Dagvattenutredning Rackarberget

Dagvattenutredning Rackarberget 2016-05-13 15U26708 Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2015-001530, 2016-11-28

Uppdrag nr. 15U26708 Sida 1 (25) PM Uppdragsnamn Rackarberget Uppsala kommun Rackarbergsgatan Dagvattenutredning Uppsalahem AB Annika Billstam Box 136 751 04 Uppsala Uppdragsgivare Uppsalahem AB Annika Billstam Vår handläggare Oscar Svensson Datum 2016-05-13 Rev datum 2016-08-17 Mall: VS-13156-Uppdrag Version: 4.0 Status: Godkänd Dokument: VS-13156-Uppdrag.docx Sparat: 2016-08-17 11:35 Bjerking AB Box Postnr Ort Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Sida 2 (25) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund och syfte... 4 Underlag... 4 Förutsättningar... 4 3 Planområdet och dess förutsättningar... 5 Geologiska förutsättningar... 7 Befintliga ledningar och anslutningspunkter... 8 Recipient och dess status... 9 Ekologisk status... 9 Kemisk status... 9 4 Flödesberäkningar... 10 Beräkningsförutsättningar... 10 Flöden före och efter exploatering... 10 Beräknad fördröjning... 11 Föroreningsberäkningar... 12 5 Åtgärder... 13 Fördröjning- och reningsmetoder... 13 Makadammagasin... 13 Skelettjord... 14 Rain gardens... 15 Rasteryta... 16 Åtgärdsförslag... 18 Åtgärdsförslag område 1 och 2... 18 Åtgärdsförslag område 3... 18 Åtgärdsförslag område 5... 19 Föroreningsreduktion... 20 Alternativa åtgärdsförslag... 20 Skötsel av förslagna anläggningar... 21 6 Slutsats... 21 7 Bilagor... 22 Bilaga 1... 22 Bilaga 2... 24

Sida 3 (25) 1 Sammanfattning Bjerking har på uppdrag av Uppsala Hem tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Luthagen 61:1, 61:2 och 61:3 i Uppsala kommun. Planområdet yta uppgår till 7,4 hektar och det finns idag ett flertal studentbostäder. På området planeras bland annat ytterligare 428 lägenheter anläggas. Syftet med utredningen är att beskriva dagens situation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär för dagvattenflödet samt föroreningstransporten från området. Förutsättningen för utredningen är att området inte får släppa mer än 60 l/s per hektar. Exploateringen ska inte heller försämra möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna för Fyrisån. De uppsatta kraven visas kunna uppfyllas genom anläggning av makadammagasin om totalt 197 m 3. Den föreslagna lösningen kommer att resultera i flödena från området kommer minska i jämförelse med dagens flöden. Föroreningshalterna före och efter exploateringen kommer inte skiljas åt i någon större utsträckning. Till följd av mer hårdgjorda ytor kommer dock mängderna föroreningar att öka efter exploateringen. Resultat visar att rening i makadammagasin kommer vara tillräckligt för att uppnå riktvärde 2M samt erhålla mindre mängder föroreningar jämfört med före exploateringen. Trots att makadammagasin räcker för att uppfylla uppsatta krav föreslås även andra dagvattenanläggning som kan integreras mer med omkringliggande landskap såsom skelettjordar, rain gardens och rasterytor.

Sida 4 (25) 2 Bakgrund och syfte Bjerking har på uppdrag av Uppsala Hem tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Luthagen 61:1, 61:2 och 61:3 i Uppsala kommun. Planområdet yta uppgår till 7,4 hektar och det finns idag ett flertal befintliga studentbostäder. Området planeras förtätas med ytterligare 428 lägenheter. Syftet med utredningen är att beskriva dagens situation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär för dagvattenflödet samt föroreningstransporten från området. Underlag - Illustrationsplan, skiss i dwg-format daterad 2016-05-12. - Kravspecifikation för dagvattenutredning för Rackarberget, 2016-03-29. - Svenskt Vattens Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (2011). - Svenskt Vattens Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande (2011). - Svenskt Vattens Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten (2016). - Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009. - Jordartskarta från SGU. - VISS Vatteninformationssystem Sverige. Förutsättningar Uppsala Vatten har tagit fram kriterier som ställer krav på maximalt flöde och rening från planområdet. Utflödet får vara maximalt 60 l/s, ha vid ett regn med återkomsttiden på 10 år och 10 minuter varaktighet. Vid dimensionering av dagvattenanläggningar ska klimatfaktor 1,25 användas. Dagvattnets föroreningshalter och årsmängder från området får inte hindra recipienten Fyrisån att uppnå miljökvalitetsnormen.

Sida 5 (25) 3 Planområdet och dess förutsättningar I planområdet finns idag 769 studentlägenheter som är byggda i mitten av 70-talet. Området avgränsas av Luthagsesplanaden i väst, Rackarbergsgatan i norr och öst samt S:t Johannesgatan i syd. Omgivningen består främst av flerbostadshus med gröna innegårdar. De befintliga husen avvattnas direkt till ledningsnätet utan att passera något renings- eller fördröjningssteg. I Figur 1 ses en karta över området där planområdet är markerad med en röd linje. Luthagsesplanaden Rackarbergsgatan S:t Johannesgatan Figur 1. Karta över planområdet. Planområdesgränsen är markerad med röd linje.

Sida 6 (25) Området planeras att exploateras i enlighet med illustrationsplan, se Figur 2. Exploateringen skulle innebära ytterligare 428 nya lägenheter. I figuren är planområdet uppdelat i mindre delavrinningsområden. Delavrinningsområde 1 och 4 kommer inte beröras av exploateringen mer än ett fåtal parkeringsplatser som planeras anläggas. I övriga delavrinningsområden planeras tillkommande byggnader. I område 2 planeras en ny förskola som kommer ersätta en redan befintlig förskola. Liknande utbygge planeras ske i område 5 där en befintlig livsmedelshandel ersätts med en ny. Exploateringen medför en högre andel hårdgjord yta och därav högre dagvattenflöden. Förbindelsepunkter för område 3 (norrut på Rackarbergsgatan) tar emot tak- och dränvatten för fastigheter markerade med en 3:a i Figur 2. Figur 2. Bearbetad illustrationsplan, 2016-05-12, över området. De orangemarkerade områdena illustrerar nya fastigheter som planeras byggas. Siffrorna visar benämningarna på delavrinningsområdena. Till område 3 avvattnas de mittersta husen.

Sida 7 (25) Geologiska förutsättningar I Figur 3 nedan framgår jordarter inom planområdet framtagna av SGU. Större andel av planområdet vilar på glacial och postglacial lera och en mindre del på berg. Perkolationen i områdets förväntas vara låg då både lera och berg har mycket låga infiltrationsegenskaper. Området är beläget på en kulle där som lutar mer mot väster. Marknivåerna varierar mellan höjderna +23 och +14 meter. För att säkerställa vilka olika jordarter som finns inom planområdet och deras mäktigheter bör en geoteknisk undersökning bör utföras. Denna kan sedan användas som ett säkrare underlag för positionering av magasin och eventuella ledningar. Berg Glacial lera Postglacial lera Figur 3. Jordarter, planområdesgräns utmärkt med röd linje. Planområdet består till största del av glacial och postglacial lera samt berg.

Sida 8 (25) Befintliga ledningar och anslutningspunkter Planområdet är idag redan uppkopplat på ledningsnätet med tre serviser som ansluts mot Luthagsesplanaden, fyra mot Rackarbergsgatan och en mot S:t Johannesgatan, se Figur 4. Dagvatten leds slutligen till recipienten Fyrisån. En spillvattenledning i planområdets västra del ligger i vägen för en av de nya fastigheterna som planeras anläggas och måste därmed flyttas. Enligt Uppsala Vatten fungerar den del av planområdet som angränsar Luthagsesplanaden som en sekundär avrinningsväg för bland annat Kåbo, Eriksberg och Ekeby vid kraftig nederbörd. Det finns därav en förhöjd översvämningsrisk i dessa områden vilket bör tas i aktning vid exploateringen och höjdsättning av byggnader. Luthagsesplanaden Rackarbergsgatan Förhöjd översvämningsrisk Spillvattenledning som kommer flyttas S:t Johannesgatan Figur 4. Befintliga ledningar i planområdet och dess omgivning. Lila linjer utmärker delavrinningsområdena och den gula linjen planområdet. Varje delavrinningsområde avvattnats med anslutande serviser som är utmärkta med orangea cirklar. De svarta pilarna illustrerar dagvattnets flödesriktning i de befintliga dagvattenledningarna. De gröna linjerna i gatan är dagvattenledningar och de röda linjerna är spillvattenledningar.

Sida 9 (25) Recipient och dess status Dagvattnet från planområdet leds via dagvattennätet till är Fyrisån. Nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för Fyrisån hämtat från länsstyrelsens vatteninformationssystem (VISS): Ekologisk status Gällande ekologisk status (2016): Måttlig ekologisk status utifrån biologiska parametrar som indikerar övergödningsproblematik. Uppmätta fosforhalter visar mer än dubbelt så höga än beräknade bakgrundshalter. Övergödningsproblemen rör främst nedre delarna av Fyrisån. Kvalitetskravet god ekologisk status med tidsfrist 2021 har satts upp. Förslagna åtgärder för att förbättra ekologisk status är anläggning av fiskväg och ekologiskt funktionella kantzoner samt muddring av förorenade sediment. Kemisk status Gällande kemisk status (2016): Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus utifrån föroreningshalter. Ett undantag gällande kvicksilver har tagits fram då dessa bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster. Skälet för undantaget är att det bedöms tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemiskstatus. Krav att uppnå god kemisk ytvattenstatus. Sverige har en stor mängd av det nedfallande atmosfäriska kvicksilvret under lång tid ackumulerats skogsmarkens humuslager, varifrån det kontinuerligt sker ett läckage till ytvattnet med påföljande ackumulering i vattenlevande organismer och fisk. Kvalitetskravet god kemisk ytvattenstatus har satts upp utan tidsfrist. Undantagskrav har gjorts för kvicksilver och bromerande difenyleter då det inte anses möjligt att uppnå god status för dessa innan 2021.

Sida 10 (25) 4 Flödesberäkningar Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vattens P110. För att kompensera för eventuellt ökad regnintensitet i framtiden har en klimatfaktor på 1,25 multiplicerats med det beräknade dimensionerande flödet för beräkningar efter exploateringen. Ett regn med återkomsttid på 10 år med 10 minuters varaktighet används vid dimensionering av fördröjningsmagasin. Beräkningsförutsättningar Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: Planområdet uppgår till 7,4 ha. Dimensionerande flöden har beräknats med Dahlströms modifierade ekvation (2010) enligt Svenskt Vatten P104. Beräkningar är gjorda med ett regn som har en återkomsttid på 10 år med en varaktighet på 10 minuter. Klimatfaktor är satt till 1,25. Flöden före och efter exploatering I Tabell 1 nedan redovisas framräknade dagvattenflöden före exploateringen. Fler värdesiffror än de som presenteras i tabellen har använts vid flödesberäkningen. En mer uttömmande beskrivning hur de framräknade flödena erhålls ses i Bilaga 1. Tabell 1. Beräknade dagvattenflöden vid ett 10-årsregn före exploateringen för område 1 till 5. Före exploatering Yta Red area Regn int 10 år Q (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Område 1 1,55 0,44 227 99 Område 2 2,55 0,57 227 129 Område 3 0,77 0,37 227 85 Område 4 1,44 0,58 227 131 Område 5 1,10 0,68 227 153 Summa 7,41 2,63 597

Sida 11 (25) I Tabell 2 nedan redovisas framräknade dagvattenflöden efter exploateringen för ett regn med en återkomsttid på 10 år med klimatfaktor 1,25. Fler värdesiffror än de som presenteras i tabellen har använts vid flödesberäkningen. En mer uttömmande beskrivning hur de framräknade flödena erhålls ses Bilaga 2. Tabell 2. Beräknade dagvattenflöden vid ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 efter exploateringen för område 1 till 5. Efter exploatering Yta Red area Regn int 10 år Q (dim) Q inkl klimatfaktor (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) (l/s) Område 1 1,55 0,45 227 102 128 Område 2 2,55 0,56 227 127 159 Område 3 0,77 0,44 227 100 125 Område 4 1,44 0,59 227 133 166 Område 5 1,10 0,69 227 157 196 Summa 7,41 2,73 619 774 Exploateringen räknas innebära att flödet från hela området ökar från 597 l/s till 774 l/s, en ökning med 176 l/s. Beräknad fördröjning I Tabell 3 redovisas beräknade fördröjningsmagasin med utflöde för de fem olika områdena. För att uppfylla Uppsala Vattens kriterier på maxutflödet om 60 l/s per ha får hela planområdet vid ett regn med en återkomsttid på 10 år maximalt släppa 445 l/s (7,41ha*60 l/s, ha). För att klara kraven måste därför magasin med en sammanlagd magasinsvolym på 197 m 3 anläggas. Fördröjningen medför att flödet efter exploateringen minskar från 774 l/s till 445 l/s, det vill säga en med 329 l/s. Tabell 3. Beräknat fördröjningsbehov för de fem olika områdena. Yta Dimensionerande flöde Utflöde från magasin Magasinvolym (10-årsregn) ha l/s l/s m 3 Område 1 1,55 128 73 33 Område 2 2,55 159 91 41 Område 3 0,77 125 72 30 Område 4 1,44 166 95 43 Område 5 1,10 196 112 50 Hela avrinningsområdet 7,41 774 445 197

Sida 12 (25) Föroreningsberäkningar Föroreningsmängder-, och halter i dagvattnet har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (Larm Web-2015). Modellverktyget StormTac simulerar, dimensionerar och analyserar bl.a. flöden, fördröjning samt rening av dagvatten. De beräkningsförutsättningar som programmet kräver är områdets markyta samt storleken på de olika delavrinningsområdena. I Stormtac har markanvändningen flerbostadsområde använts för att representera hustak, innergårdar och asfalt samt markanvändningen parkeringar för att representera parkeringar. Avrinningskoefficienterna för flerbostadsområdena före och efter exploatering har anpassats så de stämmer överens med de koefficienter som använts vid flödesberäkningarna. Nedan redovisas halter och mängder före samt efter utbyggnad utan någon reningsåtgärd. Föroreningshalter jämförs med 2M vilket är riktvärdesförslag gör dagvattenutsläpp framtaget av Regionala dagvattennätverket år 2009. Tabell 4. Halter och mängder före samt efter exploateringen. De rödmarkerade halterna visar värden som överstiger framtaget riktvärde. De rödmarkerade mängderna visar de värden som överstiger mängder före exploateringen. Ämne Enhet Riktvärde 2M Koncentration, halter Före utbyggnad Efter utbyggnad Mängder (kg/år) Före utbyggnad Efter utbyggnad Fosfor µg/l 175 230 240 5,1 6,7 Kväve mg/l 2,5 1,5 1,5 33 43 Bly µg/l 10 13 13 0,28 0,36 Koppar µg/l 30 25 25 0,56 0,71 Zink µg/l 90 87 86 1,9 2,4 Kadmium µg/l 0,5 0,5 0,5 0,012 0,015 Krom µg/l 15 10 10 0,22 0,28 Nickel µg/l 30 8 8 0,17 0,22 Kvicksilver µg/l 0,07 0,02 0,02 0,00051 0,00064 Suspenderade ämnen mg/l 60 63 61 1400 1700 Olja mg/l 0,7 0,6 0,6 12 16 Resultatet visar att den nya exploateringen inte kommer förändra föroreningshalterna i någon större utsträckning. Halterna fosfor, bly och suspenderade ämnen är högre än det framtagna riktvärdet både före och efter exploateringen. Trots att halterna före och efter exploateringen är relativt lika förväntas föroreningsmängderna öka efter exploateringen för samtliga föroreningar. Detta till följd av att avrinningen från området förväntas öka på grund av en högre andel hårdgjorda ytor. En större mängd vatten med samma koncentration som före exploateringen kommer att resultera i en genomsnittligt högre årlig mängd föroreningar. Resultaten från Stormtac visar att renande åtgärder krävs för att uppfylla framtagna kriterier av Uppsala Vatten.

Sida 13 (25) 5 Åtgärder Med hänsyn till att det dimensionerade flödet från planområdet beräknas öka från 597 l/s till 774 l/s och att kravet på maximalt utflöde är 60 l/s per ha, skall vattnet ut från området fördröjas och utjämnas. Föroreningsberäkningar (se avsnitt 4.4) visar att belastningen till Fyrisån ökar och reningsåtgärder skall därför vidtas. Detta för att inte försämra möjligheten för Fyrisån att uppnå miljömålen 2021. Då området redan är bebyggt är de framtagna åtgärder anpassade för främst de områden som berörs av den nya exploateringen. Fördröjning- och reningsmetoder Nedan ges en översiktlig beskrivning av olika åtgärdsmetoder som kan användas för området. Eventuella tillämpningar av metoderna kommer att vidare resoneras i ett senare avsnitt. Makadammagasin Makadammagasin är krossfyllda dagvattenmagasin som både renar och fördröjer flöden. Magasineringsvolymen utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna vilket är 30 % för makadam. Utflöde från magasinet sker antingen genom perkolation ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning till dagvattenätet. På grund av de låga perkolationegenskaperna i området föreslås att magasinet avvattnats med dräneringsledning som ansluter till dagvattennätet. En nackdel med makadammagasin är att de kan behöva grävas om efter 10-15 år på grund av att de sätts igen. Livslängden förlängs om magasinen anläggs med brunnar med både sandfång och vattenlås vilket förhindrar löv och större partiklar att komma in i magasinet.

Sida 14 (25) Skelettjord Skelettjordar är en uppgradering av makadammagasin där träd planteras med rötterna i magasinet, se Figur 5. Fördelarna med detta är att det sker en högre reduktion av föroreningar samt att dagvattenlösningen även ger ett estetiskt värde i form av träd. Skelettjord fungerar som perkolationmagasin och anläggs oftast under gator samt hårdgjorda ytor för att lokalt infiltrera, magasinera och rena dagvattnet. Det finns en mängd olika modeller och metoder att anlägga dessa på, men principen är oftast den samma. I vissa fall används spolas jord ner i hålrummen av makadammet vilket minskar magasinsvolymen. Denna metod används allt mer sällan då det visat sig inte vara helt nödvändigt för trädens överlevnad. Pimpsten har generellt en större porvolym vilket innebär att mer vatten har möjlighet att magasineras. Magasinet kan antingen anläggas så dagvatten avvattnas mot ledning eller infiltreras in i marklagret. Figur 5. Illustration över en skelettjordsmodell. I detta fall har stenskärv använts som ifyllnadsmaterial.

Sida 15 (25) Rain gardens I nära anslutning till de nya husen kan rain gardens anläggas. Dessa består av växter som tål både torka och höga vattennivåer. Regnvatten kan tillfälligt magasineras och fördröjas innan vidare transport till dagvattennätet. De ger även en ökad avdunstning och rening av dagvatten. Rain gardens kan anläggas i direkt anslutning till fastigheter. Uppsamlat regnvatten från takytor leds till rain gardens via stuprör. Förutom fördröjning och rening av dagvattnet har rain gardens estetiska värden som kan skapa trivsel. En illustration över hur dessa skulle kunna se ut i praktiken samt en schematisk skiss av en Rain garden i tvärsektion ses i Figur 6. Figur 6. Övre bild: Illustration rain garden i nära anslutning till byggnad. Nedre bild: Skiss av en rain garden i tvärsektion.

Sida 16 (25) Rasteryta Rasterytor kan exempelvis vara betong eller plast som är försedda med hål vilka kan fyllas med material som tillåter infiltration av dagvatten till underliggande marklager. Hålrummen fylls oftast med grus eller gräs. Makadammagasin kan anläggas under ytorna med uppsamlande dräneringsledning i botten som sedan avvattnas mot ledning. I Figur 7 nedan ses exempel på rasterytor. Figur 7. Rasteryta anlagd på parkeringsplats.

Sida 17 (25) Föroreningsreduktion Nedan i Tabell 5 presenteras reduktioner av föroreningar som erhålls vid olika enskilda åtgärder. Vid kombination av flera reningssteg uppnås en högre reduktionshalt. Tabell 5. Reduktionshalter av föroreningar för de olika åtgärderna. Förorening Makadammagasin Skelettjord Raingardens Rasterytor % % % % P 35 55 65 50 N 45 48 40 35 Pb 75 83 80 70 Cu 70 75 65 40 Zn 70 80 85 70 Cd 60 85 85 80 Cr 70 70 25 60 Ni 55 83 75 90 Hg 40 50 50 45 SS 80 85 80 75 Olja 75 75 60 80

Sida 18 (25) Åtgärdsförslag På de nya parkeringsplatserna föreslås anläggning av rasterytor med underliggande makadam och uppsamlande dräneringsledningar i botten. Detta medför att de största föroreningskällorna, parkeringar, behandlas på plats. Då exploateringen inte berör område 4 i så stor utsträckning fördelas magasinen ut på de övriga områdena. Lämpliga placeringar har tagits fram där det både är möjligt och strategiskt att anlägga magasin. Utifrån detta resonemang har ett nytt förslag tagits fram. I Tabell 6 ses en ny beräkning för hur stora magasinen bör dimensioneras för att klara de uppsatta fördröjningskriterierna. Tabell 6. Ny magasinsberäkning anpassad till att inga åtgärder görs i område 4. Utflöde från magasin Fyllnadsvolym makadammag (porvolym 30 %) Area (1m djup) Yta Dimensionerande flöde Magvolym 10 år ha l/s l/s m 3 m 3 m 2 Område 1 och 2 4,10 286 123 98 327 327 Område 3 0,77 125 80 27 90 90 Område 4 1,44 166 166 - - - Område 5 1,10 196 76 72 240 240 Hela avrinningsområdet 7,41 774 445 197 657 657 I det framtagna åtgärdsförslaget föreslås fördröjning och rening med makadammagasin. Detta på grund av att det troligtvis är det mest ekonomiska alternativ som fortfarande uppfyller kraven. Åtgärdsförslag område 1 och 2 I område 1 och 2 förslås anläggning av ett gemensamt makadamdike med potential att uppfylla båda områdenas fördröjnings- och reningsbehov. Om diket anläggs med en tvärsnittsarea på 1 m 2 behöver längden vara 327 m. Utifrån den förslagna illustrationsplanen har ytan där det kan bli aktuellt att anlägga ett sådant magasin uppmätts till 387 m 2. Krossdike anläggs 4 meter från fastigheter samt 3 meter från cykelbanan. Makadammagasinet utförs som ett långt krossdike som går parallellt med Luthagsesplanaden. Krossdiket anläggs i låglinje med nordlig lutning så att det även fungerar som en sekundär avrinningsväg vid kraftfulla regn. I Figur 8 ses en plankarta var tilltänka makadammagasin bör placeras. Åtgärdsförslag område 3 I område 3 föreslås ett makadamdike med fyllnadsvolymen 90 m 3 anläggas under gräsytan nordväst om den nya fastigheten X9 i närheten av utloppet. Om magasindjupet sätts till 1 meter behöver ytan vara 90 m 2 stort. Magasinet som föreslås är 6 meter brett samt 15 meter långt, se Figur 8.

Sida 19 (25) Åtgärdsförslag område 5 I område 5 krävs makadammagasin som sammanlagt har fyllnadsvolymen 240 m 3. I Figur 8 har 3 potentiella platser tagits fram där magasinen kan placeras. Om magasinet väljs att anläggas på plats 1 bör även ett magasin på plats 2 anläggas för att kunna rena samtliga flöden som avvattnas från området. Dessa två platser anses fördelaktiga då det redan sker någon form av exploatering där. Plats 3 kommer att kunna fånga upp samtliga flöden från område 5 vilket innebär att det endast behövs anläggas ett magasin. Nackdel är att det idag inte finns någon planerad exploatering där vilket innebär extra markarbete och förflyttning av befintliga ledningar. Gällande de utritade ytorna i Figur 8 finns det goda marginaler för båda alternativen. Figur 8. Potentiella placeringar av makadammagasin. Magasinsytorna är ritade skalenliga och baseras på tidigare uträkningar.

Sida 20 (25) Föroreningsreduktion I Tabell 7 redovisas föroreningsreduktion med makadammagasin. Resultatet visar att samtliga halter understiger riktvärde 2M och att föroreningsmängder minskar jämfört med före exploateringen. Detta innebär att anläggning av makadammagasin kommer att räcka som åtgärd för att klara reningskriterierna. Tabell 7. Mängder samt koncentrationer före och efter exploatering med reduktion i makadammagasin. De rödmarkerade halterna visar värden som överstiger framtaget riktvärde. De rödmarkerade mängderna visar de värden som överstiger mängder före exploateringen. Ämne Koncentrationer, halter Enhet Riktvärde Före utbyggnad Efter utbyggnad med reduktion Mängder (kg/år) Före utbyggnad Efter utbyggnad med reduktion Fosfor µg/l 175 230 156 5,1 4,4 Kväve mg/l 2,5 1,5 0,8 33 24 Bly µg/l 10 13 3 0,28 0,09 Koppar µg/l 30 25 8 0,56 0,21 Zink µg/l 90 87 26 1,9 0,7 Kadmium µg/l 0,5 0,5 0,2 0,012 0,006 Krom µg/l 15 10 3 0,22 0,08 Nickel µg/l 30 8 3 0,17 0,1 Kvicksilver µg/l 0,07 0,02 0,01 0,00051 0,00038 Suspenderade ämnen mg/l 60 63 12 1400 340 Olja mg/l 0,7 0,6 0,1 12 4 Alternativa åtgärdsförslag Det finns goda möjligheter att ersätta hela eller delar av makadammagasinen med skelettjordar. Förutom att skelettjordar med planteringar ger ett högre estetiskt värde förväntas föroreningsreduktionen dessutom öka, se Tabell 5. Det finns även möjlighet att komplettera med rain gardens för att rena och fördröja takvatten. Då kan makadammagasinens volym minskas i motsvarande omfattning. Om takvatten på både de nya och gamla fastigheterna fördröjs så de släpper 60 l/s per hektar skulle detta nästan räcka med hänsyn på fördröjningskravet. Däremot kommer inte reningskravet att uppfyllas då dagvatten från parkeringsplatser inte kommer behandlas innan utlopp till befintligt nät. Även om utredningen visar på att anläggning av makadammagasin är tillräckligt för att tillgodose reningskraven kan anläggning av rasterytor i anslutning till parkeringar vara ett bra kompletterande alternativ då dessa fungerar som goda oljeavskiljare. Hur stor påverkan dessa kommer ha på områdets totala utsläpp beror på hur många rasterytor som väljs att anläggas. Rasterytorna kommer dock endast ha möjlighet att rena vatten som avrinner från parkeringar vilket därmed enskilt inte kommer vara tillräckligt för att uppfylla reningskraven.

Sida 21 (25) Skötsel av förslagna anläggningar För att säkerställa att den avsedda reningen och fördröjningen av dagvatten uppnås bör anläggningarna underhållas regelbundet. I samband med detaljprojekteringen förslås att skötsel- och driftsinstruktioner upprättas för de föreslagna dagvattenanläggningarna. För att makadammagasinet ska fungera bör rensning av brunnar och ledningar samt avlägsning av skräp ske 1 gång per år. 6 Slutsats Planområdet kommer efter exploateringen ge en ökad avrinning till recipienten som motsvarar ytterligare 176 l/s vid ett 10-årsregn. För att uppfylla de framtagna fördröjningskraven där området i snitt får släppa 60 l/s per hektar bör magasin som sammanlagt uppgår till 197 m 3 anläggas. Beräkningarna visar att anläggning av makadammagasin kommer ha potential att både fördröja samt rena flöden tillräckligt för att uppnå uppsatta krav. Det finns möjlighet att komplettera delar av makadammagasinen med till exempel rain gardens eller skelettjordar som också skulle innebära en ökad föroreningsreduktion. Åtgärdsförslaget med endast makadammagasin bör därför inte ses som den enda lösningen då det finns stor potential att integrera dagvattenhanteringen med landskap. Bjerking AB Granskad av Oscar Svensson Telefon 010-211 8284 Oscar.svensson@bjerking.se Anna Blomlöf Telefon 010-211 8070 anna.blomlof@bjerking.se Malin Mellhorn Telefon 010-211 8245 malin.melhorn@bjerking.se

Sida 22 (25) 7 Bilagor Bilaga 1 I tabeller nedan visas hur tidigare presenterade flöden före exploateringen har beräknats. Fler värdesiffror än de som presenteras i tabellen har använts vid flödesberäkningen. Flöden har beräknats för ett regn med en återkomsttid på 10 år. Område 1 10 år Avr. Red Regn Q Yta Koeff area int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Hustak 0,29 0,90 0,26 227 59 Parkering 0,02 0,80 0,02 227 4 Innergård 1,19 0,10 0,12 227 27 Asfalt 0,05 0,80 0,04 227 9 Summa 1,55 0,44 99 10 år Avr. Red Regn Q Område 2 Yta Koeff area int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Hustak 0,25 0,90 0,23 227 51 Parkering 0,11 0,80 0,09 227 20 Innergård 2,14 0,10 0,21 227 49 Asfalt 0,05 0,80 0,04 227 9 Summa 2,55 0,57 129 10 år Avr. Red Regn Q Område 3 Yta Koeff area int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Hustak 0,16 0,90 0,14 227 33 Parkering 0,07 0,80 0,06 227 13 Innergård 0,37 0,10 0,04 227 8 Asfalt 0,17 0,80 0,14 227 31 Summa 0,77 0,37 85

Sida 23 (25) 10 år Avr. Red Regn Q Område 4 Yta Koeff area int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Hustak 0,43 0,90 0,39 227 88 Parkering 0,06 0,80 0,05 227 11 Innergård 0,88 0,10 0,09 227 20 Asfalt 0,07 0,80 0,06 227 13 Summa 1,44 0,58 131 10 år Avr. Red Regn Q Område 5 Yta Koeff area int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Hustak 0,20 0,90 0,18 227 41 Parkering 0,08 0,80 0,06 227 15 Innergård 0,32 0,10 0,03 227 7 Asfalt 0,50 0,80 0,40 227 91 Summa 1,10 0,68 153

Sida 24 (25) Bilaga 2 I tabeller nedan visas hur tidigare presenterade flöden efter exploateringen har beräknats. Fler värdesiffror än de som presenteras i tabellen har använts vid flödesberäkningen. Flöden har beräknats för ett regn med en återkomsttid på 10 år och med klimatfaktor 1,25. Område 1 10 år Avr. Regn Q Yta Koeff Red area int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Hustak 0,29 0,90 0,26 227 74 Parkering 0,04 0,80 0,03 227 9 Innergård 1,17 0,10 0,12 227 33 Asfalt 0,05 0,80 0,04 227 11 Summa 1,55 0,45 128 10 år Avr. Regn Q Område 2 Yta Koeff Red area int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Hustak 0,31 0,90 0,28 227 79 Parkering 0,04 0,80 0,03 227 9 Innergård 2,16 0,10 0,22 227 61 Asfalt 0,04 0,80 0,03 227 9 Summa 2,55 0,56 159 10 år Avr. Regn Q Område 3 Yta Koeff Red area int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Hustak 0,28 0,90 0,25 227 72 Parkering 0,03 0,80 0,02 227 7 Innergård 0,29 0,10 0,03 227 8 Asfalt 0,17 0,80 0,14 227 39 Summa 0,77 0,44 125

Sida 25 (25) 10 år Avr. Regn Q Område 4 Yta Koeff Red area int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Hustak 0,43 0,90 0,39 227 110 Parkering 0,07 0,80 0,06 227 16 Innergård 0,87 0,10 0,09 227 25 Asfalt 0,07 0,80 0,06 227 16 Summa 1,44 0,59 166 10 år Avr. Regn Q Område 5 Yta Koeff Red area int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) Hustak 0,34 0,90 0,31 227 87 Parkering 0,04 0,80 0,03 227 9 Innergård 0,32 0,10 0,03 227 9 Asfalt 0,40 0,80 0,32 227 91 Summa 1,10 0,69 196