Lägesbedömning 2014 Grundskoleförvaltningen

Lägesbedömning 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-16 1.0 Moa Morin m.fl. Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Innehållsförteckning Sammanfattning med slutsatser... 3 Skolans kompensatoriska uppdrag... 3 Kompetensförsörjning... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Inledning... 6 Syfte med rapporten... 6 Underlag för rapporten... 6 Beskrivning av verksamhetsområdena... 8 Föregående läsårs utvecklingsområden... 11 Kommungemensamma utvecklingsområden 2014/15... 12 Skolornas identifierade utvecklingsområden 2014/15... 12 Huvudmannens utmaningar och styrkor... 14 Utmaningar... 14 Kunskapsresultaten... 14 Trygghet och arbetet mot kränkande behandling... 22 Elevers ansvar och inflytande... 23 Skolan och omvärlden... 25 Övergångar och samverkan... 26 Närvaro... 27 Särskilt stöd... 29 Bedömning och betyg... 31 Lärandemiljöer... 32 Behörighet och rekrytering... 36 Systematiskt kvalitetsarbete... 40 Styrkor... 43 Kunskapsfokus... 43 Språkutveckling... 43 Formativt arbetssätt... 44 Förstelärarna... 45 Huvudmannaperspektivet... 45 Ledarskapet... 46 Källor... 47 2 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

Sammanfattning med slutsatser All kunskap om skolan säger att skolans arbete med att förbättra undervisningen och skapa förutsättningar för elevernas lärande behöver vara i fokus för såväl rektors som huvudmannens kontinuerliga utvecklings- och uppföljningsarbete. Huvudmannens förståelse för undervisningskvalitet bör vara centralt i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Forskning påtalar också betydelsen av lärarens skicklighet för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva och analysera kvaliteten vid Malmös förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor och fritidshem utifrån vad som framkommit i skolornas och grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbetet 2014. I rapporten lyfts fram ett antal styrkor och utmaningar. Styrkorna kan ses som strategiska verktyg i det fortsatta utvecklingsarbetet. Nedan presenteras ett antal utvalda slutsatser från rapporten. Slutsatserna har kategoriserats i tre huvudområden; skolans kompensatoriska uppdrag, kompetensförsörjning och systematiskt kvalitetsarbete. Skolans kompensatoriska uppdrag Skolan ska anpassa, utveckla, förbättra och förändra undervisningen kontinuerligt så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Detta gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Utifrån lägesbedömningen kan följande slutsatser dras kring elevernas möjlighet att nå målen och huvudmannens ansvar för en likvärdig utbildning: Fortsatt fokus på kunskapsresultaten. I årets kvalitetsdokumentationer återfinns "kunskap" som det område som flest skolor identifierat och prioriterat som utvecklingsområde för innevarande läsår. I kvalitetsdialogerna har vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts. Resultaten i Malmö stads grundskolor fortsätter också att förbättras. Behörigheten till gymnasieskolan och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat, liksom det genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både läst och klarat godkänt i moderna språk. I kommunen har också insatser inletts kring språkutveckling och formativt arbetssätt. Utvecklingsarbetet inom dessa områden är en styrka som ytterligare kan förstärka kommunens arbete för måluppfyllelse och likvärdighet. Skillnaderna mellan olika elevgrupper och skolor är fortsatt stora. Trots förbättrade kunskapsresultat har Malmös grundskolor fortsatt en svår utmaning att klara det kompensatoriska uppdraget. Pojkar, elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk har lägre resultat än jämförande grupper. Det finns också tydliga resultatskillnader mellan ämnen och årskurser. Resultatskillnaderna indikerar att skolorna och huvudmannen behöver granska arbetet med bedömning och betygssättning samt att bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas. Skolornas särskilda stöd bör följas upp ytterligare. Statistiken visar att det ges ett omfattande stöd till elever i Malmö stads skolor. Samtidigt visar 3 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

rapporten att det finns elever i årskurs 1-5 som inte når målen för undervisningen i flera ämnen och som inte har ett åtgärdsprogram enligt tidigare lagstiftning. Rapporten visar också, liksom förra året, att det finns ett starkt samband mellan ett lågt ämnesprovresultat i de lägre årskurserna och ett fortsatt lågt ämnesprovresultat i de högre årskurserna. Det indikerar att det stöd som ges under elevernas skolgång inte är tillräckligt. Elevers övergångar mellan skolor och årskurser bör också följas upp och förbättras. Framöver kan det finnas anledning att ytterligare analysera elevströmmarna i kommunen med anledning av att grundskolenämnden har två uppdrag som särskilt berör hur skolsegregation kan brytas inom ramen för kommunens fortsatta arbete för social hållbarhet. Likaså bör arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro förbättras. Det finns brister i lärandemiljön som både påverkar måluppfyllelsen och likvärdigheten. En identifierad utmaning på såväl huvudmannanivå som verksamhetsnivå i Malmö är att utveckla kunskap om hur lärandemiljöer kan organiseras och anpassas för att ge alla elever goda möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. I årets kvalitetsarbete har följande delområden prioriterats för en fördjupad analys: skolors fysiska miljö, IKT-mognad, skolbibliotek, studiero samt barngrupperna i fritidshem. Fortsatta brister i elevernas trygghet. Det är för många grundskoleelever som känner sig rädda för andra elever eller personal på sin skola. Skolan behöver också göra mer för att förhindra kränkningar. På huvudmannanivå urskiljs särskilt ett behov av kunskaper och metoder för att möta utåtagerande elever. Elevernas delaktighet och inflytande behöver utvecklas. Elevernas inflytande var ett kommungemensamt utvecklingsområde för grundskolan under föregående läsår. Resultaten i elevenkäten är dock fortsatt låga kring dessa frågor. Det finns behov av en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen. Trots att andelen elever per studie- och yrkesvägledare är lägre i Malmös kommunala grundskolor jämfört med riket upplevs omfattningen av studie- och yrkesvägledare vara för liten. Det finns också ett behov av en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen. Kompetensförsörjning En god kvalitet förutsätter att det finns personal som kan leda och utveckla arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper från aktuell forskning i den praktiska verksamheten. Utifrån lägesbedömningen kan följande slutsatser kring huvudmannens kompetensbehov dras: Det är brist på behöriga lärare och fritidspedagoger. Malmö stads skolor har en något högre andel icke-legitimerade lärare än riksgenomsnittet. Alla verksamheter har ett stort rekryteringsbehov av utbildad personal. Det krävs därför ett målmedvetet arbete av såväl huvudman som skolledning för att alla elever ska få utbildning av behörig och kompetent personal. 4 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

Omfattande rekrytering av förstelärare. Det framgår tydligt i skolornas kvalitetsdokumentationer och i kvalitetsdialogerna att förstelärarna har en betydande roll i skolornas kvalitetsarbete. Det är positivt att förstelärarna används för att utveckla undervisningen på skolorna. Omfattningen av och inriktningen på tjänsterna har förutsättningar att förstärka och underlätta framtida utvecklingsarbete. Förstelärarreformen kan också bidra till att öka lärares status och därmed underlätta den framtida rekryteringen till skolorna. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att utifrån resultatuppföljning och analys identifiera utvecklings- och förbättringsområden. Dessa utgör beslutsunderlag och grund för fortsatt planering. På huvudmannanivå är syftet med uppföljningen också att säkerställa att verksamheterna arbetar på ett sådant sätt att de nationella målen nås. Följande slutsatser kan dras kring det systematiska kvalitetsarbetet: Huvudmannaperspektivet har förstärkts. Det samlade huvudmannaskapet innebär stora fördelar i styrning och ledning av verksamheterna. Ett strategiskt, långsiktigt, konsekvent och transparent arbete gentemot de nationella styrdokumenten på förvaltnings- och skolnivå är en nödvändig förutsättning för att Malmös skolor ska ha möjlighet att leva upp till de mål som ålagts dem. Rektorerna har ett starkt engagemang och en stark tilltro till sina verksamheters utvecklingsmöjligheter. Detta är en viktig förutsättning i det fortsatta utvecklingsarbetet och därmed en styrka för kommunen. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsatt utvecklas både på huvudmannanivå och skolnivå. Trots det stärkta huvudmannaperspektivet och utvecklingsarbetet med grundskoleförvaltningens styr- och ledingsmodell kvarstår områden inom det systematiska kvalitetsarbetet där utvecklingsarbetet bör fortskrida såväl på huvudmannanivå som på skolenhetsnivå. Grundskoleförvaltningen behöver t.ex. arbeta än mer systematiskt med att analysera sina resultat samt att dra lärdomar av insatser som genomförts. När det gäller skolenheternas kvalitetsarbete finns också utvecklingsbehov både vad gäller analys och systematik. 5 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

Inledning Syfte med rapporten Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. 1 Syftet med föreliggande rapport är att ge en lägesbedömning av verksamheterna inom grundskolenämndens ansvar; förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I lägesbedömningen ingår analyser av föregående läsårs resultat (2013/14). Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bl.a. utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan. Åtagandeplanen, som beskriver förvaltningens utvecklingsarbete det kommande året, styrs dessutom av nämndens budget. Under innevarande år har elevers måluppfyllelse och likvärdighet varit nämndens mål i budgeten. Ambitionen med lägesbedömningen är att ge både en sammanfattande och mer fördjupad bild av situationen i Malmö stads verksamheter. Rapporten ska förutom att beskriva situationen i grundskoleförvaltningens verksamheter även analysera orsakerna. I årets rapport beskrivs förvaltningens främsta utmaningar och styrkor. Dessa utmaningar och styrkor är kända sedan tidigare. Förhoppningen är att lägesbedömningen fördjupar kunskaperna kring dessa och att mer effektfulla åtgärder därmed kan vidtas i nämndens och förvaltningens fortsatta arbete. Där det är möjligt görs jämförelser med den lägesbeskrivning som presenterades för nämnden i november 2013. I årets rapporten görs en avgränsning till utbildningens kvalitet och sådana förutsättningar som påverkar detta direkt. Rapporten kommer därmed inte att exempelvis behandla det stora utbyggnadsbehov Malmö står inför när det gäller skolor och fritidshem. Denna utmaning är en förutsättning för att verksamhet ska kunna bedrivas överhuvudtaget. Utbyggnadsbehovet tas särskilt upp i grundskolenämndens budgetunderlag. Rapporten innehåller inte heller en heltäckande redovisning av alla de insatser och åtgärder som har påbörjats under året eller som planeras framöver. En sådan redovisning kommer att göras i samband med förvaltningens åtagandeplan. Framöver kommer åtgärder och insatser att följas upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten från sådana utvärderingar kan också ingå i en rapport som denna. I nuläget är det dock för tidigt att utvärdera eller se några större effekter av de insatser som initierats under nämndens första år. Underlag för rapporten Under 2014 har grundskolenämndens styr- och ledningsmodell implementerats och det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet har inneburit att grundskoleförvaltningen haft ett omfattande material som underlag för analyserna i denna rapport. En viktig del av underlaget består av statistik och sammanställningar kring elever, personal och resultat i verksamheterna. I sammanställningarna ingår 1 4 kap. 3-4 skollagen. 6 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

t.ex. rapporterna om elevenkäterna samt rapporten om kunskapsresultaten i grundskolan och grundsärskolan. Grundskoleförvaltningen har under året skapat och tagit fram flera olika statistiska sammanställningar som tidigare inte funnits på kommunnivå. Det gäller t.ex. uppgifter om kränkande behandling, frånvaro och lärares behörighet. 2 Förvaltningen har också genomfört mer fördjupade analyser på sådant material som även funnits tidigare, t.ex. elevenkäter och betygsresultat. I samband med att grundskolenämnden antog en ny resursfördelningsmodell räknades även en prognos för betygsutfallet fram för varje skola utifrån skolans elevsammansättning. I modellen ingår sju sociala variabler 3 som visat sig ha samband med måluppfyllelsen i Malmös skolor. Detta prognosvärde, eller en residual mellan prognosen och det faktiska utfallet, har också använts i vissa analyser. 4 Syftet med att utgå från en residual mellan prognos och utfall är att jämföra skolorna med sig själva utifrån de förutsättningar som gäller för varje skola. Resursfördelningsmodellen har också gjort det möjligt att ytterligare analysera skillnaderna mellan skolor med olika förutsättningar. Framöver kommer resursfördelningsmodellen och prognoserna innebära att kvalitetsskillnader mellan skolorna ytterligare kan analyseras, t.ex. skulle faktorer som utmärker skolor som får resultat över förväntat prognosvärde, oavsett vilka faktiska resultat som uppnås, kunna identifieras. Utöver grundskoleförvaltningens statistik samlar Skolverket in uppgifter kring elever, personal och resultat. Statistiken publiceras i Skolverkets databaser Jämförelsetal och SIRIS. I databaserna finns jämförbara uppgifter på riksnivå samt på kommun- och skolnivå. Statistiken i databaserna baseras på uppgifter som lämnats av huvudmännen för de olika verksamheterna. Den statistik som kommunen själv räknar fram brukar skilja sig något från de uppgifter som publiceras av Skolverket. Detta beror på skillnader i vissa beräkningar samt på att Statistiska centralbyrån, SCB (som samlar in uppgifterna på uppdrag av Skolverket), genomför vissa korrigeringar av uppgifterna efter insamlingen från skolorna. I Skolverkets statistik finns uppgifter som grundskoleförvaltningen inte har tillgång till, t.ex. uppgifter kring elevernas bakgrund och lärarnas behörighet. Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet ska varje skola dokumentera sitt kvalitetsarbete i s.k. kvalitetsrapporter och åtagande-/kvalitetsplaner. Kvalitetsrapporterna är en utvärdering av föregående läsårs utveckling och framgångsområden. Rapporterna ska bl.a. innehålla redovisningar av måluppfyllelsen och förändringar mot tidigare resultat, analyser av resultaten samt bedömningar om avsedda effekter har uppnåtts. I kvalitetsplanerna ska kommande läsårs utvecklingsområden beskrivas. Varje enhet ska prioritera egna utvecklingsområden samt två kommunövergripande för läsåret 2014/15 2 Eftersom dessa uppgifter samlats in för första gången finns det viss osäkerhet kring uppgifternas kvalitet. Bedömningen är dock att uppgifterna innehåller viktig information och att de är tillräckligt tillförlitliga för att komplettera andra uppgifter på kommunnivå. 3 Kön, invandringsår, föräldrarnas utbildningsnivå, antal vårdnadshavare, ekonomiskt bistånd, bostadsområdet och skolans elevsammansättning. 4 Denna residual kan jämföras med Skolverkets s.k. SALSA-värde. SALSA-modellen utgår dock bara från tre bakgrundsvariabler: kön, invandringsår och föräldrarnas utbildningsnivå. 7 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

(språkutveckling och elevernas arbetsmiljö). Kvalitetsdokumentationerna ska framför allt fungera som ett stöd i enheternas kvalitetsarbete, men utgör också tillsammans med det statistiska anlysunderlaget ett underlag för de kvalitetdialoger som genomförs mellan rektor, utbildningschef och kvalitetsavdelning samt mellan nämndens presidium, förvaltningsdirektör och utbildningschef under hösten. Såväl skolornas kvalitetsdokumentationer som det som framkommit i kvalitetsdialogerna utgör i sin tur underlag för analyserna i denna rapport. Analyserna har bl.a. gjorts under ett gemensamt analysseminarium med kvalitetsavdelningen och förvaltningsledningen. Underlaget för rapporten har ytterligare kompletterats med uppgifter från andra utredningar som gjorts av grundskoleförvaltningen under året. I underlaget ingår t.ex. utredningen om studie- och yrkesvägledningen samt om fritidshemmen. I rapportens källförteckning framgår vilket övrigt material som används vid analysen. Beskrivning av verksamhetsområdena Grundskolenämndens verksamheter styrs av skollag och förordningar samt läroplaner, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt Läroplan för grundsärskolan. Förskoleklassen och fritidshemmen omfattas av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer i tillämpliga delar av läroplanen. Verksamheterna styrs också av Skolverkets Allmänna råd. Allmänna råd är rekommendationer till hur skolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter. Råden ska följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Förskoleklassen är en frivillig skolform och ska erbjudas barn från och med höstterminen det år de fyller sex år. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 5 Tabell 1: Uppgifter om elever och personal i förskoleklass läsåret 2013/14 Malmö Riket Elever, antal i förskoleklass 2 905 109 943 Elever, andel (%) 5-åringar av befolkningen 1. Elever, andel (%) 6-åringar av befolkningen 92. Elever, andel (%) i fristående/enskild verksamhet 13. Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska 57 23 Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska med modersmålsstöd 77 39 Årsarbetare, antal i huvudmannens skolor 155 6 724 Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) 19 16 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen 6 6 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen 46 56 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen 30 21 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Grundskolan är en obligatorisk skolform och skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt 5 9 kap. 2 skollagen. 8 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 6 Tabell 2: Uppgifter om elever, personal och resultat i grundskolan läsåret 2013/14 Malmö Riket Elever, antal i huvudmannens skolor 21 305 920 997 Antal elever per skolenhet 296 188 Elever, andel (%) folkbokf i kommunen i annan kommuns skola 0. Elever, andel (%) folkbokf. i kommunen i fristående skola 16. Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever 46 23 Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever som deltar 76 54 Modersmålsundervisning, andel (%) elever som deltar utanför timplanbunden tid 100 58 Språkval, andel (%) elever som läser moderna språk 75 82 Personalststistik, andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen heltidtjänst 87 86 Personalstatistik, antal elever per lärare heltidtjänst 12 12 Behöriga till yrkesprogram, andel (%) i kommunala skolor 77 86 Behöriga till estetiskt program andel (%) i kommunala skolor 76 85 Behöriga till ek-, hu- och samhällsvetenskapsprogram, andel (%) i kommunala skolor 73 83 Behöriga till natur- och tekniskt program, andel (%) i kommunala skolor 73 81 Nått målen i alla ämnen, andel (%) i kommunala skolor 65 76 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, i kommunalla skolor 207 211 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal och SIRIS Grundsärskolan är en egen skolform som är anpassad för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Enligt skollagen kan utbildningen omfatta ämnen eller ämnesområden, eller en kombination av dessa. Den kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 7 Tabell 3: Uppgifter om elever och personal i grundsärskolan läsåret 2013/14 Malmö Riket Antal elever i huvudmannens skolenheter 279 9 346 Elever, andel (%) flickor i huvudmannens skolor 37 39 Elever, andel (%) i träningsskolan 42 38 Elever, andel i grundsärskolan, integrerade i grundskolan 3 13 Lärare, antal heltidstjänster 72 2 538 Lärare (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 90 88 Lärare (heltidstj), andel (%) med specialpedag.utb 47 30 Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) 4 3 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Fritidshemmet är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från 6 års ålder till och med vårterminen det år då de fyller 13 år. Fritidshemmet ska vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. 6 10 kap. 2 skollagen. 7 11 kap. 2 skollagen. 9 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 8 Tabell 4: Uppgifter om elever och personal i fritidshem läsåret 2013/14 Malmö Riket Elever, totalt antal inskrivna 13 210 425 945 Elever 6-9 år, andel (%) av befolkningen 79 82 Barn 10-12 år, andel (%) av befolkningen 34 20 Elever totalt, andel (%) i enskild regi 15,4 11 Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi 47 401 Anställda, antal årsarbetare, kommunal regi 489 18 048 Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., kommunal regi 56 56 Personaltäthet, antal elever per anställd, kommunal regi 14 13 Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, kommunal regi 23 21 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal 8 14 kap. 2 skollagen. 10 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

Föregående läsårs utvecklingsområden Under föregående läsår (2013/14) hade varje verksamhet (förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshemmen) ett kommungemensamt utvecklingsområde. Skolorna skulle i sina kvalitetsplaner för läsåret redovisa och analysera måluppfyllelsen inom området samt besluta om förbättringsåtgärder och resonera kring vad insatserna förväntades leda till. Senast den 1 september 2014 skulle skolorna följa upp sitt arbete i sina så kallade kvalitetsrapporter. Genomgången visar att skolorna har varit bra på att beskriva åtgärder och insatser kring språkutveckling i förskoleklassen. Skolorna använder sig av olika modeller och metoder för språkutveckling så som Bornholms-modellen, genrepedagogik och Att skriva sig till läsning (ASL). Det finns dock en skillnad i hur arbetet sker; från att mer allmänt arbeta med språkutveckling till ett mer målmedvetet och strategiskt arbete. Generellt sett har skolorna haft svårt att identifiera och belysa måluppfyllelsen inom utvecklingsområdet. Genomgången visar dock att skolor som gör egna screeningar och tester kring eleverna språkutveckling har lättare att se effekter av sitt arbete på elevnivå (elevernas språkutveckling, språk- och läsförmåga). Inriktningen har också gett en större språklig språkmedvetenhet i vissa skolor. Det påbörjade arbetet har också kunnat tas tillvara och vidareutvecklas när nu språkutveckling är ett kommungemensamt utvecklingsområde för alla verksamheter. Kvalitetsrapporterna visar att skolorna arbetat aktivt med inflytande i grundskolan. Insatserna har både rört inflytandet över gemensamma frågor (klassråd, elevråd, matråd m.m.) och inflytandet över den egna utvecklingen (delaktighet i det egna lärandet inom i lokal pedagogisk planering, egen elevtid eller mentorstid). Trots att det finns statistik från elevenkäten kring elevernas delaktighet och inflytande är det dock få skolor som följt upp måluppfyllelsen inom området. Få skolor har kommenterat en eventuell förbättring eller försämring i elevenkäten. Många skolor tar i kvalitetsdialogerna upp att det finns en skillnad mellan lärarnas och elevernas syn på inflytande och i vilken grad eleverna får vara med att bestämma. Med anledning av detta har frågorna i elevenkäten förändrats inför 2015. Förändringen innebär också att frågorna bättre svara mot formuleringarna i skolförfattningarna. Likväl visar analyser av elevenkäten i grundskolan att 17 skolor förbättrat sitt resultat på frågorna kring inflytande och delaktighet med mer än 10 procentenheter mellan 2012 och 2013. Enligt skolornas beskrivningar av grundsärskolans utvecklingsområde, bedömning, framgår det att det varit svårt att förankra formativ bedömning hos eleverna. De generella insatser som har gjorts i skolorna kring bedömning har inte heller varit användbara i grundsärskolan som behöver mer specifika insatser anpassade för elevgruppen. Genomgången av fritidshemmens kvalitetsrapporter visar att de mål som formulerats och de insatser som genomförts kring lärande har varit mer konkreta i fritidshemmen jämfört med övriga verksamheter. Lärandet på fritidshemmen har också uppmärksammats och ett utvecklingsarbete pågår. Genomgången av kvalitetsplanerna visar dock att flera rektorer upplever att 11 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

bristen på utbildad personal innebär att det är svårt att bedriva ett utvecklingsarbete i fritidshemmen. Kommungemensamma utvecklingsområden 2014/15 Utifrån grundskolenämndens beslut att elevers måluppfyllelse och likvärdighet är de två övergripande mål som hela förvaltningen ska arbeta för, har förvaltningen prioriterat språkutveckling och elevernas arbetsmiljö som kommungemensamma utvecklingsområden läsåret 2014/15. Dessa områden ska genomsyra hela förvaltningens arbete, från förvaltningsnivå till skolenhetsnivå, och de gäller samtliga skolformer och verksamheter. Både skolor och fritidshem ska således planera, genomföra, följa upp och analysera ett utvecklingsarbete inom dessa båda områden. Samtidigt varierar skolornas respektive arbete inom de båda områdena beroende på skolans utgångsläge och behov. Utöver skolornas arbete, ska förvaltningens stödjande resurser ha ett tydligt fokus på utvecklingsområdena. Skolornas identifierade utvecklingsområden 2014/15 Utöver insatser inom de prioriterade områdena har Malmö stads rektorer i åtagande-/ kvalitetsplaner för 2014/15 angett vilka ytterligare utvecklingsområden de kommer att arbeta med under året, samt vilka aktiviteter som skolorna planerar att genomföra inom varje område. Nedanstående diagram visar hur stor andel av stadens skolor som valt att arbeta med aktiviteter inom respektive område. 9 Diagram 1: Andelen skolor som valt att arbeta med aktiviteter inom respektive område läsåret 2014/15. 80% 70% 76% 60% 50% 50% 40% 36% 30% 20% 22% 19% 16% 10% 11% 11% 0% Kunskaper Bedömning och betyg Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Rektors ansvar Skola och hem Skolan och omvärlden Övergång och samverkan Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Drygt tre fjärdedelar av samtliga skolor har valt att arbeta med en eller flera insatser inom området Kunskaper. Inom området har skolorna framför allt planerat aktiviteter som på olika sätt berör matematikundervisning samt språkutvecklande arbete. 9 En kategorisering av de aktiviteter som varje skola har valt att arbeta med inom respektive område redovisas i bilaga 1. 12 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

Hälften av stadens skolor har valt att utveckla Bedömning och betyg under läsåret. Den absoluta majoriteten av de skolor som valt området har planerat aktiviteter som på olika sätt berör formativ bedömning. Även kollegialt lärande, sambedömning och likvärdig bedömning är teman för de aktiviteter som planerats. En stor andel av de skolor som valt att arbeta med Normer och värden har planerat aktiviteter som direkt fokuserar på innehållet i skolans värdegrundsoch likabehandlingsarbete eller formerna och organiseringen av detta. Några skolor har valt ett tydligt fokus på normkritiskt och/eller genusinriktat arbete. Formellt inflytande genom elevråd eller liknande är den vanligaste inriktningen när det gäller aktiviteter inom området Elevers ansvar och inflytande, men även olika typer av formativt arbetssätt samt demokrati och inflytande är vanliga ingångar för de aktiviteter som ska genomföras. Närmare en femtedel av skolorna i staden har valt att arbeta med aktiviteter inom området Rektors ansvar. Framför allt handlar det då om aktiviteter som har koppling till trygghet och studiero, men även den generella organiseringen av skolan och elevhälsan. Olika aktiviteter kring delaktighet och kommunikation är de huvudsakliga ingångarna för de skolor som planerat att arbeta med området Skola och hem. Ungefär var sjätte skola har valt att arbeta med området under läsåret. Strax under var tionde skola har planerat att under läsåret arbeta med aktiviteter kopplade till Skolan och omvärlden. Aktiviteterna som planerats skiljer sig mycket åt och fokuserar bland annat på en utveckling av IKTarbetet, övergripande arbete med rutiner och planer samt kontakt med föreningar och kulturliv. Det avslutande området, Övergång och samverkan, har precis som Skolan och omvärlden valts av lite mindre än var tionde skola. Inriktningen på aktiviteterna inom området ligger framför allt på utveckling av övergripande rutiner och planer, men några skolor har även planerat att konkret arbeta med övergång och samverkan såväl mot andra som inom den egna skolan. Vid de dialoger som genomförts har ett antal områden identifierats där skolorna behöver och/eller önskar stöd från förvaltningen. Det område som flest uppger att de har behov av stöd i är det systematiska kvalitetsarbetet, företrädesvis vid analys och planering. Många skolor uppger även att de har behov av stöd när det gäller formativt arbetssätt, bedömning, språkutveckling och kollegial handledning. Skolorna har också uttryckt stödbehov när det gäller IT, hur skolan kan bemöta utåtagerande elever samt pedagogisk utveckling i grundsärskolan. 13 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

Huvudmannens utmaningar och styrkor Utifrån de underlag som föreligger har grundskoleförvaltningen identifierat elva utmaningar och sex styrkor för det fortsatta utvecklingsarbetet på huvudmannanivå. Utmaningarna och styrkorna har identifierats utifrån ett huvudmannaperspektiv i syfte att uppfylla skollagens och de allmänna rådens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Skolornas sammanlagda utvecklingsområden och huvudmannens utmaningar behöver därmed inte alltid stämma överens. Få skolor har t.ex. valt närvaro som ett utvecklingsområde eftersom det anses röra en liten elevgrupp eller enskilda elever, men på huvudmannanivå kan den samlade bilden visa på ett område som är i behov av övergripande insatser. Analyser i kvalitetsarbetet omfattar förutsättningar, genomförande och resultat. I följande avsnitt redovisas inledningsvis utmaningar som kan utläsas i de resultat som följs upp inom kommunens verksamheter. Därefter redovisas ett visst antal utmaningar inom förutsättningar och genomförande. Vissa utmaningar som identifierats rör specifika områden, t.ex. frånvaro i grundskolan medan andra är generella och påverkar verksamheterna mer övergripande, t.ex. lärandemiljöer. Resultaten presenteras utifrån elevernas olika förutsättningar. Övriga utmaningar rör sådana förutsättningar som verksamheterna kan påverka. I två av förvaltningens verksamheter, förskoleklassen och fritidshemmen, finns i nuläget inga mått på i vilken grad verksamheterna uppfyller målen för verksamheten. I fritidshemmet finns t.ex. inga prestationskrav på eleverna och därmed heller inga betyg eller omdömen att analysera. När det inte finns några resultatmått så utgår kvalitetsbedömningen utifrån olika förutsättningar för verksamheten istället. Dessa redovisas under respektive utmaning. Utmaningar Kunskapsresultaten Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 10 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 11 Även grundskolans och grundsärskolans läroplaner slår fast att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Läroplanerna tydliggör också att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar 10 1 kap. 4 skollagen. 11 3 kap. 3 skollagen. 14 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

har svårt att nå målen för utbildningen. På samma sätt har skolan ett ansvar att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det ska skolan göra genom att medvetet arbeta med det sätt som den bemöter och bedömer flickor och pojkar på. Läroplanen pekar också ut skolans ansvar att motverka traditionella könsmönster och ge utrymme för alla elever att pröva och utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. I följande avsnitt redovisas en sammanfattande och fördjupad analys av kunskapsresultaten inom grundskolan och grundsärskolan. Sammanfattningen utgår från uppgifter som redovisas i rapporten om kunskapsresultaten i grundskolan och grundsärskolan 2013/14. Resultatskillnader mellan skolor Grundskoleförvaltningens analyser av betygsresultaten från våren 2014 visar att resultaten i Malmö stads grundskolor förbättras. Behörigheten till gymnasieskolan och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat, liksom det genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både läst och klarat godkänt i moderna språk. De senaste årens förskjutning mot ett bredare kunskapsfokus i alla ämnen, är sannolikt en bidragande orsak till den positiva utvecklingen av elevernas meritvärde. Analyserna visar också att skillnaderna mellan skolorna i kommunen minskar. Det kan bl.a. förklaras med att skolor med låga resultat har lagts ner men också av att andra skolor med låga resultat har förbättrat sina resultat under året. Skillnaderna mellan skolorna är dock fortsatt stora vilket är ett likvärdighetproblem för kommunen. Resultatskillnader mellan skolor är bl.a. en effekt av segregationen. På grund av den stora bostadssegregationen i Sverige och Malmö fördelas elever med olika förutsättningar inte jämnt över stadens skolor. Elever tenderar att gå i skolan tillsammans med andra elever med liknande hemförhållanden. Därför får resultatskillnaderna mellan olika elevgrupper utifrån socioekonomiska faktorer stor effekt på skolornas olika resultat. För att utjämna skillnaderna mellan skolorna har Malmös grundskolenämnd beslutat om en ny resursfördelningsmodell. I samband med det räknades även en prognos för betygsutfallet fram för varje skola utifrån skolans elevsammansättning. Syftet med att utgå från en residual mellan prognos och utfall är att jämföra skolorna med sig själva utifrån de förutsättningar som gäller för varje skola. Analyser visar att överensstämmelsen mellan prognos och utfall i regel är hög. I genomsnitt förväntades 77,7 procent av eleverna i årskurs 9 få godkänt i svenska, engelska och matematik våren 2014. Det faktiska utfallet var 77,1 procent. I bilaga 2 redovisas prognos och faktiskt utfall för alla kommunala grundskolor. Bilagan visar att prognosen skiljer sig mycket mellan olika skolor men också att det finns skolor som har resultat över förväntat läge liksom skolor som har resultat under förväntat läge. Framöver kommer resursfördelningsmodellen och prognoserna innebära att kvalitetsskillnader i skolor ytterligare kan analyseras (se beskrivning i Inledning). Denna lägesbedömning utgår dock framför allt från analyser av resultatskillnader mellan olika elevgrupper eftersom resursfördelningsmodellen och användning av prognosen implementerats under innevarande år. Att följa 15 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

olika elevgruppers utveckling är dessutom fortsatt viktigt att göra med anledning av skolans kompensatoriska uppdrag. Resultatskillnader mellan olika elevgrupper Kunskapsresultaten mellan Malmös elever skiljer stort. Den största förklaringsfaktorn till elevernas skilda resultat är deras vårdnadshavares utbildningsbakgrund vilket även gäller i riket. Barn till lågutbildade föräldrar har i snitt ett meritvärde som ligger 70 poäng lägre än barn till högutbildade föräldrar. Den stora skillnaden mellan dessa grupper har i stort sett legat konstant över en längre tid. Det senaste läsåret har dock elever med lågutbildade föräldrar förbättrat sitt resultat i förhållande till elever med högutbildade föräldrar. Diagram 2: Genomsnittligt meritvärde utifrån vårdnadshavarnas olika utbildningsnivåer 2004-2014 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Skolverkets databas SIRIS Malmö - förgymn. utb. Riket - förgymn. utb. Malmö - gymn. utb. Riket - gymn. utb. Malmö - eftergymn. utb. Riket - eftergymn. utb. Förklaringen till att den stora resultatskillnaden mellan grupperna i stort består år från år är komplex. Trots stor kunskap, medveten pedagogik och ett starkt fokus på det kompensatoriska uppdraget har skolan, varken i Malmö eller i riket, lyckats bryta sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och elevernas kunskapsresultat. Dock finns det enskilda skolor i staden som har visat tecken på att de genom ett medvetet arbete med ett långsiktigt strategiskt och pedagogiskt förhållningssätt lyckas bryta sambandet. 16 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

Kunskapsresultat (läsåret 2013/2014) Diagram 3: Kunskapsresultat utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå 2013/14 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel elever med högutbildade föräldrar (läsåret 2013/2014) Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Grundskoleförvaltningen använder i detta diagram det kunskapsresultatvärde som tagits fram för samtliga skolor utifrån andelen elever på skolan som i årskurs 3, 6 och 9 (eller den/de årskurser av dessa som fanns på skolan) nått målen i alla ämnen på de nationella proven, genom betygen (i årskurs 6 och 9) samt genom måluppfyllelseundersökningen (i årskurs 3). Kunskapsresultatvärdet är medelvärdet av dessa olika resultat. Kunskapsresultatet har sedan satts i relation till andelen elever på respektive skola som har högutbildade föräldrar. I förra årets rapport framkom att könsskillnaderna i kunskapsresultaten ökade. Årets rapport över kunskapsresultaten visar emellertid att pojkarna i Malmö förbättrat sina resultat tydligt vilket inneburit att de närmat sig flickornas nivå av måluppfyllelse. Liksom i landet i övrigt skiljer sig dock resultaten mellan flickor och pojkar fortfarande stort. Flickor presterar genomgående högre resultat i alla årskurser och i alla ämnen med undantag av idrott. Störst könsskillnad finns inom ämnet svenska, särskilt inom svenska som andra språk. Skillnaden finns i alla årskurser. Skillnaderna mellan pojkar och flickor ökar i de betygsgivande årskurserna jämfört med de omdömesgivande årskurserna. Sammantaget ligger flickornas meritvärde i årskurs 9 i snitt cirka 20 poäng högre än pojkarnas. Gymnasiebehörigheten skiljer dock inte så stort mellan könen. Andelen gymnasiebehöriga pojkar är cirka 1,5 procentenhet lägre än andelen behöriga flickor. I kvalitetsdialogerna förklaras könsskillnaderna i resultat med flera olika orsaker. Delvis anses flickor generellt mogna tidigare vilket innebär att deras förutsättningar att tidigt ta till sig kunskap är bättre. Framföra allt kan dock könsskillnaden förklaras med att det råder en s.k. antipluggkultur bland pojkarna. Detta är också den förklaring som anges på nationell nivå. 12 Eftersom idrott är det enda ämne som går emot den allmänna trenden i Malmö stad, förstärks bilden av att kulturen med könsstereotypa ingredienser samt förebilder alternativt bristen på förebilder spelar stor roll i pojkars och flickors utbildning. Detta har skolan, trots det kompensatoriska uppdraget och flera års satsningar av jämställdhet och genuspedagogik, inte lyckats förändra. 12 Skolverket (2006). Könsskillnader i måluppfyllelse. Rapport 287 17 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

Utöver vårdnadshavarens utbildningsbakgrund och kön är även elevens svenska eller utländska bakgrund en determinant för elevens skolresultat. Analyser visar att det framför allt är nyanlända elever som har svårt att uppnå målen i skolan. Lägst meritvärde har nyanlända elever som anlänt till Sverige högst fyra år före examen. Endast 20 procent av dessa lämnar grundskolan behöriga för gymnasieskolan. Trots att det framför allt är nyanlända som har svårt att nå målen är den tillgängliga statistiken ofta uppdelad på svensk eller utländsk bakgrund 13. Skolverkets uppgifter i databasen SIRIS visar t.ex. att elever i Malmö med utländsk bakgrund har haft ett lägre meritvärde än genomsnittet för elever med utländsk bakgrund i riket under en lång period. Samtidigt har elever med svensk bakgrund haft ett högre resultat än motsvarande grupp i riket. Elever med utländsk bakgrund i Malmö har dock förbättrat sitt resultat de senaste åren, medan trenden har varit det motsatta i riket. Föregående läsår hade därmed elever i Malmö med utländsk bakgrund ungefär samma meritvärde som motsvarande grupp i riket. Malmö elever med svensk bakgrund har också förbättrat sina resultat de senaste åren, med undantag för det senaste läsåret. Diagram 4: Kunskapsresultat utifrån utländsk bakgrund 2004-2014 240 230 220 210 200 190 180 170 160 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Malmö - utl. bakgr. Riket - utl. bakgr. Malmö - sv. bakgr. Riket - sv. bakgr. Källa: Skolverkets databas SIRIS Det kan finnas samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevens svenska eller utländska bakgrund. Föräldrarnas utbildningsnivå är den starkaste förklaringsfaktorn för elevernas resultat. I de fall utländsk bakgrund sammanfaller med låg utbildningsnivå förklaras förbättringarna i diagram 4 med förbättringarna i diagram 2. Resultatskillnader mellan och inom ämnen Malmös skolelevers resultat skiljer sig stort mellan olika skolämnen. I årskurs 9 har eleverna högst resultat i svenska, med 96 % godkända elever, och lägst resultat i svenska som andra språk, med 70 % godkända elever. 13 Elever som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands. 18 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

Diagram 5: Andel elever i årskurs 9 som klarat respektive ämne 2013/2014 100% 90% 80% 70% 60% 96% 94% 93% 93% 92% 92% 91% 90% 88% 88% 87% 86% 86% 86% 85% 84% 84% 82% 70% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SV M2 MU SL ML BL HKK TK EN RE GE BI HI SH FY IDH KE MA SVA Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Skillnaderna mellan svenska och svenska som andra språk kan delvis förklaras med elevernas olika förutsättningar, framför allt vad gäller språkbakgrunden, men också när det gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund. I kvalitetsdialogerna framkommer det att eleverna som läser svenska som andraspråk, inte bara har ett annat språk som modersmål, utan även har föräldrar med lägre, eller ingen utbildning. Segregation i Malmö stad, som innebär att många elever med svenska som andra språk går på samma skolor, påverkar dessutom eleverna möjligheter till en god språkutveckling i svenska. De höga resultaten i moderna språk och i modersmål förklaras av att dessa ämnen är valfria och det därför huvudsakligen är studiemotiverade elever som läser dem. Malmös elever visar också relativt höga resultat inom de praktiskt-estetiska ämnena. Kvalitetsdialogerna visar att eleverna många gånger tycker att det praktiska skolarbetet är lättare att ta till sig och är mer motiverande. Därutöver framkommer att en förklaring också kan vara att det ställs lägre krav i de praktiskt-estetiska ämnena och att lärarna lägger mindre vikt vid kursplanernas krav. Det är också värt att notera att undervisningen i de praktiskt estetiska ämnena i högre utsträckning genomförs av obehöriga lärare (mer om detta i avsnittet om Behörighet och rekrytering). I det sammanhanget är det möjligen mer förvånande att idrott och hälsa visar så låga resultat (84 % godkända i årskurs 9). Det låga resultatet i idrott kan till viss del förklaras av Malmöelevernas svaga simkunskaper. Från och med hösten 2014 har kommunen därför infört obligatorisk simundervisning för alla elever i åk 2. Målet är att alla elever i Malmö ska vara simkunniga och få samma förutsättningar att lyckas. Ämnet idrott och hälsa är intressant av flera skäl det är också det enda skolämnen där pojkarnas resultat överstiger flickornas (mer om detta i avsnittet om resultatskillnader mellan olika elevgrupper). Av de ämnen som alla elever studerar har matematiken lägst resultat, endast 82 % godkända i årskurs 9. Vid en jämförelse av de elever som inte uppnår gymnasiebehörighet, framgår att en stor majoritet av dessa (80 %) inte har klarat att få godkänt betyg i matematik. Således är matematikresultatet den 19 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

enskilt viktigaste faktorn för att förklara varför så många elever lämnar grundskolan utan att vara behöriga för gymnasieskolans nationella program. Sedan flera år tillbaka medverkar många skolor i Skolverkets satsning Matematiklyftet. Något resultat av den satsningen går ännu inte att skönja bland elevernas kunskaper. Eleverna uppfattar ofta matematik som ett svårt ämne eftersom detta är en signal som ges av det omgivande samhället i form av föräldrar, lärare och andra vuxna. Detta kan påverka elevernas förväntan vilket kan ge ett lägre resultatutfall. Även kvaliteten på undervisningen och bristen på behörig personal ges som förklaring till den låga måluppfyllelsen. Även ämnena fysik och kemi visar låga resultat, liksom även t.ex. samhällskunskap, historia, biologi och religion. De bristande kunskaperna i matematik och svenska, dvs. främst svenska som andra språk, påverkar måluppfyllelsen inom samtliga dessa ämnen. Även inom grundsärskolan skiljer sig elevernas resultat inom olika ämnen. 14 Högsta betyget (A) förekommer nästan inte inom något ämne. I avgångsbetygen för årskurs 9 läsåret 2013/2014 sattes endast betyget A i engelska och musik. Teknik är det ämne som visar upp lägst resultat, där fick mer än hälften av eleverna det lägsta betyget. Under läsåret gick totalt 279 elever i grundsärskolan. Att bryta ner resultatet per kön är problematiskt eftersom antalet elever är så få. Resultatskillnader mellan årskurser Måluppfyllelsen skiljer stort mellan olika årskurser. Vid läsårsslutet 2013/2014 hade 88 % av eleverna i årskurs 1 bedömts nå målen för undervisningen i alla ämnen. I årskurs 7 hade 51 % av alla elever godkänt betyg i alla ämnen. Under de första skolåren försämras måluppfyllelsen för varje årskurs. Försämringen pågår till och med fjärde klass. Under årskurs 4 till 6 ligger sedan måluppfyllelsen ungefär stilla. Sedan försämras den ytterligare i årskurs 7, för att därefter förbättras igen i årskurs 8 och 9. Diagram 6: Måluppfyllelse per årskurs 2013/14. 100% 88% 90% 80% 80% 77% 70% 64% 66% 63% 65% 60% 50% 51% 54% 40% 30% 20% 10% 0% Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Andel elever som nått målen i alla ämnen - betyg (åk 6-9) och omdömen (åk 1-5) Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad 14 Elever i grundsärskolan betygssätts om deras vårdnadshavare önskar att det ska ske. Samma nationella betygsskala som inom grundskolan används. Betyget F och streck används däremot inte. 20 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014

När eleverna byter lärare i årskurs 7, sätter många lärare av tradition relativt återhållsamma betyg och förväntar sig att eleverna ska kämpa sig till bättre betyg under de sista åren i grundskolan. Trots att betygssystemet ändrats och blivit mycket tydligare i förhållande till kunskapskraven, framkommer i kvalitetsdialogerna att ovanstående bedömningstradition finns kvar. De allra flesta elever höjer sig således något betygssteg och många meritpoäng för varje årskurs fram till slutbetyget i nionde klass. Skillnader mellan nationella prov och omdömen/betyg De nationella ämnesproven ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och även fungera som stöd för betygssättning. Rapporten över kunskapsresultaten visar, precis som konstaterades i föregående års rapport, att betygen i årskurs 6 och 9 i huvudsak överensstämmer med ämnesprovsresultaten. Statistiken visar emellertid att Malmö stads lärare i genomsnitt ger sina elever högre omdömen/betyg än resultaten på de nationella proven. Det kan bl.a. förklaras av tidsskillnaden mellan de nationella proven och betygssättningen 15 samt av att den betygssättande läraren väger in ytterligare andra delar av elevernas kunskaper än vad som prövas i de nationella proven. I årskurs 3 är skillnaden mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras omdömen markant. 44 % av eleverna i årskurs 3 klarade godkänt på båda de nationella proven i svenska respektive matematik. Samtidigt fick 77 % av eleverna godkänt i alla ämnen. Diagram 7: Måluppfyllelse och nationella provresultaten per årskurs 2013/14. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 88% 80% 77% 44% Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad 64% 63% 66% 65% 57% 58% 54% 51% Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Andel elever som nått målen i alla ämnen - betyg (åk 6-9) och omdömen (åk 1-5) Andel elever som nått målen i alla ämnen på ämnesproven I årskurs 9 är det skillnad mellan hur mycket högre betyg (jämfört med nationella provet) som eleverna får i matematik och no än i engelska. I engelska får 11 % av eleverna ett högre betyg än sitt resultat på nationella provet, i matematik får 35 % och i fysik får 48 % av eleverna det. I kvalitetsdialogerna anges det flera olika förklaringar till skillnaden. I analysen av vad denna skillnad beror på måste det låga resultatet i matematik som helhet vägas in. Matematik är det ämne som alla elever läser där stadens skolor visar lägst resultat. En 15 Efter att de nationella proven genomförts kan eleverna fått stöd och därmed kunnat uppnå målen. 21 Grundskoleförvaltningen Lägesbedömning 2014