Styrdokument i praktiken

samhällsskydd och beredskap 1 (16) Styrdokument i praktiken - Kortversion MSB-152.2

samhällsskydd och beredskap 2 (16) Inledning Detta dokument är en kortversion av rapporten Styrdokument i praktiken med diarienummer. Kortversionen har tagits fram för att underlätta spridningen av ursprungsrapportens innehåll. I och med den nya överenskommelsen om kommunernas krisberedskap 1 som trädde i kraft 2014 fick samtliga av Sveriges kommuner i uppdrag att fram ett styrdokument för sitt arbete med krisberedskap. Under 2015 skulle samtliga kommuner ha antagit ett styrdokument, men på grund av den höga arbetsbelastningen för kommunerna under flyktingsituationen hösten 2015 sköts redovisningen upp till 15 februari 2016. Styrdokumentet ska innehålla: en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i överenskommelsen samt hur ersättningen ska användas; här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas, en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: o hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, o hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, o vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Syftet med denna studie är att undersöka vad kommunerna har valt att fylla sina styrdokument med. Studien ska även ge underlag till kommande överenskommelse som ska träda i kraft 2019. Studien har genomförts dels i form av genomläsning av 46 kommuners styrdokument, dels genom intervjuer med 20 kommuner (varav 13 var med i räddningstjänstförbund) och 5 länsstyrelser. De genomlästa styrdokumenten bedömdes utifrån kraven i överenskommelsen om kommunernas krisberedskap samt ett urval indikatorer ur bilagan till 1 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH undertecknad av MSB och Sveriges kommuner och landsting den 17 maj 2013

samhällsskydd och beredskap 3 (16) MSB:s föreskrifter för kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. 2 De indikatorer ur föreskriften som valts ut är de som MSB anger används för statens uppföljning av kommunernas arbete enligt överenskommelsen om kommunernas krisberedskap. 3 För varje indikator kunde en kommun få en av följande bedömningar: Finns beskrivet. Saknas helt. Finns beskrivet i ett annat dokument som man tydligt hänvisar till. Finns beskrivet att det ska genomföras, men ingen beskrivning om att det är gjort. (Planeras för) Ingen kvalitetsbedömning av kommunernas svar gjordes. Inom ramen för en bedömning att en indikator är uppfylld kan variationen därför vara stor. Inga uppgifter kontrollerades ytterligare utöver att de nämndes i styrdokumenten eller i hänvisade dokument. Intervjuerna genomfördes huvudsakligen via telefon eller Skype. Intervjuerna gav ett mycket stort underlag, vilket har lett till att endast de ämnen som lyftes i flera av intervjuerna har behandlats. Nedan redovisas underlag från genomläsningen, intervjuerna och analysen av resultatet samlat. Styrdokumentens syfte Något som i princip samtliga kommuner nämnde under studiens intervjuas var att de saknade ett tydligt syfte med styrdokumenten. Många kommuner sa att de har svårt att se något syfte med dokumentet i dess nuvarande form. De tyckte att de redan har tagit fram den dokumentation som efterfrågas, men i andra former. Två av länsstyrelserna uttryckte att man kände en oro när man svarade på kommunernas frågor kring uppgiften, då man inte hade fått mer information från nationell nivå. En feltolkning från en länsstyrelse skulle då kunna ge fel hos samtliga kommuner i länet. Flera kommuner lyfte vikten av att styrdokumentet inte får göras enbart för görandets skull eller att den slutgiltiga målgruppen ska vara en tillsynsmyndighet. Flera kommuner och länsstyrelser var tydligt negativa till uppgiften att ta fram ett styrdokument. Många av de kommuner som är negativa valde att skriva kortfattade styrdokument, där flera av kriterierna uppfylldes genom att man hänvisade till andra redan fastslagna dokument. De länsstyrelser som var negativa tyckte att uppgiften var otydligt formulerad, och de kände en 2 MSBFS 2015:5 föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser 3 MSB, (2015), Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap, bilaga

samhällsskydd och beredskap 4 (16) osäkerhet i sin roll att stödja kommunerna i deras framtagande av dokumenten. Länsstyrelserna upplevde även en osäkerhet kring hur de förväntades följa upp kraven på styrdokumenten. Flera kommuner ställde sig samtidigt positiva till styrdokumenten. De kan underlätta uppföljningen i kommunen och bidra till att saker och ting faktiskt görs. Fyra kommuner såg att det ger en annan tyngd till krisberedskapen i den kommunala verksamheten. Man ansåg att man har mötts med mindre motstånd när man ska genomföra saker enligt styrdokumentet. Styrdokumentet används för att planera aktiviteter och tydliggör för verksamheterna vad som ska göras. De kommuner som var positivt inställda till styrdokumenten hade generellt hittat en tillämpning för den egna kommunen och formulerat ett syfte för att styra dokumentets användande. Styrdokumentens innehåll Kommunernas styrdokument ska innehålla de åtgärder man avser genomföra under mandatperioden för att avhjälpa risker och sårbarheter och öka sin förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet. Det är stora skillnader i detaljeringsgraden i kommunernas beskrivningar av åtgärder (fig 1). Vissa kommuner har tagit fram utförliga åtgärdsplaner för hur utpekade risker ska hanteras. Andra kommuner har vävt in åtgärderna i löpande text genom hela sitt styrdokument. 10 % av kommunerna har inte beskrivit några konkreta åtgärder. Samtliga av dessa kommuner har valt att skriva sina styrdokument mer som policyer än som verksamhetsplaner. Det innebär att de inte redogör för något faktiskt arbete som ska utföras, utan istället mer visionärt beskriver hur man kommer att jobba med att utveckla krisberedskapen inom kommunen under mandatperioden. Kommunerna ska även beskriva hur de avser uppfylla åtagandena i överenskommelsen om kommunernas krisberedskap (fig 3). Då styrdokumentet i sin helhet ligger till grund för svaret på denna fråga, har kriteriet för att indikatorn ska uppfyllas varit att det framkommer av styrdokumentet att man har förhållit sig till överenskommelsen vid framtagandet av dokumentet.

samhällsskydd och beredskap 5 (16) Figur 1 En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Figur 2 En beskrivning av hur åtaganden i överenskommelsen ska mötas. Majoriteten av kommunerna har alltså uppfyllt de mer basala kraven på ett styrdokument, men med väldigt varierande kvalitet. Kommunerna har även tolkat uppgiften på många olika sätt. Vissa kommuner har bakat in styrdokumentet i kommunens krishanteringsplan. Andra kommuner använder styrdokumentet som ett verksamhetsplaneringsunderlag. Ytterligare andra har fastslagit ett strategiskt styrdokument med en mindre grad av konkretion. Att kommunernas styrdokument ser så olika ut kan ha många förklaringar. Flera kommuner hade i intervjuerna synpunkter på att det redan finns en tydlig koppling till andra dokument och att samma information efterfrågas på flera ställen. Flera kommuner påpekade att kraven på styrdokumenten var formulerade så att både operativ och strategisk information efterfrågades. Flera kommuner tyckte att uppgiften var för bred och för oprecis. Det ställs krav både på dokumentation som ska användas operativt (exempelvis hur krisorganisationen arbetar) och på mer strategiska frågor. Kraven på att beskriva den operativa verksamheten orsakade även problem hos flera kommuner när dokumentet skulle beslutas politiskt. Man upplevde det som problematiskt att det fanns krav på en hög detaljeringsgrad inom flera frågor. Detta då de dokument som beslutas politiskt tenderar att vara av en mer övergripande och strategisk karaktär. Ett vägval inför kommande överenskommelse är om styrdokumentet ska ses som ett instrument för att involvera politiken i arbetet med LEH -vilket då innebär att mer konkreta åtgärder får lämnas därhän - eller om fokus ska ligga på att genom styrdokumenten kunna följa hur planeringen är upplagd. Mer konkret vore det i så fall lämpligt att rensa bland kraven på styrdokumenten och göra inriktningen mer strategisk. Syftet bör vara att beskriva den planerande verksamheten och inte den operativa. Den verksamhet som

samhällsskydd och beredskap 6 (16) aktiveras vid kris är dessutom dynamisk, under ständig förbättring och bör inte beskrivas i ett dokument som ska gälla i fyra år. Kopplingen mellan risk- och sårbarhetsanalys och styrdokumenten Hela 78 % av kommunerna beskriver att deras risk- och sårbarhetsanalys (RSA) används som ett planeringsverktyg inom kommunens förvaltningar, bolag och förbund (fig 3). Nästan alla kommuner har kopplat de åtgärder som beskrivs i styrdokumentet till kommunens RSA för att på så vis redogöra för vilka brister man avser åtgärda under de kommande fyra åren. Sammantaget pekar detta på att styrdokumentens åtgärder och behov av åtgärder i de flesta fall är väl förankrade inom kommunernas verksamheter. Både länsstyrelserna och kommunerna såg att det finns en koppling mellan den RSA som görs i kommunen och styrdokumentet. De använde sin RSA som bas i framtagandet av styrdokumentet. De pratade om vikten av att de nyckelpersoner som deltar i framtagandet av RSA:n även finns med i framtagandet av styrdokumentet. Hälften av kommunerna beskriver att de har arbetat parallellt med sin RSA och sitt styrdokument. Några av dessa kommuner tyckte att de fick bra underlag från sin RSA, medan andra berättar att man inte hade tid att ta hänsyn till det som framkom under RSA-arbetet. Drygt hälften av kommunerna ansåg att det var alldeles för kort tid mellan att RSA:n skulle lämnas in och styrdokumentet skulle färdigställas. Dessa kommuner tyckte att det är viktigt att utgå från RSA-processen när man tar fram sitt styrdokument. Annars får man inte fram tillräckligt bra underlag till sitt styrdokument. Det ansågs dock svårt att genomföra processerna parallellt. Figur 3 Beskrivet att risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och beslut om åtgärder för stärkt krisberedskap hos förvaltningar, bolag och kommunförbund Utbildning och övning De flesta kommuner har bifogat en övnings- och utbildningsplan till sina styrdokument (fig 4). Innehållet i dessa dokument varierar stort. En del kommuner anger när vissa specifika utbildningar och övningar ska äga rum och vilka som ska delta. Andra kommuner beskriver vilka typer av övningar man ska göra (ex krisledningsövning) och ett intervall (ex vartannat år). 22 % av

samhällsskydd och beredskap 7 (16) kommunerna hänvisar till den övnings- och utbildningsplan som man redan hade innan man tog fram styrdokumentet. Ytterligare andra kommuner har med en kortfattad version av sin övnings- och utbildningsplan i styrdokumentet, men hänvisar till att en mer utförlig plan finns. Figur 4 En övnings- och utbildningsplan för mandatperioden. Figur 5 En beskrivning av utvärdering av övningar. Trots att merparten av kommunerna har bifogat en övnings- och utbildningsplan var länsstyrelser och kommuner överens om att det är svårt att fastställa en sådan plan för en hel mandatperiod. Kommunerna hade synpunkter på att de vill kunna anpassa sig efter genomförd omvärldsanalys och uppkomna behov för att göra sin planering. Flera länsstyrelser önskade även att kommunerna skulle utgå mer från sina RSA:er när de tar fram sina planer för utbildning och övning. Flera kommuner föreslog att man hellre bör efterfråga en beskrivning av planeringsprocessen för att ta fram utbildningar och övningar, än en faktisk plan för vilka aktiviteter som ska genomföras och när. En av de största bristerna i kommunernas styrdokument är utvärdering (fig 5). Endast 17 % beskriver en process för detta och endast två kommuner beskriver hur man använder utvärdering för att säkerställa erfarenhetsåterföring från övningar och utbildningar. I intervjuerna framkom att kommunerna inte har någon konkret förklaring till varför det såg ut på det sättet. Bristen kan bero på att kommunerna saknar resurser för att genomföra tillräckligt bra utvärderingar, eller så saknas kompetensen. Om så är fallet är kommunerna i behov av kompetenshöjande åtgärder. Höjd beredskap Samtliga kommuner har varit mycket kortfattade i sina beskrivningar av höjd beredskap. Flera kommuner anger att de avvaktar ytterligare utredning kring civil beredskap innan de kommer att vidta fler åtgärder inom området. Flera kommuner anger att eftersom de utbildar krisledningen inom LEH har de även kunskaper inom höjd beredskap (fig 6).

samhällsskydd och beredskap 8 (16) Vad gäller VMA-anläggningar anger de flesta kommuner att detta är en uppgift som förvaltas av räddningstjänsten. Ett fåtal kommuner beskriver att de inte har någon anläggning för VMA inom kommunen (fig 7). Figur 6 Kommunen har säkerställt att VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls. Figur 7 Kommunen har säkerställt att krisledningen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Då drygt hälften av styrdokumenten inte uppfyller minimikraven på beskrivningar av höjd beredskap, frågades länsstyrelserna och kommunerna vad de trodde att det beror på. Länsstyrelserna hade generellt inställningen att kommunerna vill jobba med frågan, men att de saknar pengar för det eller inte riktigt vet hur de ska gå till väga. Länsstyrelserna är själva beroende av kommunernas arbete eftersom länsstyrelsen inte har några egna operativa resurser. Kommunerna var överens om att det som saknas i dagsläget är tydlighet i uppgiften kopplat till kommunens civila beredskap, och att det var länge sedan kommunerna arbetade aktivt med försvarsplanering. En kommun inflikade att det saknas framtagna hotbilder och beskrivningar av kommunernas roll och åtaganden för höjd beredskap. Några kommuner nämnde att målen för höjd beredskap är för specifika i överenskommelsen, vilket påtagligt avgränsade hur kommunerna skrev i sina styrdokument. Kommunerna var överens om att höjd beredskap är en fråga för framtiden och man hoppas att uppgiften förtydligas framöver. Både kommuner och länsstyrelser påpekade att man inte får tappa fokus på krisberedskapsfrågor bara för att man börjar jobba med civilt försvar. Kommunerna måste få fortsätta fokusera på LEH i samma utsträckning. Samverkansersättningen En övervägande majoritet av kommunerna har bifogat en beskrivning av hur man ämnar använda samverkansersättningen under den kommande mandatperioden (fig 8). Generellt är beskrivningarna kortfattade, eller en sammanfattning av tidigare års budget.

samhällsskydd och beredskap 9 (16) Flera av de intervjuade kommunerna valde att själva lyfta frågan om finansiering och ifrågasatte beskrivningen av hur ersättningen ska användas. Knappt hälften av de intervjuade kommunerna uttalade sig tydligt negativt om den detaljeringsgrad som efterfrågas i redovisningen av samverkansersättningen. Det läggs oproportionerligt med tid på att redovisa dessa pengar i förhållande till medlens storlek. Den tid då kommunerna inte ville arbeta med krisberedskap och använde medlen till annat är förbi. Figur 8 En beskrivning av hur ersättningen, i synnerhet samverkansersättningen, ska användas. En relaterad synpunkt är att flera kommuner ifrågasätter att man ska göra en så långsiktig budget som fyra år. Sammanfattningsvis är det alltså flera kommuner som ser detta som ett viktigt område att lyfta till nästa överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Ersättningsfrågan är dock en komplex fråga som kräver egen utredning. Utvecklingen av arbetet med civilt försvar understryker detta. Sammanfattande analys Underlaget som tagits fram i och med denna studie har varit relativt omfattande. Intervjuerna i kombination med genomläsningen av styrdokument bedöms ha gett underlag för en bild av hur uppgiften har hanterats i landets kommuner. Värt att notera är att många av de synpunkter som lades fram i länsstyrelseintervjuerna återkom i kommunintervjuerna. Överlag var kommunerna och länsstyrelserna ganska eniga i sina bilder av styrdokumenten, och de olika ytterligheterna i åsikterna återspeglades i båda grupperna. Många stora avvikelser som framkom i genomläsningen av styrdokumenten förtydligades under intervjuernas gång. Tillräckligt många goda exempel och positiva reaktioner ger den övergripande slutsatsen att styrdokumenten fyller en viktig funktion och är värda att vidareutveckla. Att så många län och kommuner ser dokumentet som ytterligare ett uppföljningsverktyg från staten som inte ger något mervärde är dock värt att notera. Flera kommuner har uppfattat att staten genom styrdokumenten inte bara ska följa upp själva planeringen utan även vilka åtgärder som vidtas. Inför kommande revidering av överenskommelsen om kommunernas krisberedskap är det därför viktigt att syftet med dokumentet tydliggörs och att det säkerställs att budskapet når kommunerna. Länsstyrelserna har här en självklar och viktig roll som de är villiga att ta, men de behöver stöd i denna kommunikation.

samhällsskydd och beredskap 10 (16) Trots att många kommuner är nöjda med den externa samverkan har flera av dem synpunkter på länsstyrelsens arbete. Flera länsstyrelser lyfte i sin tur att de kände att det var svårt att hantera uppgiften med styrdokumenten. De upplevde inte att de hade fått uppgiften tillräckligt tydligt beskriven för sig för att kunna vidareförmedla den på ett bra sätt till sina kommuner. Ett förslag är därför att inkludera länsstyrelserna i processen för att utforma kommande styrdokument. Kommunerna efterfrågar även ett förtydligande av vad dokumenten ska innehålla, samtidigt som de efterfrågar ett förtroende för att kommunerna gör vad de ska. Det här är ett dilemma som MSB, länsstyrelser och andra aktörer ofta möter: en önskan om tydliga riktlinjer kombinerat med önskan om frihet att styra den egna verksamheten. I arbetet med att formulera syftet/syftena med dokumentet är det viktigt att vara tydlig med de grundläggande förutsättningarna. De krav som kommunerna ska leva upp till finns dels i LEH, dels i tillhörande föreskrifter från MSB. De risk- och sårbarhetsanalyser kommunerna ska ta fram är där väl förankrade. Enligt MSB:s processbeskrivning för uppföljning av kommunens arbete med krisberedskap ska arbetet med uppföljning av styrdokumenten prioriteras tillsammans med risk- och sårbarhetsanalyserna. Styrdokumenteten utgår från överenskommelsen, som preciserar användningen och fördelningen av statens ekonomiska kompensation till kommunerna för de krav som ställs i lagen. En överenskommelse förefaller vara en svagare grund för uppföljning än exempelvis risk- och sårbarhetsanalyserna, och den årliga uppföljningen som ska genomföras enligt 5 i Föreskrifterna för kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser, vilket också återspeglas i undersökningen 4. Denna osäkerhet, tillsammans med uppfattningen att styrdokumenten även utgör grund för att utvärdera kommunernas faktiska verksamhet, verkar ha inverkat negativt på arbetet med dokumenten. Ett sätt att utveckla arbetet med styrdokumenten, som rekommenderas i denna rapport, är att renodla dem mot det ursprungliga syftet att utgöra ett planeringsinstrument för att föra vidare slutsatser från risk- och sårbarhetsanalyserna. Syftet skulle då vara att bidra till en viss enhetlighet i kommunerna och, så långt styrformen medger, säkerställa att en planering sker. Den mer detaljerade uppföljningen av exempelvis huruvida det finns krishanteringsplaner skulle istället hänvisas till risk- och sårbarhetsanalyserna. Denna koppling mellan de olika dokumenten innebär också att en översyn av kraven på styrdokumenten inför kommande kommunöverenskommelse bör ta hänsyn till kraven i föreskrifterna om risk- och sårbarhetsanalyser. 4 Ett resonemang om denna typ av överenskommelser och deras status förs i Statskontoret, (2014), Om offentlig sektor - Överenskommelser som styrmedel

samhällsskydd och beredskap 11 (16) Rekommendationer Nationell nivå Fokusera på kravet att kommunerna ska ta fram ett planeringsdokument som är anpassat för att vara relevant i fyra år. Renodla kraven på dokumenten så att det inte blir en blandning mellan krishantering och krisplanering. Det är svårt att blanda visioner i ett dokument som även ska vara konkret och beskrivande. Se över vilka krav som redan anges ska finnas i andra dokument, exempelvis i LEH-uppföljningen, och ta bort dessa. Formulera ett tydligt syfte till styrdokumenten. Stöd länsstyrelserna med hur uppföljningen av dokumenten ska göras. Involvera länsstyrelserna tidigt i processen med att se över överenskommelsen om kommunernas krisberedskap. Regional nivå Samordna tidigt kommunernas arbete med att ta fram styrdokumenten. Fråga kommunerna om vilket stöd de har behov av. Hitta en koppling till LEH-uppföljningen tillsammans med kommunerna. Diskutera hur uppföljningen ska genomföras. Var överens med kommunerna om målgruppen för dokumentet. Överväg att ta fram ett fyraårigt styrdokument på länsnivå som kommunerna kan hänvisa till. Detta kan exempelvis lyfta övningsplanering och vara baserat på 2:4-ansökningen. Lokal nivå Var tydlig med vad dokumentet har för syfte i den egna kommunen. Samtliga kommuner som var nöjda med sina styrdokument uppgav att de har användning av dokumentet. Detta trots att dessa kommuners dokument såg väldigt annorlunda ut. Om möjligt, skriv delar av styrdokumentet tillsammans med andra kommuner med liknande behov som den egna kommunen. Utgå från vilka förmågor som ska stärkas inom kommunen under mandatperioden. Då uppstår en bra koppling till såväl RSA som övning och utbildning.

samhällsskydd och beredskap 12 (16) Bilaga 1, Exempel på styrdokumentsupplägg Det är vanskligt att ge goda exempel, då det är viktigt att dokumentet anpassas för att uppfylla den egna kommunens behov och målbeskrivningar. Nedanstående exempel kommer från kommuner som på ett bra sätt lyckats säkerställa att målen omhändertas i den egna verksamhetsplaneringen och/eller att samtliga indikatorer från överenskommelsen får utrymme i styrdokumentet. Dessa exempel behöver inte nödvändigtvis vara bättre för en enskild kommun än det styrdokument som redan finns. Tanken är att exemplen ska ge inspiration till de kommuner som önskar förenkla eller förbättra sitt arbete med styrdokumentet till kommande mandatperiod. Exemplen ska också visa på skillnaderna mellan styrdokument som är konkreta och verksamhetsorienterade (Lycksele) och styrdokument som är visionära och målfokuserande (Malmö stad). Varbergs, Falkenbergs och Haninges dokument ligger någonstans mitt emellan och är både visionära och planerande. Samtliga av dessa kommuner säger att de är nöjda med sitt styrdokument och tror att kommunen kommer att ha nytta av det. Haninge kommun Haninge kommun har tagit fram ett dokument som ger mycket goda möjligheter för uppföljning av det genomförda arbetet. Deras ambition är att det ska vara ett levande dokument som de kontinuerligt använder för att se över och planera sin verksamhet. Haninges dokument är indelat i kapitlen Risk- och sårbarhetsanalys, Utbildning övning, Krisledningsplan, Kontinuitetsplanering, Samverkan och geografiskt områdesansvar samt Uppföljning. Inom varje kapitel finns mål och syfte, metod och aktiviteter beskrivna. Målet är långsiktigt och övergripande. Målet för kontinuitetsplanering är exempelvis: Krisledningsplaner ska finnas i varje verksamhet, hos förvaltningsledningar och för central kommunledning. Planerna ska harmonisera mellan dessa överliggande och underliggande nivåer. Krisledningsplan ska vara känd och övad i respektive nivå. Planen uppdateras inför varje ny verksamhetsperiod eller senast vid väsentliga förändringar. Aktiviteterna beskriver hur man ska uppnå målet för kapitlet och metoden beskriver hur arbetet ska genomföras. Aktiviteterna läggs in i en lista och tilldelas ett nummer. Nedan ges exempel på hur den listan ser ut för området regional samverkan (fig 9).

samhällsskydd och beredskap 13 (16) Figur 9 Beskrivning av aktiviteter för regional samverkan i Haninge kommuns styrdokument I slutet på dokumentet under kapitlet uppföljning slås samtliga aktiviteter i dokumentet ihop till en aktivitetsplan som ger en tydlig överblick av det arbete som ska genomföras under mandatperioden (fig 10). Figur 10 Aktivitetsplan för Haninge kommun mandatperioden 2015-2018 Lycksele kommun Lycksele kommun har arbetat mycket snarlikt Haninge kommun. De har dock inte tagit fram långsiktiga mål för alla områden. De har en bra modell för de kommuner som främst vill använda sitt styrdokument som en verksamhetsplan för krishanteringsarbetet och inte som ett visionärt dokument. Lycksele kommuns styrdokument ger liksom Haninges goda förutsättningar för uppföljning av det egna arbetet. Inom varje område beskriver Lycksele syftet, genomförandet och vilka aktiviteter som ska genomföras inom området (fig 11).

samhällsskydd och beredskap 14 (16) Figur 11 Beskrivning av geografiskt områdesansvar i Lycksele kommuns styrdokument Varberg och Falkenbergs kommuner Varberg och Falkenberg har valt att göra delar av sina styrdokument gemensamt. De har ett räddningstjänstförbund (Räddningstjänsten Väst) som har tagit fram en grund som kommunerna sedan använt för att lokalanpassa styrdokumentet efter den egna kommunens behov. Varberg och Falkenberg har gått till grunden med vad det egentligen är som de förväntas redovisa i styrdokumentet. De har utgått från text ur lagstiftningen och ur överenskommelsen för att få med alla indikatorer som styrdokumentet ska beröra. Utifrån lagtexten och överenskommelsen har de sedan slagit fast ett mål för kommunen och listat vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppfylla målet. Nedan visas hanteringen av höjd beredskap i Varbergs kommun.

samhällsskydd och beredskap 15 (16) Figur 12 Beskrivning av höjd beredskap i Varberg kommuns styrdokument Fördelen med Varbergs och Falkenbergs modell är att kommunens ansvar blir mycket tydligt, vilket skapar en tyngd för målen och åtgärderna. Man beskriver hur man avser uppfylla överenskommelsen och lagstiftningen genom kommunens långsiktiga krishanteringsarbete. Kommunerna har även arbetat visionärt med sin övnings- och utbildningsplanering. De bifogar inte någon klassisk övnings- och utbildningsplan, utan beskriver istället hur de avser att arbeta med frågan på sikt. Nedan listas några av de aktiviteter som Falkenberg har angivit i sin plan: Ta fram rutin för planering, genomförande och utvärdering av övningar och utbildningar för att stärka kommunens krisberedskap och förmåga att samverka med andra. Räddningstjänsten Väst ansvarar för framtagande av rutin enligt ovan och kommunövergripande planering av utbildnings- och övningsverksamheten. Nämnder, bolag och förbund anger önskemål om omfattning och inriktning för övningsverksamheten samt bidrar med resurser i form av tid och kompetens för planering, genomförande och utvärdering.

samhällsskydd och beredskap 16 (16) Stabs- och ledningsmetodik ska tillhandahållas för utsedd nytillträdd personal varje år. Repetitionstillfälle ska också erbjudas varje år. Personer som kan komma att ingå i samordningsstaben ska repetera sin utbildning i stabs- och ledningsmetodik minst vart fjärde år. Malmö stad Malmö stad har i sitt arbete med styrdokumentet haft tillgång till resurser som är få av landets kommuner förunnade. De har tagit fram en tydligt visionär modell för hanteringen av olika typer av mål, som även mindre kommuner med fördel kan använda sig av om de vill skriva en mer visionär plan. Malmö stad inleder med att beskriva sin vision för krisberedskapen: Ett resilient Malmö med god förmåga att motstå, anpassa sig till, klara av, återhämta sig från och lära sig av oönskade händelser. Efter det beskriver de vilka övergripande mål de har för krisberedskapen. Exempel på övergripande mål är: Minska risken för och konsekvenserna av oönskade händelser som kan föranleda samhällsstörningar och/eller kris för Malmö stad. Värna om liv och hälsa för de som bor, vistas och verkar i Malmö. Därefter beskriver de vilka fokusområden de har för att uppnå de övergripande målen. Exempel på fokusområden är: Integrering av krisberedskap som ett verksamhetsperspektiv i Malmö stads förvaltningar, bolag och förbund. Stärkande av samverkan med offentliga, privata och civila aktörer av särskild vikt för Malmös funktionalitet. Efter det beskriver Malmö stad vilka resultatmål man har för kommunen. Inga konkreta åtgärder listas, utan istället förklarar man vad man ska uppnå (fig 13). Figur 13 Inriktningsmål och resultatmål i Malmö stads styrdokument