Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2014-08-26 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 25 september 2014 Rekommendation att teckna avtal med Stockholms läns landsting om att etablera och gemensamt finansiera ett regionalt kunskapscentrum för utveckling av den palliativa vården och omsorgen i länet Remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Ann-Christin Jenvén stadsdelsdirektör Kerstin Ohlsson avdelningschef Lisbeth Rieser avdelningschef Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Lindhagensgatan 76 Box 49039 100 28 Stockholm Växel 08 508 08 000 Fax 08 508 08 099 christina.egerbrandt@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning Behovet av palliativ vård ökar i takt med att fler personer insjuknar i olika sjukdomar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och KSLkansliet har med stöd av en projektgrupp tagit fram ett förslag till ett Palliativt kunskapscentrum för utveckling av den palliativa vården och omsorgen i länet. Kommunförbundets Stockholms Län styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2014 att rekommendera länets kommuner att teckna avtal med Stockholms läns landsting om att etablera och gemensamt finansiera ett regionalt kunskapscentrum. Ökad kunskap innebär större trygghet och ökar möjligheten för den enskilde till kvarboende även under den sista tiden i livet. Det innebär såväl en högre livskvalitet för den enskilde och dennes närstående som ett bättre utnyttjande av gemensamma ekonomiska resurser. Förvaltningen är positiv till förslaget om att inrätta ett Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län men har några synpunkter och förslag som redovisas i tjänsteutlåtandet.
Sida 2 (8) Bakgrund Behovet av palliativ vård ökar i takt med att fler personer insjuknar i olika sjukdomar. Allt flera med kronisk och obotbar sjukdom lever längre med hjälp av insatser och behandlingar som syftar till att vara livsförlängande. Efter initiativ av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade Presidiegruppen KSL/HSN i april 2013 att föreslå kommunerna att i samarbete med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Regionalt cancercentrum ta fram ett förslag om ett regionalt Palliativt kunskapscentrum. Syfte och mål med uppdraget var att presentera ett centrum som skulle ge ökad kunskap om palliativ vård hos alla som vårdar palliativa patienter oavsett skede, ålder och diagnos. Forskningsresultat ska omsättas i praktik till nytta för personal hos alla berörda huvudmän. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och KSL-kansliet har med stöd av en projektgrupp tagit fram ett förslag till ett Palliativt kunskapscentrum. I projektarbetet har ett stort antal aktörer medverkat från såväl patientorganisationer som forsknings- och vårdverksamheter samt verksamhetsföreträdare från kommuner, landsting och andra specialistorgan. Kommunförbundets Stockholms Län styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2014 att rekommendera länets kommuner att teckna avtal med Stockholms läns landsting om att etablera och gemensamt finansiera ett regionalt kunskapscentrum för utveckling av den palliativa vården och omsorgen i länet. Förslaget har sänts av kommunstyrelsen på remiss till stadsdelsnämnden. Yttrande ska ha inkommit senast den 1 oktober 2014. Ärendet Nedan beskrivs förslaget till palliativt kunskapscentrum. Förslag till palliativt kunskapscentrum Under projektet har det, enligt projektgruppen, blivit tydligt att behovet av kunskap om palliativ vård är stort. Det gäller både inom landstingsdriven vård och inom kommunalt och privat driven vård. Behovet av att tillämpa den forskning som finns har lyfts fram i samtliga kontakter som projektgruppen haft. Det saknas en neutral och samlande kraft som kan bistå vårdgivare i att praktiskt tillämpa forskningsresultat och här skulle, enligt förslagsställaren, ett palliativt kunskapscentrum kunna göra en stor insats som en resurs för verksamheter som drivs av landsting, kommuner och privata aktörer.
Sida 3 (8) Av statistiken (bilaga) framgår att majoriteten av de patienter som avlider är över 65 år. Det innebär inte att palliativ vård är liktydigt med äldrevård utan palliativ vård förekommer i alla åldrar. Palliativ vård är inte heller liktydigt med kronisk sjukdom. En palliativ diagnos är den förväntade dödsorsaken även om döden inträffar efter månader eller först efter flera år. I motsats till detta kan en kronisk sjukdom vara livslång utan att patienten förväntas dö av den sjukdomen. Patienten och de anhöriga kan med stöd från välutbildad personal behålla ett realistiskt hopp och leva fullt ut fram till döden. En trygg vårdare vågar också ha kvar patienten i den optimala vård- och boendeformen inför döendet. Detta innebär stora vinster för samhället då återinläggning och slutenvårdskonsumtion kan minskas avsevärt. Projektet föreslår att ett palliativt kunskapscentrum blir en permanent verksamhet som utvärderas vart tredje år. Målsättningen för ett palliativt kunskapscentrum Ett palliativt kunskapscentrum i Stockholms län, ska enligt förslaget, utifrån en gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt ha som mål att all personal som vårdare palliativa patienter har kunskap om och förståelse för ett palliativt förhållningssätt vilket innebär: symtomkontroll i vid bemärkelse, kommunaktion och relation, teamarbete och närståendestöd. Innehållet i ett palliativt kunskapscentrum Det palliativa kunskapscentret, ska enligt förslaget, utgöra en kunskapsbank för palliativa frågor. Centret föreslås sammanställa kunskap från aktuell forskning och utvecklingsarbete så att forskningsresultat omsätt i praktik. Vidare föreslås det ge information, utbilda, utveckla och driva palliativa frågor samt ge stöd och rådgivning så att kunskapen om palliativ vård ökar hos alla personalgrupper som vårdar palliativa patienter. Sammanställa kunskap från aktuell forskning och utvecklingsarbete Aktuell forskning, forskningsresultat, pågående utvecklingsarbete, utvärderade utvecklingsarbeten ska enligt förslaget samlas i en
Sida 4 (8) databank och vara lättillgängligt exempelvis via webbplats. Centret ska vidare stimulera bildandet av nätverk samt hjälpa till att hitta samtalspartners för specifika palliativa frågor mellan vårdgivare och huvudmän. Informera, utbilda, utveckla och driva palliativa frågor Förslaget innebär att: Information sprids via webbplats, nyhetsbrev, konferenser och smarta IT-lösningar används för bland annat webbutbildningar. Ett effektivt sätt att nå många kan vara att utbilda utbildare och kvalitetsansvariga. Genomföra handledarutbildningar och utbildning av palliativa ombud. Studiecirklar med ett strukturerat program är en tänkbar form att föra ut ett palliativt förhållningssätt. Samverkan Enligt förslaget ska det palliativa kunskapscentret inte driva egen forskning utan samla och föra ut information om forskningsresultat och resultat från utvecklingsprojekt. I Stockholms län pågår forskning inom palliativ vård vid Karolinska institutet, Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndals högskola med Ersta sjukhus, Sophiahemmet och Stockholms sjukhem. Nyttan med ett kunskapscentrum Den allmänna vården i dag är bra på att handlägga sjukdomar men inte lika bra på att förbereda patienten för döden och samtidigt klara av att hjälpa patienten att behålla ett realistiskt hopp och leva fullt ut fram till döden. Det är här som, enligt förslaget, den palliativa kunskapsutvecklingen kommer in. Resultatet av en väl fungerande palliativ vård är också stora för vårdgivarna då personal som har god kunskap känner sig tryggare. De kan då stötta patienter och närstående på ett bättre sätt. Trygg personal vågar också ha kvar patienten i rätt vårdnivå och boendeformer inför döendet. Kunskapscentrumets uppgift är, enligt förslaget, att ge specifik förmåga att föra det svåra samtalet, att göra etiska avväganden, att kunna bemöta dödsångest och klara både smärtbehandling och annan symtomlindring. Organisation
Sida 5 (8) Ett palliativt kunskapscentrum i Stockholms län föreslås omfatta åtta tjänster och centret föreslås bestå av: Styrgrupp bestående av tjänstemän från kommun och landsting. Stab bestående av: Chef som leder, samordnar och utvecklar verksamheten tillsammans med anställda. Vetenskaplig ledare, som disputerat och som har huvudansvaret för att ny och kliniskt relevant kunskap insamlas på ett systematiskt sätt. Den vetenskapliga ledaren ska också processa kunskapen så att den anpassas till den verksamhet som bedrivs inom Stockholms län. Utbildningsansvariga som har vårdutbildning på högskolenivå samt kunskap i pedagogik och metodik. Kommunikatör som arbetar både strategiskt och operativt med exempelvis webbplats. Administratör som stödjer i administrativa, grundläggande ekonomiska uppgifter samt ger praktiskt stöd i arrangemang av utbildningar m.m. Referensgrupper Representanter från intresseorganisationer som organiserar patientgrupper, barn och äldre. Yrkesverksamma som möter patienter och närstående. Driftsansvarets lokalisering Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) föreslås få driftsansvar för ett Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. Beräknad kostnad år ett och fördelningsmodell Totalt 8 219 tkr. Stockholms läns landsting föreslås stå för 50 % av kostnaden och kommuner och stadsdelar i Stockholms län föreslår stå för 50 % av kostnaden. Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom ekonomiavdelningen i samverkan med avdelningarna Äldreomsorg och Social omsorg. Stadsdelsnämndens pensionärsråd och Rådet för
Sida 6 (8) funktionshinderfrågor har behandlat ärendet på sammanträde den 22 september 2014. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen är positiv till förslaget om att inrätta ett Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län och att teckna avtal med Stockholms läns landsting om att etablera och gemensamt finansiera ett regionalt kunskapscentrum för utveckling av den palliativa vården och omsorgen i länet Förvaltningen ser att behovet av kunskap om palliativ vård och omsorg är stort inom såväl de olika boendeformerna som hos personal som arbetar i det ordinära boendet. Även om det behövs viss spetsutbildning och fortbildning inom den specialiserade vården vill förvaltningen trycka på vikten av breddutbildning och att öka kunskapen och förmågan att föra det svåra samtalet, att göra etiska avväganden, att kunna bemöta dödsångest och klara både smärtbehandling och annan symtomlindring. Utbildningen ska rikta sig till såväl omsorgs- som hälso- och sjukvårdspersonal. Ett palliativt kunskapscentrum kan vara den neutrala och samlande kraften för att sprida kunskap ut i organisationerna. Det skulle ge personal större trygghet och ökar möjligheten för den enskilde till kvarboende även under den sista tiden i livet. Det innebär såväl en högre livskvalitet för den enskilde och dennes närstående som ett bättre utnyttjande av gemensamma ekonomiska resurser. Förvaltningen har tagit del av förslaget som är konkret men förvaltningen har några synpunkter och förslag som redovisas nedan. Förslag till palliativt kunskapscentrum Projektet föreslår att kunskapscentret blir en permanent verksamhet som utvärderas vart tredje år. Att regelbundet följa upp och utvärdera verksamhet borgar, enligt förvaltningen, för en verksamhet av god kvalitet och med relevant innehåll. Samverkan Enligt förslaget ska det palliativa kunskapscentrumet inte driva egen forskning utan samla och föra ut information om forskningsresultat och resultat från utvecklingsprojekt. I Stockholms län pågår redan forskning inom ett flertal institutioner. Förvaltningen tycker det är en bra inställning. Nu behöver befintlig kunskap omsättas i praktiken och delges den personal som arbetar med omsorg och vård inom kommuner, landsting och hos privata utförare.
Sida 7 (8) Organisation I förslaget föreslås kunskapscentret omfatta åtta tjänster. I bilaga 3 till ärendet, som behandlar kunskapscentrets budget, ingår sju tjänster varav tre utbildningsansvariga. Förvaltningens uppfattning är, med tanke på att kunskapscentret ska arbeta gentemot hela Stockholms läns landsting och samtliga ingående kommuner, att fyra tjänster utbildningsansvariga är mer adekvat vilket skulle innebära totalt åtta tjänster. Enligt förvaltningen bör det tydliggöras om chef och vetenskaplig ledare även ska arbeta operativt med utbildningsinsatser samt att utbildningsansvariga även bör ha kunskap om palliativ vård och inte bara kunskap i pedagogik och metodik. Driftsansvarets lokalisering Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) föreslås få driftsansvar för kunskapscentret. I förslaget framgår att kunskapscentret ska vara en neutral och samlande kraft. Även arbetsgrupper förordar, enligt bifogat dokument, att centret bör ligga på neutral plats. Förvaltningens uppfattning är att centret bör drivas och placeras utan anknytning till vare sig Stockholms läns landsting eller kommuner ingående i Stockholms län alternativt inom en verksamhet som drivs gemensamt av båda parter. Detta för att undvika bindning till den ena eller andra huvudmannen och ge neutrala förutsättningar för likvärdiga utbildningsinsatser till samtlig berörd personal. Beräknad kostnad år ett och fördelningsmodell Totalt beräknas kostnaden för år ett och inklusive tre utbildningsansvariga till 8 219 tkr. Stockholms läns landsting föreslås stå för 50 % av kostnaden och kommuner och stadsdelar i Stockholms län föreslår stå för 50 % av kostnaden. För Stockholms del innebär det en kostnad om 1 706 tkr. Enligt förvaltningen bör ett Palliativt kunskapscentrum finansieras centralt av staden. Skulle kostnaden delas upp per stadsdelsnämnd skulle det innebära i genomsnitt 122 tkr per stadsdel utan hänsyn tagen till befolkningsunderlag. I förslaget framgår att även privata utförare ska ta del av centrets tjänster men föreslås inte bidra till kostnaden. Förvaltningens uppfattning är att privata utförare ska betala för centrets tjänster. Ett prissättningssystem bör utformas där hänsyn tas till entreprenörer respektive rent privata utförare...
Sida 8 (8) Bilaga Rekommendation att teckna avtal med Stockholms läns landsting om att etablera och gemensamt finansiera ett regionalt kunskapscentrum för utveckling av den palliativa vården och omsorgen i länet remiss från kommunstyrelsen.