för individuellt stöd och språkstöd (modersmål eller studiehandledning på modersmålet). Resursfördelning i gymnasieskola Gymnasieskolan tillämpar från och med läsåret 2015/2016 den så kallade länsprislistan, som reglerar ersättningen mellan kommuner för elever som går i en gymnasieskola i en annan kommun än hemkommunen i Stockholmsregionen. Det belopp som anges i länsprislistan ska täcka alla kostnader för eleven, men det finns också ett strukturtillägg som baseras på elevernas meritvärde där elever med höga meritvärden från grundskolan betingar en lägre eleversättning och elever med låga meritvärden från grundskolan betingar en högre eleversättning. Det strukturtillägg som gymnasiet måste betala ut till andra huvudmän kompenseras ekonomiskt av barnoch utbildningsförvaltningen. I tidigare granskning noterades att kommunen beslutat att kostnaderna för kost och lokaler exkluderas från pengen som betalas enligt länsprislistan. Detta innebar begränsade incitament för gymnasiet att anpassa sina lokaler, eftersom lokalpengen tillföll kommunstyrelsen om den inte förbrukades. Numera får gymnasieskolan ingen särskild kompensation för lokalerna och därmed görs inte heller något avdrag från länsprislistan. Enligt verksamhetsplan 2017 erhåller gymnasiet dock lokalersättning för gymnasiesärskolans lokaler på grund av att gymnasieskolan debiteras för gymnasiesärskolans lokaler under 2017. I internbudget 2018 flyttas posten till gymnasiesärskolans budget. Hanteringen av måltidskostnaderna har inte förändrats. Pengen enligt länsprislistan minskas fortfarande med måltidskostnaderna, som tillfaller kostenhetens budget. Kommunstyrelsen fattade 2016-11-23 beslut om att anta förslaget om gemensam interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning som den gemensamma gymnasieregionen i KSL (Kommunförbundet Stockholms län) har tagit fram. Vid denna tidpunkt var budgetförslaget för internbudgeten 2017 klart och ersättning för modersmålsersättningen hann inte implementeras. Varken barnoch utbildningsnämnden eller förvaltningen hade fått några signaler från Nynäshamns gymnasieskola om att behov av tilläggsersättning för modersmålsundervisning förelåg. Till arbetet med internbudget 2018 planeras behovet att kartläggas och ersättning utgå. Rektor för gymnasieskolan menar att modersmålsundervisning i dagsläget inte erbjuds, däremot erbjuds studiehandledning på modersmålet för en del av de elever som efterfrågar det. Barn- och utbildningsnämnden har inom avdelningen Stöd och resurs avsatt 0,9 mnkr i budgeten 2017 för gymnasieelevers stödbehov. Tidigare år hade inget budgeterats för detta ändamål. Det budgeterade beloppet baserar sig på 2016 års behov /utfall. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 12 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan 2.3.4. Resursfördelning i särskolan Grund.särskolan och gymnasiesärskolan har inga strukturtillägg. Resursfördelningen sker istället utifrån ett antal kategorier. För grundsärskolan finns sammanlagt fyra kategorier uppdelat på två ersättningsbelopp. Inom gymnasiesärskolan finns tre kategorier med varsitt ersättningsbelopp. Enligt uppgift från verksamhetscontroller finns det tydliga kriterier för de olika kategorierna och det är elevhälsochefen som bestämmer vilken kategori respektive elev tillhör. 2.3.5. Uppföljning av det nya resursfördelningssystemet Det är möjligt att följa upp hur strukturtillägget används genom att kostnader konteras och specificeras med en aktivitetskod. I nämndens verksamhetsplan 2017 anges att ett av nämndens åtaganden under 2017, i syfte att stödja nämndens arbete för högre måluppfyllelse, är att följa upp och analysera effekterna av det nya resursfördelningssystemet. Vid tidpunkten för granskningen fanns det ingen fastställd plan för på vilket sätt eller när under 2017 detta skulle ske. Enligt förvaltningschefen kommer det ske inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen i samband med årsbokslutet. 2.4. Gymnasieskolans prog1 amutbud Vilka förändringar har genomförts rörande planering och beslut om gymnasieskolans utbud, och hur ser processen ut idag? I PwC:s tidigare granskning beskrevs beslutsprocessen för gymnasieskolans programutbud bestå av att nämnden varje höst fattar beslut om gymnasieskolans programutbud för nästkommande läsår. Beslutet som nämnden tar grundas på förslag från förvaltningen som gör en bedömning av hur eleverna kommer att söka. Bedömningen grundar sig främst på erfarenheter av de program som gymnasiet har idag samt söktrycket till programmen. I granskningen framkom även att det inte fanns en systematisk kontakt med det regionala arbetslivet som en del i planeringen av utbudet i gymnasieskolan. Utifrån av planeringen av utbudet sker för ett år i taget och då beslutsunderlaget i huvudsak utgörs av en bedömning av aktuellt söktryck var bedömningen att det inte finns ändamålsenliga processer för att planera och besluta om gymnasieskolans programutbud. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderades att utveckla processen för planering och beslut om gymnasieskolans verksamhet och programutbud som främjar en strategisk utveckling av verksamheten. Under intervjuerna framgår att det i huvudsak är rektor för gymnasieskolan som driver frågan om gymnasiets programutbud. Med i planeringensprocessen är även administrativ chef på gymnasieskolan, grundskolans och gymnasieskolans studieoch yrkesvägledare samt biträdande rektor. Planeringsprocessen på tjänstemannanivå är inte formaliserad, utan beskrivs ha en mer informell karaktär. Rektor för gymnasieskolan framhåller att även skolchef och förvaltningschef finns med som stöd i planeringen av programutbudet. Däremot är inte andra företrädare i kommunen, så som näringslivschef, delaktig i planeringsprocessen. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 13 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan Planerings- och beslutsprocessen för programutbudet beskrivs i stort vara oförändrad jämfört med tidigare granskning. Det innebär att programutbudet baseras på föregående läsårs antagning samt vårens söktryck och att beslut om programutbud fattas av nämnden i augusti för kommande läsår (ett år fram i tiden). I nämndens protokoll från sammanträdet i augusti 2016 framgår att rektor på Nynäshamns gymnasium informerar om hur planerna för programutbudet på Nynäshamns gymnasium ser ut för läsåret 2017/2018 och att programutbudet föreslås kvarstå så som det ser ut läsåret 2016/2017. Nämnden har inte fattat något beslut om programutbudet efter det. Rektor för gymnasieskolan menar att beslut om programutbud borde ske i början av kalenderåret, vilket skulle leda till bättre förutsättningar för att planera verksamheten och kommande läsår. Rektor framhåller även att det finns behov av en resurs som kan arbeta med långsiktig utveckling av gymnasieskolan i Nynäshamns kommun, till exempel en resurs motsvarande en gymnasiechef på 20 procent. Idag tar rektor ett stort ansvar för såväl operativa som strategiska frågor rörande gymnasieskolan. Till exempel deltar rektor på en del av de möten som KSL arrangerar. I skollagen 15 kap 3 anges att utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Därmed är det av betydelse att kontakt finns med regionala näringslivet, så att utbildningen i gymnasieskolan även säkerställer kompetensförsörjningen till det regionala näringslivet. Det finns ett programråd för alla yrkesprogram på skolan och programrådet träffas en gång per termin. I programråden ingår representanter från det lokala näringslivet, vilket upplevs som positivt och bidra till programplaneringen. Det finns exempel på hur det lokala näringslivet har kommit med önskemål om inriktningar och fördjupningar på programmen för att eleverna ska kunna möta behovet i arbetslivet. Nämndsordförande ska vara med på nästa programråd. Det framkommer dock att ingen näringslivsrepresentant från kommunens sida är med i programråden eller i planeringen av gymnasieskolans programutbud. Med anledning av en motion (KF 10/2016) gav Kommunfullmäktige miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och barnoch utbildningsnämnden i uppdrag att utreda gymnasiets framtid avseende geografisk placering, profilering och vad som bör ske med gymnasiets befintliga fastighet vid eventuell flytt. Utredningen hade i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett mer centralt läge för Nynäshamns gymnasium. Redan i maj 2015 gav barnoch utbildningsnämnden förvaltningen att göra en utredning om kommunens gymnasieorganisation där frågor om bland annat ekonomi, programutbud och lokalisering bör behandlas. Vid barnoch utbildningsnämndens sammanträde i september 2016 beslutade nämnden, med anledning av det snarlika utredningsuppdraget från kommunfullmäktige att: utreda Nynäshamns gymnasiums ekonomi, programutbud, profilering, kommunens möjlighet att få fler elever att bli högskolebehöriga samt gymnasieutbudgets koppling till det regionala näringslivet. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 14 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan medverka i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens utredning om Nynäshamns gymnasiums geografiska läge. Utredningen kring gymnasiets geografiska läge presenterades för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och barnoch utbildningsnämnden den 23 mars 2017. I utredningsrapporten framgår att utredningen inte finner något stöd för uppfattningen att en central placering av Nynäshamns gymnasium i sig skulle ge betydande effekter på elevunderlaget. Enligt rapporten är den geografiska placeringen för de allra flesta elever ingen viktig fråga utan det är andra faktorer som har betydelse vid valet av gymnasieskola. Slutsatsen av rapporten är att stödet för flytt av gymnasieskolan är svagt. Den andra utredningen, som barnoch utbildningsnämnden beslutat om, förväntas enligt information på Nynäshamns kommuns hemsida bli färdig till barnoch utbildningsnämndens sammanträde den 20 april 2017. I denna utredning kommer näringslivschefen att delta. 2.5. Kränkande behandling Hur har arbetet med kränkande behandling förändrats under år 2016? Skolinspektionens tillsyn 2015 visade att Nynäshamns kommun saknar en systematik när det gäller arbetet mot kränkande behandling, trygghet och studiero. Av huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete, Resultat i utbildningsverksamheten (kallad Utbildningsrapporten), som Skolinspektionen tog del av framgick att vårdnadshavares positiva svar rörande påståendet "Mitt barn känner sig trygg i skolan" successivt har minskat sedan år 2011. Det framgick även att hälften av grundskolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling har följts upp och att dessa inte alltid följer författningarnas krav. Skolinspektionen lyfter även att det finns dålig kännedom hos barnoch utbildningsnämnden om i vilken omfattning det förekommer kränkande behandling i kommunens skolverksamheter. Nedan beskrivs hur arbetet med kränkande behandling förändrats under år 2016. 2.5.1. Ny rutinfår rapportering av kränkningar I februari 2016 infördes en ny rutin för rapportering av kränkningar mot elever till huvudman. Kränkningar rapporterades tidigare på skolorna och till förvaltningen, men det brast i rapporteringen upp i styrkedjan samt i efterföljande analys. Anmälningsförfarandet har förenklats och en blankett där det förtydligas i vilken typ av verksamhet händelsen har skett har tagits fram. Enligt uppgift från de intervjuade har anmälningsblanketten bytt rubrik från Anmälan till Incidentrapport i början av 2017. Detta för att förtydliga att det inte med självklarhet rör sig om en kränkning, utan att det har uppstått en incident som behöver utredas för att klargöra om det rör sig om en kränkning eller ej. I nämndsprotokollet från februari 2017 är rubriken på ärendet ändrat till "Information incidentrapportering". Tf förvaltningschefbetonar att det är skillnad på en upplevd Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 15 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan kränkning och en kränkning enligt lagens bestämmelser. De intervjuade rektorerna känner till den nya anmälningsblanketten, men en rektor uttryckte att den nya mallen först kommer börja användas på skolan till nästa läsår (2017-2018). Vid intervjuer framkommer att det pågår ett arbete med att digitalisera rapporteringen och att de tekniska förutsättningar som krävs för detta håller på att tas fram. Redovisning av kränkningar har varit en stående punkt på nämndens sammanträden från och med februari 2016. Punkten är ett beslutsärende där nämnden godkänner förvaltningens redovisning. Förvaltningen sammanställer och redovisar anmälningarna per enhet. Verifikation har gjorts av att anmälningar om kränkande behandling enligt 6 kap. 10 skollagen genom protokolläsning. I nedanstående tabell redovisas ärendenummer för redovisningen i barnoch utbildningsnämndens protokoll. Tabell 2. Redovisning av kränkningar i barnoch utbildningsnämnden år 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nav Dec 55 62 94 103 121 122 135 154 Under juli månad hade nämnden inget sammanträde. I december fanns punkten inte med, vilket beror på att förvaltningen och nämnden har kommit överens om att redovisningen ska ske var tredje månad istället för varje månad. Detta för att hinna arbeta med åtgärderna och kunna redovisa vad som har skett i ärendet från det att anmälan inkom. Antalet anmälda kränkningar för november och december år 2016 redovisades i på barnoch utbildningsnämndens sammanträde i januari år 2017. Därmed har nämnden fått ta del av och blivit informerade kring antalet anmälningar för hela år 2016. I diagrammet nedan redovisas antalet inkomna anmälningar till huvudmannen enligt nämndsprotokoll. Diagram 1. Antal inkomna anmälningar om kränkande behandling år 2016 Antal inkomna anmälningar till huvudmannen om kränkande behandling år 2016 90 ----- -1 1r --------------------------- ------- ------- - - ---- - 80 ------ ------------------- 70 60 50 40 30 _, ;,ig --- ---------52--;,ig----- ----- 43_ ~"!!ooo-- 20 -- ------------------- 11--------- ----- --------- '12--- 20 4 10 -------------------- -- ---o-.-- --------- - ----- - - Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nav Dec Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 16 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan Förvaltningen har en rutin benämnd Barn och elev utsatt.för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering inom utbildningsverksamhet. Rutinen återfinns i ett dokument som bland annat innehåller en beskrivning av ansvarsfördelning, anmälningsblankett, utredningsmall samt mall för uppföljning/utvärdering av åtgärder. Rutinen antags av förvaltningsledningen 2012-06-20. Vid intervjuer framkommer att dokumentet kommer att revideras när de tekniska förutsättningarna för en digital rapportering är på plats. 2.5.2. Utbildning för nämnden På nämndssammanträdet i maj 2016 informerade nuvarande tf förvaltningschef barnoch utbildningsnämnden om vad som kan utgöra en kränkande behandling enligt skollagen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. Nämnden informerades även om skolans och huvudmannens skyldigheter, det vill säga vem det åligger att agera på uppgifter om kränkande behandling. 2.5.3. Kränkande behandling och systematiskt kvalitetsarbetet I barnoch utbildningsnämndens svar till Skolinspektionen anges att arbetet med anmälningarna kommer vara en del av kommunens övergripande uppbyggnad av det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån sammanställningarna ska huvudman analysera måluppfyllelse och trygghet. Analysen kommer att utgöra underlag i verksamhetsplanering och resursfördelning. Rektorerna ansvarar för att samla in och analysera material medan förvaltningschefen ansvarar för att rapportera till barnoch utbildningsnämnden. Analys och uppföljning av arbetet med kränkningar utvärderas i juni 2016 och därefter kontinuerligt. Enligt uppgift har utvärderingen inte dokumenterats, men en del i den kontinuerliga utvärderingen uppges vara den incidentrapportering som tas upp på nämndens sammanträden. 2.6. Elevhälsa och studieoch yrkesvägledning Vilka förändringar har gjorts för att säkerställa att alla elever, oavsett skolform, har tillgång till elevhälsa samt studieoch yrkesvägledning? Skolinspektionens tillsyn visade att Nynäshamns kommun inte ger skolenheterna tillgång till viktiga stödfunktioner som elevhälsa, studieoch yrkesvägledning och studiehandledning på modersmålet så att eleverna ges förutsättningar att nå de nationella målen och att utbildningen kompenserar för elevernas skiftande förutsättningar och behov. 2.6.1. Elevhälsa Den centrala elevhälsan har omorganiserats och bytt namn till avdelningen Stöd & resurs. Avdelningen leds av en avdelningschef. Den centrala enheten har utökats med en specialpedagogisk tjänst med uppdrag att ge stöd, handledning och kompetensutveckling till enheterna i det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet. Grundsärskolorna har tillgång till den specialpedagogiska kompetens som finns både lokalt som centralt. Även en psykolog har tillkommit. Idag finris följande funktioner inom avdelningen Stöd & resurs: Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 17 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan 0,5 skolläkare 2,0 psykologer 1,0 kurator ungdomsmottagning 5,0 specialpedagoger 1,4 tjänster kopplat till familjecentral 2,0 tjänster kopplat till mobilt skolteam 1,0 handläggare 2,0 naturskolepedagoger 1,0 enhetschef för särskilda µndervisningsgrupper Tidigare organisation gjorde att gymnasiet stod utan den centrala elevhälsans resurser. Huvudmannen ska i den nya organisationen utvidga den centrala elevhälsans verksamhet till att omfatta även gymnasiet och gymnasiesärskolan. Elevhälsochefen har tagit fram en plan för hur detta ska organiseras, och ansvarar för implementeringen våren 2017. För att säkerställa elevhälsans kompetens har huvudmannen gjort satsningar när det gäller att ge enheterna möjlighet att anställa specialpedagoger/speciallärare eller lärare med specialpedagogisk kompetens. Idag finns denna kompetens i alla rektorsområden enligt avdelningschefen för Stöd & resurs. Satsningen har gällt förskoleklass, grundskola och grundsärskola och resulterat i sju anställda speciallärare respektive specialpedagoger. Insatsen har tagit längre tid att implementera än planerat på grund av svårigheter att rekrytera legitimerad personal. För att utveckla det främjande och förebyggande arbetet i rektorsområdena har riktlinjer för lokala elevhälsoplaner tagits fram av avdelningschefen för Stöd & resurs. Lokala elevhälsoplaner finns enligt uppgift i alla delar av kommunen idag och för att ytterligare stödja enheterna med framtagandet av lokala elevhälsoplaner har den centrala elevhälsoplanen reviderats under maj 2016 av elevhälsochefen tillsammans med rektorer, förskolechefer och central elevhälsa. Syftet med revideringen är att planen ska utgöra ett stöd och styr- och uppföljningsdokument. 2.6.2. Studie- och yrkesvägledning Det finns ingen studieoch yrkesvägledningsresurs på förvaltningsnivå, men däremot finns det en sammanhållande funktion för SYV-nätverket. SYV-nätverket är ett nätverk för studieoch yrkesvägledare i Nynäshamns kommun där grundskolan, gymnasieskolan och särskolan ingår. Nätverkets syfte är inte helt tydliggjort för alla i organisationen, men alla skolor uppges vara representerade. Det är inte tydligt hur ofta nätverket ska träffas och nätverkets arbete utvärderas inte. Enligt uppgift förs minnesanteckningar, men anteckningarna sprids inte utanför nätverket. I följande tabeller framgår tillgången till studieoch yrkesvägledning i form av antal heltidstjänster samt antal elever per studieoch yrkesvägledare. Uppgifterna avser 2016-10-15. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 18 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan Tabell 3. Tillgång till studieoch yrkesvägledning i grundsärskolan. Studie- och yrkesvägledare, SYV (heltidstjänster) Vanstaskolan 4-9 0,4 27,5 Uppgift saknas för Tallbackaskolan F-3 och Vanstaskolan F-3. Elever per SYV Tabell 4. Tillgång till studieoch yrkesvägledning i grundskolan. Gröndalsskolan F-9 Studie- och yrkesvägledare, SYV (heltids tjänster) o,6 Elever per SYV Sunnerbyskolan F-9 0,4 ---- -- ----- --- --- -- -------- ------- - ---- - ---- - - ----------- --- Vanstaskolan 4-9 0,5 897,8 Vanstaskolan F-3 0,7 198,5 Viaskolan 6-9 0,4 557,5 Uppgift saknas för Fagerviks skola F-2, Humlegårdsskolan F-3, Kyrkskolan F-3, Svandammsskolan F-6, Tallbackaskolan F-3, Viaskolan F-5 och Vika skola F-5. Tabell 5. Tillgång till studieoch yrkesvägledning i gymnasiesärskolan. Nynäshamns gymnasium Tallbacka gymnasiesärskola Studie- och yrkesvägledare, SYV (heltids tjänster) 0,2 0,1 Elever per SYV 60,0 240,0 Tabell 6. Tillgång till studieoch yrkesvägledning i gymnasieskolan (2016-10-15) Nynäshamns gymnasium Studie- och yrkesvägledare, SYV (heltidstjänster) 1,8 Elever per SYV 231,1 I kommunens svar till Skolinspektionen framkom att studieoch yrkesvägledarna i kommunen tillsammans hade tagit fram en SYV-plan som omfattade grundskolan och grundsärskolan. Vidare framkom att rektorer (grundskola och grundskola) hade haft en workshop för att implementera SYV-planen i verksamheten. Planen för studieoch yrkesvägledning innehåller mål för hela grundskolan och grundsärskolan. Planen innehåller även studieoch yrkesvägledande aktiviteter för årskurs 1-3, 4-6, 7-8 samt årskurs 9. Vid intervju med förvaltningschefen framkommer att Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 19 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan planen ska vara en del av den dagliga undervisningen, men att hög personalomsättning på en del enheter har påverkat hur långt respektive enhet har kommit i implementeringen. I planen för studieoch yrkesvägledning för grundskolan och grundsärskolan framkommer även att planen ska följas upp och utvärderas varje år, men det framkommer inte på vilket sätt uppföljningen ska ske. Under granskningen har PwC dock noterat att Viaskolans enhetsrapport (årskurs 6-9) för läsåret 2015-2016 innehåller en uppföljning och analys av arbetet med studieoch yrkesvägledning. I övrigt har PwC inte tagit del av någon uppföljning eller analys rörande arbetet med studieoch yrkesvägledning för grundoch gymnasieskolan. När det gäller arbetet med studieoch yrkesvägledning i särskolan står det i svaret till Skolinspektionen att arbetet ska följas upp och analyseras i respektive arbetsplan inför nytt läsår. Vanstaskolans arbetsplan för läsåret 2016-2017 saknar innehåll om studieoch yrkesvägledning. Arbetsplanen för Tallbackaskolan (grundoch gymnasiesärskolans individuella program) för läsåret 2016-2017 innehåller en plan för studieoch yrkesvägledningen. Planen innehåller aktiviteter som ska ske löpande respektive under vissa årskurser samt mål för de olika skolformerna. PwC har inte tagit del av någon arbetsplan för särskolan på Nynäshamns gymnasiums (nationella programmen). Svaret till Skolinspektionen innehåller även en beskrivning av fem insatser för att utveckla arbetet med studieoch yrkesvägledning i gymnasiesärskolan. Arbetet med insatserna har påbörjats och fortgår enligt rektor för gymnasiesärskolan. Det görs ingen uppföljning av resultatet på insatsnivå, däremot på gruppnivå. Analysen av studieoch yrkesvägledningen på gymnasiesärskolan handlar om att eleverna ska hamna rätt efter gymnasiet. Enligt samma rektor efterfrågar nämnden generellt lite resultat från gymnasiesärskolan. Barn- och utbildningsnämndens ordförande lyfter att det finns behov av att belysa arbetet med studieoch yrkesvägledning mer och att se över hur rapporteringen från verksamhet till nämnd bör se ut. Hittills har en diskussion kring studieoch yrkesvägledning saknats i nämnden. Förvaltningschefen anser att uppföljningen behöver utvecklas och att analysen på såväl enhetsnivå som förvaltningsnivå behöver bli bättre. Till exempel skulle det vara intressant att analysera studieoch yrkesvägledningens roll när det gäller andelen elever som söker till gymnasiet, anser förvaltningschefen. 2.7. Sty1 ning och uppföuning Finns det en tydlig styrning och uppföljning mellan nämnd, förvaltningsledning och rektor? I PwC:s granskning år 2015 var den sammanfattande bedömningen att barnoch utbildningsnämndens styrning och ledning av grund och gymnasieskolan inte fullt.utvar ändamålsenlig. Efter tidigare granskning och Skolinspektionens tillsyn har styrningen och uppföljningen blivit tydligare, bland annat i och med framtagandet av nytt årshjul och en ny verksamhetsplan. I intervjuerna framkommer en generell Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 20 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan bild av att det numera finns en tydligare koppling mellan verksamhet, förvaltning och nämnd. Genom det framtagna årshjulet har det blivit tydligare vilken uppföljning som ska göras under året. Nämnden är i större utsträckning än tidigare med i framtagandet av bland annat verksamhetsplan. I verksamhetsplanen 2017 framgår till exempel att barnoch utbildningsnämnden ska lämna uppföljningsrapporter och prognoser om ekonomiskt utfall vid tre tillfällen per år (tertial 1, tertial 2 samt i samband med årsbokslut). Den ekonomiska uppföljningen på enhetsnivå görs varje månad, undantaget januari och februari. Vid intervjuer framkommer att det finns ett behov av att utveckla de ekonomiska prognoserna. Prognoserna i början av året präglas av osäkerhet och efter sommaren blir prognoserna alltmer säkra. Varken nämnden eller enskild rektor får behålla ett över- eller underskott. Vid ett underskott kräver nämnden åtgärder för budget i balans och enligt skolchefen finns det behov på ett par skolor att upprätta åtgärdsplaner redan under våren 2017. Nämnden fattade i februari 2017 beslut att lägga ner två skolor, vilket enligt bland annat var en följd av bristande likvärdighet i kommunen, vikande elevunderlag samt svårigheter att rekrytera behörig personal. Nämnden har lagt in en buffert i sin interna budget för att täcka upp för eventuella strukturella förändringar (oförutsedda händelser). Bufferten har tidigare använts för att täcka underskott, trots att detta inte är det egentliga syftet med bufferten. Förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare beskrivs som ett utvecklingsområde. Det framkommer att förutsättningarna att vara en pedagogisk ledare ser olika ut och att flertalet rektors- och lednings byten på förvaltningsnivå försvårar dessa förutsättningar. Rektorerna upplever att de i dag är mer av administratörer, snarare än pedagogiska ledare. Under intervjuerna med rektorerna framkommer att förståelsen för vad rektorsrollen innebär behöver vidgas; från att rektor betraktas som en god administratör till att vara ledare för det pedagogiska arbetet på skolan. Enligt uppgift från rektorerna pågår det diskussioner om att skapa mindre rektorsområden för att säkerställa det pedagogiska ledarskapet. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 21av26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan 3. 3.1. Bedömning och rekommendationer Revisionell bedömning Den sammanfattande bedömningen är att barnoch utbildningsnämnden fattat ändamålsenliga beslut utifrån genomförd granskning och tillsyn 2015, och att nämnden delvis säkerställt att dessa beslut har gett önskad effekt. Det konstateras att nämnden och förvaltningen tillsammans med verksamheterna satt igång ett ordentligt utvecklingsarbete som syftar till att åtgärda och komma tillrätta med de brister som identifierats i tidigare granskning och Skolinspektionens tillsyn. Detta arbete är dock pågående, vilket innebär att det ännu är svårt att utvärdera om alla beslut och åtgärder gett önskad effekt. Den sammanfattande bedömningen grundar sig på svaren till de sex kontrollfrågorna, för vilka redogörs nedan. Vilka förändringar har gjorts rörande det systematiska kvalitetsarbetet, och hur ser strukturen ut idag, från nämndsnivå ner till enskild skola? Sedan 2015 har en mängd förändringar gjorts rörande det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns framtagna årshjul som beskriver kvalitetsarbetet på såväl enhetsnivå som förvaltningsnivå. Årshjulen är fortfarande under utveckling och det uppges vara för tidigt för att identifiera några effekter. Under 2016 har ett omfattande arbete genomförts för att ta fram verksamhetsplanen för 2017. En arbetsgrupp bestående av representanter för nämnd, förvaltning och verksamhet har arbetat aktivt med att ta fram planen och resultatet beskrivs vara färre och mer relevanta mål. Nämnden har fattat beslut att ta fram verksamhetsplanen för 2018 på liknande sätt och utvecklingsområden har identifierats gällande behov av att synkronisera arbetet med verksamhetsplanen med budgetarbetet samt att ha tydligare/fler mål för särskolan. Den tidigare så kallades Utbildningsrapporten har ersatts av en statistik sammanställning som är mindre i omfattning och som i högre grad innehåller nationella nyckeltal än tidigare. I tillägg författas PM som, beroende på innehåll, presenteras antingen för nämnden eller används i dialog med verksamhetschefer och/eller rektorer. Det har arrangerats workshops för användande av de framtagna mallarna för enhetsrapporter och arbetsplaner. Dock används inte mallarna på samtliga skolor och det framkommer att mallen för enhetsrapporten kommer att utvecklas ytterligare för att följa den nya verksamhetsplanens struktur. Analys av resultat inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet har identifierats som ett utvecklingsområde. Arbete med detta utvecklingsområde bedrivs vid tidpunkten för granskningen inom ramen för Samverkan.för bästa skola, som omfattar bland annat rektorer. Kvalitetsdialoger har genomförts sedan 2015, dock finns det ingen fastställd tidplan för 2017 års kvalitetsdialoger. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 22 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan En utvecklingsstrateg har tillsatts som bland annat har i uppdrag att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete på förvaltningsnivå. Funktionen upplevs vara ett gott stöd, främst för de skolor som har störst behov av stöd. Därtill har avdelningscheferna har fått ett delvis förändrat ansvar vad gäller åtaganden i verksamhetsplanen. Hur har kommunen förändrat sin resursfördelningsmodell, och på vilket sätt är socioekonomiska faktorer en del av resursfördelningen? Barn- och utbildningsnämndens resursfördelningssystem till verksamheterna har förändrats sedan tidigare granskning. Förändringarna grundar sig bland annat på den kritik som Skolinspektionen lyfte fram. Det nya resursfördelningssystemet grundar sig dels på fördelning av resurser till verksamheterna, dels på fördelning av resurser till centrala stödfunktioner. Resurserna till verksamheterna består av en basersättning, ett strukturtillägg (som tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå) samt särskilda tillägg som ofta är destinerade till enskild elev och som rektorerna kan söka. I basersättningen ingår inte lokal- eller måltidskostnader, utan dessa ligger som tidigare utanför. Resurserna till gymnasieskolan baseras, liksom tidigare, på programpeng enligt länsprislistan. En förändring som har skett är att gymnasieskolan inte längre får kompensation för lokalkostnader, och därmed görs inte heller något avdrag för lokalkostnader från pengen enligt länsprislistan heller. Avdrag görs fortfarande för måltidskostnader och tillfaller kostenhetens budget. Resurserna till grundsärskola och gymnasiesärskola baseras på ett ersättningsbelopp som beror på vilken kategori eleven tillhör. Det är chefen för stöd och resurs som tar beslut om kategori och därmed ersättningsbelopp för respektive elev. Bedömningen är att det nya resursfördelningssystemet är genomtänkt och väl genomarbetat. Systemet bedöms ta hänsyn till socioekonomiska faktorer på ett tillräckligt sätt. Den socioekonomiska delen i form av strukturtillägget tillämpas dock först från och med juli 2017. Det är således för tidigt att svara på om systemet ger önskvärda effekter. I nämndens verksamhetsplan 2017 ligger ett åtagande på nämnden att följa upp och analysera effekterna av systemet. Det är dock inte klargjort när under året som uppföljningen ska ske. Vilka förändringar har genomförts rörande planering och beslut om gyinnasieskolans utbud, och hur ser processen ut idag? Inga större förändringar har genomförts rörande planering och beslut om gymnasieskolans utbud sedan tidigare granskning. Programutbudet baseras på föregående läsårs antagning samt vårens söktryck och beslut om programutbud fattas sedan av nämnden i augusti för kommande läsår (det vill säga ett år framåt i tiden). I nämndsprotokoll från augusti 2016 framgår att rektor på Nynäshamns gymnasium informerar om hur planerna för programutbudet ser ut för läsåret 2017/2018 och att programutbudet föreslås kvarstå så som det ser ut läsåret 2016/2017. Det finns inget senare beslut från nämnden om programutbud. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 23 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan Planeringsprocessen för programutbudet bedöms inte vara tillräckligt långsiktig eller strategisk. Vid tidpunkten för granskningen pågår dock en utredning som syftar till att utreda Nynäshamns gymnasiums ekonomi, programutbud, profilering, kommunens möjlighet att få fler elever att bli högskolebehöriga samt gymnasieutbudgets koppling till det regionala näringslivet. Utredningen ska presenteras för nämnden under våren 2017. Hur har arbetet med kränkande behandling förändrats under år 2016? Under februari 2016 infördes en ny rutin för rapportering av kränkningar mot elever till huvudman. Kränkningar rapporterades tidigare på skolorna och till förvaltningen, men det brast i rapporteringen upp i styrkedjan samt efterföljande analys. Anmälningsförfarandet har förenklats och en blankett där det förtydligas i vilken typ av verksamhet händelsen har skett vid har tagits fram. Anmälningsblanketten har bytt rubrik från Anmälan till Incidentrapport i början av 2017. Detta för att förtydliga att det inte med självklarhet rör sig om en kränkning, utan att det har uppstått en incident som behöver utredas för att klargöra om det rör sig om en kränkning eller ej. Nämnden har även informerats om vad som kan utgöra en kränkande behandling enligt skollagen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. Nämnden informerades även om skolans och huvudmannens skyldigheter, det vill säga vem det åligger att agera på uppgifter om kränkande behandling. Under intervjuerna har det framkommit att nämnden har blivit mer uppmärksamma på området för kränkande behandling. Vilka förändringar har gjorts för att säkerställa att alla elever, oavsett skolform, har tillgång till elevhälsa samt studieoch yrkesvägledning? Den centrala elevhälsan har omorganiserats och kallas idag för avdelningen Stöd & resurs. Bland annat har en till skolpsykolog och en specialpedagog tillsats. Huvudmannen ska i den nya organisationen utvidga den centrala elevhälsans verksamhet till att omfatta även gymnasiet och gymnasiesärskolan. Avdelningschefen har tagit fram en plan för hur detta ska organiseras och ansvarar för implementeringen våren 2017. Vidare har satsningar gjorts på att ge enheterna möjlighet att anställa specialpedagoger/speciallärare, vilket resulterat i sju anställda specialpedagoger/speciallärare. I dag finns denna kompetens i alla rektorsområden. Nya riktlinjer har också tagits fram för lokala elevhälsoplaner som ska finnas i alla delar av kommunen. Den centrala elevhälsoplanen har reviderats under 2016 för att den i större utsträckning än tidigare ska utgöra ett stöd-, styr- och uppföljningsdokument för elevhälsan. Arbetet med att implementera SYV-planen, som omfattar grundskolan och grundsärskolan, har kommit olika långt på enheterna, vilket till stor del uppges bero på hur stor personalomsättning det varit på respektive enhet. Arbetet på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan uppges genomföras i enlighet med det svar som skickades till Skolinspektionen. I svaret till Skolinspektionen framgick det att arbetet med studieoch yrkesvägledning i särskolan skulle följas upp och analyseras Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 24 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan i de årliga enhetsplanerna. Av de arbetsplaner och enhetsrapporter som PwC har tagit del av beskrivs och analyseras studieoch yrkesvägledningen i olika hög grad; till viss del på någon skola, på andra skolor inte alls. Finns det en tydlig styrning och uppföljning mellan nämnd, förvaltningsledning och rektor? Genom det framtagna årshjulet har det blivit tydligare vilken uppföljning som ska göras under året. Nämnden är i större utsträckning än tidigare med i framtagandet av bland annat verksamhetsplan, vilket har resulterat i en tydligare styrning mellan nämnd, förvaltningsledning och rektor. Processen upplevs av de inblandade som tydlig och transparent. Den nya verksamhetsplanen beskrivs också ha resulterat i en starkare kommunal styrning än tidigare. Verksamhetsplanen följer fullmäktiges styrmodell i högre grad än tidigare, framförallt på det språkliga planet. Processen för framtagandet av verksamhetsplanen har inneburit att målen är förankrade i verksamheten. Det pågår även ett utbildningsprojekt (Samverkan för bättre skola) tillsammans med Karlstads universitet som syftar till att verksamhet, förvaltning och nämnd ska få en gemensam bas kring analysarbete och det systematiska kvalitetsarbetet. Rekommendatione1 Med utgångspunkt från genomförd granskning och ovanstående bedömningar är vår rekommendation att barnoch utbildningsnämnden vidtar åtgärder gällande nedanstående utvecklingsområden för att utveckla nämndens styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan: Säkerställ att utvecklingsarbetet och de åtgärder som påbörjats utifrån Skolinspektions tillsyn och tidigare granskning fortlöper och att effekterna av vidtagna åtgärder analyseras noggrant. Den generella bilden som framkommit under granskningen är att förvaltning och nämnd är mitt uppe i förändringsarbetet. Utveckla processen kring planeringen av gymnasieskolans programutbud, framförallt för att säkerställa en mer långsiktig och strategisk planeringsprocess. Det bör undersökas om till exempel näringslivschef i kommunen eller motsvarande funktion kan finnas med i planeringsprocessen för att fånga in det lokala och regionala näringslivet ur kommunens perspektiv. Säkerställ att det finns en tydlig och uttalad funktion som ansvarar för att driva gymnasieskolans strategiska frågor. Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 25 av 26

Uppföljning av tidigare granskning: Styrning och ledning av grundoch gymnasieskolan Anders Hägg Uppdrags ledare Jenny Nordqvist Projektledare Maj 2017 Nynäshamns kommun PwC 26 av 26

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2017-08-04 BUN/2017/0084/061-3 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: 08-520 681 45 Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Yttrande över medborgarförslag om parklek och öppen förskola i kommunal regi Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget om att i kommunal regi driva en öppen förskola och parklek i stadsparken i Nynäshamn. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har mottagit ett medborgarförslag om att i kommunal regi driva en öppen förskola och parklek i statsparken i Nynäshamn. Kommunfullmäktige beslutade den 8 mars 2017 för att delegera beslutanderätten i frågan till Barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar enligt kommunfullmäktiges reglemente för verksamheter inom det offentliga skolväsendet som kommunen är huvudman för. Barn- och utbildningsförvaltningen har fört dialog med förslagsställarna och bett dem utveckla sitt förslag. Förslagsställarna vill själva, med stöd från kommunen driva öppen förskola och parklek i stadsparken i Nynäshamns kommun. Verksamheten riktar sig till barn 0-12 år och deras vårdnadshavare. Med öppen förskola avses frivillig pedagogisk verksamhet för hemmavarande vårdnadshavare och deras barn. En öppen förskola kan även vara en träffpunkt för pedagoger och barn i familjedaghem (pedagogisk omsorg). Förvaltningens överväganden Öppen förskoleverksamhet i kommunal regi bedrivs idag i kommunen bland annat i Ösmo och i Sorunda. Verksamheterna har dock få besökare. Barn- och utbildningsförvaltningen ser inte att det i dagsläget finns en efterfrågan av öppen förskoleverksamhet och parklek i centrala Nynäshamn. Vidare ser barnoch utbildningsförvaltningen inte att det i budget för 2018 finns utrymme för en satsning på öppen förskoleverksamhet i centrala Nynäshamn. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås. Ilana Hart Tf. förvaltningschef

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning 2017-08-04 BUN/2017/0084/061-3 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0084/061-3 Medborgarförslag om att i kommunal regi bedriva parklek och öppen förskola, BUN/2017/0084/061-1 Skickas till Förslagsställarna Kommunfullmäktige Akten

PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-08-10 86/17 Dnr BUN/2017/0084/061- Yttrande över medborgarförslag om parklek och öppen förskola i kommunal regi Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår att barnoch utbildningsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget om att i kommunal regi driva en öppen förskola och parklek i stadsparken i Nynäshamn. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har mottagit ett medborgarförslag om att i kommunal regi driva en öppen förskola och parklek i statsparken i Nynäshamn. Kommunfullmäktige beslutade den 8 mars 2017 för att delegera beslutanderätten i frågan till Barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar enligt kommunfullmäktiges reglemente för verksamheter inom det offentliga skolväsendet som kommunen är huvudman för. Öppen förskoleverksamhet i kommunal regi bedrivs idag i kommunen bland annat i Ösmo och i Sorunda. Verksamheterna har dock få besökare. Barn- och utbildningsförvaltningen ser inte att det i dagsläget finns en efterfrågan av öppen förskoleverksamhet och parklek i centrala Nynäshamn. Vidare ser barnoch utbildningsförvaltningen inte att det i budget för 2018 finns utrymme för en satsning på öppen förskoleverksamhet i centrala Nynäshamn. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0084/061-3 Bilaga 1, Medborgarförslag om parklek och öppen förskola i kommunal regi Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget om att i kommunal regi driva en öppen förskola och parklek i stadsparken i Nynäshamn. Skickas till Förslagsställarna Kommunfullmäktige Akten Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

Förslag Vi vill i kommunalt regi driva en parklek och öppen förskola i Stadsparken Nynäshamn eller annan lämplig park. Verksamheten ska i första hand vända sig till barn i ålder 0-12 år och deras vårdnadshavare. Vår vision är att kunna erbjuda en stimulerande, lockande och utmanande utemiljö där barnen ska i den fria leken kunna utveckla sina motoriska färdigheter men även kunna knyta sociala kontakter med andra barn. Parkleken ska ha utlåning av exempelvis cyklar, bollar, hopprep och sandleksaker. Vår parklek ska även erbjuda styrda aktiviteter såsom grillning, bakning, lekar, skattjakter, tipspromenader och rörelsebanor till både förskolor, fritidshem och allmänheten. För barn som inte är inskrivna i förskola eller fritidshem ska till självkostnadspris kunna erbjudas mellanmål. Parkleken ska förutom en stimulerande utemiljö även kunna erbjuda en inspirerande innemiljö med rum anpassade för skapande verksamhet, kreativt byggande, spelhörna och möjlighet för rollspel. Vårt mål är att ha ett gott samarbete med föreningslivet i Nynäshamn där vi bjuder in exempelvis idrottsklubbar eller Scouterna som får berätta och visa sin aktivitet. Vi kan även tillsammans med intresserade barn besöka olika föreningar. Vårt förslag innefattar även att i parklekens lokaler kunna erbjuda en Öppen förskola några dagar i veckan. Vår Öppna förskola ska tillhandahålla aktiviteter såsom sångsamling, skapande verksamhet, utflykter och en möjlighet för föräldrar att träffas och umgås. Vi skulle även önska bjuda in exempelvis personal från biblioteket, dietist, förskolechef och Röda korset. Fika till självkostnadspris ska även kunna erbjudas. Ett förslag är att parkleken ska kunna hyras ut mot betalning under helgen för exempelvis kalas. Vi som står för detta förslag heter utbildad förskollärare och utbildad fritidspedagog. Tillsammans har vi över 40 års erfarenhet av att arbeta med barn i olika åldrar. Om ni finner vårt förslag intressant så ses vi gärna för att kunna presentera det ytterligare.

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2017-08-03 BUN/2017/0052/606-4 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: 08-520 681 45 Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling januari-juni 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen januari-juni 2017. Ärendebeskrivning Enligt 6 kap. 10 skollagen ska en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Varje enhet som bedriver utbildning eller verksamhet som regleras i skollagen ska till barnoch utbildningsförvaltningen rapportera inkomna anmälningar om kränkande behandling. Förvaltningen har sammanställt inkomna anmälningarna för perioden januari-juni 2017 och redovisar dem i en rapport för barnoch utbildningsnämnden. Bakgrund Den 25 mars 2017 fattade barnoch utbildningsnämnden beslut om en ny modell för rapportering av inkomna anmälningar om kränkande behandling. Modellen innebär en bredare rapportering där även tillbudsrapporter och anmälningar om diskriminering inkluderas i redovisningen. Arbetet med att implementera den nya modellen pågår. I avvaktan på att den nya modellen ska implementeras fullt ut har barnoch utbildningsförvaltningen sammanställt inkomna anmälningar om kränkande behandling i en rapport (se bilaga 1). Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0052/606-4 Bilaga 1, Rapport Inkomna anmälningar om kränkande behandling januari-juni 2017

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning 2017-08-03 BUN/2017/0052/606-4 Skickas till Akten

PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-08-10 85/17 Dnr BUN/2017/0052/606- Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling januari-juni 2017 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår att barnoch utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen januari-juni 2017. Ärendebeskrivning Enligt 6 kap. 10 skollagen ska en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Varje enhet som bedriver utbildning eller verksamhet som regleras i skollagen ska till barnoch utbildningsförvaltningen rapportera inkomna anmälningar om kränkande behandling. Förvaltningen har sammanställt inkomna anmälningarna för perioden januari-juni 2017 och redovisar dem i en rapport för barnoch utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0052/606-4 Bilaga 1, Rapport över inkomna anmälningar om kränkande behandling januari-juni 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen januari-juni 2017. Skickas till Akten Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling, januari-juni 2017 2017-07-04 Dnr. BUN/2017/0052/606-4

Innehållsförteckning Inkomna anmälningar januari-juni 2017... 3 Uppgifterna i rapporten... 3 Hur fördelar sig anmälningarna per enhet?... 4 Vilka typer av incidenter förekommer?... 4 Hur tar kränkningen sig uttryck?... 5 Vem utsätter och vem är utsatt?... 6 Var sker kränkningar?... 8 Vad säger lagen?... 9 2

Inkomna anmälningar januari-juni 2017 Enligt Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning ansvarar rektor eller förskolechef för att anmälningar om kränkande behandling skyndsamt utreds. I förekommande fall ansvarar även rektor eller förskolechef för de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden vidtas. Rektor eller förskolechef ansvarar även för att rapportera kränkningsanmälningar till huvudmannen, vilket idag sker digitalt via Public 360. Huvudmannen för skolan ska enligt skollagen 6 kap. 6 se till att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Barn- och utbildningsnämnden har som huvudman för förskolan och skolan ansvar för att fatta beslut om övergripande satsningar för att motverka kränkningar. För att barnoch utbildningsnämnden i egenskap av huvudman ska kunna sammanställa, följa upp och utvärdera arbetet för att motverka kränkande behandling krävs en fungerande rutin för att anmäla kränkande behandling och vidarerapportera dessa. Under perioden januari juni 2017 har huvudmannen tagit emot 149 st kränkningsanmälningar från skol- och förskoleverksamheterna. Motsvarande siffra för samma period 2016 var 250 st. Barn- och utbildningsförvaltningen har inte fått några indikationer på att antalet kränkningar dramatiskt ska ha minskat i verksamheterna sedan 2016. En av orsakerna till diskrepansen i inkomna anmälningar om kränkande behandling och diskriminering är att vissa kränkningsanmälningar från Sunnerbyskolan felaktigt markerats som tillbud och därför inte registrerats korrekt under perioden januari-juni 2017. Uppgifterna i rapporten Den data som presenteras i rapporten bygger på de anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen mellan den 1 januari 2017och den 30 juni 2017. Samtliga diarieförda kränkningsanmälningar har granskats enskilt. Uppgifterna i kränkningsanmälan har sammanställts och kategoriserats utifrån: Vid vilken enhet kränkningen har inträffat Kön utpekad/utsatt Typ av incident (kränkning, trakasserier eller diskriminering) Vilket uttryck kränkningen tar sig (fysisk, verbal, social etc.) Var kränkningen skett (i klassrum, på skolgården etc.) Vilken verksamhetsform som kränkningen sker inom Förhållandet mellan utsättare/utsatt (elev/elev eller personal/elev) Det bör förtydligas att det av uppgifterna i anmälningarna inte framgår om varje anmäld kränkning även innebär en konstaterad kränkning, det vill säga att eleven de facto blivit kränk av det som skett. I rapporten är det således anmälda kränkningar som redovisas. I rapporten för perioden januari-juni 2017 presenteras inte uppgifter för förskolan, grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Detta beror på att det under perioden januari-juni 2017 endast inkommit en kränkningsanmälan från en förskoleenhet. För motsvarande period 2016 inkom en kränkningsanmälan från en förskoleenhet. Gällande grundsärskolan och gymnasiesärskolan har det under perioden januari 2017-juni 2017 inte inkommit någon kränkningsanmälan. 3

Hur fördelar sig anmälningarna per enhet? I diagram 1 har antalet kränkningsanmälningar per enhet sammanställts för 2016 (blå staplar) och 2017 (röda staplar). Diagram 1- Antal anmälningar/enhet 2106 och 2017 0 25 50 75 Viaskolan F-5 10 36 Viaskolan 6-9 6 19 Svandammsskolan 26 25 Vanstaskolan 4-9 10 16 Gröndalsskolan 20 50 Vanstaskolan F-3 22 46 Tallbackaskolan Humlegårdsskolan 3 13 12 13 Sunnerbyskolan 6 51 Kyrkskolan Vika skola Fagerviksskolan 0 0 0 1 2 2 Nynäshamns gymnasium 2 5 NKC 0 2 För vissa enheter är det stora skillnader i antalet inrapporterade kränkningsanmälningar till huvudmannen mellan år 2016 och 2017. Gällande Sunnerbyskolan har det framkommit att vissa kränkningsanmälningar felaktigt markerats som tillbud och därför inte registrerats korrekt under perioden januari-juni 2017. Till nästkommande redovisning av inkomna anmälningar kommer detta att ha åtgärdats och de incidenter som skett under perioden januari-juni 2017 på Sunnerbyskolan kommer att föras till statistiken. Vilka typer av incidenter förekommer? Huvudmannen har enligt skollagen och diskrimineringslagen ett ansvar för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. I de dokumentmallar som idag används av verksamheterna för rapportering av kränkande behandling kan anmälaren kryssa i om incidenten avser kränkande behandling eller trakasserier. Den övervägande majoriteten av kränkningsanmälningar som inkommit till huvudmannen under perioden januari juni 2017 rör just kränkande behandling (se diagram 2). 4

I granskningen av de till huvudmannen inkomna kränkningsanmälningar har vissa anmälningar som verksamheten bedömt som kränkande behandling kategoriserats om till trakasserier. Totalt har 10 fall av trakasserier dokumenterats under perioden januari-juni 2017. Ingen av de granskade kränkningsanmälningarna behandlar fall av diskriminering. Vissa av kränkningsanmälningarna har i granskningen kategoriserats som tillbud. Dessa händelser avser fall där personal blivit verbalt eller fysiskt kränkta av elever. I skollagens 6 kap. 6 anges att huvudmannen ska tillse att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Personal som utsätts för kränkande behandling är en arbetsmiljöfråga och dessa incidenter bör således rapporteras som tillbud och hanteras inom ramen för verksamheternas och huvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete. Diagram 2 Typ av incident 150 127 100 50 0 Kränkande behandling 9 10 6 0 Trakasseri Diskriminering Tillbud Uppgift saknas Hur tar kränkningen sig uttryck? I arbetet med sammanställningen av de inkomna anmälningarna om kränkande behandling har respektive anmälan kategoriserats under ett specifikt uttryck för kränkande behandling. Det skall dock tydliggöras att vissa kränkningar omfattar flera olika uttryck. I dessa fall har kränkningen kategoriserats under det uttryck som i anmälan framstått som det mest dominerande. Fysiska kränkningar, så som slag och knuffar, att få grus, snö eller annat kastat på sig, är den vanligaste förekommande uttrycket för kränkande behandling som anmäls till huvudmannen under perioden (53 procent), se diagram 3. Över hälften av alla anmälningar som inkommit rör fysiska kränkningar. Om man lägger till de kränkningar som är såväl fysiska som verbala (13 procent) så framgår att två tredjedelar av alla inrapporterade kränkningar på något sätt är fysiska. Verbala kränkningar, exempelvis när en elev blir utsatt för nedsättande ord eller kommentarer, är det näst vanligaste uttrycket för kränkande behandlingar bland de anmälningar som inkommit (21 procent). 5

Diagram 3 - Uttryck 6% 2% 5% Fysisk Fysisk och verbal Verbal 21% Social 53% Egendom Uppgift saknas 13% I sammanställningen av uttryck har även kategorierna social kränkning och kränkningar som rör egendom lagts till. En social kränkning kan exempelvis handla om utfrysning eller när en elev medvetet försöker genera en annan elev genom handlingar som inte är direkt fysiska eller verbala. Kränkningar som rör egendom är exempelvis om en elev har sönder en annan elevs saker med flit. Dessa typer av kränkningar förekommer i få fall (6 procent respektive 2 procent). Sannolikt förekommer viss underrapportering av kränkningar som inte har ett fysiskt uttryck. Verbala och sociala kränkningar kan vara svårare för personal att upptäcka varför de rapporteras mer sällan. Vem utsätter och vem är utsatt? I diagram 4 och 5 redovisas andelen utsatta elever och andelen elever som utpekas som de som kränkt/utsatt fördelat på kön. Diagrammen visar att de som utifrån de inkomna anmälningarna oftast utsätts för kränkande behandling är pojkar (66 procent) och att de som oftast utpekas för att utsätta andra för kränkande behandling är pojkar (77 procent). 6

Diagram 4 Andel utsatta fördelade på kön 1% 4% 29% Pojke/pojkar Flicka/flickor Elever av olika kön Uppgift saknas 66% Diagram 5 Antal utpekade fördelade på kön 1% 10% 12% Pojke/pojkar Flicka/flickor Elever av olika kön Uppgift saknas 77% Den vanligaste kränkningen som inrapporterats under perioden januari juni 2017 är att en pojke kränkt en annan pojke fysiskt. I de fall pojkar kränker flickor förekommer såväl fysiska som verbala kränkningar bland de inkomna anmälningarna. Kränkningar som under perioden gjorts av flickor mot flickor var oftare verbala eller sociala. Som konstaterats ovan finns risk för underrapportering av icke-fysiska kränkningar då dessa kan vara svårare för personal att upptäcka. Då det är vanligare att flickor kränker varandra 7

verbalt eller socialt genom exempelvis utfrysning bör bilden av att det framförallt är pojkar som utsätter varandra för (fysiska) kränkningar tonas ned något. Var sker kränkningar? Av diagram 6 framgår att de flesta anmälningar om kränkande behandling som rapporterats till huvudmannen avser händelser i grundskolan. Diagram 6 Verksamhetsform 0% 2% 7% 11% 22% Klassrummet/avdelningen På enheten utanför klassrummet/avdelningen Utanför enheten På Internet Flera platser Uppgift saknas 58% De flesta kränkningar som rapporterats har skett på enheten utanför klassrummet eller avdelningen (se diagram 7). Med detta avses att kränkningen exempelvis ägde rum på skolgården, korridorer, matsalen eller liknande. Diagram 7 Plats 15% 3% 1% 4% Förskola Förskoleklass Grundskola Fritidshem Gymnasieskola 77% 8

Några fall av kränkande behandling har skett på internet. Skolan är skyldig att utreda påstådda kränkningar som sker på elevens fritid, om händelserna har koppling till verksamheten. 1 Vad säger lagen? Skollagen Enligt 6 kap 3 skollagen avses med kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Enligt Skolinspektionen är kränkande behandling ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningarna kan bestå av till exempel nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 2 Kränkande behandling är till exempel alltså om en elev slår en annan eller kallar en annan elev ett öknamn. Kränkningen ska inte utgå ifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Huvudmannen för skolan ska enligt skollagen 6 kap. 6 se till att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Det förebyggande arbetet ska utgå ifrån de enskilda verksamheternas specifika behov och ska beskrivas i respektive verksamhets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Enligt 6 kap. 10 skollagen ska en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Diskrimineringslagen Huvudmannen är ytterst ansvarig för att det inte förekommer diskriminering i skolverksamheterna. Sedan 1 januari 2017 har utbildningsanordnare, i det här fallet kommunen, nya ansvar enligt diskrimineringslagen. Utbildningsanordnaren ska enligt de nya reglerna arbeta med aktiva åtgärder för att motverka all typ av diskriminering, utifrån samtliga diskrimineringsgrunder samt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, av huvudman eller personal, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller tros-uppfattning, funktionhinder, sexuell läggning eller ålder. Med aktiva åtgärder avses ett förebyggande och främjande arbete som går ut på att undersöka risker och hinder, åtgärda och följa upp. Det förebyggande arbetet ska utgå ifrån de enskilda verksamheternas specifika behov och ska beskrivas i respektive verksamhets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ändringarna i diskrimineringslagen innebär också en skyldighet för utbildningsanordnaren att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Med trakasserier avses förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara sexuella i form av kommentarer, ord, närgångenhet, ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande och det är viktigt att den trakasserade tydliggör detta för den som trakasserar. Enligt lagen måste 1 Skolverket (2012) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2 Skolinspektionen (2017), https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-ochvagledning/stallningstaganden/krankande-behandling/ [Hämtad 2017-02-20] 9

den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. 3 3 Diskrimineringsombudsmannen (2017), http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ardiskriminering/#trakasserier-och-sexuella [Hämtad 2017-02-20] 10

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2017-08-16 BUN/2017/0008/108-21 Inkomna klagomål och synpunkter 2017-08-24 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger klagomålen/synpunkterna till handlingarna. Klagomål/synpunkter 2017-06-07 Synpunkt på städningen på Skogsnibble förskola. 2017-07-13 Synpunkter på matematikundervisningen på Viaskolan. 2017-07-18 Synpunkter på larm/falsklarm från Vaktbergets förskola. 2017-07-19 Synpunkter på mathanteringen i Rosengårdens kök. Skickas till Akten

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2017-08-16 BUN/2017/0001/002-9 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: 08-520 681 45 Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Redovisning av delegationsbeslut 2017-08-24 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen av fattade delegationsbeslut. Delegationsbeslut 1. Rapport nr 9-10 (BUN/2017/0001/002-18), delegationsbeslut om nyplacering av barn i förskola under perioden 207-05-02-2017-05-10. 2. Rapport nr 11-16 (BUN/2017/0001/002-18), delegationsbeslut om beviljande/avslag om ansökan om studier i annan kommun under perioden 207-01-26-2017-06-27. 3. Delegationsbeslut om revidering av barnoch utbildningsnämndens dokumenthanteringsplan (BUN/2017/0074/004-7). 4. Yttrande till förvaltningsrätten gällande utdömande av vite efter Skolinspektionens tillsyn. Yttrande avseende grundskolan (BUN/2015/0031/610-20) yttrande avseende gymnasieskolan (BUN/2015/0031/610-21), yttrande avseende gymnasiesärskolan (BUN/2015/0031/610-22) yttrande avseende grundsärskolan (BUN/2015/0031/610-23). Delegationsbesluten/rapporterna över delegationsbesluten finns tillgängliga under barnoch utbildningsnämndens sammanträde. Skickas till Akten