GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR UTBILDNING I LÄS- OCH SKRIVFÄRDIGHETER FÖR VUXNA

Etunimi Sukunimi GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR UTBILDNING I LÄS- OCH SKRIVFÄRDIGHETER FÖR VUXNA Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle INVANDRARE 2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:2

Föreskrifter och anvisningar 2012:2 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR UTBILDNING I LÄS- OCH SKRIVFÄRDIGHETER FÖR VUXNA INVANDRARE 2012

Utbildningsstyrelsen Föreskrifter oc undervisningar 2012:2 ISBN 978-952-13-5035-1 (hft.) ISBN 978-952-13-5036-8 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (tryckt) ISSN 1798-8985 (online) Ombrytning: Edita Prima Oy/Timo Päivärinta/PSWFolders Oy www.oph.fi/publikationer Juvenes Print - Tampereen Yliopistopaino Oy

3

4

INNEHÅLL Inledning... 7 1 Läroplan... 9 2 Utgångspunkter för anordnande av utbildning... 10 3 Bedömning av utgångsnivå för utbildning i läs- och skrivfärdighet... 12 4 Genomförande av utbildning... 14 4.1 Synen på lärandet... 14 4.2 Inlärningsmiljö... 14 4.3 Verksamhetskultur... 15 4.4 Arbetssätt... 16 4.5 Integrering och differentiering... 16 5 Stöda och handleda den studerande... 18 5.1 Individuell studieplan... 18 5.2 Handledning... 19 6 Mål och centrala innehåll... 21 6.1 Allmänna mål... 21 6.2 Svenska och kommunikativa färdigheter... 22 6.2.1 Ordförråd och teman... 22 6.2.2 Lyssna och tala... 24 6.2.3 Läsning och skrivning... 25 6.2.4 Numeriska färdigheter... 28 7 Bedömning och intyg... 29 7.1 Bedömning under utbildning... 29 7.2 Bedömning av läs- och skrivfärdighet vid avslutad utbildning och intyg... 29 Bilagor Bilaga 1. Bedömningstabell för intyg... 31 Bilaga 2. Nivåskala för språkkunskaper... 33 5

6

Inledning Genom grundlagen garanterar Finland jämställda och jämlika rättigheter för alla 1. Vid anordande av utbildning avser man med detta att könen är jämställda och de studerande är jämlika oberoende av ekonomisk ställning eller bosättningsort. Enligt lagen om likabehandling 2 ska man aktivt arbeta för att ingen diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, invaliditet, sexuell inriktning eller annan orsak som har att göra med en person 3. Värdegrunden för utbildning i läs- och skrivfärdigheter i en vuxen invandrares andra språk det vill säga finska eller svenska är att Finland som välfärdsstat på ett ändamålsenligt sätt ska garantera utbildning i läs- och skrivfärdigheter för alla som behöver den. Läs- och skrivfärdigheter och numeriska färdigheter hör till medborgares basfärdigheter. Alla behöver dessa basfärdigheter för att kunna leva ett fullvärdigt liv som medlem i det finländska samhället och utvecklas till en aktiv påverkare i det egna livet och den egna miljön. I en idealisk situation borde alla människor få lära sig att läsa och skriva på sitt eget modersmål men när det gäller vuxna invandrare kan man sällan följa den här principen. I integrationslagen stadgas att som integrationsutbildning för invandrare som passerat läropliktsåldern ordnas undervisning i finska eller svenska och vid behov läs- och skrivundervisning samt annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens 4. Utbildning anordnas för invandrare som passerat läropliktsåldern, antingen som arbetskraftsutbildning eller som frivilliga studier 5. Utbildning i läs- och skrivfärdigheter som ges som arbetskraftsutbildning ges enligt dessa läroplansgrunder 6. Om annan utbildning, till exempel grundläggande utbildning ordnas för invandrare som passerat läropliktsålder följer man läroplansgrunderna för ifrågavarande skola. Om utbildningen inte har några läroplansgrunder kan utbildningsanordnaren följa dessa läroplansgrunder. Syftet med utbildning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna invandrare är att den studerande lär sig muntliga och skriftliga grundläggande färdigheter i finska eller svenska. Utbildningens längd bestäms enligt mål som fastställts i en indivi- 1 Grundlagen 731/1999, 6 2 Lag om likabehandling 21 /2004, 4 3 Lag om likabehandling 21/2004, 6 4 Lag om främjande av integration 1386/2010, 20 5 Lag om främjande av integration 1386/2010, 21 6 Lag om främjande av integration 1386/2010, 20 7

duell studieplan så att utbildningen räcker i genomsnitt 160-200 dagar efter den studerandes behov. Omfattningen är 32-40 studieveckor det vill säga 1120 1400 lektioner. Efter utbildningen kan den studerande gå över till exempel till integrationsutbildning, grundläggande utbildning för vuxna, arbetslivet eller någon verksamhet som arbets- och näringsförvaltningen, kommunen eller den tredje sektorn erbjuder. 8

1 Läroplan När utbildningsanordnaren erbjuder utbildning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna invandrare ska denne ge utbildning enligt dessa läroplansgrunder som Utbildningsstyrelsen utarbetat 7. Utbildningsstyrelsen rekommenderar att utbildningsanordnaren utarbetar en egen läroplan utgående från dessa grunder. Läroplanen godkänns av en grupp som varje läroanstalt eller någon annan som erbjuder utbildning har bestämt i sina egna instruktioner eller motsvarande stadgar. Läroplanen innehåller följande delar: utgångspunkter för anordnande av utbildning och beskrivning av målgrupp särdrag i genomförande av undervisning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna invandrare som gäller omfattningen av utbildningen och dess längd, eventuell indelning av utbildningen i moduler, synen på lärandet, inlärningsmiljön, det pedagogiska klimatet, arbetssätt samt integrering och differentiering uppgörande av en individuell läroplan för den studerande samt förfaringssätt för att utreda den studerandes utgångsläge och redan befintligt kunnande och för att dokumentera den här informationen allmänna mål för utbildningen och inlärningsmål för finska/svenska och kommunikativa färdigheter samt mål och innehåll för numeriska färdigheter mål för handledningen, att stöda den studerande och ordna stödet samt att beskriva handledarnas uppgifter bedömning under utbildning i läs- och skrivfärdigheter, bedömningsformer och -praxis under utbildningen, former och praxis för responsgivning, bedömningsskala, betyg och uppgifter som skrivs på betyget när utbildningen slutat. Läroplanen kan innehålla delar som varierar efter region, ort, kommun eller läroanstalt. Om utbildningsanordnaren erbjuder möjligheter att genomföra en utbildning enligt dessa läroplansgrunder i en straffanstalt ska detta framgå av läroplanen. 7 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 20 9

2 Utgångspunkter för anordnande av utbildning Målgrupper Utbildning i läs- och skrivfärdigheter är avsedd för sådana invandrare som inte har haft möjligheter att få tillräcklig utbildning i sitt eget hemland. Syftet med utbildningen är att invandrarna ska klara av de krav som ställs på studier i ett informationssamhälle. Primära illitterater har mycket liten eller ingen erfarenhet av studier och skolgång. En primär illitterat kan inte läsa på något språk. En person med sekundär läsfärdighet kan läsa på något annat språk än ett språk med det latinska alfabetet. En person med sekundär läsfärdighet kan ha en varierande skolbakgrund. Likaså kan den studerandes läsfärdighet på det egna modersmålet eller något annat språk variera mellan mekanisk och funktionell färdighet. En semiläskunnig person är en studerande som har lite skriftliga färdigheter i det latinska alfabetet. En semiläskunnig har eventuellt gått några år i skola eller lärt sig läsa på något annat sätt antingen i hemlandet eller i Finland. Läskunnigheten är emellertid inte tillräcklig om man jämför den med de krav som informationssamhället ställer och en semiläskunnig persons studiefärdigheter kan vara svaga på grund av avsaknaden av skolgång. Både primära illitterata och personer med sekundär läsfärdighet och semiläsfärdighet behöver utbildning samt undervisning i finska eller svenska och kommunikativa färdigheter där man beaktar hur de studerandes otillräckliga skolgång inverkar på inlärningen och integrationen. Dessutom beaktar man i utbildningen de utmaningar som uppstår när invandrare övergår från en kultur med muntlig kunskapsspridning till att sprida kunskap skriftligt. Utgående från en bedömning av utgångsnivån gör man upp en individuell studieplan för alla som deltar i utbildningen. Samarbete med övriga organisationer Ett sektorsövergripande samarbete och bildande av nätverk är nödvändiga för att garantera att den studerande får ett övergripande stöd. Den som anordnar utbildning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna invandrare samarbetar med arbets- och näringsförvaltningen, olika myndigheter (bland annat social- och hälsovårdstjänster) och övriga organisationer utgående från den studerandes behov och bakgrund. Utbildningsanordnaren behöver bakgrundsinformation om den studerande för att utbildningen ska kunna ordnas på bästa möjliga sätt för den studerande. Eftersom personer som studerar läs- och skrivfärdighet hör till olika språk- och kulturgrupper, kan dessa gruppers egna nätverk och stödgrupper samt övriga 10

aktörer delta som samarbetspartners genom att stöda den studerandes inlärning av läs- och skrivfärdigheter också i det egna modersmålet. Vid genomförandet av utbildningen ska samarbete med aktörer inom den tredje sektorn beaktas. Syftet med samarbetet är att stöda och handleda den studerande i hans eller hennes studier och försöka stärka den studerandes positiva och samtidigt realistiska identitet som inlärare. Utbildningens omfattning och längd Utbildning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna invandrare enligt dessa läroplansgrunder pågår i genomsnitt i 160-200 dagar enligt den studerandes behov. Det här är sammanlagt 32-40 studieveckor eller 1120-1400 timmar. En studievecka motsvarar en 35 timmars arbetsinsats av den studerande. Det här innebär 5 timmar närundervisning och distansstudier eller handledning 2 timmar per dag. Dessutom reserverar man stödresurser för utbildningen. Stödresurserna anvisas för stödundervisning och/eller handledning. Således pågår utbildningen ett läsår och det är bra att indela den i 2-4 moduler. Indelningen i moduler gör det lättare för primärt illitterata att gå en nödvändig del av utbildningen flera gånger och ökar möjligheterna för sekundärt läskunniga och semiläsikunniga att på ett flexibelt sätt delta i någon annan utbildning. 11

3 Bedömning av utgångsnivå för utbildning i läsoch skrivfärdighet Före utbildning i läs- och skrivfärdigheter har en inledande kartläggning gjorts för den studerande i enlighet med integrationslagen. I kartläggningen har förutsättningarna för sysselsättning och studier och annan integration samt behoven av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster utretts. Arbets- och näringsbyrån eller kommunen gör den inledande kartläggningen före en integrationsplan görs upp. I början av utbildningen i läs- och skrivfärdigheter bedöms den studerandes utgångsnivå. Enligt bedömningen styrs den studerande till en lämplig modul eller undervisningsgrupp. Vid bedömningen av utgångsnivån utreds den studerandes muntliga färdigheter i svenska, hur han eller hon känner igen bokstäver och läser, behärskar finmotoriken, kopierar text, skriver efter diktamen samt vilka numeriska färdigheter han eller hon har. Dessutom utreds den studerandes förmåga att lära sig och att studera, villighet att studera, motivation, förmåga att komma ihåg och tillägna sig saker samt utbildningsbakgrund, allmänbildning, arbetshistoria och övrigt kunnande. När utbildningsnivån bedöms används tolk vid behov. Samtidigt berättar man om praxis och regler i läroanstalten och läsoch skrivutbildningen. Vid bedömningen av utgångsnivån utarbetas en individuell studieplan för alla studerande. Studieplanen preciseras senare under hela utbildningen. Vid bedömningen av utgångsnivån beaktar man att den studerandes språkfärdighetsprofil av olika orsaker kan vara ojämn: den muntliga språkfärdigheten och läs- och skrivfärdigheterna kan ofta ligga på mycket olika nivåer. När utgångsnivån för läs- och skrivfärdigheter bedöms kan följande indelning utnyttjas: 1. Primär illitterat Den studerande kan inte läsa eller skriva på något språk och vanligtvis har han eller hon ingen skolbakgrund. En primärt illitterat kan komma antingen från en skriftlig kultur eller från en kultur där kunskapen sprids muntligt och där det inte finns något skrivet språk eller där ett skriftligt språk först nyligen har utvecklats. 12

2. Sekundärt läskunnig Den studerande kan läsa med något annat alfabet än det latinska alfabetet. Skolbakgrunden för en sekundärt läskunnig kan variera. Likaså kan läsfärdigheten på den studerandes eget modersmål eller på något annat språk variera mellan mekanisk och funktionell färdighet. 3. Semiläskunnig Den studerande har lite skriftliga färdigheter i det latinska alfabetet. En semiläskunnig studerande har eventuellt gått i skola några år eller lärt sig att läsa på något annat sätt antingen i sitt hemland eller i Finland. Studiefärdigheterna är ändå ofta bristfälliga. 13

4 Genomförande av utbildning 4.1 Synen på lärandet Läroplansgrunderna för utbildning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna invandrare grundar sig på en socio- konstruktiv inlärningssyn. Enligt den är inlärningen en följd av att den studerande arbetar aktivt och målmedvetet på ett sätt där kunskap som lärs in kopplas till en redan inlärd kunskap. Studierna innebär att man arbetar tillsammans. Läraren ska beakta individuella skillnader hos de studerande. Inlärningen beror på individens tidigare kunskaper och på de strategier som han eller hon använder. Inlärningen är bunden till den verksamhet, situation och kultur där inlärningen sker. I undervisningen möter man den vuxna som studerande. För en vuxen studerande är det viktigt att det som han eller hon lär sig är betydelsefullt, relevant och anknyter till den omgivande verkliga världen. Undervisningen ska vara tillräckligt utmanande men samtidigt är det bra om risken att misslyckas kan minimeras för att undvika att den studerande blir besviken. Läraren är en person som ger stöd och handleder och som ser den studerandes livserfarenheter och tysta kunskap som en resurs. Lärarens uppgift är att identifiera de studerandes starka sidor. Undervisningen ska stärka den studerandes medvetenhet om sig själv som den som lär sig. 4.2 Inlärningsmiljö Vid utbildning i läs- och skrivfärdigheter utnyttjas erfarenhetsbaserade och aktiva inlärningsmiljöer samt mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt. Mångsidiga inlärningsmiljöer erbjuder den studerande meningsfulla och mångsidiga situationer att använda språket i olika kommunikationsmiljöer. Olika situationer utvecklar den studerandes förmåga att handla både som en självständig individ och som en medlem i samhället och ger färdigheter för livslångt lärande. Inlärningsmiljöerna ger de studerande en inblick i den finländska kulturen och främjar hans eller hennes integration i närmiljön samt i det finländska samhället. Utöver normalt undervisningsinnehåll och studiefärdigheter ska man öva på hur man agerar i klassrummet och på studie-relaterade förfaranden. Till exempel att koncentrera sig på undervisningen, arbetssätt så som att arbeta parvis eller i grupp, ta hand om sina redskap eller följa kursernas arbetstider är också saker som kan kräva övning. Gemensamma och explicerade arbetssätt skapar trygghet, ger lektionerna en struktur och frigör resurser för annan inlärning i grupper med vuxna invandrare med olika utbildnings- och kultur- 14

bakgrund. Man bör sträva efter att arbetssätten så småningom blir automatiska under kursen och aktiveras i inlärningsmiljön. Undervisningslokalen utrustas med tillräckligt modern undervisningsteknik och andra hjälpmedel som är nödvändiga för inlärningen. De studerande ska ha möjlighet att utnyttja informations- och kommunikationsteknik. Med hjälp av undervisningsteknik görs arbetssätten mångsidigare och den studerande inkluderas i informationssamhället som han eller hon annars kan hamna utanför. Utöver klassrummet används det omgivande samhället som inlärningsmiljö. Målet är att lära sig språk i ett naturligt sammanhang samt att uppmuntra den studerande att använda sina språkkunskaper och se möjligheterna att lära sig i olika situationer i vardagen. Till exempel utflykter, studiebesök och perioder där den studerande bekantar sig med arbetslivet uppmuntrar den studerande att utvidga sin livsmiljö och bekanta sig med sin omgivning. 4.3 Verksamhetskultur Verksamhetskulturen omfattar alla regler och rutiner, handlings- och uppförandemodeller samt värderingar som utbildningen grundar sig på. I ett textinriktat samhälle begränsar analfabetismen individens möjligheter att kontrollera sitt liv. Läraren ska förstå och genom sina handlingar visa att trots att en vuxen inte kan läsa har han eller hon många andra färdigheter och livserfarenheter som undervisningen ska basera sig på. En invandrare som lär sig att läsa litar kanske inte på sin inlärningsförmåga och därför ska undervisningssituationen göras till en situation där alla studerande känner sig trygga och läraren visar att han eller hon lägger märke till även små framgångar. Inlärningsförmågan är en förmåga som ska övas. Att anknyta det inlärda till vardagliga situationer ökar motivationen. Metoderna ska på ett konsekvent sätt stärka uppnåendet av målen i utbildningen och den studerandes integration. Vid genomförandet av utbildningen ska man beakta alla studerandes möjligheter att delta så att ålder, kulturbakgrund eller kön inte har en negativ inverkan. Genom att stärka samhörigheten uppmuntrar man dem som riskerar att slås ut i undervisningssituationer. Den studerandes roll som en person som utvecklar verksamhetskulturen ska stödas. Inlärning sker också utanför den egentliga undervisningen och därför ska hela verksamhetskulturen i läroanstalten stöda de grundläggande värderingar som arbetet bygger på. En utvärdering av hur målen i verksamhetskulturen uppnås skapar en grund för kontinuerlig utveckling. Huvuddragen i verksamhetskulturen ska beskrivas i läroplanen. 15

4.4 Arbetssätt Centrala principer i språkundervisning är att den ska vara praktisk och funktionell. De saker som man studerar ska bindas till den studerandes vardagsliv. I undervisningen utnyttjar man så långs som möjligt funktionell inlärning som sker genom att de studerande gör saker. Att öva muntliga färdigheter i grupp ger en naturlig kontext för språklig övning som grundar sig på växelverkan. Gruppen kan öva och simulera vardagliga interaktionssituationer till exempel med hjälp av drama. Att lära sig ordförråd och basstrukturer kan kopplas till sådana här övningar som baserar sig på dialog. I undervisningen utnyttjas upplevelser samt flera inlärningsstilar. Genom att på olika sätt upprepa och återge ämnet som inlärs främjar man en automatisering av färdigheterna. Olika typer av övningar varieras trots att huvudvikten i synnerhet i början ligger på muntliga språkstudier. Undervisningen struktureras så att den studerande kan förutse hur dagen förlöper. I början gör de studerande skriftliga uppgifter tillsammans och andelen självständigt arbete ökas allt eftersom uppgiftstyperna börjar bli bekanta och de studerandes studiefärdigheter ökar. Ända från början uppmuntrar man emellertid de studerande att studera och lära sig språk självständigt också utanför klassrummet bland annat med hjälp av olika inlärningsuppgifter. 4.5 Integrering och differentiering Att lära ut språkfärdighet och läs- och skrivfärdigheter som separata helheter är inte ändamålsenligt. Inlärning av språk integreras med andra studieinnehåll. Samtidigt som de studerande lär sig språk lär de sig saker om närmiljön och samhället. Språk lär man sig för och genom verksamhet och växelverkan. Separat ska man överväga hur man till exempel integrerar undervisningen av numeriska färdigheter i språkundervisningen. Att integrera undervisningen betyder att undervisningsinnehåll och undervisningssituationer struktureras till meningsfulla helheter. Att differentiera undervisningen betyder att läraren beaktar de studerandes olika förutsättningar för inlärning. Integrering och differentiering är inte polära principer utan principer som kompletterar varandra. Syftet med integreringen är att garantera att nya element logiskt och meningsfullt sammanflätas med det redan inlärda, både det som studerats i skolan 16

och övriga erfarenheter. Genom att integrera undervisningen utnyttjas överföringseffekten av det som den studerande redan har lärt sig och man undviker fragmenterad kunskap. I undervisningen kan undervisningsinnehåll från olika delområden integreras. Olika kommunikationssituationer kan granskas med tanke på språkfärdighet, läsfärdighet, räknefärdighet och vardagsfärdigheter. Innehåll integreras också tidsmässigt, man går till exempel från bekanta till obekanta saker och från något konkret till något som är abstrakt. I en heterogen grupp innebär integreringen många utmaningar. Både i indelning i grupper och i läroplaner för enskilda kurser beaktas de studerandes språkfärdighet, läs- och skrivfärdighet, ålder, livssituation samt förutsättningar för inlärning och studier. Man ska se till att undervisningen motsvarar den studerandes förutsättningar under i frågavarande tidpunkt. Det här kräver att utbildaren utgår från den som lär sig, bedömer inlärningen kontinuerligt och individualiserar. I undervisningen ska utbildaren också beakta att de studerandes förmåga att studera självständigt varierar och att de har olika behov av handledning av utbildaren. En del arbetssätt kan kräva övning eller att den studerande vänjer sig av med tidigare inlärda sätt att arbeta. Differentieringen har tre centrala dimensioner som hänför sig till studiernas omfattning, djup och hur fort studierna fortskrider. Differentieringen kan riktas bland annat mot innehållet i undervisningen, studiematerial och -metoder som används, arbetssätt samt antalet uppgifter och tid som finns till förfogande. Inlärningsmiljön och arbetssätten kan formas om till exempel genom att skapa tillfällen för de studerande att vara delaktiga, erbjuda möjligheter att välja, reglera dispositionen av utrymmen, flexibelt indela de studerande i grupper och utnyttja inlärningssituationer utanför läroanstalten. Den studerande får handledning för att lära sig ett sätt att studera som bäst lämpar sig för honom eller henne. I undervisningen beaktas den studerandes intressen genom att koppla kunskaper och färdigheter som lärs ut till erfarenheter och verksamhetsformer som är viktiga för den studerande. Den studerande kan behöva olika slags möjligheter att visa sitt kunnande och sina framsteg och den studerande har alltid nytta av individuell respons. 17

5 Stöda och handleda den studerande Stödet och handledningen under inlärningen grundar sig på den studerandes behov och mål och innehållet varierar enligt dessa. Utbildningsanordnaren ansvarar för att beakta varje studerandes olika utgångspunkter och behov när undervisningsgrupperna bildas. Undervisningsgruppen får stöd för att fungera som en bra och interaktiv inlärningsmiljö. De studerande får också handledning i att identifiera sina egna resurser, starka sidor vid inlärningen och utvecklingsbehov. Särskild uppmärksamhet bör fästas på den studerandes studiefärdigheter och möjligheter att ta ansvar för de egna studierna, planering av dessa, uppställning av mål, genomförande och bedömning. Att uppskatta den studerande som vuxen är en viktig förutsättning för att man ska lyckas med att stöda och handleda den studerande. Olika tillvägagångssätt som främjar ett flexibelt samarbete och fäster uppmärksamheten på den studerandes egna resurser och kunnande ska användas när handledning och stöd ordnas. Den studerande kan stödas till exempel genom att flexibelt indela de studerande i grupper samt genom att differentiera eller ge stödundervisning. Behovet av stöd, bedömning, planering och anordnandet av stöd kan göras i samarbete med andra experter. Stödformerna skrivs in i den individuella studieplanen. I stödformerna beaktas den studerandes språkkunskaper: tolk kan användas bland annat under handledningssamtal. 5.1 Individuell studieplan En individuell studieplan görs upp för alla studerande som deltar i utbildningen. Studieplanen ska basera sig på uppgifter om den studerandes färdigheter och egna mål som framkommit under bedömningen av utgångsnivån. Den individuella studieplanen görs upp i samband med bedömningen av utgångsnivån och i den preciseras den studerandes målsättningar för studierna och utbildningens omfattning. Den individuella studieplanen görs upp tillsammans med den studerande, utbildningsanordnaren och vid behov med den person som representerar utbildningens finansiär. Alla parter ska godkänna studieplanen. När planen görs upp kan tolk användas. Den studerandes planer samt viktiga detaljer i upplägget av undervisningen skrivs likaså in i studieplanen. 18

En individuell studieplan innehåller följande punkter: 1. Bakgrundsfaktorer och deras inverkan på studierna, bland annat tidigare utbildning och eventuella uppgifter om den studerandes yrkesskicklighet 2. Färdigheter i svenska samt beskrivning av läs- och skrivfärdigheter 3. Beskrivning av numeriska färdigheter 4. Bedömning av studiefärdigheter 5. Den studerandes planer för utbildning och sysselsättning samt övriga planer 6. Individualisering av mål för och innehåll i utbildningen 7. Beskrivning av den studerandes behov av handledning och stöd och anordandet av stöd Den individuella studieplanen utvärderas kontinuerligt för att man ska se hur bra den studerande lyckas med genomförandet. Utvärderingen görs tillsammans med den studerande och utbildaren. Planen ändras vid behov. Under utvärderingssamtalen tar man upp endast sådana frågor som har betydelse för genomförandet av utbildningen och studieframgången. Utbildningens anordnare och den som finansierar utbildningen eller andra myndigheter kan endast med den studerandes tillåtelse utbyta information om den studerandes övriga livssituation. 5.2 Handledning Den studerande ska få övergripande handledning och stöd. Målet är att stöda de studerande så att de har likställda möjligheter att klara av sina studier. Handledningen utgår från den studerandes behov och mål och handledningens innehåll varierar enligt dessa. Bristfälliga baskunskaper och -färdigheter kan för en vuxen studerande vara en faktor som stör livskontrollen och försämrar självkänslan. Att väcka studiemotivationen och upprätthålla den kan därför kräva att handledaren sätter sig in i den studerandes situation. Målet med handledningen under utbildningen är att stöda den studerandes personliga tillväxt i en miljö och i ett samhälle där skriftlig kommunikation spelar en viktig roll. Målet är att den studerande ska förstå hur viktiga läs- och skrivfärdigheterna samt språkfärdigheterna är för att vardagen ska löpa smidigt, den studerande ska kunna vara verksam i samhället samt för studier och sysselsättning. Genom handledning ökar man den studerandes studiefärdigheter och inlärningsfärdigheter. Med hjälp av handledningen förstår den studerande bättre följderna av de egna valen och handlingarna. I individuell handledning kan den studerande bättre fatta beslut om den egna framtiden och den yrkesmässiga utveck- 19

lingen. I handledningen beaktas den studerandes helhetssituation. Utgående från hans eller hennes behov gås till exempel teman om hur man behärskar vardagen och hälsotillstånd igenom. Handledningen borde resultera i konkreta framtidsplaner med specificerade kortsiktiga mål (bland annat att gå över till integrationsutbildning) och uppgifter som kan användas för en yrkesutbildnings- eller sysselsättningsplan. Under handledningssamtalet kan tolk användas. Handledningen kan genomföras individuellt eller i grupp. Stödundervisning grundar sig på individuella uppgifter och ger möjligheter till individuell tid och stöd. Syftet med stödundervisningen är att försöka vidta åtgärder i förväg för att förhindra att inlärningen försvåras och att stöda den studerande i att tillägna sig svåra saker. 20

6 Mål och centrala innehåll 6.1 Allmänna mål Målet med utbildning i finska eller svenska samt läs- och skrivfärdigheter för vuxna invandrare är att den studerande lär sig grunderna i finska eller svenska samt i läs- och skrivfärdigheter. Han eller hon bör kunna kommunicera i enkla vardagliga situationer och tillägna sig andra integrationsfärdigheter. För att fungera och klara sig i det finländska samhället behöver den studerande utöver språkfärdigheter numeriska färdigheter och kunskaper om den finländska vardagen samt information om samhället, kulturen och arbetslivet. Efter utbildningen kan den studerande gå över till exempel till integrationsutbildning, grundläggande utbildning för vuxna eller någon verksamhet som den tredje sektorn erbjuder. När utgångsnivån bedöms och studierna går framåt väljer man lämpliga mål för varje studerande. Under utbildningen utvecklar de studerande ett ordförråd och sådana delområden i språkfärdigheten som behövs för integrationen. I språkfärdigheten betonas muntlig språkfärdighet och kommunikativa färdigheter. Den studerandes muntliga språkfärdighet utvecklas i allmänhet snabbare än den skriftliga färdigheten. Undervisningen ska vara så funktionell som möjligt och ha anknytningar till den studerandes livssituation. Studierna ska stöda den studerandes självförtroende, utvecklingen av studiefärdigheterna och strävan att bli en deltagande medborgare i sitt nya hemland. 21

6.2 Finska och kommunikativa färdigheter 6.2.1 Ordförråd och teman En stor del av språkinlärningen baserar sig på att behärska ordförrådet. Att förstå och producera ord är en grundförutsättning för språkfärdigheten. Ordförrådet är viktigt i muntlig kommunikation och också den funktionella läs- och skrivfärdigheten förutsätter att den studerande kan ord. Att lära sig ord eller fraser kräver ändå nödvändigtvis inte läsfärdighet. I alla inlärningsmiljöer och all gemensam verksamhet kan man formulera sig genom att tala. Att använda funktionella metoder där de studerande lär sig kommunikativa färdigheter enligt livsområde eller tema främjar inlärningen av ordförråd. Undervisning och inlärning av ordförråd knyts samman till en del av inlärningen genom att hänvisa till redan inlärda ord. 22

Mål Den studerande utvidgar sitt ordförråd enligt temaområden lär sig ett ordförråd och fraser som är viktiga för att klara sig och kommunicera i vardagen lär sig att indela ord i grupper enligt olika grunder såsom överordnade och underordnade begrepp, ord som är beskrivande, uppräknande och uttrycker vad man gör samt art- och egennamn. Centralt innehåll öka ordförrådet enligt teman: o att umgås: hälsa, presentera sig, tacka, be om o personligt liv: personuppgifter, yrke, familj, mänskliga relationer, bostad, mat, fritid, kläder och skötsel av hemmet o välmående och hälsa: kroppsdelar, läkarbesök, sjukdomar, känslor o kalender och årstider: veckodagar, månader och årstider o antal, pris och tid: siffror, grundläggande räkneoperationer, klockan o röra på sig och sköta ärenden: kollektivtrafik, posten, banken, butiken, telefon, bibliotek, apotek o studier, arbetsliv och att fungera i samhället: yrke, söka arbete, lön, skatter, föreningsverksamhet, val och att rösta o basservice i vardagen: dagvård, skola, social- och hälsovårdstjänster o medier: informationsteknik, nyheter, tv-program, sociala medier och inlärningsmiljöer o kunskap om Finland: natur, konst, historia, seder och bruk, två- och flerspråkighet och kulturell mångfald Basordförråd och konstruktioner som förekommer ofta i bekanta kommunikationssituationer o personliga och demonstrativa pronomen o frågeord, frågesatser o frågekonstruktioner o uttryck som anger tid, plats eller riktning o vanligaste verb och adjektiv 23

6.2.2 Lyssna och tala Att lyssna och tala är interaktionsfärdigheter som hör samman. Med hjälp av dessa får invandraren de första kontakterna med omgivningen och det samhälle, vilkas texter och skrivning man senare börjar studera. Att tala och lyssna skapar en grund för invandraren att lära sig att läsa och skriva där man först utgår från språkämnen som invandrarna lärt sig muntligt. Teman för muntliga och skriftliga övningar tas från ämnesområden med centralt ordförråd. Att lyssna och hörförståelse Mål Den studerande förstår ord, korta fraser, frågor och enkla uppmaningar om personliga saker och behov känner igen skillnader mellan svenska språkljud och blir känsligare för den svenska ljudmiljön kan följa enkla samtal och bekantar sig så småningom med det svenska sättet att samtala. Centralt innehåll förstå centrala frågor och samtalsämnen såsom personuppgifter, familj, närmiljö, hälsotillstånd och känslor. Tala Mål Den studerande kan uttala på ett förståeligt sätt kan kommunicera om sina behov och vågar använda språket i olika kommunikationssituationer i vardagen kan berätta basuppgifterna om sig själv, sin närmaste omgivning och sitt liv kan ställa frågor i vardagliga interaktionssituationer. Centralt innehåll uttal, betoning och intonation presentera sig själv och berätta om sitt eget liv basordförråd och fraser samt vardagliga språksituationer såsom att berätta hur man har det, tacka, be om och ge 24

6.2.3 Läsning och skrivning I undervisning för vuxna invandrare utgår man från muntlig språkfärdighet när man lär de studerande läsa och skriva. Att läsa och skriva är färdigheter som grundar sig på tal: skrivna ord kan ändras till talade ord och talade ord kan ändras till skrift. Med hjälp av inlärning av tal och ordförråd väcker man medvetenheten om språkets ljudsystem och strukturer. Det finns ett nära samband mellan att lära sig läsa och skriva. Dessa färdigheter stöder varandra och det är motiverat att öva dem samtidigt. När skriftliga färdigheter övas upp är ett betydelsefullt tema och ett samband till den verkliga världen viktiga. Läsning Läsfärdighet kan inläras på många olika sätt. Att kombinera olika metoder (syntetiska och analytiska) leder till bättre resultat än om man stöder sig endast på en metod. Då kan de studerandes olika inlärningsstilar också beaktas bättre. Att tillägna sig läsfärdigheten kan också ses som en tillväxtprocess som sker i den nya kulturmiljön där den studerande utöver språkfärdigheten lär sig att handla i ett samhälle som betonar skriftlig kommunikation. Från första början är det viktigt att en vuxen invandrarstuderande förstår vad han eller hon läser. Därför är det inte motiverat att koncentrera sig enbart på mekanisk läsfärdighet i undervisningen. Mål Den studerande kan kombinera ljud/bokstäver till stavelser och ord, kan ta isär ett bekant ord till ljud/bokstäver och kan använda stavning som hjälpmedel när han eller hon läser ett nytt ord (mekanisk läsfärdighet) Kan utöver ord och fraser läsa en kort text (grundläggande läsfärdighet) Kan i en enkel text identifiera en enskild uppgift om hon eller han vid behov får läsa texten på nytt (textkompetens) förstår vad en bild föreställer och vad den hänvisar till i verkligheten (bildläsningskompetens) kan identifiera autentiskt material och förstår vad det skall användas till förstår och känner igen namn, skyltar och en del ordformer känner igen begreppen text, fras, ord, stavelse, språkljud och bokstav. Centralt innehåll principen bokstav-ljudmotsvariget, kombinera ljud med varandra och vad en stavelse består av samt rätt läsriktning bekanta sig med textvärlden och göra läsning till en del av vardagen 25

stora och små bokstäver, siffror och avslutande skiljetecken läsa bekanta ord och små fraser och att uppfatta dem som visuella helheter undersöka bilder och symboler och öva sig på att förstå deras visuella betydelse öva på både teknisk läsfärdighet och på läsförståelse ända från början väcka fonologisk och språklig medvetenhet: t.ex. identifiera ljud, ljudlängd, ordets längd, urskilja stavelser och begreppen text, fras, ord, stavelse, ljud, bokstav 26

Skrivning Skrivning kräver att den studerande behärskar tre slags färdigheter: visumotoriska färdigheter det vill säga koordinera händer och ögon, teknisk skrivfärdighet det vill säga att den studerande behärskar ljud-bokstavsmotsvarigheten samt funktionell färdighet det vill säga en förmåga att använda ovan nämnda färdigheter i verkliga situationer och som uttrycksmedel. Vuxna invandrares primära mål med att lära sig att skriva är att klara sig i vardagliga kommunikationssituationer. I samband med att invandrarna lär sig att skriva övar de sig i informationstekniska kommunikativa färdigheter. Mål Den studerande förstår ljud-bokstavsmotsvarighetsprincipen kan skriva stora och små bokstäver för hand och med maskin kan skriva ord, fraser och korta meddelanden om sina nödvändiga behov kan fylla i sina personuppgifter på en blankett. Centralt innehåll handens finmotoriska färdigheter och penngrepp placering av små och stora bokstäver på linjer användning av anteckningsmaterial, texters placering på en sida, byte av rad och sida skriva bokstäver, stavelser och bekanta ord efter diktamen och att kopiera för hand och med maskin höra och skriva olika typer av språkljud (till exempel lång och kort vokal, dubbelteckning, tj-ljudet, sch-ljudet) fylla i personuppgiftsblanketter (förnamn och efternamn, telefonnummer, adress, personbeteckning) och att skriva egen namnteckning med skrivstil skriva utgående från en bild (ord och senare enkla huvudsatser), skriva korta meddelanden och avslutande skiljetecken enkla ordbehandlingsfärdigheter (var bokstäverna finns på datorns tangentbord, stora och små bokstäver, mellanslag, radbyte, radera skrivfel) och datatekniska färdigheter (starta och stänga av datorn, inloggning, flytta på kursorn, de vanligaste ikonernas betydelse och användning) 27

6.2.4 Numeriska färdigheter Utöver läsning och skrivning omfattar begreppet läsfärdighet också muntliga språkfärdigheter och räknefärdigheter. De numeriska färdigheterna är kommunikativa färdigheter och centrala vardagsfärdigheter. Med räkneord anger man exakt antal, mått, storleksförhållanden, ordning och nyckeltal. Dessutom utför man räkneoperationer med siffror. Mål Den studerande känner till räkneord och siffror och kan använda dem i vardagliga situationer förstår talbegreppet och principerna i decimalsystemet känner till talens betydelse när antal och ordning anges, kan jämföra tal kan addition och subtraktion i grundläggande räkneoperationer, förstår också grunderna i multiplikation och division och känner igen decimalkommat och bråktal i vardagliga situationer får positiva och mångsidiga erfarenheter av vardagsmatematik Centralt innehåll siffror och hur de anges i vardagssituationer: telefon, trafik, adresser, personuppgifter talbegrepp och decimalsystemet ordningstal åtminstone så långt man behöver i dateringar tidsbegrepp: klocka, kalender, tidtabeller pengar: räkningar, kvitton, bedömning av inkomster och utgifter och jämförelse av priser måttenheter och deras förkortningar: längd, massa, volym och temperatur jämföra egenskaper hos olika objekt med hjälp av tal och måttenheter grundläggande räkneoperationer i bekanta konkreta sammahang tekniska hjälpmedel: räknare, bankautomat och nätbank 28

7 Bedömning och betyg Syftet med bedömningen är att ge den studerande uppmuntrande respons om de färdigheter som han eller hon har lärt sig. Med hjälp av bedömningen får den studerande också respons om vilka färdigheter han eller hon bör utveckla och öva på ytterligare. Sålunda stöder bedömningen alla studerandes individuella inlärning. Bedömningsuppgifterna om genomförd utbildning i läs- och skrivfärdigheter behövs för arbets- och näringsförvaltningen och fortsatt planering av den studerandes integration. 7.1 Bedömning under utbildning Bedömningen är en process som pågår under hela utbildningen och syftet är att ge alla studerande individuell och uppmuntrande respons. Den studerande styrs till att göra en självvärdering för att han eller hon ska få en realistisk uppfattning om sitt kunnande och för att han eller hon så småningom ska kunna ansvara för de egna studierna. Självvärderingen är också en viktig del av den finländska studie- och arbetskulturen. Bedömningen under utbildningen är individuell och alla studerandes färdigheter bedöms genom att jämföra dem med de studerandes individuella mål. På det här viset kan man stöda alla i att öva just de färdigheter som den studerande behöver mest hjälp med. Bedömningen ska pågå hela tiden. I bedömningen ska man använda mångsidiga metoder för att den studerande så bra som möjligt kan visa sitt kunnande. Feedback ges skriftligt och muntligt så att den studerande förstår den givna feedbacken. Om utbildningen har indelats i moduler kan genomförandet av en modul bedömas skriftligt. intipalautetta annetaan kirjallisesti sekä suullisesti niin, että opiskelija ymmärtää saadun palautteen. Mikäli koulutus on jaettu moduuleihin, voidaan moduulin suorittamisesta antaa kirjallinen arviointi. 7.2 Bedömning av läs- och skrivfärdighet vid avslutad utbildning och intyg Vid avslutad utbildning bedöms de studerande genom att jämföra deras resultat med uppställda mål. Bedömningen ska riktas mot den studerandes allmänna framsteg, utvecklingen av språkfärdigheten och läs-och skrivfärdigheten och de numeriska färdigheterna. Den studerande ska utgående från bedömningen få en realistisk uppfattning om sitt eget kunnande. 29

I bedömningen beaktas alla delområden i språkfärdigheten: att höra och hörförståelse, att tala, läsa och läsförståelse, skrivning, numeriska färdigheter samt ordförråd och ämnen. Alla dessa delområden bedöms separat. Bedömningen ska vara riktig och rättvis. När utbildningen avslutas får den studerande ett intyg över genomförd utbildning i läs- och skrivfärdighet för vuxna invandrare. Intyget innehåller följande uppgifter: namnet på utbildningsorganisationen och på eventuell läroanstalt den studerandes namn och födelsetid utbildningens namn och omfattning (antal dagar och lektioner) tilläggsuppgifter (till exempel rekommendation till följande utbildning) datum när intyget getts utbildningsorganisationens stämpel underskrift omnämnande att utbildningen har genomförts genom att följa Utbildningsstyrelsens föreskrift 2/011/2012 Grunderna för läroplanen för utbildning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna invandrare 2012. Den studerandes kunnande vid avslutad utbildning bedöms med hjälp av utvärderingstabellen i bilaga 1 så att alla färdigheter som den studerande uppnått kryssas för i tabellen. Om en studerande har uppnått minst färdighetsnivå A1.1 i något delområde i språkfärdigheten under utbildningen skrivs också uppnådd språkfärdighetsnivå in på betyget vid i frågavarande delområde i språkfärdigheten enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga 2). Till intyget kan dessutom bifogas verbal respons om hur den studerandes färdigheter har utvecklats. 30

Bilaga 1. Bedömningstabell för betyg Att lyssna och hörförståelse Känner igen och förstår en del svenska ord i tal Känner igen och särskiljer svenska språkljud Förstår de mest vanliga frågorna och fraserna Kan följa enkla dialoger Den studerande uppnådde färdighetsnivå i den allmäneuropeiska referensramen Tal Kan en del svenska ord och fraser Kan uttala förståeligt Kan svara på de mest vanliga frågorna Kan delta i en enkel dialog Den studerande uppnådde färdighetsnivå i den allmäneuropeiska referensramen Läsning och läsförståelse Känner igen en del bekanta ord Kan läsa stavelser eller ord mekaniskt Kan läsa ord och förstå dem Kan läsa meningar eller korta texter och förstå dem Den studerande uppnådde färdighetsnivå i den allmäneuropeiska referensramen Skrivning Kan skriva stora och små bokstäver Förstår ljud-bokstav-motsvarigheten och kan skriva stavelser Kan skriva ord Kan skriva korta meningar Den studerande uppnådde färdighetsnivå i den allmäneuropeiska referensramen Numeriska färdigheter Kan räkneorden och förstår deras betydelse Kan förmedla numeriska uttryck som är viktiga för den studerande till exempel egen adress, personbeteckning och telefonnummer Känner till och kan klockslag och kan använda de vanligaste mätinstrumenten Kan grunderna i addition och subtraktion 31

Ordförråd och ämnesområde Kan en del ord som behövs i vardagligt umgänge Kan rätt så många ord som beskriver den studerande och den närmaste omgivningen Kan många ord som behövs vid skötsel av vardagliga ärenden Kan ord om de flesta ämnesområden 32

Bilaga 2. Nivåskala för språkkunskaper Nivåskalan är en i Finland utarbetad tillämpning av de skalor som ingår i den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk som utvecklats av Europarådet. Färdighetsnivå A1 Begränsad kommunikation i de mest bekanta situationerna Hörförståelse Tal Hörförståelse Skrivning A1.1 De första grunderna i språket Förstår ett mycket begränsat antal av de allra vanligaste orden och fraserna (hälsningar, namn, tal, uppmaningar) i vardagliga sammanhang. Förstår trots ansträngning inte mer än det allra mest elementära språkstoffet. Behöver väldigt mycket hjälp: upprepning, gester, översättning. Kan med korta satser svara på enkla frågor som gäller en själv. Kommunikationen är beroende av samtalspartnern och talaren måste kanske tillgripa sitt modersmål eller gester. Det kan finnas många långa pauser, upprepningar och avbrott i talet. Uttalet kan orsaka stora förståelseproblem. Behärskar ett mycket begränsat ordförråd och några inlärda standarduttryck. Talaren är oförmögen att uttrycka sig fritt och ledigt, men de få klichéartade uttryck han eller hon behärskar kan vara ganska felfria. Känner till skriftsystemet men förstår mycket lite av texten. Känner igen ett litet antal bekanta ord och korta fraser och kan förknippa dem med bilder. Förmågan att förstå främmande ord ens i mycket förutsebara sammanhang är ytterst begränsad. Kan delge sina omedelbara behov i mycket korta ordalag. Kan skriva språkets bokstäver och siffror med bokstäver, anteckna sina personuppgifter och skriva vissa bekanta ord och fraser. Behärskar ett antal enskilda ord och uttryck. Är inte förmögen att uttrycka sig fritt men kan skriva vissa ord och uttryck rätt. 33

Färdighetsnivå A1 Begränsad kommunikation i de mest bekanta situationerna Hörförståelse Tal Hörförståelse Skrivning A1.2 Elementär språkfärdighet stadd i utveckling Förstår ett begränsat antal ord, korta satser, frågor och uppmaningar som gäller personliga angelägenheter eller den aktuella situationen. Måste anstränga sig till och med för att förstå enkla yttranden som inte tydligt anknyter till situationen. Behöver mycket hjälp: långsammare tal, upprepning, gester och översättning. Kan i någon mån uppge vissa omedelbara behov och fråga och svara i dialoger som handlar om grundläggande personuppgifter. Behöver ofta hjälp av sin samtalspartner. Pauser och andra avbrott förekommer i talet. Uttalet kan ofta vålla förståelseproblem. Har ett mycket begränsat ordförråd, kan vissa situationsbundna uttryck och en del av den elementära grammatiken. Alla slags fel förekommer i hög grad också i mycket enkelt och fritt tal Förstår namn, skyltar och andra mycket korta och enkla texter som anknyter till omedelbara behov. Känner igen enskilda uppgifter i enkel text om det finns möjlighet att vid behov läsa texten på nytt. Förmågan att förstå obekanta ord ens i mycket förutsebara sammanhang är begränsad. Kan delge sina omedelbara behov med korta satser. Kan skriva ett antal satser och fraser om sig själv och sin närmaste krets (t.ex. svar på frågor eller minneslappar). Behärskar vissa grundläggande ord och uttryck och är förmögen att skriva mycket enkla huvudsatser. Utantill lärda fraser kan vara rätt skrivna men alla slags fel förekommer t.o.m. i synnerligen elementär fri skrivning. 34

Färdighetsnivå A1 Begränsad kommunikation i de mest bekanta situationerna Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning A1.3 Fungerande elementär språkfärdighet Förstår enkla yttranden (personliga frågor och alldagliga anvisningar, önskningar och förbud) i rutinmässigt samtal med stöd av sammanhanget. Kan följa med enkla samtal som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. Förståelsen förutsätter också då det gäller enkla ärenden talat standardspråk som är långsammare än normalt och riktat till lyssnaren. Kan berätta kort om sig själv och sin närmaste krets. Reder sig i de allra enklaste dialogerna och servicesituationerna. Behöver ibland hjälp av samtalspartnern. Kan uttrycka sig flytande om det mest bekanta, annars är pauser och avbrott mycket vanliga. Uttalet kan ibland orsaka förståelseproblem. Behärskar ett begränsat antal korta utantill lärda uttryck, det mest centrala ordförrådet och grundläggande satsstrukturer. Elementära grammatikaliska fel förekommer i hög grad också i mycket enkelt tal. Kan läsa bekanta och en del obekanta ord. Förstår korta meddelanden som handlar om vardag och rutiner eller där det ges enkla instruktioner. Kan hitta enskilda behövliga uppgifter i en kort text (postkort, väderrapporter). Läser och förstår också ett kort textstycke mycket långsamt. Reder sig i enkla lätt förutsebara skrivuppgifter i de mest bekanta situationerna som anknyter till vardagliga behov och erfarenheter. Kan skriva enkla texter (ett enkelt postkort, personuppgifter, enkel diktamen). Behärskar de allra vanligaste orden och uttrycken som har att göra med detaljer eller konkreta behov i elevens eget liv. Kan skriva några meningar som består av enkla satser. Många slags fel förekommer i elementär fri skrivning. 35

Färdighetsnivå A2 Grundförutsättningar för direkt socialt umgänge samt kort redogörelse Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning A2.1 Den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede Kan förstå enkelt tal eller följa med i en diskussion om ämnen som är direkt viktiga för honom eller henne. Förstår det mest centrala innehållet i korta, enkla diskussioner som intresserar (anvisningar, meddelanden) och upptäcker när man på teve övergår från ett ämne till ett annat. Förståelse av också ett enkelt budskap förutsätter tydligt standardspråk i normalt tempo, och kräver dessutom ofta upprepning. Kan med korta satser berätta om sin närmaste krets. Reder sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. Kan inleda och avsluta en kort dialog men sällan själv uppehålla en längre diskussion. Vissa bekanta avsnitt är flytande, men det förekommer många klart uppenbara pauser och felaktiga inledningar i talet. Uttalet är förståeligt trots att den främmande accenten är mycket uppenbar och trots att det felaktiga uttalet kan vålla enstaka problem med förståelsen. Behärskar det lätt förutsebara basordförrådet och många av de viktigaste strukturerna (såsom konjunktioner och tempusformer i förfluten tid ). Behärskar i fritt tal den allra enklaste grammatiken på elementär nivå, men fortfarande förekommer det många fel även i språkets grundstrukturer. Förstår enkla texter som innehåller det allra vanligaste ordförrådet (privata brev, korta nyhetsartiklar, vardagliga bruksanvisningar). Förstår huvudtankarna i texter och vissa detaljer i en text på några stycken. Kan lokalisera och jämföra enskilda uppgifter och klarar lätt av enkel slutledning utgående från sammanhanget. Läser och förstår också korta textstycken långsamt. Reder sig i skrivuppgifter i de mest rutinmässiga vardagssituationerna. Kan skriva korta, enkla meddelanden (personliga brev, lappar) som har att göra med vardagliga behov och enkla, katalogmässiga beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer). Behärskar ett konkret ordförråd som anknyter till grundbehov samt grundläggande tempusformer och satser som är samordnade med enkla bindeord (och, men). Kan skriva de allra enklaste orden och strukturerna ganska rätt men gör gång på gång fundamentala fel (tempusformer, böjning) och använder många klumpiga uttryck i fri skrivning 36