Laksemusling og Ørretmusling

Relevanta dokument
Skillnader i skaltillväxt hos flodpärlmusslor från reglerade och icke-reglerade vattendrag i Norge. Elena Dunca Bjørn Mejdell Larsen

Flodpärlmusslan i Blekinge

Genetisk variation hos Tåmeharr

Flodpärlmussla i Slørdalselva, Snillfjord kommune i Sør Trøndelag

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala,

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen?

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Förstudie till Musselbältet

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys

Skaltillväxt hos flodpärlmusslor från Hedmark fylke, Norge

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Aktuell forskning om björn

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Höringsbrev, licensjakt på ulv Er ref.: 2001/3217- ARTS/VI/TB. Arkivkode

Dysåns avrinningsområde ( )

Bachelorgradsoppgave

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Skaltillväxt och kemiska analyser av flodpärlmusslor från Simoa, Norge. Elena Dunca Bjørn Mejdell Larsen

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Skaltillväxt och kemiska analyser av flodpärlmusslor från Ogna och Figga, Norge

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

BJÖRNSPILLNING. - insamling till DNA-analyser

Den engelska artikeln tillsammans med en lista på litteraturhänvisningar finns RSV2000 engelska hemsida.

Riskklassificering främmande arter

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015

Facit till cykeltipsrunda till Ringsjön 31 maj 2014

Genetisk variation hos harr i Kvarken. Jan Nilsson & Anders Alanärä

Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

DNA-analys av spillning NRM

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr November CET Kringler conference center, Norge

Genetik II. Jessica Abbott

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

DESIGN-OCH KONSTRUKTIONSDAGEN 2013

Det nordiska samarbetet

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING

Rapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Flodpärlmussla. Margaritifera margaritifera. EU-kod: 1029

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Om de förslag som NVE gett till villkorsrevisjon av Folla Vindölareguleringen.

edna i en droppe vatten

Lund University / School of Economics and Management

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Rapport avseende DNA-analys av spillningsprover från järv och lo

Centrum för genetisk identifiering Teknisk rapport Björnspillningsinventering 2015

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Kommentar på rapporten. Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid. (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse)

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Åldersanalys av havsöring från Emån

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Lillerud Tomas Janson

Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning

Walking the path of gratitude

FAKTABLAD VARG Inventering av varg på barmark

Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007

Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Stormusslor i biflöden till Göta älv

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun

Evolutionära tankar om: och vanligt i djurvärlden

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Projekt Lärjeån Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere

Biodiversitet

Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse. Tomas Åström

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen

ABORT I NORDEN. Oskari Heikinheimo

TAIGA natur & foto hälsar dig välkommen till

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Transkript:

Laksemusling og Ørretmusling Ett viktigt koncept för förvaltning av Flodpärlmusslan Sten Karlsson, Bjørn M Larsen och Kjetil Hindar Norwegian Institute for Nature Research, Tungasletta 2, N-7485 Trondheim, Norway Ett pilotprojekt finansier av Direktoratet for Naturforvaltning (DN) och Norsk Institutt for Naturforskning(NINA)

Observationer/Bakgrund Abundans: Genomsnittligt antal glochidielarver per undersökt fisk 250 200 Ørret Laks N 150 100 50 0 Karpelva Aursunda_25 Aursunda_6 Ogna_Brandsegg Ogna_Hornemann Figga_Lø Grytelva Hoenselva Numedalelågen Skeivikbekken Håelva Ogna_Rogaland

Observationer/Bakgrund Prevalens: Andel av den undersökta fisken som har glochidielarver 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ørret Laks Karpelva Aursunda_25 Aursunda_6 Ogna_Brandsegg Ogna_Hornemann Figga_Lø Grytelva Hoenselva Numedalelågen Skeivikbekken Håelva Ogna_Rogaland %

Observationer/Bakgrund Där laks dominerar verkar laks vara primärvärd I mindre anadroma älvsträckningar där sjøørret dominerar är ørret primärvärd I en älv med utplantering av laks ovanför anadrom sträckning observaredes inga larver på laks, bara på städegen ørret. I älvar med både ørretmusling och laksemusling släpper och fäster sig ørretmusling larver sig 3-8 veckor tidigare än laksemusling larver Ørretmuslinger växer långsammare än laksemusling

Två typer av elvemusling? Flodpärlmusslor utnyttjar antingen ørret eller laks. Test: Är det genetiska skillnader mellan a priori ørret-/ laks-klassifierade musselpopulationer?

Om så: Hypoteser Genom felvandring av laks så har Laksemusling populationer större möjlighet för genflyt mellan populationer än ørretmusling populationer som utnyttjar stationär ørret Laksemusling populationer har högre genetisk variation inom populationer, men lägre genetisk variation mellan populationer, jämfört med ørretmusling populationer.

Hypoteser Laksemusling och ørretmusling representerar två evolutionärt distinkta grupper Populationer av flodpärlmussla är genetiskt strukturerade i störst grad utifrån värdutnyttjande.

Genetisk variation inom och mellan populationer av flodpärlmusslor i Norge Northeast 1_T (Skjellbekken) 2_S (Karpelva) 11 Ørretmusling lokaliteter (N=148) 14 Laksemusling lokaliteter (N=161) A priori klassifiserade utifrån observationer av glochidielarver på laks och ørret 6 mikrosatelliter (Geist et al. 2003) Southwest 20_T (Svinesbekken) 21_T (Skeivikbekken) 22_S (Figgjo) 23_T (Flotåna Figgjo) 24_S (Håelva) 25_S (Ogna Rogaland) Mid Norway 3_T (Aursunda 25) 4_S (Aursunda 6) 5_T (Ogna Skillegrind 6_S (Ogna Hyllbrua) 7_S (Ogna Brandsegg) 8_S (Ogna Hornemann) 9_S (Figga Lø) 10_S (Figga Sagmo) 11_S (Mossa F1) 12_S (Mossa F2) 13_T (Borråselva) 14_T (Dragstelva) 15_S (Grytelva) Southeast 16_T (Begna) 17_T (Simoa) 18_T (Hoenselva) 19_S (Numedalslågen)

Genetisk variation inom och mellan populationer av flodpärlmusslor i Norge Mikrosatelliter CAAGCCACAAAAGTCATACTGCTAGCCATTTTTCCTCAGTGCTCACTCACACAC ACACACACACACACACACACACACACAACGCACATATAGATGTTTAAATGTTTAA ATTTTATATCTACTAGTTGCA- Genetisk variation: Olika antal repeterande enheter (CA)n Olika längd på DNA fragment som uppformeras med hjälp av PCR och visualiseras elektroforetiskt.

Genetisk variation inom populationer 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1_T (Skjellbekken) 3_T (Aursunda 25) 5_T (Ogna Skillegrind) 13_T (Borråselva ) 14_T (Dragstelva ) 16_T (Begna ) 17_T (Simoa ) 18_T (Hoenselva) 20_T (Svinesbekken) 21_T (Skeivikbekken ) 23_T (Flotåna-Figgjo) 2_S (Karpelva) 4_S (Aursunda-6 ) 6_S (Ogna Hyllbrua) 7_S (Ogna Brandsegg) 8_S (Ogna Hornemann) 9_S (Figga Lø) 10_S (Figga Sagmo) 11_S (Mossa F1) He 12_S (Mossa F2) 15_S (Grytelva) 19_S (Numedalslågen) 22_S (Figgjo) 24_S (Håelva) 25_S (Ogna Rogaland) Heterozygositet Ørret Laks

Genetisk variation inom populationer Antal olika alleler Ørret Laks 6 5 4 3 2 1 0 12_S (Mossa F2) 1_T (Skjellbekken) 3_T (Aursunda 25) 5_T (Ogna Skillegrind) 13_T (Borråselva ) 14_T (Dragstelva ) 16_T (Begna ) 17_T (Simoa ) 18_T (Hoenselva) 20_T (Svinesbekken) 21_T (Skeivikbekken ) 23_T (Flotåna-Figgjo) 2_S (Karpelva) 4_S (Aursunda-6 ) 6_S (Ogna Hyllbrua) 7_S (Ogna Brandsegg) 8_S (Ogna Hornemann) 9_S (Figga Lø) 10_S (Figga Sagmo) 11_S (Mossa F1) Antal olika alleler 15_S (Grytelva) 19_S (Numedalslågen) 22_S (Figgjo) 24_S (Håelva) 25_S (Ogna Rogaland)

Genetisk variation inom populationer Individuell parvis genetiskt släktskap 0,70 Average Relatedness 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00-0,10 Lynch RD TrioML Wang LynchLi Ritland QuellerGt DyadML

Genetisk variation mellan populationer - AMOVA Alla pop strukturerad utifrån region % variation P Värde Mellan regioner 0.84 0.302 Mellan populationer inom regioner 24.57 ~0 Alla pop strukturerad utifrån värd Mellan värd 10.18 ~0 Mellan populationer inom värd 18.62 ~0 Ørret musling populationer strukturerad utifrån region Among regions 1.36 0.360 Among populations within regions 43.60 ~0 Lakse musling populationer strukturerad utifrån region Among regions 10.45 ~0 Among populations within regions 18.52 ~0

Genetisk variation mellan populationer Principal Coordinates 14_T 23_T 9_S 4_T 22_S Coord. 2 7_S 8_S 2_S 10_S 19_S 15_S 25_S 6_S 20_T 13_T 21_T 5_T 3_T 18_T 16_T 11_S 17_T 12_S 24_S 1_T Coord. 1

Genetisk variation mellan populationer inom samma älv Figgjovassdraget 2,5 2 Allelrikdom He 1,5 F ST = 0.225, P~0 1 0,5 0 Flotåna Ørret Bråstein Laks

Genetisk variation mellan populationer inom samma älv Aursunda 2,5 2 Allelrikdom He 1,5 1 F ST = 0.403, P~0 0,5 0 Station 25 Station 6 Ørret Laks

Genetisk variation mellan populationer inom samma älv 3 2,5 2 Ogna Allelrikdom He 1,5 1 0,5 0 Skillegrind Hyllbrua Brandsegg Hornemann Ørret Laks

Genetisk variation mellan populationer inom samma älv Ogna Skillegrind Hyllbrua Brandsegg Hornemann Skillegrind * 0.381 0.589 0.533 Hyllbrua ~0 * 0.052 0.018 Brandsegg ~0 0.023 * 0.017 Hornemann ~0 0.013 0.076 * F ST över diagonalen, P-värde under diagonalen

Genetisk variation mellan populationer inom samma älv 3 2,5 Figga Allelrikdom He 2 1,5 F ST = -0.018, P=0.98 1 0,5 0 Sagmo Laks Lø Laks

Genetisk variation mellan populationer inom samma älv 3 2,5 Mossa Allelrikdom He 2 1,5 1 F ST = 0.0021, P=0.57 0,5 0 F2 Laks F1 Laks

Konklusjoner a) Det är stark reproduktiv isolation mellan elveperlemuslingpopulationer b) Ørretmusling populationer har lägre genetisk variation än laksemusling populationer c) Ørretmusling populationer uppvisar större grad av genetisk differentiering än laksemusling populationer d) Inget eller mycket begränsat genflyt förkommer mellan ørret- och laksemusling populationer inom samma vattendrag (från ørret till laksemusling)

Framtida studier Representerar ørret- och laksemusling två åtskiljda evolutionära linjer Underarter? Undersök genetisk variation i mitokondriellt DNA Är ørret- och laksemusling funktionellt olika? Gör kontrollerade försök med ørret- och laksemusling populationer och olika ørret och lakse populationer.

Implikation för förvaltning Utplantering för re-etablering av elvemusling bestånder: ørret- eller laksemusling? Effekter av utplantering av laks och ørret Effekter av vandringshinder för laks (och ørret) Effekter av att laks eller ørret försvinner..

Tack! Frågor? Kommentarer? Tankar? Foto: Bjørn M Larsen