Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla

Bilaga C Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla Version 2013-01-28 på uppdrag av Kävlingeåns vattenråd

Tom sida

Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla Rapporten är upprättad av: Johan Hammar, Johan Krook, Bengt Wedding Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd Omslagsbild: Klingavälsån uppströms Hemmestorpsmölla Landskrona, 2013-01-28 EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 36 Antal bilagor: 6 Utskriftsversion: 13-02-05 Wordfil: MKB_ansökan_bilagaC_2013_01_28.docx ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

Innehållsförteckning sidan Icke teknisk sammanfattning... 7 Utförande... 7 Miljökonsekvenser... 7 Bakgrund och områdesbeskrivning... 9 Projektbeskrivning... 12 Allmänt... 12 Omgrävning av huvudfåran... 12 Anläggning av trösklar... 12 Hantering av överskottsmassor... 14 Övrigt entreprenadarbete... 14 Åtgärdernas miljöpåverkan... 14 Påverkan av projektet enligt plan... 14 Landskapsbild och kulturmiljö... 14 Hydrologi, vattenavledning och underhåll av vattendrag... 15 Enskilda brunnar och avloppsanläggningar... 16 Vattenkvalitet... 17 Statusklassning och miljökvalitetsnormer (MKN)... 19 Klimat... 20 Vegetation och flora... 20 Fåglar... 21 Groddjur... 22 Fisk... 22 Stormusslor... 23 Bottenfauna... 25 Övrigt djurliv... 26 Erosion och sedimentation... 27 Rekreation och friluftsliv... 27 Jordbruk... 28 Skyddade områden, riksintressen, planer m m... 28 Enskilda intressen... 32 Påverkan under byggtiden... 33 Alternativ till genomförande... 33 Nollalternativ... 33 Motivering av valt alternativ... 33 Skadeförebyggande åtgärder... 33 Hänsynsregler och lokalisering enligt miljöbalken... 34 Kunskapskravet (2 kap 2 MB)... 34 Försiktighetsprincipen (2 kap 3 MB)... 34 Hushållnings- och kretsloppsaspekter (2 kap 5 och 3 kap MB)... 34 Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 MB)... 34 Nationella miljökvalitetsmål... 34 Genomförda samråd... 35 Referenser... 36 5

Bilagor C1: Samrådsmöte med dikningsföretag och markägare, 2011-12-16 C2: Samråd med Länsstyrelsen med samrådsbeslut, 2012-02-14 C3: Samrådsmöte med dikningsföretag och berörda markägare samt arrendatorer, 2012-11-05 C4: Stämmoprotokoll, Klingvallsåns rensningsföretag 1968, 2012-11-12 C5: Överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Klingvallsån rensningsföretag år 1968 m fl C6: Minnesanteckningar från möte med ägarna till fastigheten Hemmestorp 31:2, 2013-01-24 6

Icke teknisk sammanfattning Aktuellt område är beläget i Klingavälsåns dalgång mellan Veberöd och Sjöbo söder om Vombsjön, på gränsen mellan Lunds och Sjöbo kommuner. Avsikten med vattenverksamheten är att återskapa den tidigare meandrande åfåran på en sträcka av ca 3 km och samtidigt skapa fuktigare/blötare ängsmarker intill ån framförallt under perioder då ängarna idag är torra. Syftet med åtgärden är att skapa bättre förutsättningar för en rik fauna och flora i och kring vattendraget. I samband med restaureringen kommer särskilda åtgärder vidtas för att gynna musselfaunan i vattendraget bl a genom utplantering av tjockskalig målarmussla samt tillförsel av lämpligt bottensubstrat i de nygrävda åsträckorna Utförande Den nya slingrande fåran föreslås följa de lägst liggande delarna av dalgången ungefär enligt sträckningen på äldre kartmaterial samt där spår av den gamla meandrande fåran fortfarande kan urskiljas i terrängen. Den nya fårans bottenbredd kommer att utformas med flacka slänter. Den nya åfåran kommer att passera norr om Hemmestorpsmölla under befintlig väg där en ny bro byggs. 750 m av den befintliga kanalen lämnas kvar närmast Hemmestorpsmölla och passagerna genom den gamla vattenkvarnen behålls. Resterande del fylls delvis igen med massor från den nygrävda åfåran. Igenfyllningen av den befintliga åfåran sker så att en grund fåra för vattnet behålls för att tjäna som ett extra bräddavlopp vid höga vattenflöden. Till den orörda befintliga kanalen (750 m från möllan) avleds vatten från den nya slingrande åfåran via en kort kanal med en fast tröskel. Avledningen av vatten sker här i större omfattning främst vid flöden högre än medelvattenföringen. I den nya åfåran strax uppströms vägen anläggs en tröskel som dämmer vid lägre vattenflöden men med en avtagande dämningseffekt vid höga vattenflöden. Syftet är att skap högre vattenstånd vid låga vattenflöden. Dämmets utformning medger att fisk obehindrat skall kunna passera under medelvattenföring eller högre, vilket infaller under cirka 125 dagar under ett år. Genom att vattnet leds i en ny åfåra under bron samtidigt som passagerna vid kvarnen behålls ökar vattenavledningskapaciteten vid höga flöden förbi kvarnen väsentligt. Detta förslag tillfredsställer de som har problem med vattenavledningen uppströms samtidigt som det kan tillgodose naturvårdens önskemål. Utläggning av grusmaterial för att gynna tjockskalig målarmussla och andra organismer utförs inom några avsnitt i ån. De föreslagna åtgärderna skall inbegripa både omgrävning av åfåran och hur underhållet skall ske på lång sikt. Skötseln av den nya åfåran föreslås huvudsakligen ske genom klippning (klippskopa och eller amfibiegående fordon) och vid behov punktvis rensning av slambankar med grävskopa. Miljökonsekvenser Planerade åtgärder bedöms ha en positiv effekt på landskapsbilden. Befintlig kulturvärden bibehålls samtidigt som åns meandrande lopp återställs med en mer naturlig sträckning. 7

Den hydrologiska påverkan genom dämning begränsas till statens fastigheten Kungsholmen 1:1. Dämningen orsakar högre vattennivåer vid flöden upp till MQ och beräknas inom denna fastighet att ligga i nivå med marknivån, vilket förväntas få positiva effekter för naturvården. Vid vattenflöden runt medelvattenföringen och högre beräknas vattenståndet uppströms statens fastighet att ligga på en något lägre nivå än vid motsvarande vattenflöden idag. De negativa effekterna på uppströms belägen jordbruksverksamhet vid höga vattenflöden bedöms härmed minska något. Projektets hydrologiska påverkan bedöms således få positiva effekter för såväl naturvården som för jordbruksverksamheten uppströms. Underhållet av den nya vattendragssträckan med i första hand klippning innebär en minskad störning på vattenmiljön Åtgärderna bedöms förbättra reduktionen av näringsämnen genom att ån blir drygt 1 km längre och därmed ge en positiv effekt på vattenkvaliten. Åtgärderna verkar därmed i positv riktning för att uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Sammantaget bedöms aktuellt projekt i huvudsak ge positiva klimateffekter genom viss ökad fastläggning av kol/koldioxid i organiskt material. Åtgärderna bedöms gynna floran i området. Bevarandemålet för Fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) säkerställs och förstärks genom att grundvattennivån i dalgångens lägre delar blir högre medan perioder med högvatten förkortas något. Åtgärderna bedöms som positiva för fågelfaunan i området. En positiv effekt kan förväntas på fiskfaunan av förbättrade vandringsmöjligheter och mer varierade bottenförhållandena samt en längre åsträcka. Risken för påverkan på musselbestånden i den befintliga åfåran vid omgrävningen minskas genom att musslor flyttas till den nya åfåran. I den nya åfåran bedöms förutsättningarna vara bättre för musslorna jämfört med den gamla kanalen. Den rödlistade musslan äkta målarmussla (Unio pictorum) bedöms på sikt gynnas av omgrävningen av åfåran. Åtgärderna syftar till att förbättra habitaten för den rödlistade och i EU skyddade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus). Inga rödlistade eller i övrigt sällsynta arter hotas av åtgärdernas genomförande. Påverkan på bottenfaunan kommer att vara positiv genom ett mer naturligt lopp med varierad botten och bitvis fuktigare omgivning. En minskad rensning gynnar bottenfaunan. Åtgärderna påverkar inte det rörliga friluftlivet negativt. Stängselgenomgångar förbättrar tillgängligheten till området, Projektet genomförs med avsikt att förstärka de natur- och kulturvärden som skyddet och planerna för området syftar till att bevara eller utveckla. Åtgärderna bedöms därför inte i något avseende stå i strid mot de skydd, planer eller bestämmelser som gäller för området. Ett nollalternativ innebär att inte genomföra några av de föreslagna åtgärderna. Från miljösynpunkt och naturvårdssynpunkt bedöms detta alternativ som betydligt sämre. en visar att nollalternativet är sämre avseende samtliga bedömda miljöaspekter jämfört med ett genomförande av projektet enligt plan. 8

Bakgrund och områdesbeskrivning Kommunerna inom Kävlingeåns avrinningsområde, däribland Lunds och Sjöbo kommuner, arbetar inom ramen för Kävlingeåprojektet (sedan jan 2012 Kävlingeåns vattenråd) med vattenvårdande projekt inom avrinningsområdet. Kävlingeåprojektet och rensningsföretaget tillsammans med länsstyrelsen har tagit initiativ till en restaurering av Klingavälsån uppströms Hemmestorpsmölla. Avsikten är att återskapa den tidigare meandrande åfåran på en sträcka av ca 3 km och samtidigt skapa fuktigare/blötare ängsmarker intill ån framförallt under perioder då ängarna idag är torra. Syftet med åtgärden är att skapa bättre förutsättningar för en rik fauna och flora i och kring vattendraget. I samband med restaureringen kommer särskilda åtgärder vidtas för att gynna musselfaunan i vattendraget bl a genom utplantering av tjockskalig målarmussla samt tillförsel av lämpligt bottensubstrat i de nygrävda åsträckorna. Restaureringen ingår i det 5 åriga LIFE-projekt som syftar till att rädda den tjockskaliga målarmusslan genom att förbättra dess livsmiljöer och återintroducera arten. Klingavälsån utgör ett projektområde bland tolv andra sydsvenska åar. Det aktuella området ligger i Klingavälsåns dalgång mellan Veberöd och Sjöbo söder om Vombsjön, på gränsen mellan Lunds och Sjöbo kommuner. Kommungränsen går i den nuvarande åfåran. Norr om ån ligger Lunds kommun medan Sjöbo kommun ligger söder om ån. Figur 1. Projektområdet med föreslagen ny åsträckning Klingavälsån är ett biflöde till Kävlingeån och har ett avrinningsområde på 240 km 2. Fram till en bit in på 1800-talet utgjordes stora delar av Klingavälsåns dalgång av våtmarker. Större delen av dalgången var täckt med alsumpskog men det fanns även stora våtmarksområden som saknade skog. Ån slingrade sig fram och bildade på sina håll ett deltalandskap av olika åfåror. I det nu aktuella projektområdet dominerade alsumpskogen och det som återstår är några små fragment av alskog söder om ån. 9

Figur 2. Rekognosceringskartan från 1812-20. Här ser man att Klingavälsån fortfarande slingrar (meandrar) sig fram genom landskapet och var omgiven av blöta och fuktiga marker som dominerades av alsumpskog. Någon gång mellan 1812 och 1832 utfördes den rätning av Klingavälsån som nu utgör en sträcka på ca 2 km uppströms Hemmestorpsmölla. Uträtningen gjordes sannolikt i samband med att kvarnen flyttades från sitt läge längre norrut i dalgångens lägsta punkt, till sitt nuvarande läge för att vinna bättre fallhöjd. För att åstadkomma detta flyttades åfåran söderut där den rätades och vallades in på en sträcka av ca 2 km. Genom två fåror förbi kvarnen med reglerbara luckor, en i anslutning till kvarnhjulet och en norr om kvarnbyggnaden, kunde vattennivån regleras och kvarnen drivas. Troligen avverkades även alsumpskogen under denna period och området utnyttjades därefter som slåtter och betesmark. 10

Figur 3. På Lagaskifteskartan från 1832 kan man se att Klingavälsån har rätats. Men kan se åns gamla meandrande lopp inritad svagt, dold under den nya sträckningen. Tidigare har Klingavälsån restaurerats i två omgångar längs en sträcka om totalt ca 3 km. Den första restaureringen genomfördes 2001 då 2 km av den rätade åfåran återmeandrades. Den andra restaureringen omfattade ca 1 km och utfördes 2009. Den aktuella restaureringen berör huvudsakligen fastigheten Kungsholmen 1:1 i Lunds kommun som ägs av staten (Naturvårdsverket). Klingavälsåns befintliga sträckning utgör fastighetsgräns mot andra fastigheter tillhörande både staten och privata markägare. Den mark som direkt berörs av restaureringen brukas idag som betesmark. Jordarterna i området består av torv och sand. Området ingår i Natura 2000 enligt Fågeldirektivet (objekt: Klingavälsån SE0430087) och omfattas även av Ramsarkonventionen (Ramsarområde: Klingavälsån-Krankesjön). Området ingår också i det mer än 2000 hektar stora naturreservatet Klingavälsåns dalgång (objekt nr 2001548). Strandskydd gäller för berörda delar av Klingavälsån och Kävlingeån. Området utgör riksintresse för naturvård. Området utgör skyddsområde för vattentäkt. Projektet är i överensstämmelse med översiktsplanen för Lunds kommun. Det är viktigt att se det planerade meandringsprojektet i ett större geografiskt sammanhang. I stort sett hela Klingavälsån, med start vid Sövdesjön drygt 1,5 mil sydost om åns mynning, utgör ett i många avseenden unikt slättålandskap, även i ett internationellt perspektiv. Åns meandring och att omgivningarna till stora delar brukas som betes- och slåttermarker utgör grunden för dessa kvalitéer. 11

Projektbeskrivning Allmänt Omgrävningen av åfåran kommer i huvudsak beröra de marker som ägs av Naturvårdsverket, dvs Kungsholmen 1:1. Den befintliga fåran planeras att vara kvar i en del av sin sträckning (ca 750 m). Markerna som berörs utgörs av betesmark och kommer fortsatt att hävdas med bete alternativt efterbete efter en första höskörd. Befintlig stängsling kommer att anpassas och ändras efter den nya åsträckningen. Stängslen förses vid behov med tillhörande stängselgenomgångar och grindar, för att underlätta såväl tillgänglighet som skötsel av området. Åtgärderna redovisas på en plankarta i figur 4. Omgrävning av huvudfåran Huvudåtgärden är omgrävning av Klingavälsån till den gamla sträckning den en gång hade. Längden på den nya åfåran blir ca 3,6 km. Åfårans bottenbredd kommer att bli 5 m och släntlutningen den första halvmetern från botten 1:1 och däröver 1:4. Den nya åfåran kommer att passera under befintlig väg ca 35 m norr om den plats där vadet är idag. En ny bro byggs. Fåran blir under bron ca 7 m bred. Bottennivån blir +26,30. Den genomsnittliga bottenlutningen i den nya åfåran kommer att bli 0,43 750 m av den befintliga kanalen uppströms Hemmestorpsmölla får ligga kvar orörd och får en förbindelse med den nya åfåran genom en kanal med en tröskel vid sektion 1/114, för överledning av vatten från den nya åfåran till den kvarvarande kanalen. De befintliga två fårorna förbi kvarnen bibehålls. Bottentröskeln i dessa ligger som lägst på +27,30. Luckorna kommer alltid att hållas öppna. Uppströms sammanflödet med den nya åfåran vid sektion 1/114, fylls den befintliga kanalen delvis igen med massor från den nygrävda åfåran, med undantag för sträckor där den nya åfåran sammanfaller med den befintliga. Den delvis igenfyllda befintliga kanalen breddas med 50 % av den ursprungliga bredden och kommer bilda en grund fåra i syfte att fungera som bräddavlopp vid höga vattenflöden. Norr om den nya huvudfåran där den sammanfaller med befintlig åfåra grävs grunda sidofåror i förbindelse med huvudfåran och som träder i funktion vid höga vattenflöden. Anläggning av trösklar Där den kvarvarande kanalen (750 m) möter den nya slingrande åfåran ordnas en fast tröskel på nivån +27,70 med ett 30 cm brett utskov på nivån +27,30 som avleder vatten till kanalen mot kvarnen vid flöden högre än ca 1,2 m 3 /s (MQ= 1,8 m 3 /s). I den nya åfåran nedströms överledningen till kanalen strax uppströms vägen vid sektion 0/000 anläggs en tröskel. Denna kommer att bli 60 cm hög och ca 6,20 m bred och utformad så att vattenytan vid medelvattenföring står i nivå med eller högre än markytan uppströms i syfte att åstadkomma något fuktigare förhållanden i omgivande ängar under lägre flöden medan den dämmer i mindre utsträckning vid höga flöden. Överkanten på detta dämme kommer att ligga på nivån +26,90. Dämmets utformning, medger att fisk obehindrat skall kunna passera under en stor del av året (när vattennivån står minst 1 dm över tröskeln vilket sker 280 dagar om året). 12

Figur 4. Planerade åtgärder 13

Hantering av överskottsmassor Den totala schaktvolymen för grävning av den nya åfåran beräknas uppgå till ca 23 000 m 3. Volymen av jordmassor som åtgår för igenfyllnad av aktuella sträckor av befintlig åfåra uppgår till ca 5000 m 3. Resterande massor, ca 18 000 m 3 planas ut på åkermark/betesvall norr om ån på områden som ligger över högsta högvattennivån. En del av massorna går åt till att uppföra vallar kring den nedre delen av ån för att förhindra att vatten svämmar över åfåran vid vattenflöden motsvarande medelvattenföring eller lägre. Övrigt entreprenadarbete En bro kommer att anläggas där den nya åfåran passerar vägen norr om Hemmestorpsmölla. Den planerade bron ska få en fri spännvid med en bredd på 5 m. Höjden blir 1 m. Öppningen blir fyrkantig med en bottenplatta eller botten förstärk med stenar. Utläggning av grusmaterial för att gynna tjockskalig målarmussla utförs på sex delsträckor om ca 10 m i ån. På dessa avsnitt anläggs bottenlutningen brantare än 0,46 för att mellan dessa sträckor ha en något flackare bottenlutning. Dessa vattendragspartier med något bättre fall och steniga grusiga bottenförhållander kommer att innebära en mer variationsrik vattenmiljö som kommer att gynna en rad olika bottenorganismer förutom den tjockskaliga målarmusslan. Innan befintlig åfåra fylls igen grävs bottenmaterial upp och flyttas över till den nya åfåran för att överföra musslor och övrig bottenfauna till det nya vattendraget. Musslor från den kvarvarande kanalen samlas in och överförs till den nya åfåran. Gångbroar, stättor och eventuellt ändringar i befintlig stängsling, tillkommer också. Åtgärdernas miljöpåverkan Påverkan av projektet enligt plan Landskapsbild och kulturmiljö Områdesbeskrivning Dalgången inom projektområdet är förhållande vis bred och utgörs av öppen betesmark med en rätad invallad kanal med en bottenbredd på 4-6 m och en släntlutning på runt 1:1. Uppströms projektområdet slingrar sig ån fram i sin mer ursprungliga fåra. Den närmaste sträckan nedströms Hemmestorpsmölla och projektområdet slingrar sig ån relativt opåverkad fram i landskapet. Hemmestorpsmölla är en vattendriven kvarn som troligen anlades i början av 1800- talet. Kvarnverksamheten har längre anor på platsen än så och enligt uppgift låg tidigare kvarnen ca 150 m N om sitt nuvarande läge. Kvarnbyggnaderna är upptagna som bevakningsobjekt (bytomt/gårdstomt) i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram liksom banvallen där järnvägen som trafikerade sträckan Malmö - Simrishamn ligger och som är angett som ett kulturmiljöstråk. Området söder om Klingavälsån är utmarkerat som område med Särskilt värdefulla kulturmiljöer. Effekter vid genomförande av projektet Restaureringen av Klingavälsån innebär att landskapsbilden kommer att ändras till att likna en situation vid 1800-talets början. Åns mer naturliga meandrande lopp kommer att återställas. 14

Genom att behålla en del av den gamla huvudkanalen till kvarnen och ha kvar de gamla vattenvägarna förbi densamma bevaras detta viktiga inslag i den från kulturmiljösynpunkt värdefulla kvarnmiljön. Ett delflöde kommer att rinna här vid flöden strax under medelvattenföring och högre. Banvallen norr om projektområdet kommer inte att påverkas. Sammanfattande bedömning Planerade åtgärder bedöms ha en positiv effekt på landskapsbilden. Befintlig kulturvärden bibehålls samtidigt som åns meandrande lopp återställs med en mer naturlig vattenregim. Hydrologi, vattenavledning och underhåll av vattendrag Beskrivning Uppgifter på karakteristiska flöden för den aktuella åträckan redovisas i nedanstående tabeller: Tabell 1. Karakteristiska vattenföringar, m 3 /s, i Klingavälsån 1972-1999 (SMHI station 92-2116) Hemmestorpsmölla avrinningsområde, km 2 192 190.5 högsta högvattenföring 12.9 12.8 Medelhögvattenföring 8.0 7.9 Medelvattenföring 1.80 1.78 Medellågvattenföring 0.35 0.34 lägsta lågvattenföring 0.11 0.10 Sjöprocent 4 4 Med hjälp av sannolikhetsteori och karakteristiska värden för vattenföring vid SMHI- s station beräknades vattenföringar med återkomsttid 50 och 10 år. Dygnsmedelflöde och momentanflöde vid Hemmestorpsmölla har sammanställts nedan. Tabell 2. Vattenföringar, m 3 /s, med återkomsttid 50 ch 10 år dygnsmedelvärde momentanvärde högsta högvattenföring (50 år) 17.0 18.0 högsta högvattenföring (10 år) 11.7 12.4 Effekter vid genomförande av projektet Utformningen av den nya åfåran med planerade bottennivåer, dimensioner på bottenbredd och släntlutning, tröskeln uppströms vägbron samt överledningsanordningen av vatten till den kvarvarande kanalen är anpassad så att dämningseffekten blir större vid låga vattenflöden medan dämningen avtar vid högre vattenflöden. Vid flöden på 0,2 m3/s avtar dämningen 1560 m uppströms den planerade tröskeln och vid ett flöde motsvarande MQ avtar dämningen 800 m uppströms. Medelvattenytan vid Skarriedikets utlopp, som är belägen ca 1700 m uppströms omgrävningens östra slutpunkt, beräknas ligga mellan 0,14 m och 0,27 m lägre än idag beroende på om man jämför med ett orensat eller rensat tillstånd i befintlig åfåra. Genom att den nya åfåran får en ny sträckning förbi kvarnen i dalgångens lägsta parti och kvarnrännorna genom kvarnen fortfarande får vara i bruk vid högre vattenflöden liksom det befintliga vadet, ökar kapaciteten förbi kvarnen vid höga vattenflöden. Högsta högvattenytan (HHVY vid HHQ 17 m3/s) beräknas bli 0,25 m lägre än idag vid möllan. Beräknad påverkad yta, dvs översvämmad yta, endast på grund av dämningen vid Hemmestorps mölla vid denna situation uppgår till ca 42 ha jämfört med 63 ha idag. Tiden att tömma området på vatten ned till en vattenyta motsvarande medelvattenföringen (MQ) uppgår till 32 dagar jämfört med idag 50 dagar 15

Underhåll och skötsel av den nya åfåran kommer att ske genom kontinuerlig klippning av vegetationen samt vid behov punktvisa rensningar av slambankar med grävskopa. Hänsyn kommer att tas så att inte partier där bottenrestaurering genomförts skadas. Enligt en överenskommelse med rensningsföretaget för Klingavälsån skall peglar sättas upp på två ställen för att kunna bedöma underhållsbehovet av ån. Figur 5. Jämförelse av översvämningsarealerna vid 50-årsflöde före (blå yta) och efter åtgärd (röd yta) som en följd av dämningseffekten vid Hemmestorpsmölla. Sammanfattande bedömning Vid lägre vattenflöden begränsas den hydrologiska påverkan genom dämning till fastigheten Kungsholmen 1:1. Dämningen orsakar högre vattennivåer vid flöden upp till MQ och beräknas inom denna fastighet att ligga i nivå med marknivån, vilket förväntas få positiva effekter för naturvården. Vid vattenflöden runt medelvattenföringen och högre beräknas vattenståndet uppströms vid Skarriedikets utlopp, att ligga på en lägre nivå än motsvarande vattenflöden idag. De negativa effekterna på uppströms belägen jordbruksverksamhet vid höga vattenflöden bedöms härmed minska. Projektets hydrologiska påverkan bedöms således få positiva effekter för såväl naturvården som för jordbruksverksamheten uppströms. Underhållet av den nya vattendragssträckan med i första hand klippning innebär en minskad störning på vattenmiljön Enskilda brunnar och avloppsanläggningar Inga enskilda brunnar är kända från området som kan påverkas. Vid Långahus finns enligt uppgift en avloppsanläggning som idag påverkas vid mycket höga vattenflöden. I övrigt förekommer inga avloppsanläggningar som påverkas. 16

Effekter vid genomförande av projektet De planerade åtgärderna beräknas ge ett lägre vattenstånd vid höga vattenflöden inom projektområdet, vilket troligen innebär en förbättring eller åtminstone oförändrade förhållanden för de avloppsanläggningar som är belägna uppströms jämfört med dagens situation. Sammanfattande bedömning Planerade åtgärder innebär ingen försämring, snarare en förbättring för avloppsanlägganingarna uppströms genom lägre vattenstånd vid högvattenflöden inom projektområdet. Vattenkvalitet Områdesbeskrivning I sin sträckning från Sövdesjön till utloppet i Kävlingeån omges Klingavälsån huvudsakligen av jordbruksmark. Markanvändningen inom tillrinningsområdet utgörs huvudsakligen av betesdrift, åkerbruk samt i mindre utsträckning slåtterhävdad mark. Tabell 3. Medelhalter, ämnestransporter och arealspecifika förluster avseende totalkväve (Tot-N) och totalfosfor (Tot-P) vid Klingavälsåns mynning under åren 1988-2010. Uppgifter från Kävlingeåns vattenvårdsförbund (station 35). Medelhalt (mg/l) Transport (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha/år) År Tot-N Tot-P Tot-N Tot- P N P 1988 3,38 0,084 321 8 13,4 0,33 1989 2,86 0,064 120 2,7 5,0 0,11 1990 4,24 0,071 191 3,2 8,0 0,13 1991 2,86 0,086 163 4,9 6,8 0,20 1992 3,61 0,067 220 4,1 9,2 0,17 1993 2,83 0,072 249 6,3 10,4 0,26 1994 2,83 0,052 331 6,1 13,8 0,26 1995 2,16 0,066 138 4,2 5,8 0,18 1996 2,16 0,065 93 2,8 3,9 0,12 1997 2,14 0,071 90 3 3,8 0,13 1998 3,68 0,078 250 5,3 10,5 0,22 1999 2,99 0,060 245 4,9 10,2 0,20 2000 2,94 0,061 203 4,2 8,5 0,18 2001 2,58 0,066 137 3,5 5,7 0,15 2002 2,45 0,034 216 3 9,0 0,13 2003 2,15 0,062 69 2 2,9 0,08 2004 2,50 0,050 139 2,8 5,8 0,12 2005 2,50 0,062 133 3 5,6 0,14 2006 2,57 0,056 178 4 7,4 0,16 2007 2,21 0,056 274 5,7 11,5 0,24 2008 2,00 0,056 145 3,5 6,1 0,15 2009 1,89 0,053 97 2,6 4,1 0,11 2010 2,15 0,059 127 3,1 5,3 0,13 Medel 2,7 0,063 180 4,0 7,5 0,17 17

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Restaurering av Klingavälsån, uppströms Hemmestorpsmölla Vattenkvaliteten i Klingavälsån och dess biflöden undersöks årligen i ett flertal provtagningsstationer genom Kävlingeåns vattenvårdsförbunds program för vattenkontroll. En provpunkt strax uppströms Klingavälsåns utlopp i Kävlingeån provtas en gång per månad. Medelhalterna i denna punkt under åren 1988-2010 är för kväve 2,7 mg/l och för fosfor 0,063 mg/l. Transporterade mängder och medelhalter för samtliga år under perioden redovisas i tabell 3. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar (rapport 4913) är totalhalter över 1,25 mg/l kväve och 0,05 mg/l fosfor att betrakta som mycket höga halter (klass 4). I ett nationellt perspektiv är det alltså fråga om mycket höga halter av såväl kväve som fosfor. Både kväveoch fosforhalterna visar en tydlig nedåtgående trend under den undersökta perioden (Figur 1), men har under de 19 åren, med undantag för fosfor år 2002, aldrig legat under Naturvårdsverkets gränsvärde (sjöar) för mycket höga halter. För vattendrag rekommenderar Naturvårdsverket användning av arealspecifik förlust av kväve respektive fosfor för bedömning av näringstillstånd. Gränsvärdena för höga förluster (klass 4) är för kväve 4 kg N/ha/år och för fosfor 0,16 kg P/ha/år. Med denna parameter som bedömningsgrund har det under hälften av åren (12 av 24) varit måttligt höga förluster (klass 3) av fosfor, medan det för kväve varit måttligt höga förluster tre år och höga förluster övriga år. Från ett regionalt perspektiv har reduktionen av näringsämnen i det aktuella vattendraget inte högsta prioritet, men en reduktion av näringstransporten skulle ändå ha positiva effekter på vattenkvaliten. (mg/l) Medelhalt av totalfosfor 1988-2010 (mg/l) Medelhalt av totalkväve 1988-2010 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0,00 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Figur 1. Diagrammen visar trenden (1998-2010) med avseende på medelhalterna av total-kväve och totalfosfor i Klingavälsån innan dess utlopp i Kävlingeån. Uppgifter från Kävlingeåns vattenvårdsförbund (station 35). Andra vattenkvalitetsparametrar som ingår i Kävlingeåns vattenvårdsförbunds kontrollprogram är bl a grumlighet (turbiditet). Grumligheten är ofta hög i Klingavälsån. Medelvärdet för perioden 1998-2010 (data från SLU, databas, SRK, Kävlingeån vattendrag) är 9,4 FNU. Ser man till perioden före omledningen av Klingavälsån till ny meandrande åfåra (som togs i bruk 10 augusti 2001) ligger medelvärdet för grumligheten på 13 FNU. Medelvärdet för perioden efter (augusti 2001-december 2010) är 8 FNU. Färgtal ingår numera inte i vattenkontrollprogrammet men äldre värden som studerats (1969-1971) visar på färgtal mellan 25 och 60 mg Pt/l. Effekter av projektet Den utökade våta arealen i kombination med en lägre vattenhastighet innebär att transporten av näringsämnen från Klingavälsån ut i Kävlingeån kommer att minska. Reduktionen av kväve sker främst genom denitrifikation, men också i viss mån genom växtupptag och sedimentation, medan reduktionen av fosfor huvudsakligen erhålls genom sedimentation av partiklar. Såväl sedimentation som denitrifikation gynnas av att vattenhastigheten sänks. 18

Ett flertal studier från skånska, nyanlagda våtmarker (Ekologgruppen 2003), visar att kväve kan reduceras med upp mot ca 1500 kg/ ha våtmarksyta och år. För fosfor är motsvarande siffra ca 50 kg/ha/år. Förutsättningen för en så hög reduktion är att belastningen av näringsämnen på våtmarken är mycket hög och arealspecifika förlusterna av kväve och fosfor har i dessa fall varit extremt höga. Med det näringstillstånd som gäller i Klingavälsån är det mer troligt att reduktionen kommer att ligga i storleksordningen 200 kg N/ha/år och 10 kg P /ha /år. En längre vattendragssträcka, jämfört med dagens förhållanden, kommer att innebära att transporten av såväl fosfor som kväve kommer att minska. Vattendraget förlängs med ca 50%, vilket också innebär en utökad bottenyta med samma procenttal. Bottenytans storlek är avgörande för kvävereningen eftersom de verksamma denitrifikationsbakterierna är knutna till organiskt material på bottnen eller på vattenväxternas ytskikt. Även för fosfortransporten bedöms den förlängda vattensträckan vara positivt. En ökad yta innebär större arealer för sedimentation samt upptag och fastläggning i växter. Med ledning av mätresultat från den tidigare omgrävda åfåran nedströms bedöms planerat meandringsprojekt ge oförändrad eller minskad grumling. Någon negativ förändring av andra vattenkvalitetsparametrar bedöms ej heller ske. Bedömningen baseras på en jämförelse av olika parametrar i Klingavälsån före och efter den tidigare utförda omgrävningen (2001). En mer miljövänligt underhåll av vattendraget genom klippning istället för traditionell rensning med grävskopa förväntas få en positiv effekt på vattenkvaliteten. Upprepade rensningar med grävskopa innebär att växtrötter och slam grävs upp vilket innebär förluster av uppslammat material och därmed fosfor vid rensningstillfället. Även en tid efter rensningen då åbrinkarna och bottnen är kala från vegetation kan partiklar lätt lösgöras och transporteras med vattnet nedströms. Växternas reningseffekt på vattnet uteblir också under en tid fram tills ny vegetation etablerats. Klippning innebär en mer skonsam behandling av åsektionen där växternas rötter och delar av stam och blad blir kvar vilket sannolikt innebär en positiv effekt på vattenkvaliteten. Sammanfattande bedömning Åtgärderna bedöms förbättra reduktionen av näringsämnen och därmed ge en positiv effekt på vattenkvaliten. Övriga vattenkvalitetsparametrar, såsom grumlighet, bedöms påverkas positivt eller ej påverkas negativt. Statusklassning och miljökvalitetsnormer (MKN) Berörd sträcka av Klingvälsån tillhör inom vattenförvaltningen vattenförekomst SE 616936-135849 (Klingavälsån: Kävlingeån-Sövdesjön). Ekologisk status för denna vattenförekomst är av vattenmyndigheten (för Södra Östersjöns vattendistrikt) redovisad som otillfredsställande (2009). Kvalitetskravet (miljökvalitetsnormen, MKN) är god ekologisk status med tidsfrist 2027 för övergödning och 2021 avseende s k kontinuitets- och morfologiska förändringar. Kvalitetsfaktorer som främst legat till grund för klassningen har varit fisk och näringsämnen (fosfor). För de av EU gemensamt utpekade prioriterade miljöfarliga ämnen, vilka utgör grunden för klassning av kemisk status, är status och MKN redovisad (2009) som God till 2015 (exklusive kvicksilver). Projektområdet ligger inom området för grundvattenförekomsten Vombsänkan (SE615867-137086). Grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status är klassad som god (2009) och kvalitetskravet för 2015 är också god, både kemiskt och kvantitativt. Området norr om befintlig åfåra, dvs hela projektområdet, utgör skyddat område för dricksvatten 19

Effekter vid genomförande av projektet se under kapitlet Vattenkvalitet. Föreslagna åtgärder bedöms innebära en något förbättrad vattenkvalitet och verka i riktning åt god ekologisk status. Åtgärderna bedöms inte negativt påverka områdets grundvattenstatus eller vattenskyddsområdet. Sammanfattande bedömning Föreslagna åtgärder bedöms innebära en förbättrad vattenkvalitet och därmed förbättras möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormen god vattenstatus. Klimat Allmänt Vad gäller klimataspekter bedöms dessa vara relativt perifera i sammanhanget. Våtmarker kan avseende växthusgaser ha olika inverkan. Forskning i ämnet pågår och det finns idag kunskapsluckor. I våtmarker ansamlas i allmänhet organiskt material och därmed tas koldioxid från luften. Det blir tydligt exempelvis när en åker på gammal torvjord överförs till våtmark genom dämning. Då avbryts den nedbrytning som plöjningen tidigare har orsakat. Nedbrytningen ersätts efter en tid av en begynnande anhopning av organiska sediment. Våtmarker kan också alstra oönskade växthusgaser, t ex metan, men risken för detta bedöms som liten i den typ av ny våtmark- /översilningsmark som är aktuell i detta sammanhang då förekomsten av organogena jordarna i området är begränsad. Sammanfattande bedömning Sammantaget bedöms aktuellt projekt i huvudsak ge positiva klimateffekter genom viss ökad fastläggning av kol/koldioxid i organiskt material. Vegetation och flora Områdesbeskrivning Vegetationen domineras av fuktängar typ tuvtåtel- och högstarrängar. Karaktärsarter är vassstarr, tuvtåtel, brunven, krypven, ängskavle, rödsvingel, ängsbräsma, revsmörblomma och i mer låglänta partier kärrkavle, ängsull och kabbeleka. Enligt ängs- och betesmarksinventeringen domineras området av en mosaik av tuvtåteläng och fuktängar med blåtåtel och starr. Inga särskilt sällsynta eller hotade arter har hittats i inventeringen och i flera delar av området beskrivs floran som trivial. De mest intressanta delarna, ur ett floristiskt perspektiv, är de östra delarna, norr om ån, där marken är kalkpåverkad. En mindre del av området beskrivs som kalkfuktäng. Ett utdrag från Artportalen visar att det inom ett relativt begränsat område har hittats flera rödlistade växtarter. Det är kärrjohannesört (Nära hotad, NT), loppstarr (Sårbar, VU) och majnycklar (Nära hotad, NT). På 40-talet fanns även kärrnocka i närheten men den är borta. Vid denna tid fanns även flera andra sällsynta arter i anslutning till Hemmestorps mölla såsom källgräs, pipstäkra, kustdaggkåpa, korndådra och åkermadd. Men inte heller dessa arter finns kvar längre. Däremot förekommer kustfibbla nedströms projektområdet, strax innan ån rinner under Veberödsvägen. Arten är upptagen på rödlistan som Starkt hotad (EN). Hela projektområdet är klassat som Natura 2000 naturtypen fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) enligt bevarandeplanen för Natura 2000 området Klingavälsån-Karup. En annan naturtyp som delvis berörs av projektområdet är Alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade (91E0). 20

Det område norr om Hemmestorpsmölla där schaktmassor skall planas ut har tidigare brukats som åker/vall. Under senare år har området utnyttjas som slåtter eller betesmark. Floran är förhållandevis trivial men ändå ganska artrik, som den blir på väldränerade sandiga jordar. Inom området är bland annat följande arter dominerande eller karakteristiska: ängsgröe, hundkäx, hundäxing, luddtåtel, luddlosta, oxtunga, hönsarv, maskros, vårkorsört, röllika, kummin och gulsporre. Effekter vid genomförande av projektet Under lågflödesperioder kommer grundvattenytan i dalbottnens västra del i förhållande till marknivån att bli något högre vilket leder till att många fuktgynnade växtarter gynnas. Dessutom kommer långvariga perioder med översvämningar att minska något vilket även gynnar en del växtarter som inte klarar långa perioder av översvämning. Den nya åsträckningen innebär sannolikt en viss sänkning av grundvattennivån i dalbotten intill ån i de delar av projektområdet som är belägna längst österut. Eventuellt kan en viss påverkan på vegetationen märkas här med en övergång till en mindre fuktanpassad vegetation. Det kalkpåverkade området i nordöstra delen med rödlistade arter bedöms inte påverkas av åtgärderna. Påverkan på vegetationstäcket kommer att ske vid grävningen av den nya åfåran, men inga hotade eller sällsynta växter berörs. Utplaceringen av uppgrävda jordmassor sker i första hand i de delar av åfåran och diken som skall fyllas igen. Resterande schaktmassor,ca 18 000 m3, tranporteras till en fd åkermark norr om Hemmestorps mölla. Området hyser en förhållandevis trivial flora och enligt uppgift finns inga särskilda floristiska värden inom detta område. Sammanfattande bedömning Åtgärderna bedöms gynna floran i området. Bevarandemålet för Fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) säkerställs och förstärks genom att grundvattennivån blir högre medan perioder med högvatten förkortas. Fåglar Områdesbeskrivning Fågelfaunan i projektområdet domineras av hävdgynnade och fuktberoende arter. Det arter som häckar är bland annat gulärla, sånglärka, storspov. Samtliga är upptagna på den nationella rödlistan över hotade arter. Dessutom häckar tofsvipa och rödbena i området. Vid Hemmestorpsmölla har storkprojektet ett av sina hägn vilket innebär att det förekommer frihäckande vita storkar i området. Under vår- och höstflyttningen uppträder, i samband med översvämningar, vadare och änder i området. Grönbena, brushane, skogssnäppa är arter som regelbundet rastar. Även svanar och gäss rastar regelbundet men inte i samma omfattning som på Vomsängar eller Karups ängar, lägre nedströms respektive uppströms. Ingen inventering av områdets häckande fåglar är gjord utan uppgifterna är hämtade från Artportalen samt muntligen från Gert Ljungqvist, ornitolog från bygden, och egna observationer. 21

Effekter vid genomförande av projektet Eftersom markfuktigheten kommer att öka i västra delen av området under vår- försommar (vid låga vattenflöden) samtidigt som betestrycket upprätthålls kommer förutsättningarna för fuktberoende arter att gynnas. Det gäller såväl vadare som änder men även gäss och svanar kommer troligen att gynnas av åtgärdgärderna. Sammanfattande bedömning Åtgärderna bedöms som positiva för fågelfaunan i området. Groddjur Områdesbeskrivning Fram till 1960-talet finns uppgifter om spelande strandpadda nära det aktuella området. Ännu in på 1970-talet fanns mycket god förekomst av arten vid vattenverksdammarna inom Vombs vattenverk, norr om väg 11. 2011 fanns fortfarande en mindre population kvar. Dessutom finns fynd av både lökgroda och större vattensalamander några kilometer öster om området. Två andra mindre allmänna arter som är på spridning i trakten är lövgroda och ätlig groda, och det är möjligt att dessa redan idag kan passera under vandring. Eftersom inga inventeringar är gjorda inom det aktuella området, är det svårt att veta mer exakt var alla ovanstående arter kan finnas idag. Effekter vid genomförande av projektet Samtliga i området förekommande groddjur kommer att gynnas av att vissa delar av området blir fuktigare under sommarhalvåret. Den idag rödlistade art som tidigare observerats i eller intill området är strandpadda. Strandpadda kräver, för sin lek, grunda vatten eller översvämmade områden, som är fria från fisk. På vintern gräver strandpaddorna ner sig i marken och behöver då tillgång till högre belägna områden med sand eller dylikt, där det är lätt att gräva. Troligen finns kringströvande individer av strandpadda kvar i närområdet och dessa kommer sannolikt på sikt att kolonisera nyskapade grunda vattensamlingar i anslutning till meandringen. Strandpaddan är väldigt trängd i Vomb-Krankesjö-området och en etablering av arten utmed Kingavälsån skulle betyda mycket för dess överlevnad inom dessa delar av Skåne. Av de andra ovanliga arterna som nämnts ovan, och som finns i angränsande områden, kommer troligen samtliga att gynnas. Sammanfattande bedömning Groddjuren kommer att gynnas av att området blir blötare och av att åkermark ställs om till betesmarker. Projektet ger förutsättningar för strandpadda att etablera sig i området vilket skulle betyda mycket för artens överlevnad i Vomb-Krankesjö-området. Fisk Områdesbeskrivning Fiskfaunan i Klingavälsåns nedre delar är mycket väl undersökt. Däremot saknas provpunkter för elfiske vid den nu aktuella sträckan, men fiskfaunan här bedöms vara likartad med sträckorna nedströms. Bottensubstratet i Klingavälsån utgörs huvudsakligen av sand och 22

finsediment. Inga längre sträckor med hårdbotten av sten och grus förekommer. Det innebär att förhållandena inte är gynsamma för t ex öring. I samband med omgrävningen av åfåran 2001 längre nedströms i Klingavälsån utfördes flera elfisken under 2001-2005 samt 2008. Arter som är vanligast förekommande är grönling, stensimpa, ål och storspigg. Abborre, id, mört, sutare och öring påträffades också vid dessa fisken. Grönling stensimpa och öring är knutna till rinnande vatten medan övriga arter förekommer i mer lugnt flytande partier och sjömiljö. Fiskundersökningen visade inte på några stora förändringar i fiskfaunan efter att ån grävdes om, utan den nya åfåran koloniserades snabbt av de fiskarter som redan fanns i vattendraget. Under de flesta undersökta år visade sig grönlingen ha ökat jämfört med förhållandena innan omgrävningen. Effekter vid genomförande av projektet Eftersom fiskfaunan är väl undersökt i de nedre delarna av Klingavälsån kan man på goda grunder anta att förhållandena är likartade i de nu aktuella delarna av Klingavälsån. Fiskfaunan kommer att återetablera sig tämligen snabbt i den nya åfåran. Den ökade längden med ca 1 km och den mer varierade vattenmiljön genom det slingrande loppet bedöms gynna fiskfaunan. Planerade partier med större fall bedöms gynna vissa fiskarter t ex öring och grönling. En förbättrad passage förbi Hemmestorpsmölla, som idag utgör ett vandringshinder, kommer att gynna spridningen av fisk uppströms. Den planerade tröskelns utformning utformas med en mkt flack sluttning på nedströmssidan (1:10 som brantast) uppbyggd av sten med liten en urgröpning i mitten som koncentrerar vattenflödet vid låga vattenflöden. Vid MQ (0,6 m3/s) kommer vattennivån att stå ca 1 decimeter över tröskelns överkant. Denna vattennivå eller högre beräknas råda under minst 280 dagar om året och bedöms inte utgöra något vandringshinder för öring. Sammanfattande bedömning En positiv effekt kan förväntas på fiskfaunan av förbättrade vandringsmöjligheter och mer varierade bottenförhållandena samt en längre åsträcka. Stormusslor Områdesbeskrivning Sommaren 2011 genomfördes en inventering av stormusslor i Klingavälsån, från Hemmestorps mölla till första meanderbågen strax uppströms Orehusbäcken. Inventeringsarbetet finns sammanställt i en rapport, Stormusselinventering med fokus på tjockskalig målarmussla (Unio crassus) i Klingavälsån 2011 (rapport 2011:28) och finns tillgänglig på Länsstyrelsen i Skåne läns hemsida. Inventeringen utfördes dels med anledning av att dikningsföretaget hade ansökt om att rensa ån och dels för att få veta om och i vilken omfattning, tjockskalig målarmussla, förekommer inför eventuell återmeandring av ån. Totalt hittades levande individer av 4 arter. Det var spetsig målarmussla (Unio tumidus), allmän dammussla (Anodonata anatina), större dammussla (Anodonata cygnea) och äkta målarmussla (Unio pictorum). Den senare arten är upptagen på den nationella rödlistan som Nära hotad (NT). Utöver de levande musslorna hittades även skal av tjockskalig målarmussla (Unio crassus). Arten är upptagen som Starkt hotad (EN) på den nationella rödlistan och omfattas av EUs artoch habitatdirektiv bilaga 2 och 4, vilket innebär att den ska skyddas inom nätverket Natura 2000. Arten är upptagen i artskyddsförordningen i Miljöbalken. Skal av arten hittades för första gången sommaren 2010 i rensmassorna strax uppströms Hemmestorpsmölla, efter att ån rensats av dikningsföretaget. Vid inventeringen 2011 hittades 23

skalrester av tjockskalig målarmussla längs hela åsträckningen. Levande exemplar av äkta målarmussla fanns längs hela den inventerade sträckan. Generellt var tätheten av samtliga musselarter låg längs hela den undersökta sträckan (0,2-0,8 musslor/m 2 ) undantaget ett djupare parti strax uppströms Hemmestorpsmölla där tätheten var 2,0 musslor/m 2. Värt att notera är att den minsta äkta målarmusslan mätte 37 mm vilket indikerar at arten har en viss, om än låg föryngring på sträckan. Totalt finns bara 15 kända lokaler i landet med reproducerande äkta målarmussla. Inga levande exemplar av tjockskalig målarmussla hittades trots noga eftersök och arten är troligen utgången från den aktuella sträckan. De skal som hittades var tydligt nötta och bedömdes härröra från gamla musslor som legat begravda i sedimenten och som blottlagts i samband med rensningar av ån. Effekter vid genomförande av projektet Vid igenfyllingen av befintliga åsträckor riskerar musslor att begravas under jordmassorna. I samband med tömningen på vatten i de åsträckor som skall fyllas igen kommer därför musslor att plockas och överföras till den nygrävda åfåran. Ytligt bottenmaterial kommer också grävas upp på ett antal ställen och överföras till den nya fåran för att få med små musslor och även annan bottenfauna. Detta förfarande påskyndar troligen etableringen och kolonisationen av musslor och övrig bottenfauna i det nya vattendraget. Sträckor av den gamla åfåran kommer delvis att kvarlämnas orörda, vilket innebär att en kolonisation till nygrävda åsträckor kan ske från dessa partier. Det finns naturligtvis ingen möjlighet att finna och överföra alla musslor, vilket initialt innebär en viss påverkan. Den nya åfåran bedöms emellertid på sikt kunna gynna musselfaunan bland annat genom biotopförbättrande åtgärder genom utläggning av grusmaterial på bottnarna. Habitatet för musslor kommer också att ökas genom att längden på vattendraget ökar med drygt 1 km. Ett av syftena med åtgärderna är att skapa gynnsamma förutsättningar för återintroduktion av den i ett EU perspektiv skyddade tjockskalig målarmusslan (Unio crassus). Den del av den gamla åfåran som ligger kvar på en sträcka av 750 m fram till Hemmestorpsmölla, påverkas genom att vattenflödet tidvis blir mycket litet eller helt obefintligt vid lägre vattenföring. Vid högre flöden kommer en ordentlig genomströmning dock att ske. Förhållandena kan eventuellt jämföras med en sjö. Samtliga av de levande arterna som påträffats förekommer i både sjöar, bäckar och åar varför man kan misstänka att de inte kommer att påverkas negativt. En osäkerhet råder dock om detta och som en försiktighetsåtgärd för att minimera skadorna på musselbestånden kommer musslor att letas upp och överföras till de sträckor av den befintliga åfåran som till vissa delar lämnas orörda längre uppströms. Genom att befintligt vandringshindret vid Hemmestorpsmölla byggs bort förbättras möjligheterna för musslornas värdfiskar att vandra upp i vattensystemet. Påverkan på musselbestånden i ån förväntas bli mindre av att underhållet av den nya åsträckan planeras att i huvudsak ske genom klippning av vegetationen. Sammanfattande bedömning Risken för påverkan på musselbestånden i den befintliga åfåran vid omgrävningen minskas genom att musslor flyttas till den nya åfåran I den nya åfåran bedöms förutsättningarna vara bättre för musslorna jämfört med den gamla kanalen. Den rödlistade musslan äkta målarmussla (Unio pictorum) bedöms på sikt gynnas av omgrävningen av åfåran. Åtgärderna syftar till att förbättra habitaten för den rödlistade och i EU skyddade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus). 24

Bottenfauna Områdesbeskrivning Stora delar av Klingavälsåns botten är helt dominerad av finsediment, vilket normalt innebär en relativt artfattig bottenfauna. Tidigare undersökningar Bottenfaunan undersöks inom Kävlingeåns recipientkontroll på en provpunkt i Klingavälsån vart tredje år. Provpunkten är belägen ca 1 km nedströms Hemmestorpsmölla, där bottensubstratet domineras av grov sten och block med inslag av fin sten, grus och sand, vilket ger goda förutsättningar för en artrik fauna. Därutöver har bottenfaunan undersökts 2001, före omgrävningen av Klingavälsån vid Vombs ängar (Ekologgruppen 2001, Bottenfaunan i Klingavälsån 2001). Bottenfaunan undersöktes även 2008, vid två lokaler längst ner i Klingavälsån, före anläggning av en våtmark (Ekologgruppen 2008. Bottenfauna i Klingavälsån). Inga efterstudier har gjorts. Resultaten visade att Klingavälsåns sanddominerade partier hade ett måttligt högt artantal och dominans av simmande arter som sötvattensmärla (Gammarus pulex) och dagsländesläktet Baetis. Vid partier med fastare stenbotten var artantalet högt och dagsländan Heptagenia sulphurea och nattsländesläktet Hydropsyche förekom rikligt. Flera renvattenkrävande djur fanns i ån och föroreningspåverkan bedömdes i huvudsak vara obetydlig svag. Den rödlistade dagsländan Brachycercus harisella har noterats 2001 i Klingavälsån nedströms vattenverket. Arten är särskilt anpassad för denna typ av sandiga vattendrag. Några andra ovanliga arter har också påträffats, bl a den tidigare rödlistade bäckbaggen Riolus cupreus, som regelbundet noterats vid lokalen nedströms Hemmestorpsmölla. Naturvärdet i ån bedöms vara högt. Undersökning hösten 2011 Två lokaler i Klingavälsån uppströms Hemmestorpsmölla undersöktes hösten 2011, dels i den rätade fåran som ska grävas om, dels i ett meandrande parti strax uppströms (Ekologgruppen 2012, Bottenfaunan i Klingavälsån uppström Hemmestorpsmölla hösten 2011). Båda lokalerna hade rensats hösten 2011, vilket sannolikt påverkade resultatet negativt. Lokalerna var sanddominerade, nästan helt utan sten, vilket bidrog till att artantalen var måttliga. Faunan var trivial och dominerades av simmande dagsländor, sötvattensmärla och knottlarver. Inga rödlistade eller andra ovanliga arter påträffades. Effekter vid genomförande av projektet Bottenfaunan bedöms inte att påverkas negativt av en återmeandring. Faunan kommer att etablera sig snabbt i den nya åfåran, och likna det bottenfaunasamhälle som finns i den rätade åfåran idag. Den nya meandrande åfåran ger en längre åsträcka (drygt 1 km) vilket innebär ett större livsrums för bottenfaunan. Fallet i den nya åfåran kommer att bli något större totalt sett och på vissa sträckor tar man ut fallet något mer, vilket skapar högre vattenhastighet. Här läggs ut grus/stenmaterial på botten vilket gynnar såväl stormusslor som övrig bottenfauna. Genom meandringen blir vattenhastigheten mer varierande inom åsektionen, högre i ytterkurvor och lägre i innerkurvor. Detta kommer i sin tur att ge upphov till ett mer varierat bottensubstrat och en varierad bottenstruktur, vilket ger utrymme för en ökning av det totala antalet arter. Den del av bottenfaunan som lever en del av sitt liv på land (t ex sländor och myggor) gynnas också av att åns omgivning blir fuktigare. Underhåll genom klippning av åfåran är mer skonsamt mot bottenfaunan än traditionell rensning genom grävning. 25

Sammanfattande bedömning Påverkan på bottenfaunan kommer att vara positiv genom ett mer naturligt lopp med varierad botten och bitvis fuktigare omgivning. En minskad rensning gynnar bottenfaunan. Förekomsten av den rödlistade Brachycercus harrisella, längre nedströms i Klingavälsån, bedöms inte påverkas av meandringen. Övrigt djurliv Områdesbeskrivning Kronhjort Kronhjort förekommer i området. Det är särskilt skogområdet nordost om Hemmestorps mölla och söder om väg 11 som är viktig uppehållsplats för kronhjortarna. Området fungerar som uppehållsplats för kronhjortarna dagtid men även som brunstplats under hösten. På kvällar och nätter ger sig sedan kronhjortarna ut för att leta föda och kan i viss mån ses beta på ängarna längs Klingavälsån. I samband med att väg 11 byggdes om 2008 satte man upp viltstängsel för att minska viltolyckorna. Då gjorde man även en viltpassage under väg 11 för kronviltet för att undvika att viltstängslet skulle utgöra en barriär för viltet. Men viltpassagen har fungerat dåligt och väldigt få, om några kronhjortar passerar genom tunneln. Varje år inventeras kronhjorten under brunsten och sedan 2008 har antalet kronhjortar minskat vid Hemmestorps mölla. Troligen är det en följd av viltstängslet och att djuren inte går genom viltpassagen (Anders Jarnemo muntl). Insekter Madgropspindel är påträffad 1989 i anslutning till kalkfuktängen, norr om ån, där det även växer majnyklar och kärrjohannesört. Madgropspindel är bara påträffad på två lokaler i Sverige och är upptagen som Nära Hotad (NT) i Rödlistan över hotade arter (Gärdenfors 2010). Den lever i eller vid måttligt till mycket näringsrika kärr och vattendrag. Mest gynnad verkar den vara där marker periodvis översvämmas. Vårtordyvel är påträffad nedströms det aktuella projektområdet. Sotnätfjäril och vapenflugan Beris vallata har påträffats uppströms projektområdet. Samtliga är upptagna den nationella rödlistan över hotade arter och det är troligt att även dessa arter förkommer inom projektområdet. Vapenflugan Beris vallata förekommer i fuktig örtrik skog, sumpskog och vid vattendrag och källor. Puppor/ägg är påträffade i fuktig mossa invid källflöde medan larven lever av multnande blöta växtdelar. Det största hotet är avvattningen genom dikningsåtgärder. I Skåne trivs sotnätfjärilen bäst på extensivt betade fuktängar, gärna i skogsmark, med årliga översvämningar under vinter till vår och uttorkning under försommaren. Den är beroende av olika arter av vänderot som fungerar som värdväxt för ägg och larver. Arten hotas av upphörande bete och dikning som omintetgör vinter- och våröversvämningar. I Danmark var främsta orsaken till artens utdöende övergödning av habitatet med näringsrikt vatten från jordbruksområden, vilket radikalt försämrade värdväxtens konkurrensförmåga. Vårtordyvel lever i spillning, såväl på öppen sandmark eller alvarmark som i gles skog. Den är med andra ord inte beroende av fuktiga miljöer. Artens minskning beror snarare på nedläggningen av betesmarker samt avmaskningsmedel. 26

Effekter vid genomförande av projektet Åtgärdernas effekter på kronhjortarna bedöms bli obefintlig eller möjligen innebära en viss förbättring av miljön. Plantering av buskar i anslutning till översvämningsområden skulle gynna arten. När det gäller de insekter och spindeldjur som är beroende av fuktiga miljöer, madgropspindel, sotnätfjäril och vapenflugan Beris vallata innebär åtgärderna en positiv förändring eftersom markfuktigheten kommer att öka. Även risken för att miljöerna skall dikas ut och dräneras minskar vilket är positivt. För vårtordyveln kommer effekterna troligen att vara obefintliga och eftersom betet kommer att fortsätta bedöms arten vara opåverkad. Sammanfattande bedömning Förbättrade livsvillkor för de rödlistade arterna mapgropspindel, sotnätfjäril och vapenflugan Beris vallata. Oförändrade livsvillkor för kronhjort och vårtordyvel. Erosion och sedimentation Områdesbeskrivning Jordarterna i Klingavälsåns dalgång utgörs av svämsediment av lera och finmo samt inslag av torvjord som är erosionsbenägna. Vi höga vattenflöden kan erosionen i vattendraget bli omfattande, särskilt efter rensningsinsatser. Nya slambankar byggs då upp på visa ställen Enligt uppgift var problemen med erosion i vattendraget mindre vid en period för ca 15-20 år sedan då underhållet av vattendraget skedde genom att vegetationen i vattendraget höggs med lie eller maskinredskap. Effekter vid genomförande av projektet Den nya åsträckan kommer att utsättas för erosion och sedimentation. Det nya slingrande loppet innebär en ökad erosion i ytterkurvor och en avsättning av sediment i innersvängarna. Den nygrävda profilen kommer sannolikt att ändras något genom erosion och sedimentavsättning, i synnerhet initialt innan någon vegetation har etablerats som binder jorden. Efter ett par år blir förhållandena sannolikt mer stabila. I ett slingrande vattendrag sker transporten av sediment kortare sträckor innan det avsätts på bottnen i någon innerkurva med lägre vattenhastighet jämfört med i ett rätat vattendrag där vattenhastigheten är mindre varierande och sedimenttransporten blir längre. Underhåll genom klippning av vegetationen i den nya åfåran kommer att minska erosionen. Sammanfattande bedömning Erosionen kommer att öka i början innan vegetation stabiliserar kanterna. Den slingrande åfårna med varierande vattenhastighet innebär ett mer naturligt tillstånd vad gäller erosion och sedimentation. På längre sikt bedöms den slingrande åfåran ge positiva effekter vad gäller erosion och sedimentation. Rekreation och friluftsliv Områdesbeskrivning Området utnyttjas mycket lite av det rörliga friluftslivet. Vägen förbi Hemmestorpsmölla nyttjas emellanåt av vandrare och skolklasser. Befintliga stängsel utgör ett hinder för att vandra i dalgången. Effekter vid genomförande av projektet Stättor/stängselgenomgångar kommer att sättas upp i samband med ändrad stängseldragning. 27

Sammanfattande bedömning Åtgärderna påverkar inte det rörliga friluftlivet negativt. Stängselgenomgångar förbättrar tillgängligheten till området, Jordbruk Områdesbeskrivning Området utgörs av slåtter och betesmarker. Uppströms projektområdet finns åkermark. Effekter vid genomförande av projektet Vid vattenföring större än medelvattenföring beräknas vattennivån bli lägre uppströms projektområdet. Betesmark och odlingsmark uppströms projektområdet bedöms därför inte påverkas negativt genom de ändrade vattenförhållandena. Inom de nedre delarna av projektområdet blir marken fuktigare intill ån under lågvattenperioder upp till medelvattenföringen genom en vattennivå som ligger förhållandevis högt i ån, det vill säga nära marknivån. Fuktigare markförhållande under sommaren bedöms kunna vara gynnsamt för betesproduktionen. Graden av fuktighet kommer emellertid att variera från område till område och säsong till säsong. Inom det område som förväntas få fuktiga förhållanden finns ingen jordbruksmark. Sammanfattande bedömning Ingen negativ påverkan på jordbruket. Skyddade områden, riksintressen, planer m m Befintliga skydd och förordnande Generella biotopskydd avseende diken och småvatten gäller. Strandskydd gäller 100 meter på vardera sidan om Klingavälsån.. Området ingår i vattenskyddsområde för vattentäkter vid Vombs vattenverk (beslut 1998-08- 27, ändring 12FS 2000:290). Dispens för åtgärderna har sökts hos länsstyrelsen. Se beslut om dispens bilaga D. Området berörs av riksintressen för naturvård. Större delen av Klingavälsån dalgång, inklusive projektområdet, ingår i naturreservatet Klingavälsåns dalgång (bildat 1968, ursprungligen naturminnesmärke bildat 1923). Reservatet är bildat för att bevara områdets vetenskapliga, kulturella och landskapsbildsmässiga värden. Hela Klingavälsåns dalgång utgör Natura 2000-område enligt fågeldirektivet (SE 0430087, Klingavälsån). Stora delar av dalgången, bland annat aktuellt projektområde, är också Natura 2000-område enligt habitatdirektivet (SE 04430110, Klingavälsån-Karup). Inom projektområdet berörs enligt Länsstyrelsens bevarandeplan (2005-12-16) för Natura 2000- området (habitat) naturtypen Fuktängar med blåtåtel eller starr (6410). För vattendragsmiljön anges Natura 2000-arten stensimpa (1163, fisk). 28

Figur 6. Område med Fuktäng med blåtåtel eller starr (blått raster) enligt Länsstyrelsens bevarandeplan. Bevarandemålet för naturtypen Fuktängar med blåtåtel eller starr är enligt bevarandeplanen följande: Kalkfuktängens långsiktiga existens skall säkerställas genom att hålla en förhållandevis hög grundvattennivå. Dock bör inte vattnet översvämma någon längre tid ( 2veckor) under vegetationsperioden. En kontinuerlig beteshävd skall råda. Artrikedomen och arttätheten i kalkfuktängen skall bevaras och utvecklas. Förekomsten av hotade eller sällsynta växt- och djurarter, som är knutna till kalkfuktängar, skall bevaras och utvecklas, så att de kan föryngra sig i långsiktigt livskraftiga populationer. Förekomsten av konkurrenskraftiga ohävdsarter i fuktängen såsom t ex älgört och veketåg skall reduceras. För stensimpa är målet att den ska förekomma i Klingavälsån. Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla förekommande Natura 2000-naturtyper i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. Motsvarande bevarandesyften och bevarandemål för Natura 2000-området inom fågeldirektivet är enligt Länsstyrelsens bevarandeplan (2005-12-16) följande: Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen för de 20 Natura 2000-fågelarter som anges i planen. För Klingavälsån innebär detta följande bevarandemål: Individantalen av respektive fågelart skall bibehållas eller öka i området. Livsmiljön för respektive fågelart skall bibehålla eller öka sin nuvarande areal. Artdiversitet och abundans av de växter, insekter, fisk och bottendjur i området som är viktiga för fågellivet som föda skall bevaras eller ökas. 29