BILAGA 1 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA DIGABI-PROJEKTI ELEKTROTEKNISK ANVISNING 2013 Asiakirja nro SÄH 0101 Projekti n:o E07812.P000 Viimeisin muutos Laadittu 21.05.2013 Laatija BLy/AJR GRANLUND OY Benjam Lytz Granlund Oy Piispantilankuja 4 02240 Espoo Puhelin 010 759 2000 etunimi.sukunimi@granlund.fi www.granlund.fi Y-tunnus 1704694-5 Kotipaikka Helsinki
BILAGA 1 1 INNEHÅLL 1 Elmatning... 2 1.1 Allmänt... 2 1.2 Standarder, förordningar och normer... 2 1.3 Elsystemets belastning... 2 1.4 Eldistribution... 3 1.5 Säkrande av eldistributionen under elavbrott... 3 2 Datakommunikation... 4 2.1 Huvudförbindelsen för examensutrymmet... 4 2.2 Nätverket i examensutrymmet... 4 2.3 Datanätets aktivutrustning samt pålitlighet... 5 3 Kvalitetssäkring... 5 3.1 Allmänt... 5 3.2 Kontrollmätningar och tester... 5
BILAGA 1 2 1 ELMATNING 1.1 Allmänt Detta dokument är översatt från det finska dokumentet 0100 Koetilan sähkö- ja tietoliikennejärjestelyt. Vid motstridigheter mellan dokumenten gäller det ovan nämnda finska dokumentet. Den beredskap examensutrymmen har för att ordna ett studentexamenstillfälle varierar stort. Denna variation beror av både åldern samt hur elsystemet tekniskt sätt är förverkligat. Utförliga instruktioner är därför inte möjliga att göra. Detta dokument beskriver principer, med vilka man kan genomföra ett elsäkert och ändamålsenligt temporärt elsystem för examenstillfällen. 1.2 Standarder, förordningar och normer Elsäkerhet och förordningar gällande elsäkerhet grundar sig centralt på elsäkerhetslagen (410/1996), elsäkerhetsförordningen (498/1996), Handels- och industriministeriets (KTM) Beslut om ändring av handels- och industriministeriets beslut om arbeten inom elbranschen, Handels- och industriministeriets beslut om arbeten inom elbranschen (516/1996) samt Handels- och industriministeriets beslut om ibruktagning och drivande av elanläggningar (517/1996). Elsäkerhetslagen 5 : Elmaterial och elanläggningar skall planeras, byggas, tillverkas och repareras samt underhållas och användas på ett sådant sätt att: 1) de inte medför fara för någons liv, hälsa eller egendom, 2) de inte elektriskt eller elektromagnetiskt medför oskälig störning och att 3) deras funktion inte lätt utsätts för elektriska eller elektromagnetiska störningar. Standardserien SFS 6000 gäller elinstallationer vars märkspänning på växelspänning är högst 1000 V. Temporära installationer vid utställningar, förevisningar och andra motsvarande evenemang berörs och fordras av standarderna SFS6000-1..6. Dessutom gäller de säryrkanden, vilka nämns i standarden SFS 6000 7-704 och 7-711. Den viktigaste saken i standarden SFS6000 gällande tillfälliga lågspänningsinstallationer anses vara skyddning för elstöt. Detta bör förverkligas med kombinerat skydd för beröring och beröringsspänning. Jordfelsbrytare har varit obligatoriskt skydd för stickkontakter sedan 2007. Denna förordning gäller ej fast kopplade apparater (t.ex. kylskåp, mikrovågsugnar). 1.3 Elsystemets belastning Kandidaten utlägger examen med egen terminalutrustning. Terminalutrustningen är antingen en bärbar dator, eller en tablet-dator. Strömkraven för utrustningen är vanligtvis låg, 15-60 W (65-260mA). Detta leder till att kravet för eleffekt blir relativt litet, även om en större mängt utrustning kopplas till nätet. Racken som serverar dataförbindelser, inklusive den aktiva utrustningen, är den största enstaka belastningen för elsystemet. Det är vanligt att även en stor rack klarar sig med en effekt under 3,6 kw (16A, 230V). All utrustning kopplas med stickkontakter, med eller utan jordning.
BILAGA 1 3 1.4 Eldistribution En tillräcklig mängd med eluttag bör finnas tillgängligt i utrymmet för utrustningens eldistribution. Eftersom det är lekmän som kopplar utrustningen till elnätet, rekommenderas användning av jordade, jordfelsskyddade eluttag. Vanligtvis är eluttag skyddade med antingen 16A säkringar eller ledningsskyddsbrytare. IT-nätets aktivutrustning bör kopplas skilt från andra belastningen, i egna eluttag. Dessutom bör utrustningens funktionalitet säkras med en UPS ifall att ett elavbrott sker. I majoriteten av examensutrymmen tvingas man bygga ett tillfälligt elnät som bör vara lätt och snabbt att demontera. Detta leder till att man bör använda ett tillfälligt gruppledningsnät som byggs upp av arbetsplatscentraler och skarvsladdar. Även stora tillfälliga nätverk kan ordnas med t.ex. arbetsplatscentraler som matas från ett 3-fasuttag (16A, 32A, 63A) och kedjekopplas. Arbetsplatscentralerna kan kedjekopplas, och de har oftast inbyggt jordfelsskyddade eluttag. Långa kabeldrag och kedjade skarvsladdar bör undvikas då man bygger ett tillfälligt grupplednignsnät. För att nå en tillräcklig tolerans för skyddsanordningens funktionsgränser, samt för att möjliggöra snabb felsökning under examenstillfället skall man inte koppla mer än 8 terminaler till ett fast 16A:s 1-fasuttag. En instruerad person som övervakar examen bör kunna reparera felet då en ledningsskyddsbrytare eller jordfelsbrytare i en arbetsplatscentral har fungerat. Den som bygger den temporära elinstallationen har ansvaret för installationens funktion. Vid behov bör en yrkesman från elbranschen anlitas för att kontrollera skyddsutrustningens funktion. Uppdagandet görs med ändamålsenliga tester och mätningar. En principritning för ett tillfälligt elnät i en skolas gymnastiksal finns bifogat (bilaga 2). 1.5 Säkrande av eldistributionen under elavbrott Funktionaliteten under elavbrott för datanätets aktivutrustning (proxyserver, switchar och möjliga WLAN-accesspointar) säkras med en oavbruten UPS. Kandidaterna ansvarar själva för batteriernas varaktighet i sin terminalutrustning. UPS-apparaten kan förverkligas centralt, placerat t.ex. i samband med datanätets aktivutrustning. UPS-anordningen bör klara av att mata datanätets all aktivutrustning den längsta möjliga examenstiden, inklusive den tid som behövs för att förbereda examen. Utrustningens reservgångstid dvs. batterier bör dimensioneras enligt detta och en tillräcklig reserv bör beaktas. Ifall examensplatsen utsätts för en större risk för elavbrott, t.ex. eldistributionsnätets luftledningar kombinerat med tidpunkten för examen, är det rekommenderat att förbereda en generator för att säkra elförsörjningen åt examenssalen. I detta fall gäller även SFS 6000 del 551 monteringarna.
BILAGA 1 4 2 DATAKOMMUNIKATION 2.1 Huvudförbindelsen för examensutrymmet Minimikravet för datakommunikationsnätet är att examensutrymmet är kopplat med en fast kabelförbindelse till skolans datanätverk. Examensutrymmets proxyserver, vars slutliga förverkning ännu är öppen, placeras mellan nätet i examensytrymmet och skolans vanliga nätverk (också internet). En effektiv arbetsstation, utrustad med två nätverksadaptrar som startas med ett bootmedia försett av YTL kan användas som proxyserver. 2.2 Nätverket i examensutrymmet Den här anvisningen ger inte detaljerade instruktioner på hur examensutrymmets interna nätverk bör förverkligas. Dessa saker instrueras senare. I detta skede erbjuds två alternativ till förverkligandet av nätverket. Dessa två är kabelnätverk och trådlöst nätverk (WLAN). Följande saker bör beaktas: - Kabelnätverk föredras. På grund av att terminalernas trådlösa nätverk kan då stängas totalt. - Kabelförbindelserna bör byggas enligt standarden SFS-EN 50174-1 allmän kabling (yleiskaapelointi). - I ett utrymme där annan aktivitet utförs efter examen (och pulpeter samt kablar måste demonteras efter examen), kan man överväga att använda WLAN-nät. Kopplingarna på vanliga datakablar och håller inte daglig demontering och montering i två veckor. I dessa fall bör man i första hand undersöka om man med ändrade examensarrangemang kunde använda kabelnätverk. Ett låsbart skåp med 19 systemskenor är rekommenderat för att montera datanätets aktivutrustning samt rangeringspaneler. Skåpets exempelutrustning: - Rangeringspaneler för att terminera examensutrymmets datanät - Kabelstyrspanel efter varannan rangeringspanel - Eluttagspanel - Utrymme/hylla för switchar - Utrymme för proxyservern - Termostatstyrd fläkt - Hjul under skåpet, ifall nätet är tillfälligt i utrymmet. I ett examensutrymme med mer än 100 studerande, bör övervägas aktivutrustningens och rangeringspanelernas placering i separata skåp. Extra noggrannhet bör tas i hänsyn angånde kabel- och kopplingsmarkeringarna. Om möjligt grupperas kablarna på sådant vis, att en pulpetrad motsvarar en panel. På detta vis försnabbas felsökningen och reparationen vid kabelfel. Kablemanget dimensioneras med 1xRJ45-koppling/kandidat, men ändå så att pulpetraden har kablat en reservkoppling per tre kandidater.
BILAGA 1 5 2.3 Datanätets aktivutrustning samt pålitlighet Extra uppmärksamhet bör tas angående datanätets pålitlighet samt lyckad anslutning. Pajandet av en enstaka apparat får ej orsaka et orimligt långt avbrott i examenstillfället. Detta förbereds med att reservera en reservapparat för varje apparattyp (t.ex. switchar, routrar, WLAN-accesspointar). Aktivutrustningens elmatning försäkras med UPS-apparater. Endast apparater av hög kvalité och pålitlighet bör användas. Switcharna skall vara s.k. managed switchar, med vilka man lätt kan lokalisera samt motverka problem orsakade t.ex. av ett felaktigt nätverkskort. Ljudnivån på aktivutrustningens kylapparater bör tas i hänsyn då placeringsplatsen väljs. Alternativt kan passivt kylda apparater med låg ljudnivå användas. Vid bruk av WLAN-nätverk bör man ta speciell hensyn till att systemet klarar av att balansera belastningen. Varje kopplingspunkt för datanätet i salen bör testas in för varje examenstillfälle. 3 KVALITETSSÄKRING 3.1 Allmänt De eltillbehör som används bör vara CE-typgodkända, tillräckligt högklassiga samt ändamålsenliga. Tillfälliga monteringar, bland annat elledningar, bör skyddas på ett tillräckligt sätt för mekanisk tära för att undgå att kablarna går sönder. För att undvika skador för kablarna bör montering på passagen undvikas, eller alternativt skyddas mekaniskt. Alla ytmonteringar bör skyddas speciellt väl. Böjliga gummikablarna bör vara av typen H07RN-F, H07BB-F eller annan motsvarande konstruktion. De bör tåla skavning. 3.2 Kontrollmätningar och tester Elentrepenören som gör fasta installationer bör utföra mätningar och tester enligt standarden SFS 6000. Skilda mätningar förutsetts ej för tillfälliga monteringar gjorda av lekmän. Det är dock rekommenderat att beställa en elentrepenör för att utföra mätningar och tester om de sammanlagda kabellängderna för skarvsladdarna blir långa (över 25 meter) eller mängden monteringar är stor. Med hänsyn till elsäkerhet, borde dessa mätningar och tester utföras före installationen tags i bruk. Med mätningarna granskar man kretsarnas och skyddsapparaternas korrekta funktion, kontinuitet av skyddsledaren samt prövar systemets jordfelsbrytare. Användaren ansvarar för de elarbeten och installation han eller hon gjort. Speciell hänsyn för tas gällande eltillbehörens skick vid installationen. Att göra och reparera skarvsladdar är elarbete. En vanlig elanvändare får göra och reparera endast enfas skarvsladdar (230V).