Regiongemensam elevenkät 2014 Textuell rapport En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (11)
Uppdrag: Regiongemensam elevenkät 2014 Undersökning bland elever/barn och vårdnadshavare 2014 Beställare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Projektledare GR: Jenny Nordqvist Projektledare Markör: Sofia Palmér Datainsamling: Hanna Engvall Ansvarig statistiker: Robert Brundin Undersökningsperiod: Vecka 8-12 2014 Markör Marknad och Kommunikation AB Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. Markör AB 2 (11)
Innehåll 1. Information om undersökningen... 4 2. Genomförande... 4 3. Beskrivning av resultatrapportering... 7 3.1 Prioriteringsplan... 10 Markör AB 3 (11)
1. Information om undersökningen År 2010 påbörjade Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) tillsammans med kommunerna inom regionen att ta fram underlag för en regiongemensam enkätundersökning inom skolan. Syftet med undersökningen är att få ett konkret underlag om hur elever och vårdnadshavare uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Eftersom undersökningen genomförs på samma sätt i alla kommuner ges även möjlighet för regionen att arbeta med gemensamma frågeställningar. Vidare ökar möjligheten att göra jämförelser mellan den egna kommunen och de övriga kommunerna inom GR och därmed kunna lära av varandra. Resultatet av undersökningen kan med andra ord ligga till grund för verksamhetsutveckling av skolan för såväl Göteborgsregionen som helhet som för enskilda skolor. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2. Utöver den gemensamma omfattningen har kommunerna haft möjlighet att utöka undersökningen till att omfatta elever från fler årskurser och/eller vårdnadshavare. 2. Genomförande Undersökningens samtliga enkäter har tagits fram gemensamt inom projektet. Enkäterna innehåller frågor gällande följande områden: Bakgrundsfrågor Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem (endast årskurs f-5) Datainsamlingen har skett genom en webbenkät. Inför datainsamlingen har varje kommun rapporterat in antal elever per klass/förskola. Markör har därefter tagit fram inloggningsuppgifter till webbenkäten för respektive klass/förskola. Inloggningsuppgifterna är gemensamma för samtliga elever/ vårdnadshavare i en klass. För förskolorna i undersökningen har en inloggning tagits fram per förskola. Markör AB 4 (11)
Samtliga inloggningsuppgifter skickades ut tillsammans med instruktioner för genomförandet via mail till utsedda kontaktpersoner 1. Därpå har kontaktpersonerna bistått lärare/pedagoger med uppgifterna. Lärare/pedagoger har sedan ansvarat för att informera elever/barn och vårdnadshavare samt, i den mån det varit möjligt, erbjuda eleverna möjligheten att besvara enkäten i skolan. Datainsamlingen påbörjades den 17 februari 2014 och avslutades den 21 mars 2014. För att ytterligare stödja arbetet för ett högt deltagande rapporterade Markör en uppdaterad svarsfrekvens för respektive skola/förskola vid fyra tillfällen. Fig 1. Svarsandelar elever Kommun Antal svar Antal elever Svarsfrekvens Ale 874 948 92% Alingsås 1243 1662 75% Göteborg 13066 16873 77% Kungsbacka 4277 5596 76% Kungälv 1462 1849 79% Lerum 4461 5035 89% Lilla Edet 331 377 88% Mölndal 1939 2342 83% Partille 1597 1959 82% Stenungsund 1071 1266 85% Tjörn 413 457 90% Öckerö 490 527 93% Totalt 31224 38891 80% 1 Varje kommun har tagit fram en lista med namn på kontaktpersoner som ser till att inloggningsuppgifterna kommer ut till pedagogerna på respektive skola/förskola. Markör AB 5 (11)
Fig 2. Svarsandelar elever över tid Kommun 2011 2012 2013 2014 Ale 59 87 85 92 Alingsås 48 86 81 75 Göteborg 58 68 74 77 Kungsback 59 68 68 76 Kungälv 68 74 81 79 Lerum 74 86 87 89 Lilla Edet 72 96 91 88 Mölndal 80 87 80 83 Partille 55 61 73 82 Stenungsu 56 76 73 85 Tjörn 80 86 78 90 Öckerö 81 89 87 93 Totalt 60 74 77 80 Fig 3. Antal svar vårdnadshavare 2014 Kommun Summa av Antalsvar Summa av ANTAL ELEVER Ale 687 1620 Alingsås 1591 2861 Kungsbacka 2111 6286 Kungälv 805 2148 Mölndal 1832 3750 Partille 1251 3348 Tjörn 117 457 Öckerö 425 839 Totalt 8819 21309 Markör AB 6 (11)
3. Beskrivning av resultatrapportering Rapportering av resultatet sker i ett antal bilagor till denna rapport och då i form av huvudresultat, resultat per frågeområde, resultat per fråga samt prioriteringsplaner (för de kommuner som har beställt NKI-frågor). Vidare görs jämförelser mellan kommunerna inom Göteborgsregionen, mellan skolor/förskolor inom respektive kommun samt jämförelser mellan utbildningar (gymnasieskolan). I rapportbilagorna presenteras huvudresultatet för elever och vårdnadshavare som ingår i undersökningen på följande nivåer: Elever: Göteborgsregionen (regional nivå) o Gymnasium Kommun o Gymnasium Skola o Gymnasium Vårdnadshavare: Göteborgsregionen (regional nivå) o Förskola Kommun o Förskola Skola o Förskola Markör AB 7 (11)
På första sidan i rapportbilagan finns index per frågeområde, uppgift om antal svar och svarsfrekvens 2 för den grupp som rapporten avser. På de följande sidorna redovisas svarsfördelningarna för alla fyrgradiga skalfrågor, medelvärden samt andelen som inte tagit ställning till respektive fråga. Förutom att redovisa svarsfördelningen per fråga och resultat på varje kvalitetsfaktor innehåller rapporterna också referenspunkter. Referenspunkten visar andel som instämmer helt, det vill säga som svarat fyra i redovisningsnivån över. Huvudrapporterna är ett stöd för att se den nuvarande upplevelsen per frågeområde och per enskild fråga i hela undersökningen. Nyckeltal och andelar beräknas på motsvarande sätt som tidigare år vilket underlättar jämförelser över tid. Kom ihåg att procentandelarna på gruppnivå ofta motsvarar relativt få personer. Varje persons svar får därmed stort genomslag. Om en större andel av gruppen har svarat blir resultatet mer tillförlitligt. Om sju av tio (70 procent) har svarat är således resultatet mer tillförlitligt än om tre av tio (30 procent) har svarat. För årskurs två och fem har frågor om fritidshem ställts. Antalet svarande på frågorna är färre på dessa frågor då alla elever inte har fritidshem. Utöver bakgrundsinformation som kön och eventuella tillvalsfrågor består undersökningen i huvudsak av skalfrågor där svarsskalan är från ett till fyra där ett står för Stämmer inte alls, och fyra står för Stämmer helt och hållet. För att en årskurs ska få ett eget resultat krävs minst fem svar från den aktuella årskursen. För att resultat ska tas fram fördelat på kön krävs att minsta gruppering har fem svar eller fler. 2 Svarsandelar tas enbart fram för elever då antal vårdnadshavare inte går att beräkna. För vårdnadshavare redovisas enbart antal svar från föräldrar samt antal elever/barn i den grupp som rapporten avser. Markör AB 8 (11)
Fig 4. Exempelbild - huvudresultat Markör AB 9 (11)
3.1 Prioriteringsplan En prioriteringsplan är ett stöd för att komma igång med åtgärdsarbete, på såväl kommunal som skolnivå. Prioriteringsplanen sorterar alla frågor som ställdes i enkäten utifrån vad som först bör prioriteras för att ge störst effekt på elevernas totala nöjdhet. Prioriteringsplanen baseras på styrkan i sambandet mellan den enskilda frågan och totala nöjdheten. Det innebär att de frågor som kommer längst upp i planen också är de som har den starkaste samhörigheten med hur man totalt sett värderar skolan. Utifrån dessa faktorer har Markör, för varje skola, rangordnat alla enskilda frågor i formuläret i en prioriteringsplan. I prioriteringsplanen finns också röda och gröna pilar. Dessa förekommer i de fall skolans resultat på frågan avviker mer än 10 procentenheter från kommunens totala resultat. En grön pil indikerar en positiv avvikelse och en röd pil en negativ avvikelse. Pilarna är ett snabbt sätt att se hur skolans resultat förhåller sig till totalresultatet. Vidare innehåller prioriteringsplanen röda flaggor som markerar att andelen missnöjda med frågan är 20 procentenheter eller mer. Den slutliga prioriteringen av vad skolan först ska prioritera i ett åtgärdsarbete bör baseras på flera faktorer. Ett första ingångsvärde är att se vilka tre faktorer som har störst inverkan på den övergripande nöjdheten. Det är dessa faktorer som markeras med en fyrkant längst upp i prioriteringsplanen. Utöver detta är det viktigt att väga in: 1. Avvikelse från kommunens resultat är frågan ett generellt problem eller är det unikt för skolan? 2. Andelen missnöjda 3. Upplevd möjlighet att förändra/påverka elevens upplevelse i den aktuella frågan Markör AB 10 (11)
Fig 5. Exempelbild prioriteringsplan Regiongemensam elevenkät 2014 Totalrapport GR ÅK5 Antal svarande, n=7159; Svarsfrekvens=90% Prioriteringsplan Avvikelse på mer än 10 procent från totalresultatet för GR ÅK5 markeras med om den är positiv och med om den är negativ. En andel missnöjda större än 20 procent rödflaggas Högst prioritet Nöjda (Andel 3-4) Missnöjda (Andel 1-2) Jag trivs i skolan 93 7 Klassrummen på min skola är bra 88 12 Lärarna på skolan bemöter mig väl 94 6 Jag tycker att de läromodel (böcker, datorprogram etc) som används är bra 90 10 Jag tycker att maten som serveras i min skola är god 45 55 I min skola upplever jag att vi respekterar varandra 84 16 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 78 22 Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar 93 7 Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 95 5 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 90 10 Lärarna förklarar så att jag förstår 93 7 Skolans toaletter är bra 40 60 Jag tycker att det finns bra utrymmen att vara på under rasterna 87 13 Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) 72 28 Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart. 96 4 Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det 89 11 Jag känner mig trygg i skolan 96 4 Andra elever i skolan bemöter mig väl 89 11 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 89 11 Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan 82 18 Jag får möjlighet till studiero i skolan 86 14 Jag tycker att min individuella utvecklingsplan (IUP) är ett bra stöd för min utveckling 90 10 I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 96 4 Vi har god tillgång till datorer på min skola 81 19 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 89 11 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 96 4 Markör AB 11 (11)