1(20) Datum 2015-11-02 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Svenska ESF-rådet 2016-2018 Svenska ESF-rådet, Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3tr Postadress: Box 471 41, 100 74 Stockholm Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01 Webbplats: www.esf.se Org.nr. 202100-5224 Fakturaadress: Svenska ESF-rådet FE 195 838 80 HACKÅS
2(20) Innehåll 1. Sammanfattning... 4 2. Kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering... 5 3. Godkännande... 6 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning... 7 4.1 Process för framtagande av handlingsplan... 7 4.2 Myndighetens kärnuppdrag... 7 4.3 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering... 8 4.3.1. Personalpolitiskt arbete... 8 4.3.1 ESF-Jämt 2009-april 2013... 8 4.3.2 Tema likabehandling, 2007-2013... 9 4.3.3 Jämställ.nu, 2009-... 9 4.3.4 Regionala jämställdhet- och tillgänglighetsspecialister 2014-pågående... 9 4.3.5 GenderCoP, 2010-2014... 9 4.3.6 Standard för Jämställdhetsintegrering 2014-... 9 4.3.7 ESI-support, 2015-...10 4.3.8 Jämställdhetsintegrering av ESF-rådets styrmodell, 2015-...11 4.4 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag...12 4.4.1 Regleringsbrevet...12 4.4.2 ESI/ESF styrdokument...12 4.4.3 Socialfondsprogrammet...13 4.4.4 Partnerskapsöverenskommelsen...14 4.4.5 Nationell handlingsplaner för programområde 1&2 respektive 3...14 4.5 Utvecklingsbehov...14 4.5.1 Från sidordning till integrering...15 4.5.2 Säkerställa systematiken i ESF-rådets arbetsprocesser...16 4.5.3 Kompetensutveckling och stöd till myndighet och andra stödfunktioner..16 4.5.4 Stöd i att utveckla mål och indikatorer för de horisontella principerna...16 5. Genomförande...17 5.1 Myndighetens organisering och styrning...17 5.2 Stöd för jämställdhetsintegrering i programgenomförande...17
3(20) 6. Mål- och aktivitetslista...19 6.1 Mål på för myndighetspersonalens kompetens och arbetssätt...19 6.2. Mål för myndighetens stöd- och styrsystem...19 6.3 Mål för stödsökande och projektägare...20
4(20) 1. Sammanfattning Utgångspunkten för Socialfondens medel under programperioden 2014-2020 är att de ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå EU 2020-strategins målsättningar. I det arbetet ska de horisontella principerna jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet integreras i arbetet från förberedelser till genomförande på projektnivå samt uppföljning och utvärdering. Svenska ESF-rådets arbete utgår från devisen alltid kön aldrig bara kön. Det innebär att arbetet ska genomföras med ett synsätt där jämställdhet är en utgångspunkt som breddas och fördjupas genom övriga horisontella principer utifrån relevans och kontext. ESF-rådet ska under 2016-2018 systematiskt ha integrerat ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Genom att ESF-projekt systematiskt och kunskapsbaserat har integrerat jämställdhet har förutsättningarna förbättrats att uppnå Socialfondens mål enligt operativa programmet i relation till EU2020 och i enlighet med ESFförordningen artikel 7-8 och Partnerskapsöverenskommelsens ansats. Detta genom att: ESF-rådets personal integrerar jämställdhet i sitt dagliga arbete. Myndighetens styr- och stöddokument är jämställdhetsintegrerade. Organisationer som tilldelas projektmedel från ESF-rådet har kunskap om jämställdhetsintegrering som tillämpas i projektet så att det bidrar till en jämställd arbetsmarknad. I enlighet med anvisningarna i regleringsbrevet för Svenska ESF-rådet presenterar denna handlingsplan hur arbetet med jämställdhetsintegrering kommer att genomföras i myndigheten.
5(20) 2. Kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering Bengt Nilsson, nationell samordnare 08-57 91 71 40 bengt.nilsson@esf.se Marianne Öberg-Håkansson, nationell samordnare 08-57 91 71 39 marianne.oberg-hakansson@esf.se
6(20) 3. Godkännande Undertecknas av Generaldirektör Namnförtydligande Datum
7(20) 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning 4.1 Process för framtagande av handlingsplan ESF-rådets programchef Marie Trollvik är ansvarig chef för handlingsplanens framtagande och Bengt Nilsson, nationell samordnare, har samordnat processen. Myndighetens ledningsgrupp har kontinuerligt efterfrågat lägesrapporter. Nyckelpersoner inom myndigheten har konsulterats för att kartlägga hur jämställdhetsdimensionen är, och bör vara, integrerad i myndighetens arbete. Bland dessa nyckelpersoner finns generaldirektören, programchef, chefsjurist, controller, kvalitetshandläggare, personalchef, kommunikationschef, analytiker och administrativ chef. 4.2 Myndighetens kärnuppdrag Svenska ESF-rådet (nedan kallad ESF-rådet) är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta Europeiska socialfonden (nedan kallad Socialfonden) och Fead (fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt). Verksamheten spänner över flera politikområden, främst arbetsmarknads-, social-, utbildnings-, närings- och integrationspolitik. ESF-rådets uppgift är att förvalta Socialfonden (cirka 13 miljarder kronor inklusive medfinansiering 2014-2020) och Fead (cirka 80 miljoner kronor 2014-2020). Genom fonderna finansierar ESF-rådet projekt som arbetar med kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser. Detta för att minska arbetslöshet och utanförskap, stärka Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning och tillväxt samt öka sammanhållningen inom EU. ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm. Målet för Socialfonden i Sverige är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktig ökad sysselsättning. Socialfondsprogrammet 2014-2020 ska förstärka och bidra till att nå Europa 2020-strategins målsättningar. Insatserna inom Socialfondsprogrammet ska syfta till att: stimulera kompetensutveckling som stärker deltagande kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden, förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, öka övergångarna till arbete bland kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden, och underlätta unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning.
8(20) Projekten i socialfondsprogrammet genomförs av aktörer från offentlig, privat och ideell sektor. För att säkerställa den regionala förankringen i socialfondsprogrammet finns strukturfondspartnerskap som prioriterar mellan de projekt som ESF-rådet bedömer lever upp till programmets och utlysningarnas krav. Strukturfondspartnerskapets prioriteringar görs utifrån regionala utmaningar och strategier som formulerats i regionala planer för genomförandet av Socialfonden. Nationella projekt ska utgå från den nationella planen och nationella utlysningar. Vad gäller projektgenomförande finns i programperioden 2014-2020 stort fokus på resultat på kort och lång sikt. Den bredd av mål, målgrupper och insatsformer som ryms inom Socialfondsprogrammet ställer krav på en tydlig projektlogik med genomgående resultatfokus. Enligt de styrande programdokumenten ska de horisontella principerna jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet integreras i allt arbete. Därutöver även ekologisk hållbarhet i de utlysningar som ställer det som krav. I socialfondsprogrammet anges att ESF-rådet ansvarar för att underlätta och effektivisera tillämpningen av jämställdhetsintegrering i program- och projektgenomförandet. 4.3 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering ESF-rådet har genomfört ett flertal insatser för att säkra tillämpningen av jämställdhetsintegrering i fonderna. Nedan följer en redogörelse för några av de mest omfattande insatserna. 4.3.1. Personalpolitiskt arbete ESF-rådet har under många arbetat för att vara en jämställd arbetsplats. Det övergripande målet för myndighetens likabehandlingsarbete är att såväl internt som externt vara trovärdiga i vår ambition att främja lika rättigheter och möjligheter för både medarbetare och de som kommer i kontakt med vår verksamhet. Jämställdhetsperspektivet finns med i olika delar av det personalpolitiska arbetet alltifrån lönekartläggning till ett aktivt rekryteringsarbetet där vi strävar efter jämn könsfördelning (60/40). ESF-rådet fick 2014 JÄMIX pris för den mest jämställda myndigheten med 149 av 160 möjliga poäng. 4.3.1 ESF-Jämt 2009-april 2013 Processtödet för jämställdhetsintegrering gav stöd, rådgivning och utbildning till Socialfondsprojekt för att höja nivån på jämställdhetsintegrering i ansökningar om projektmedel samt pågående projekt. Processtöd Jämställdhetsintegrering organiserades som ett projekt där länsstyrelserna var projektägare.
9(20) 4.3.2 Tema likabehandling, 2007-2013 Tema likabehandling samlade kunskapen från hundratals projekt inom socialfonden genom att analysera, systematisera och sprida projektresultat. Syftet var att påverka arbetsmarknadens aktörer mer långsiktigt än vad de enskilda projekten själva kan göra. En av Tema likabehandlings uppgifter var att identifiera framgångsrika insatser i arbetet med jämställdhetsintegrering samt ge kompetensutveckling i arbetet med diskrimineringsgrunden kön, 4.3.3 Jämställ.nu, 2009- Jämställ.nu är en nationell resurs (webbportal) för jämställdhetsintegrering. Här finns fakta och nyheter om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete. Jämställ.nu lanserades i december 2009 och drivs idag som en samverkanssatsning mellan Nationella sekretariatet för genusforskning, länsstyrelserna, Svenska ESF-rådet, Sveriges kommuner och landsting samt VINNOVA. Från och med 2014 finansieras portalen av regeringen, enligt uppdrag U2014/7490/JÄM. Portalen uppdateras av Nationella sekretariatet för genusforskning. 4.3.4 Regionala jämställdhet- och tillgänglighetsspecialister 2014- pågående Sedan 2014 finns på samtliga åtta av ESF-rådets regionkontor en specialist med ansvar för att samordna och stödja arbetet för att integrera de horisontella principerna i verksamheten. 4.3.5 GenderCoP, 2010-2014 Gender-CoP, The European Community of Practice on Gender Mainstreaming, var EU-kommissionens lärande nätverk för jämställdhetsintegrering inom Europeiska Socialfonden (ESF) under 2010-2014. Nätverket leddes av Svenska ESF-rådet och utöver deltagare från 13 medlemsländer deltog från Sverige även Tillväxtverket, Länsstyrelserna och Diskrimineringsombudsmannen. I nätverkets regi utvecklades en europeisk standard för hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska bedrivas inom ESF. Denna testades i fyra medlemsländer under 2013-2014, närmare bestämt i Finland, Flanders, Sverige och Tjeckien. EU-kommissionen DG Empl rekommenderar idag samtliga medlemsländer att använda standarden. Standarden finns tillgänglig på http://standard.gendercop.com. ESF-rådet har tagit fram en svensk version som är anpassad utifrån Sveriges förhållanden, http://www.esf.se/documents/v%c3%a5ra%20program/socialfonden%202014-2020/genderbroschyr%20webb.pdf. 4.3.6 Standard för Jämställdhetsintegrering 2014- Standarden riktar sig till alla som arbetar med Socialfonden i planering, programskrivande, genomförande, övervakning eller utvärdering på nationell, regional eller
10(20) lokal nivå. Den ska ge vägledning till ESF-rådets personal och till de som ansöker om medel till projekt. I Socialfondsprogrammet är standarden angiven som rekommenderat arbetssätt för arbetet med jämställdhetsintegrering. Standarden bygger på Socialfondens verksamhet som bedrivs i sjuårscykler. Inom varje cykel kan Socialfondens verksamhet delas upp på fyra nivåer på EU-nivå, nationell nivå, programgenomförande samt projektnivå. Standarden ger exempel på hur jämställdhet kan integreras på varje nivå. Varje nivå består av fem steg, som i sig utgör arbetsgången inom Socialfonden. Det första steget är en analys av området som ska påverkas, där en jämställdhetsanalys ska ingå. Nästa steg är att sätta mål och indikatorer för jämställdhet. Därefter följer stegen genomförande, uppföljning samt utvärdering, som alla ska vara jämställdhetsintegrerade. Standarden innehåller förutom de fem stegen en beskrivning av vilken jämställdhetskompetens som behövs för att kunna genomföra arbetet. Jämställdhetsintegrering görs alltså i ESF:s ordinarie arbete. Samtlig personal har erbjudits en grundläggande utbildning i hur standarden kan användas. 4.3.7 ESI-support, 2015- ESF-rådet upphandlar för närvarande en leverantör som ska bistå med att ge stöd att integrera arbetet med de horisontella principerna i myndighetens och projektens ar-
11(20) bete. Stödet ska ske i samverkan med myndigheter och andra organisationer. Den totala omfattningen av upphandlingen bedöms uppgå till cirka 95 miljoner kronor under upp till fem (5) år. Målgrupperna för tjänsterna inom uppdraget omfattar: stödsökanden och projektägare i Socialfonds- och Fead-projekt, aktörer som ska använda resultaten av projekten, och ESF-rådets medarbetare Sedan den 1 januari 2015 finns ett stöd i begränsat omfattning i väntan på att den pågående upphandlingen av stödet för hela programperioden är genomförd. 4.3.8 Jämställdhetsintegrering av ESF-rådets styrmodell, 2015- För att skapa förutsättningar för ett resultatinriktat arbete med fonderna har Svenska ESF-rådets ledning tagit fram en förändringsteori som beskriver myndighetens arbete för att nå programmens långsiktiga mål och effekter. Förutsättningarna för att nå mål och effekter är tydligt knutna till det arbete som utförs i myndighetens kärnprestationer: utlysning av medel beredning och beslut av projektansökningar uppföljning av projekt och utbetalning av medel Mot denna bakgrund lägger ESF-rådets styrmodell fokus på att följa upp arbetet med myndighetens kärnprestationer. En viktig del av uppföljningen är att säkerställa att insatserna lever upp till de krav på jämställdhetsintegrering som ställs i förordning (EU) 1303/2013, Socialfondsprogrammet samt ESF-rådets regleringsbrev. Uppföljningen utifrån styrmodellen kommer löpande följa upp hur jämställdhetsintegrering har fått genomslag i utlysningar och i beredning av ansökningar. Likaså att stödmottagarna har vidareutvecklat frågorna kring jämställdhet under projektets planerings- och analysfas. Detta för att säkra jämställdhetsintegreringen av genomförandefasen. Uppföljningen av jämställdhetsintegrering kommer inte att vara skild från övrig uppföljning utan är en integrerad del av kvalitetsorganisationens uppdrag att granska kärnverksamheten. Uppföljningsverktyg som kvalitetsorganisationen använder för uppföljning ska jämställdhetsintegreras och medarbetarna kommer att få utbildning och handledning.. Återrapportering av resultat till ledningsgruppen kommer att ske två gånger per år i enlighet med myndighetens återapporteringscykel. Enligt styrmodellen ska effekterna av jämställdhetsintegrering följas upp på både kort och lång sikt. I det korta perspektivet genom de programindikatorer som tagits fram för att följa arbetet med jämställdhetsintegrering.
12(20) I ett längre perspektiv kommer jämställdhetsintegrering vara del av programutvärderingen och de tematiska utvärderingar. Detta för att fånga de långsikta effekter som jämställdhetsintegreringen fått under programperioden 2014-2020. 4.4 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag I denna del följer en redogörelse över myndighetens jämställdhetsuppdrag. 4.4.1 Regleringsbrevet I regleringsbrevet för 2015 framgår att Svenska ESF-rådet ska redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen och också till målen i det nationella socialfondsprogrammet. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som myndigheten avser att vidta, samt genomföra under 2016-2018. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av Svenska ESF-rådets ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. 4.4.2 ESI/ESF styrdokument Enligt förordningen (EU)1303/2013 ska strukturfonderna i förberedelser inför och genomförandet av program arbeta med jämställdhetsintegrering. Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet genomgående beaktas och främjas vid förberedelse och genomförande av program, inbegripet vad gäller övervakning, rapportering och utvärdering. Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning i samband med förberedelser inför och genomförandet av programmen. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska särskilt beaktas under förberedelserna inför och genomförandet av programmen. I ESF-förordningen ((EU)1304/2013) artikel 7 utvecklas innebörden avseende Europeiska Socialfonden: Medlemsstaterna och kommissionen ska främja jämställdhet genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden under utarbetandet och, genomförandet av de operativa programmen vad gäller övervakning, rapportering och utvärdering, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr 1303/2013. Via ESF ska medlemsstaterna och kommissionen stödja särskilda åtgärder inom alla investeringsprioriteringar [ ] som inriktas på att varaktigt öka kvinnors deltagande och avancemang på arbetsmarknaden, för att på så sätt motverka kvinnodominansen bland fattiga, minska könsdiskrimineringen, bekämpa könsstereotyper på arbetsmarknaden och inom utbildningen,
13(20) och göra det lättare för alla att förena arbete och privatliv och verka för att män och kvinnor tar ett lika stort omsorgsansvar. 4.4.3 Socialfondsprogrammet Följande skrivningar finns i socialfondsprogrammet avseende jämställdhet (programmets mål gällande jämställdhet och de horisontella principerna återfinns på sidorna 177-181) Kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analys och i genomförandet av projekten. Arbete i enlighet med beskrivna utmaningar, politisk inriktning och insatser i programmet samt utpekade fokusområden enligt relevanta strategiska dokument (EU 2020, Flaggskepp Youth, New skills & jobs, Poverty): gällande könssegregering, utomeuropeiskt födda kvinnors situation, kvinnors nuvarande och framtida försörjningsmöjligheter samt pojkars gymnasieavhopp. I tabell 1 presenteras mål som berör jämställdhet i socialfondsprogrammet samt myndighetens indikatoruppföljning med avseende på detta. TABELL 1 Mål enligt programmet Lika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden Hur ska det uppnås enligt programmet? Kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analys och i genomförandet av projekten. Arbete i enlighet med beskrivna utmaningar, politisk inriktning och insatser i programmet samt utpekade fokusområden enligt relevanta strategiska dokument (EU 2020, Flaggskeff Youth, New skills & jobs, Poverty): gällande könssegregering, utomeuropeiskt födda kvinnors situation, kvinnors nuvarande och framtida försörjningsmöjligheter samt pojkars gymnasieavhopp. Aktivitetsindikator (mäter verksamhet, aktivitet), på kvinnor/män Att projekten har kunskap/analys prövas av samordnare Aktivitetsindikatorer tas fram uppdelade på kvinnor/män. Av aktivitetsindikatorerna särskilt: Könssegregering bland sysselsatta deltagare (mål 1.1) Antal utomeuropeiskt födda projektdeltagare som är arbetslösa (inkl. långtidsarbetslösa) eller ej förvärvsarbetande (PO 2) Antal deltagare som är arbetslösa (inkl. långtidsarbetslösa) eller ej förvärvsarbetande (PO 2) Antal deltagare i projekt inriktade på att förebygga avhopp från gymnasiet (mål 2.2) Resultatindikator (mäter resultat), på kvinnor/män Att projekten har kunskap/analys prövas av samordnare Resultatindikatorer tas fram uppdelade på kvinnor/män. Av resultatindikatorer särskilt: Könssegregering bland sysselsatta deltagare efter 1 & 2 år Andel utomeuropeiskt födda projektdeltagare som var arbetslösa eller ej förvärvsarbetande i sysselsättning efter 6 mån och 2 år (PO 2) Andel kvinnor i sysselsättning efter 6 mån och 2 år (PO 2) Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation efter 6 mån (PO 1) Andel av dem som deltagit i projekt inriktade på att förbygga avhopp från gymnasiet, som befinner sig i utbildning efter 6 mån (mål 2.2) En genomgående princip i programmet avseende jämställdhetsintegrering och övriga horisontella principer är att inga särskilda metoder eller tillvägagångssätt pekas ut gällande hur målen ska uppnås. Det görs istället till en fråga för projekten att fritt formulera och lösa. Istället ställs krav på projektens egen analys/kunskap. Projektens kunskaper vad gäller diskriminering respektive kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden ska användas då projekten utformar och genomför sina insatser. Eftersom kunskapen är en given förutsättning redan från start ingår den inte i uppföljningen.
14(20) En uppföljning kommer att ske av hur många av dem som deltagit i projekt samt hur det gått för grupperna med avseende på de viktigaste resultatindikatorerna inom programområde två (andel deltagare i sysselsättning, utbildning samt i arbetsmarknadspolitiskt program efter 6 månader). Alla deltagarindikatorer är könsuppdelade utifrån ESF-förordningens krav. Utöver detta har ytterligare några indikatorer tagits fram för att mäta könssegregering på arbetsmarknaden, andelen kvinnor och män i sysselsättning, andelen utomeuropeiskt födda kvinnor och män i sysselsättning, kvinnor och män med förbättrad arbetsmarknadssituation samt förebyggandet av gymnasieavhopp. Framtagandet av dessa indikatorer har gjorts med grund i programmets beskrivning av utmaningar, politisk inriktning samt insatser. Ytterligare stöd för att fokusera just dessa områden återfinns i EU 2020, Flaggskepp Youth, New skills & jobs, Poverty. 4.4.4 Partnerskapsöverenskommelsen Regeringen har tecknat en partnerskapsöverenskommelse som beskriver Sveriges prioriteringar inom ramen för de Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIfonderna), dvs. Europeiska regionalfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, för programperioden 2014 2020. En del av överenskommelsen handlar om att jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska ses dels som horisontella principer som ska genomsyra de operativa programmen för ESI-fonderna, dels som ett medel för hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. 4.4.5 Nationell handlingsplaner för programområde 1&2 respektive 3 I de nationella handlingsplanerna för programområde 1-3 anges att de horisontella principerna ska integreras i samtliga projekt och genomsyra samtliga insatser. I de nationella handlingsplanerna har satsningarna när det gäller jämställdhet fokuserats till följande riktade insatser: 1. Bryta den könssegregerade arbetsmarknaden, framförallt avseende könsstereotypa studie- och yrkesval. 2. Stärka utomeuropeiskt födda kvinnors situation avseende arbete och studier. 3. Bryta pojkars sämre skolresultat och högre andel icke fullföljd skolgång. 4. Säkra kvinnors nuvarande och framtida försörjningsmöjligheter. 4.5 Utvecklingsbehov Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken ska bidra till att nuvarande och kommande generationer kvinnor och män kan erbjudas sunda ekono-
15(20) miska, sociala och miljömässiga förhållanden. Detta innebär att Socialfonden ska integrera och främja jämställdhetsperspektivet i genomförandet av sina program inbegripet när det gäller övervakning, rapportering och utvärdering. Fortfarande finns det dock ett behov av att på ett tydligare sätt knyta jämställdhet till programmålen, som en framgångsfaktor för sysselsättning och hållbar tillväxt. En könssegregerad arbetsmarknad leder till ojämlika försörjningsvillkor för kvinnor och män och en icke-flexibel arbetsmarknad. Här är några exempel på problem med en könssegregerad arbetsmarknad: Sysselsättningsmål tar inte hänsyn till kvalitet på arbetet i bemärkelsen heltid/deltid dvs. om det är möjlighet att leva på sin lön eller ej. Kvinnors arbetsskadetal är relaterat till villkoren i kvinnodominerade branscher och yrken, tex vården v.s. industrin. Kvinnor har i högre utsträckning i lägre betalda yrken än män. Vi ser i flera projekts analyser att män i högre utsträckning erbjuds praktikplatser vilket ger bättre förutsättningar till anställning Vi ser ett yrkesliv där kvinnor arbetat men på grund av låga arbetsinkomster får garantipension i betydligt högre utsträckning än män. Det finns en risk att insatser finansierade med socialfondsmedel leder till att industriarbetare som friställs utbildas in i arbetslöshet istället för in i arbeten där sådana faktiskt finns så som i vård och omsorg. Eftersom könssegregeringen har relevans för hela arbetsmarknadens funktionssätt och förutsättningarna för hållbar tillväxt är en minskad könssegregering på arbetsmarknaden det övergripande jämställdhetsmålet för ESF-rådet. Arbetet för att minska könssegregeringen måste finnas med i alla typer av projekt, både sådana som handlar om få ut individer i arbete eller in i studier liksom i kompetensutvecklingsprojekt och projekt som handlar om att förstärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. I detta avsnitt presenteras några av ESF-rådets utmaningar för att lyckas jämställdhetsintegrera verksamheten som har identifierats av en förstudie som ESF-rådet beställt av Göteborgs universitet. 4.5.1 Från sidordning till integrering I utvärderingar lyfts fram att många projektägare under förra programperioden hade svårt att se relevansen med jämställdhetsintegrering i sin kärnverksamhet, vilket gjorde att projekten inte fick bestående genomslag i ordinarie verksamhet. Detta bäddar för att de resultat som uppnås blir kortsiktiga och ofta försvinner i samband med projektens slut. För att projekten ska se vad jämställdhetsperspektivet innebär i kärnverksamhet behöver det finnas en koppling till respektive verksamhets mål.
16(20) 4.5.2 Säkerställa systematiken i ESF-rådets arbetsprocesser Jämställdhetsperspektivet behöver integreras i ESF-rådets verksamhet, i utlysningar/uppföljning och i personalens kompetens. Jämställdhetsdimensionen ska finnas med i analys, mål, genomförande, uppföljning och utvärdering hos projekten och behöver därför finnas med i alla arbetssteg hos ESF-rådet. 4.5.3 Kompetensutveckling och stöd till myndighet och andra stödfunktioner För att kunna integrera jämställdhet i ordinära arbetsuppgifter behöver all myndighetspersonal ha grundläggande kompetens om vad jämställdhetsintegrering betyder i det dagliga arbetet. Ett coachande stöd/utbildning till myndighetens personal behövs såväl nationellt som regionalt, i relation till arbetsuppgifter. Dessutom behöver ledning, strukturfondspartnerskap, samt övervakningskommitté ökad kompetens i jämställdhetsintegrering i relation till deras funktioner och arbetsuppgifter. Samtidigt behöver övriga lär- och stödfunktioner (t.ex. temagrupper, upphandlade utvärderare samt projektstöd) får kompetens och kvalitetssäkrade arbetssätt när det gäller jämställdhetsintegrering. 4.5.4 Stöd i att utveckla mål och indikatorer för de horisontella principerna En tydlig rekommendation i tidigare utvärderingar är att Socialfonden behöver ha tydligare mål och indikatorer, som gör det möjligt att följa upp arbetet med jämställdhetsintegrering. Myndigheten behöver även fördjupa analyserna av Socialfondens teman och kunskap om hur och vilka indikatorer på jämställdhetsområdet som är adekvata för ändamålet. Det förutsätter ett förtydligande av vad jämställdhet innebär i Socialfondens programområden. ESF-rådet ser vidare ett behov i att formulera processmål som gör det möjligt att följa upp systematiken i integreringen av jämställdhet.
17(20) 5. Genomförande 5.1 Myndighetens organisering och styrning Generaldirektören är ansvarig för att myndighetens verksamhet är jämställdhetsintegrerad. Samtliga mål i avsnitt 6 kommer att följas upp genom regelbundna avstämningar i det ordinarie uppföljningssystemet. Samtliga region- och enhetschefer ska säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv finns integrerat inom deras ansvarsområde. Avseende programgenomförandet för Socialfonden och Fead ska kompetens avseende jämställdhetsintegrering finnas i samtliga av programenhetens funktioner, det vill säga analys, utvärdering, programuppföljning, programstöd och programutveckling samt inom verksamheten vid nationell projekthandläggning. På samtliga åtta regionkontor finns regionala specialister med ansvar för att samordna och stödja arbetet för att integrera jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet i ESF-rådets regionala verksamhet. Dessutom upphandlas för närvarande en särskild stödstruktur som ska tillföra ytterligare kvalificerat stöd både till projekten och myndigheten (ESI-support). 5.2 Stöd för jämställdhetsintegrering i programgenomförande I EU-kommissionens utvärdering av ESF-rådets stöd till jämställdhet under förra programperioden rekommenderas medlemsstater att organisera permanenta stödstrukturer. Som alternativ kan befintlig aktör (jämställdhetsmyndighet eller liknande) bidra till att jämställdhet finns med i genomförandet av det operativa programmet. Svenska ESF-rådet kommer således organisera ett stöd för detta under programperioden som även kommer att erbjudas övriga ESI-fonder, ESI-support. ESI-supports uppdrag blir att etablera och driva en stödfunktion både gentemtot myndigheten samt till stödsökande och projektägare. Stödstrukturen ska förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken genom att Svenska ESF-rådet: bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen, framförallt ekonomisk jämställdhet. bidrar till att arbetslivet är organiserat så att kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar kan delta i arbetslivet utifrån sina förutsättningar
18(20) främjar lika möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. bidrar till en ekonomi som har förmågan att generera resurser som ökar det mänskliga välbefinnandet och den sociala rättvisan samtidigt som miljörisker och användandet av ändliga naturresurser kraftigt reduceras
19(20) 6. Mål- och aktivitetslista Övergripande mål: ESF-rådet integrerar systematiskt ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Genom att ESF-projekt systematiskt och kunskapsbaserat har integrerat jämställdhet har förutsättningarna förbättrats att uppnå Socialfondens mål enligt operativa programmet i relation till EU2020 och i enlighet med ESF-förordningen artikel 7-8 och partnerskapsöverenskommelsens ansats. 6.1 Mål för myndighetspersonalens kompetens och arbetssätt Mål: ESF-rådets personal integrerar jämställdhet och icke diskriminering i det dagliga arbetet. Aktiviteter: stöd för jämställdhetsintegrering erbjuds ESF-rådets chefer, samordnare och ekonomer. regionala lärseminarier som riktar sig till myndighetens personal arrangeras årligen. en högskoleutbildning omfattande 7,5 högskolepoäng ska initialt erbjudas till myndighetens jämställdhet- och tillgänglighetsspecialister för att säkra myndighetens kompetens kring de horisontella principerna i analys, mål, genomförandeplan och plan för uppföljning och utvärdering. webbplatsen www.esisupport.se samt ESF-rådets egna webbplatser (extern respektive intern webb) tillhandahåller material som behövs för att öka kunskapen och förmågan att tillämpa jämställdhetsintegrering i den dagliga verksamheten. vidareutveckla standarden avseende jämställdhetsintegrering. Utfall: Webbplatsen www.esisupport.se finns som är huvudsaklig plattform för kunskapsinhämtning. Det finns specialistkunskaper i myndigheten. Myndigheten kan visa på konkreta exempel på hur jämställdhetsintegrering bidrar till att nå programmens övergripande mål. ESF-rådets personal har verktyg och kunskaper som tillämpas för ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt. 6.2. Mål för myndighetens stöd- och styrsystem Mål: Myndighetens styr- och stöddokument är jämställdhetsintegrerade. Aktivitet:
20(20) styrmodellen följer löpande upp arbetet med jämställdhetsintegrering av myndighetens kärnprocesser. ESF-rådets huvudkontor får stöd vid framtagande av programrelaterade styroch stöddokument, transnationellt arbete, kommunikation m.m. Indikatorer som syns i tabell 1 kommer, enligt överrenskommelse med Arbetsmarknadsdepartementet, att redovisas i rapportering till regeringen. I och med att inhämtningen av underlag till indikatorerna till stor del bygger på registerdata finns möjlighet att i samband med fördjupade analyser hämta in kompletterande underlag från register, exempelvis inkomstuppgifter. Utfall: Myndigheten har inkluderat jämställdhetsperspektivet i styr-, ledningssystem enligt framtagen standard. Myndighetens styrdokument har inkluderat de horisontella principerna i enlighet med framtagna standarder. ESF-rådets personal har verktyg och kunskaper för ett integrerat arbetssätt med de horisontella principerna i arbetet med styr- och stöddokument. Jämställdhetsintegrerad uppföljning av Socialfondsprogrammets resultat som kan ligga till grund för exempelvis ordinarie programutveckling och återrapportering till Arbetsmarknadsdepartementet, Ekonomistyrningsverket, Europeiska Kommissionen m.fl. 6.3 Mål för stödsökande och projektägare Mål: Organisationer som tilldelas projektmedel från ESF-rådet har kunskap om jämställdhetsintegrering som tillämpas i projektet så att det bidrar till en jämställd arbetsmarknad. Aktiviteter: stöd till stödsökanden för att uppfylla respektive utlysnings mål genom att integrera jämställdhetsperspektivet i analys, mål, genomförandeplan och plan för uppföljning, kommunikation och projektutvärdering. stöd till projektägare för att genomföra projekt så att alla delar är jämställdhetsintegrerade. genomföra regionala träffar för erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning för projektägare och deras samverkanspartners. Utfall: Organisationer som får stöd av Socialfondsmedel har kunskap om jämställdhetsintegrering. Projekt som beviljas medel integrerar systematiskt jämställdhetsperspektivet enligt Standard för jämställdhetsintegrering.