Fi2Energi Rapport Energileveranser version /bj Sida 1. Föreningen för Förvaltningsinformation Drottninggatan Stockholm

Relevanta dokument
Dokument ID - Document ID Utgåva - Issue Status - Status Sida - Page fi2mediasypplymessage_0_6 0 Arb.material 1 (11)

Noteringar referensgrupp Energileveranser etapp 2 El den 16 november 2010

2. SYFTE. Fi2Energi Projektdefinition Delprojekt Energileveranser version /bj

Rapport workshop Energileveranser etapp 2 El den 20 maj 2010

Noteringar arbetsgrupp projekt Energileveranser den 19 februari Stockholm stad, fastighetskont.

FI2Energi. Samordnad informationshantering för energi och media. Informationsseminarium Energiprojekt.blogspot.com

Noteringar intressegrupp Energileveranser den 10 juni 2011

Noteringar intressegrupp Energileveranser den 26 oktober 2011

Innehåll Rapport... 1 Basmaterial... 2 Utredning... 3 Bilaga Bilaga

Automation Magnus Persson, DC. Elkraft Anders Fransson, DC. Installation Jonas Thimberg, DC. Infra Laszlo Sarközi, tf DC. Mekanik Håkan Hillman, DC

Noteringar arbetsgrupp projekt Energileveranser den 10 mars Stockholm stad, fastighetskont.

Certifiering (godkännandemärkning av system).

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser /bj

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre flerbostadshus med fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Introduktion... 2 Vad är en vy? Meddelandestruktur fi2messageheader, meddelandehuvud... 5

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Fi2xml-meddelande Arkitektur

1. BAKGRUND 2. SYFTE. Fi2Energi Projektdefinition Delprojekt Energileveranser etapp 2 version /bj

BEN Beräkningsexempel normalisering Nybyggt småhus med frånluftsvärmepump Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av nybyggt småhus med frånluftsvärmepump

ENERGIDEKLARATION. Ekshäradsgatan 172, Farsta Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1962 Energideklarations-ID:

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

NYA OCH FÖRÄNDRADE ENTITETER OCH OBJEKT...

Boverkets författningssamling

ENERGIDEKLARATION. Tyfongränd 4, Järfälla Järfälla kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2013 Energideklarations-ID:

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme

ENERGIDEKLARATION. Häggvägen 12, Veberöd Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2002 Energideklarations-ID:

Del 1: Projektdefinition

ENERGIDEKLARATION. Bankogatan 14, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1963 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.

ENERGIDEKLARATION. Flöjtvägen 3, Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2012 Energideklarations-ID:

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

ENERGIDEKLARATION. Vyvägen 14, Simrishamn Simrishamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2004 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Rosenstigen 36, Norberg Norbergs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Fågelstigen 4, Värmdö Värmdö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2007 Energideklarations-ID:

Fjärrvärmedagarna Borlänge. Mätning, rapportering och debitering. Företagskategorier och antal företag. 17 april 2013

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

ENERGIDEKLARATION. Väsbyvägen 5, Ekerö Ekerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1957 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Lindekullegatan 1, Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Bokliden 5, Örkelljunga Örkelljunga kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1961 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Sunnvära 103, Väröbacka Varbergs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Sjöängavägen 3, Barsebäck Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Forsanäsvägen 54, Motala Askersunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2012 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Birkagatan 15, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Tenorvägen 37, Skogås Huddinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID:

Specifikation certifiering - Fastighetsinformation nr 1 Fi2propertymessage_1_0_swe

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285.

ENERGIDEKLARATION. Kung Sverres Gata 78, Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar 21:7. Sturegatan 6.

ENERGIDEKLARATION. Glimtvägen 3, Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2017 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Rötkärrsvägen 14, Lotorp Finspångs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2006 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Hammarlunds Gränd 9, Tyresö Tyresö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Bryggaregatan 16, Öregrund Östhammars kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID:

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version

ENERGIDEKLARATION. Skogens Gård 23, Torslanda Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1993 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Varpargatan 2C, Brämhult Borås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1946 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Östra Långstrand 303, Transtrand Malung-Sälens kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1957 Energideklarations-ID:

Mariehällsvägen 24A, Nacka Nacka kommun

ENERGIDEKLARATION. Lisehöjdsvägen 4, Ekerö Ekerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Ljungvägen 6A, Sollentuna Sollentuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1930 Energideklarations-ID:

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

ENERGIDEKLARATION. Kjösevägen 23-0, Anderslöv Trelleborgs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1850 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Björkvägen 52, Trollhättan Trollhättans stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Östra Syningevägen 81, Norrtälje Norrtälje kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Trollsjövägen 171, Bjärred Lomma kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1976 Energideklarations-ID:

Version FÖRSLAG TILL PRINCIPER I. Standard för verifiering av energianvändning. i befintliga byggnader

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ENERGIDEKLARATION. Norra Vallåkravägen 550, Helsingborg Helsingborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2011 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Flugmötesvägen 1, Eskilstuna Eskilstuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1981 Energideklarations-ID:

sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Nybyggnadsår: Energideklarations-ID: Energiprestanda, primärenergital:

ENERGIDEKLARATION. Hästholmsvägen 21, Åsa Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID:

Förslag: Vägledning och underlag för hantering av energifrågan i byggprocessen enligt PBL

ENERGIDEKLARATION. Timotejvägen 6, Enköping Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2005 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Riddarstigen 5, Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Jannes Väg 3, Mellbystrand Laholms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1981 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Spillkråksvägen 10, Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Strandåsvägen 21, Limhamn Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1926 Energideklarations-ID:

Björkkällevägen 36A, Knivsta Knivsta kommun

ENERGIDEKLARATION. Stighs Byaväg 7, Trelleborg Trelleborgs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2007 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Väggarövägen 58, Ösmo Nynäshamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Kvarnvägen 214, Lerdala Skövde kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1940 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Västervångsvägen 19C, Falsterbo Vellinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1990 Energideklarations-ID:

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

ENERGIDEKLARATION. Sjungarbacksvägen 16, Bälinge Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1971 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Ulvsjö 6, Kristinehamn Kristinehamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1900 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Djupdalsvägen 127, Bromma Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Näset 15, Västerhaninge Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1874 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Hallundavägen 75, Norsborg Botkyrka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1983 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539

ENERGIDEKLARATION. Stjärnvägen 21, Tyresö Tyresö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2002 Energidekarations-ID:

Transkript:

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 1 Denna rapport redovisar bakgrund, genomförande, resultat och diskussion som omfattar projekten energileveranser som genomförts i delprojekten etapp 1 (värme och kyla) och etapp 2 (el). Innehåll PROBLEMET (PROJEKTDEFINITION)... 2 BAKGRUND... 2 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE (AKTIVITETER)... 4 AKTIVITETER ETAPP 1 VÄRME OCH KYLA... 4 ENERGILEVERANSER MED FI2XML, VÄRME OCH KYLA... 5 REDOVISNING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER FÖR TRANSFORMERING... 7 RESULTATET... 8 MEDIASUPPLYMESSAGE... 9 MEDDELANDETS STRUKTUR... 9 MEDDELANDE... 11 DATASTRUKTURER... 14 KLASSLISTOR... 17 FULLMAKTER... 18 AKTIVITETER ETAPP 2 EL... 20 RAPPORT PILOTSTUDIE RIKSBYGGEN... 21 RAPPORT PILOTSTUDIE FASTIGHETSKONTORET STOCKHOLM... 22 FLÖDE... 23 REDOVISNING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER FÖR TRANSFORMERING... 24 RESULTATET... 24 DISKUSSION... 24 ERFARENHETER SÅ HÄR LÅNGT... 26 MAPPNING TILL UTILTS... 26 ARBETE SOM ÅTERSTÅR... 27 BASMATERIAL... 28 AVTALSMODELLEN... 28 FASTIGHETSMODELLEN... 28 UTREDNING... 29

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 2 Problemet (Projektdefinition) Problemet som skall lösas med projektet (Projektdefinition) Projektets syfte är att komplettera det enhetliga formatet Fi2xml med de meddelanden som erfordras för att kommunicera mätvärden (och tariffer) mellan avsändare (mätpunkter) och mottagare (energianvändare). Stöd för automatisk överföring av energirelaterad information med ett standardiserat format kommer att öka användningen av energistatistik för uppföljning för effektivisering av byggnaders energianvändning. Föreslaget projekt bidrar till att skapa förutsättningar för att få tillgång till och att använda energiinformation på ett standardiserat sätt. Bakgrund Detta projekt Energileveranser ingår som ett delprojekt i projektet Samordnad hantering av energirelaterad information - Fi2 EnergiInfo. Tidigare projekt Samordnad informationshantering för energi och media (Fi2Energi) som slutfördes under 2007 resulterade bland annat i ursprunget till den fi2xml-fil som idag används vid kommunikation av energideklarationer till och från Boverkets system Gripen och till och från Energimyndighetens system e-nyckeln. Projektet Energileveranser avser övergripande alla leveranser men är i etapp1 avgränsat till export av data från leveranser av Värme och Kyla. Etapp1 genomförs under november 2009 till april 2010 och bidrar med ett resultat som utgör plattform för etapp2. Projekt Energileveranser etapp2 omfattar motsvarande leverans av data för leveranser av Elanvändning. Etapp2 kommer dessutom att beakta samordning med kommunikationsformat UTIL-TS för elanvändning.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 3 Projektets syfte är att komplettera det enhetliga formatet Fi2xml med de meddelanden som erfordras för att kommunicera mätvärden (och tariffer) mellan avsändare (mätpunkter) och mottagare (energianvändare). Stöd för automatisk överföring av energirelaterad information med ett standardiserat format kommer att öka användningen av energistatistik för uppföljning för effektivisering av byggnaders energianvändning. Föreslaget projekt bidrar till att skapa förutsättningar för att få tillgång till och att använda energiinformation på ett standardiserat sätt. Kvalitetssäkring av mätdata och relaterade uppgifter (exempelvis i samband med energiinventeringar och energianalyser) inför analys och vidarebearbetning är vidare förutsättningar för en effektiv uppföljning såväl som verifiering av energiprestanda och energisparåtgärder. Kommunikation av mätdata sker i relationer en till många och många till många där ett standardiserat format för informationsutbyte mellan IT-system möjliggör vidareanvändning av information. Genom tillgång till relevant information ökas möjligheterna att styra och effektivisera energianvändningen. En minskad energianvändning har en direkt relevans mot samtliga nationella miljömål. Vald teknisk lösning (fi2xml) innebär att informationsöverföringen blir helt öppen och anpassad till internationell standard och dokumentation, scheman, klassificeringar är tillgänglig via internet. Fi2xml är en öppen standard och kan därför nyttjas av vem som helst. FFi ansvarar för utveckling och publicering av fi2xml och av publika meddelanden. Energitjänstedirektivet ställer slutligen krav på att energileverantörer tillhandahåller information om levererad energi. Stöd för automatisk informationsimport från energileverantörer syftar till att ta fram detaljerade informationsmodeller och utveckla erforderligt antal meddelanden för att utföra: Nytta: Export och import av mätdata avseende energileveranser Hantering av olika informationsdimensioner såsom tariffer, budget, prognos, historik, tillförlitlighet etc. Normalisering med avseende på verksamhet, tider, klimat etc. Fastighetsägare utan egen mätutrustning kan följa upp energianvändningen i sina byggnader Fastighetsägare med egen mätutrustning kan kvalitetssäkra sina/energileverantörens mätare och fakturor Elektroniska (strukturerade) energifakturor blir mera begripliga och kan enklare verifieras Tillgång till (strukturerad) tariffinformation underlättar ekonomiska kalkyler och planering.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 4 Projektets genomförande (Aktiviteter) Projekten har genomförts med två etapper etapp 1, leveranser av Värme och Kyla och etapp 2, leveranser av El. Projekten har genomförts med aktiviteter enligt nedan. De olika projektens skiljer sig år genom förutsättningarna där etablerad standard saknas för etapp 1 (värme och kyla) medan standarden UTILTS finns etablerad som villkor för etapp 2 (el). Aktiviteter Etapp 1 värme och kyla Etapp 1 planering Begreppssamordning Utkast till begreppsmodell Förslag till meddelandedesign Etapp 1 genomförande Meddelandedesign fi2mediasupplymessage Etablering av webbservice Implementering av meddelande i mottagande system Pilottest kommunikation Fortum Fastighetskontoret (L.E.B.-system) Etapp 1 redovisning Presentation vid symposium 2010-03-23 Publicering på www.fi2.se Presentationer Svensk Fjärrvärme Meddelandet fi2mediasupplymessage Dokumentation fi2mediasupplymessage Etapp 1 rapportering Rapport Michael Emsell: Många viktiga och spännande aktiviteter pågår inom Fortum Värme just nu och som vanligt förväntas merparten vara klara innan årsskiftet. Förra gången jag gav dig en kort statusrapport så sa jag att Fortum Värme skulle göra en utredning om att bygga en export med format Fi2xml och att förhoppningen var att få beslut på en start och ett genomförande under 2011. Jag är glad att kunna berätta att arbetet gått helt enligt plan: Förstudie är gjord Beslut är fattat i första instans Genomförande med start jan 2011 Exporten byggs som en webbservice (i enlighet med vad som tidigare beskrivits) Exportformatet ska vara enligt Fi2xml Exporten ska vara färdigställd i maj 2011 Slutligt formellt beslut under slutet november (bör gå bra som vi ser det) Etapp 1 intressenter Leverantörer: Fortum Kunder: Fastighetskontoret Stockholm, Riksbyggen, Västfastigheter System: L.E.B.-system, summarum, momentum, LandLord,

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 5 Energileveranser med Fi2xml, värme och kyla Ett framväxande behov Energistatistik framställs idag av fastighetsägare- och förvaltare med en stor andel personalkrävande aktiviteter som innebär höga kostnader. Med ett ökat fokus på Energibesparingar i samband med kostnadsbesparingar och högt satta Miljömål kommer behovet av tillgång på mätdata för flera olika nyttigheter (El, Vatten, Gas, Fjärrvärme, Fjärrkyla m fl) att öka från en redan idag stor efterfrågan. Informationen kan sedan användas till: Uppföljning av energiförbrukning Kvalitetssäkring av energileveranser Kalkylering, planering och uppföljning För att göra pro-aktiva åtgärder för att spara Energi bl a för att möte miljömålen 20 % / 2020 och 50 % / 2050 (minskade Koldioxidutsläpp). Vissa energileverantörer har idag byggt skräddarsydda lösningar för större kunder där statistik skickas i olika format med flera olika transportsätt. Detta är kostsamt för leverantören eftersom detta kräver separat förvaltning av varje enskild integration. Idag saknas ett standardiserat format för informationsutbyte t, dvs en gemensam bärare av mätdata för olika nyttigheter. Energileveranser och Fi2xml Tjänsten för energileveranser möjliggör integration med mottagande system där information om förbrukning med mera kan lagras och bearbetas. Genom att energileverantören exponerar en tjänst anpassas istället mottagande system för att kunna hantera kommunikationen. All kommunikation sker via formatet fi2xml som är en standard för datautbyte. Exempel på Implementation där informationsbäraren är Fi2xml

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 6 Hur man kan sätta upp en tjänst där informationsbäraren är FI2XML så att konsumenter av Energileveranser hämtar data från en eller flera leverantörer av en eller flera olika nyttigheter på ett gemensamt format Tjänsten Energileveranser (Energy Supply Service) integrerar med energileverantörens befintliga mätvärdes- och billingsystem för att kunna leverera energistatistik vidare via web services. Web Services bygger på en etablerad standard (XML), vilket gör den plattformsoberoende. Detta gör att integrationer av IT-system över Internet eller nätverk som bygger på ip (internet protocol) förenklas. Genom ett antal olika moduler finns stöd för en central hantering av kunder och olika debiteringsnivåer för olika typer av abonnemang. Där kan styras hur ofta kunder får hämta data samt i vilken upplösning. Säkerhetsmodulen hanterar åtkomstkontroll för att förhindra att obehöriga får tillgång till tjänsten. Genom loggningsmodulen möjliggörs spårbarhet av vilka kunder som hämtar vilken information. FI2xml och UtilTS UTILTS är framtagen för nyttigheten el och FI2XML ska vara ett generellt mätdataformat för flera nyttigheter. FI2XML svarar mot UtilTS E66-meddelandet. För att klara de högt ställda miljömål som samhället idag ställer på producenter och konsumenter behöver Vi information för samtliga nyttigheter som nyttjar dyrbara resurser och det är därför arbetet med Fi2xml är relevant, så att fler får den information de behöver för att kunna ta de beslut samhället behöver på ett enkelt och säkert sätt. Status på Fi2xml idag (aug 2010) Fi2xml är ett XML-schema (fi2mediasupplymessage) som är under framtagande. En pilot har genomförts där förbrukningsinformation på olika intervall har skickats via Fi2xml. Kundens systemleverantör har implementerat en Fi2xml-tolk och kunden behöver bara välja en av sina mätare, trycka på en knapp, välja start- och slut-datum/tid och på vilken periodicitet han/hon önskar förbrukningar för. Förbrukningarna läses upp i kundens system via en tjänst (web service) hos Energileverantören och presenteras på skärmen där kunden själv väljer vad informationen ska användas till. Piloten avsåg att testa Fi2xml för Fjärrvärme och Fjärrkyla.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 7 Redovisning av kostnader och intäkter för transformering Nyttan med energistatistik Riksbyggen Förvaltar flerbostadshus och lokalfastigheter och har 1 700 Brf över hela landet med en total area på ca 17 Milj kvm BOA. Totalt finns ca 12 000 byggnader i RBiksbyggen. Varför energistatistik Sveriges riksdag i juni 2006 antog miljömålet att med utgångspunkt från 1995 års förbrukning minska energianvändningen med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 Oavsett med vilka åtgärder vi tänker oss att nå detta mål så är en absolut grundförutsättning att vi kan mäta byggnadernas energiförbrukning för att veta vilka åtgärder som kan vara lämpliga att genomföra. Allt arbete med energianalys kräver tillgång till energistatistik som är Trovärdig och aktuell Lättillgänglig Tillräckligt detaljerad Så framställs energistatistik i dag på fastighetsförvaltningsföretag 1. Fastighetsskötare läser av mätarställning på elmätare fjv-mätare och vattenmätare en gång per månad och fyller i ett blankett ( bild) som lämnas till en förvaltarassistent. Avläsningen görs så nära månadsskiftet som möjligt. 2. Assistenten matar in mätarställningen på energianalysprogrammet. Programmet räknar fram månadens energi eller vattenförbrukning, justerar för avvikelse för avläsningsdag, och presenterar förbrukningen i ett stapeldiagram (bild). 3. Energistatistiken presenteras för kunden alternativt analyseras av en energiexpert. Vilka problem finns med detta förfarande Tidsåtgång för avläsning. Normalt måste varje byggnads elcentral och FJV-central besökas en gång per månad för att läsa av mätarna. Felkälla: relativt stor personalomsättning bland fastighetsskötare gör att tidsåtgången för att hitta rätt mätare blir relativt stor. Det finns också risk för felavläsning. Vi räknar med att varje mätpunkt kostar 1000/per år enbart för avläsning vid månadsvis avläsning. Även administrationen innebär avsevärda kostnader. Det krävs utskrift och distribution av mätarunderlag till fastighetsskötarna, insamling från och, inmatning i systemet samt rimlighetsbedömning av den framräknade förbrukningen. Vad som framförallt innebär stor tidsförlust är de fel som uppstår vid byte av mätare där vi ej har den information som krävs. Vi räknar med att administrationen inkl felsökning i samband med mätarbyten kostar 500 kr/ år och mätpunkt. I RB Stockholm har vi ca 1500 mätpunkter. Enbart årskostnaden för att framställa energistatistik med månadsupplösning för RB Stockholm är mer än 2 MSEK/år. I realiteten har vi inte kapacitet att läsa av elmätarna varje månad, utan det görs hos RB var tredje månad, varvid elförbrukningen proportioneras mellan månaderna. Trots det är statistiken ofta långt ifrån tillfredställande. Vanliga felkällor är: Avläsningar blir försenade p.g.a att fastighetsskötarna är akut överbelastade (snökaos) Mätarbyten främst på elsidan där info om mätarbytet ej finns tillhanda skapar fördröjning och försening.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 8 Rent generellt behöver 40 % av mätarpunkterna utredas varje år. Varje utredning tar 2-4 timmar. Ofta innebär utredningen att energirapporten försenas kraftigt. Till slut skall energistatistiken analyseras. Energiexperten går normalt igenom staplarna och noterar avvikelser från normalt förväntad förbrukning. När förbrukningen i så fall avviker vill naturligtvis ta reda på orsaken. Driftbilder på dator undersöks om sådan finns tillgänglig. Fastighetsskötare kontaktas, eller ett platsbesök görs för att få reda på tänkbar orsak. Det är naturligtvis viktigt att denna analys kan göras så tidigt som möjligt, så att avvikelser upptäcks utan fördröjning. Vidare vill man vid avvikelser ofta få fram mer detaljerad energistatistik kanske med dag eller t.o.m timupplösning. Detta är naturligtvis inte möjligt med dagens hantering. Visionen kontinuerligt uppdaterade energistatistiksystem Med energimedelanden enligt fi2xml-standarden kan vi gå direkt förbi steg ett och två Så fort månadens energistatistik anlänt och importerats i företagets energistatistiksystem kan energiexperten påbörja sin analys. Vill man göra en noggrannare analys så är det lätt att få fram mer detaljerad data Och viktigast av allt, den tid som nu går åt att leta och hantera information kan nu läggas på att analysera och åtgärda energibovar Energiarbete tar tid och tillgången på kunnig personal är begränsad. Med energimedelanden kan vi koncentrera oss på att göra det vi kan och vill göra - spara energi åt våra kunder. Resultatet Pilotstudie etapp 1 Värme och Kyla visar på kvalitetssäkrad energidata där elanvändningen levereras direkt till fastighetsinformationssystemet för vidare bearbetning med leverans av statistik och nyckeltal. Detta ger förutsättningar för vidare energieffektivisering. Effekter för kunden I och med att energiinformation kan hanteras i standardiserat format ökar möjligheterna för olika intressenter att tillgodogöra sig informationen digitalt. Detta leder i sin tur till att befintliga system och analysverktyg kan arbeta med verkligt och relevant information, vilket i sin tur ger stöd för en möjlig energieffektivisering. Nyttan kan mätas i några konkreta effekter Avläsningsnytta, administrativ tid för avläsning samt inmatning av värden Kvalitetsnytta, nytta att arbeta med kvalitetssäkrad information i analysverktyg Analysnytta, möjlighet att optimera energianvändning med aktuella värden men också värden över tiden

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 9 MediaSupplyMessage Meddelandet används för att utbyta mätdata, förbrukningsvärden och prognosvärden för flöden, primärt för flöden av energimedia från leverantör till kund. Meddelandets struktur Meddelandet definieras i filen fi2mediasupplymessage.xsd. Meddelandehuvudets struktur hämtas från schemat fi2basestructures.xsd, och några av elementen i schemat hämtas från schemat fi2base.xsd. Metadata om meddelandet sparas i meddelandehuvudet, noden fi2messageheader. Meddelandehuvudet följer strukturen fi2messageheadertype som definieras i schemat fi2basestructures.xsd. Meddelandets innehåll sparas i noden fi2messagedata. Meddelandehuvud Strukturen definieras i filen fi2basestructures.xsd och finns närmare beskriven i dokumentationen för meddelandet fi2propertymessage. De viktigaste elementen beskrivs nedan.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 10 Avsändare Referens Systemidentitet Version fi2sender Information om avsändaren. fi2sender > fi2reference Ett eller flera referensvärden. Referensvärden refererar till värdelista VA000_004_001. fi2sender > fi2systemidentity Obligatoriskt element som identifierar leverantör av det system som genererat meddelandet. fi2version Versionsnummer för den version av Fi2xml som meddelandet är baserat på. Meddelandeversion fi2messageversion Aktuellt versionsnummer för meddelandet. Meddelande-id Sessions-id Syfte fi2messageid Obligatorisk identitet (guid) för detta meddelande. fi2sessionidentity Obligatorisk identitet (guid) för den meddelandesession som meddelandet ingår i. Denna identitet skall skapas av det meddelande som inleder en session. fi2messagetask Beskriver meddelandets syfte; Anges som verb (fi2verb) och substantiv (fi2noun) enlig definierade klasslistor.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 11 Meddelande Meddelandets rotelement är leveranspunkt (fi2supplynode) som motsvarar en fysisk leveranspunkt i en byggnad eller fastighet. Minst en leveranspunkt ska anges. Leveranspunkt Anläggnings-id fi2supplynode En fysisk leveranspunkt i ett specificerat system. Systemet kan namnges med attributet supplyingsystem. fi2nodeidentity Anläggnings-id eller annan unik identitet för leveranspunkten. Flera identiteter kan anges. För varje identitet bör attributen usage, owner och origin användas för att specificera det system som definierar identiteten.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 12 Klassificering Köpekontrakt fi2node_class Klassificering av leveranspunkten. Minst en klasstillhörighet ska anges. Här specificeras vilken typ av media leveranspunkten hanterar enligt klasslistan CA000_012_001 (sid 17). fi2purchcontract Det kontrakt som reglerar handel mellan aktuell leverantör och kund för det system leveranspunkten tillhör. Kontraktet anges med strukturen fi2purchcontract som definieras i schemat fi2base.xsd. Leveranspunktadress fi2nodeaddress Den fysiska gatuadress där leveranspunkten nås. Anges med strukturen fi2address_type som definieras i schemat fi2base.xsd. Betjänad area Betjänat system fi2supportedzone Den area som leveranspunkten betjänar uttryckt med ett eller flera objekt hämtade från fastighetsmodellen; fastigheter, infrastrukturella enheter, byggnader, utrymmessystem eller utrymmen. fi2supportedsystem Delarna i det fysiska system som leveranspunkten tillhör. Uttrycks som ett eller flera objekt hämtade från fastighetsmodellen; byggdelar, byggdelskomponenter eller utrustning. Data för leveranspunkten kan anges som mätvärden, förbrukningsvärden och/eller prognosvärden. Mätvärde fi2measurement Klassificering Värde Mätaridentitet Tidpunkt fi2measurement_class Klassificering av mätvärdet. fi2measurement_value Övriga beskrivande värden för mätvärdet. Själva mätvärdet anges i noden fi2measurement_quantity. fi2measurement_meter_identity Mätpunktens identitet enligt givet system. Systemet kan specificeras med attributen owner, usage och origin. Minst en identitet ska anges, flera identiteter kan anges. fi2measurement_timestamp Tidpunkten för mätningen. Datumtypen kan innehålla information om datumzon. Obligatorisk uppgift.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 13 Kvantitet Förbrukningsvärde fi2measurement_quantity Mätvärde angivet enligt strukturen fi2quantity_type (sid 15). Flera mätvärden kan anges för specificerad tidpunkt. fi2mediaconsumption Klassificering Värde Period fi2mediaconsumption_class Eventuell klassificering av förbrukningsvärdet. fi2mediaconsumption_value Övriga beskrivande värden för förbrukningsvärdet. Själva förbrukningsvärdet anges i noden fi2mediaconsumption_quantity/series. fi2mediaconsumption_period Den tidsperiod som förbrukningsvärdet gäller. Perioden anges med strukturen fi2period_type (sid 14). Förbrukningsvärdet anges antingen som ett totalvärde för perioden eller som en serie förbrukningsvärden. Periodkvantitet Värdeserie fi2mediaconsumption_quantity Förbrukningen av mediet för den angivna perioden. Anges med strukturen fi2quantity_type (sid 15). fi2mediaconsumption_series Förbrukningen av angivet medium för angiven period, uppdelat i delintervall. Anges med strukturen fi2series_type (sid 16).

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 14 Prognosvärde fi2consumptionprognosis Klassificering Värde Period fi2consumptionprognosis_class Klassificeringar av prognosvärdet. fi2consumptionprognosis_value Övriga beskrivande värden för prognosvärdet. Själva prognosvärdet anges i noden fi2consumptionprognosis_quantity/series. fi2consumptionprognosis_period Den tidsperiod som prognosen gäller. Perioden anges med strukturen fi2period_type. Prognosen anges antingen som ett totalvärde för perioden eller som en serie prognosvärden. Prognosmängd Värdeserie Datastrukturer fi2consumptionprognosis_quantity Prognosens mängdvärde. Anges med strukturen fi2quantity_type. fi2consumptionprognosis_series Förbrukningsprognosen för det angivna mediet för angiven period, uppdelat i delintervall. Anges med strukturen fi2series_type. Några datastrukturer som används i schemat finns inte sedan tidigare i schemat fi2base.xsd. Dessa definieras i fi2mediasupplymessage.xsd och beskrivs nedan. Fi2interval_type Anger ett mängdvärde för en specificerad period. Mängdvärdet lagras med strukturen fi2quantity_type och perioden med strukturen fi2period_type. Period Mängdvärde fi2interval_period Perioden uttryckt med strukturen fi2period_type. Obligatorisk. fi2interval_quantity Mängdvärdet uttryckt med strukturen fi2quantity_type. Obligatorisk.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 15 Fi2period_type Beskriver en tidsperiod antingen med en exakt start- och sluttid, eller som en sträng, exempelvis 2005 eller Maj 1997. Klassificering Värde fi2period_class Klassificering av perioden. Klasslistan CA000_011_001 (sid 17), används för att specificera vilken periodtyp som avses. Ej obligatorisk. fi2period_value Övriga beskrivande värden för periodangivelsen. Själva perioden anges i noden fi2period_starttime/endtime eller fi2period_period. Ej obligatorisk. Perioden anges antingen med en fast start- och sluttid, eller som en tidsperiod som kan uttryckas som en sträng. Starttid Sluttid Period Fi2quantity_type fi2period_starttime Starttiden för perioden. Datumtypen kan innehålla information om datumzon. Obligatorisk om inte period anges enligt nedan. fi2period_endtime Sluttiden för perioden. Datumtypen kan innehålla information om datumzon. Obligatorisk om inte period anges enligt nedan. fi2period_period En period uttryckt som en sträng, exempelvis ett årtal, en månad eller annan period enligt i förväg överenskommet format. Obligatorisk om inte start- och sluttid anges. Definierar ett numeriskt mängdvärde som mått för ett mätvärde, ett förbrukningsvärde eller ett prognosvärde.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 16 Klassificering Värde Mängdvärde Fi2series_type fi2quantity_class Klassificering av mängdvärdet. Förbrukningsvärden kan klassificeras enligt klasslistan CA000_013_001 (sid 17). Ej obligatorisk. fi2quantity_value Övriga beskrivande värden för mängdvärdet. Själva mängdvärdet anges i noden fi2quantity_quantity. Ej obligatorisk. fi2quantity_quantity Själva mängdvärdet för observationen. Enheten kan anges i attributet unit. Obligatorisk. En serie förbrukningsvärden, faktiska eller prognostiserade. Värden anges i en serie intervall. Serien kan klassificeras. Klassificering Intervall fi2series_class Klassificeringar av serien. Serier kan klassificeras enligt klasslistan CA000_014_001 (sid 17). fi2series_interval De intervall en förbrukningsperiod delats in i. Intervall anges med strukturen fi2interval_type (sid 13). Minst ett värde ska anges.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 17 Klasslistor Här beskrivs de klasslistor som har tillkommit för detta meddelande. Den senaste versionen av klasslistorna finns tillgänglig på föreningens hemsida, www.fi2.se/classlist. CA000_011_001 Period Klassificerar periodangivelser enligt följande: m minut h timme d dygn M månad y år i intervall (specificeras vidare i värdena starttid och sluttid) x annan periodangivelse CA000_012_001 CA000_013_001 CA000_014_001 Medium Klassificerar leveranspunkter enligt det medium de hanterar: Fjärrvärme Kraftvärme Fjärrkyla El Gas Vatten Mängdvärde Klassificerar mängdvärden enligt följande: Verklig Fördelad Normalårskorrigerad Beräknad Mätseriens storhet Klassificerar mätvärdesserier enligt storhet. Följande klasser finns: Energi Flöde

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 18 Fullmakter För insamling av mätvärden behövs fullmakt som är undertecknad av firmatecknare som finns angiven i infotorg. Sedan kan väl nämnas att den Excellista som bifogas fullmakten skall innehåller GS1 nr, (EAN kod) benämning och anläggningsägare som överensstämmer med fullmakten. FULLMAKT Fullmaktsgivare: Org. Nr. XXXX nnnnnn-nn Fullmakt för ditt företags namn (org. nr. nnnnnn-nnnn) eller den ditt företags namn sätter i sitt ställe att för undertecknads räkning inhämta statistik, mätvärden och mätarställningar avseende el, fjärrvärme, vatten och gas för anläggning(ar) angivna i bifogad lista. Fullmakten ger rätt att inhämta såväl historiska som framtida data. Fullmakten gäller tills annat meddelas Ort och datum: Ort och datum: Underskrift (firmatecknare) Underskrift (firmatecknare) Namnförtydligande Namnförtydligande

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 19 FULLMAKT (Transportfullmakt) Ditt företags namn (org. nr. nnnnnn-nnnn) ger härmed Insamlande företag t.ex Rejlers Energitjänster AB (org. nr. 556583-1822) fullmakt att samla in statistik, mätvärden och mätarställningar avseende el, fjärrvärme, vatten och gas för de juridiska personer ( Kunder ) som Ditt företags namn har rätt att samla in sådana data. Fullmakten ger rätt att inhämta såväl historiska som framtida data. Vilka anläggningar som avses framgår av Kundens fullmakt. (Kundens fullmakt ska biläggas denna fullmakt.) Fullmakten gäller tills annat meddelas Ditt företags namn Ort och datum: Ort och datum: Underskrift Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 20 Aktiviteter etapp 2 El Etapp 2 planering Begreppssamordning relaterad till etapp 1 Utkast till begreppsmodell samma som etapp 1 Förslag till meddelandedesign samma som etapp 1 Analys relation till UTILTS Etapp 2 genomförande Meddelandedesign fi2mediasupplymessage Transformering från UTILTS till Fi2xml fi2mediasupplymessage Implementering av meddelande i mottagande system Insamling av fullmakter Pilottest kommunikation Rejlers Energiservice Riksbyggen (Summarum) respektiverejlers Energiservice Fastighetskontoret (L.E.B.-system) Etapp 2 redovisning Presentation vid projektmöten Publicering på www.fi2.se Denna rapport Etapp 2 intressenter Leverantörer: Rejlers Energiservice (nätägare) Kunder: Fastighetskontoret Stockholm, Riksbyggen, Västfastigheter System: L.E.B.-system, Summarum, Momentum, LandLord,

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 21 Rapport pilotstudie Riksbyggen Rapport pilotstudie Riksbyggen med leverans genom Rejlers Energitjänster till Repab Summarum. Riksbyggen Rapport Johans Lindberg Inläsning av filer från Rejlers/Fortum genomfört Avtal med nätägare, insamling av fullmakter. 60 av 100 klara Mottagande av energidata i testmiljö Summarum Vidareanvändning som en del i Riksbyggens service till kunder med ordinarie energistatistik Lägre kostnader och högre kvalitet ökar kundnytta Rejlers Rapport Lars Löfgren Fi2xml mappning har stäms av mot Åkej Insamling av mätvärden utan hinder. Viktigt att ha ordning på anläggningsid:n. Leverans dygnsvis med användande av filetransfer Repab Rapport Lars Thörnqvist Leveranserna fungerar utan dramatik. En "osexig" funktion med konkret nytta. Implementering där mappning fungerat och inläsning genomförts till testmiljö. Planerat i drift vid årsskiftet. Inga störningar har noterats i implementeringen. Fråga: hur hanteras preliminära värden? Riksbyggen har upprättat mall för hantering av fullmakter som läggs upp på projektets hemsida www.fi2.se.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 22 Rapport pilotstudie Fastighetskontoret Stockholm Rapport pilotstudie Fastighetskontoret Stockholm stad med leverans genom Rejlers Energitjänster till L.E.B.-system i likhet med Riksbyggen. Fastighetskontoret Rapport Olle Sjöblom Avtal med nätägare, 450 anläggningar Mottagande till L.E.B-system Implementering av ny IT-leverantör reser för tillfället hinder Ett omfattande arbete att hämta in fullmakter. Viktigt att fullmakt ges av korrekt firmatecknare. Rejlers Rapport Lars Löfgren Fi2xml, mappas lika värme och pilotstudie Riksbyggen Insamling, genomförande under november Leverans L.E.B Rapport Peter Hiti Mottagande Implementering Fastighetskontoret har behov som möjliggör stresstester

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 23 Flöde Flödesbild har upprättats av Rejlers energitjänster enligt nedan. 1. Nyttigheter el, gas och fjärrvärme 2. Nätägare och gas-, fjärrvärmeleverantör samlar in mätvärden samt vidarebefordrar dessa till mätvärdesinsamlaren, via Ediel. 3. Mätvärdesinsamlare konverterar mätvärden och mätarställningar till Fi2XML och skickar via Filetransfer till fastighetssystemet. Mätvärdesinsamlare konverterar även mätarställningar till månadsvärden. 4. Mottagande system presenterar mätvärden

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 24 Redovisning av kostnader och intäkter för transformering Kostnader: 10-20:-/mätpunkt och månad Alternativ kostnad: Manuell avläsning 160:-/månad och mätpunkt Intäkter: Leverans av bearbetad energistatistik till kund med statistik fördelad på hyresavtal eller system. Resultatet Pilotstudie etapp 2 El visar på kvalitetssäkrad energidata där elanvändningen levereras direkt till fastighetsinformationssystemet för vidare bearbetning med leverans av statistik och nyckeltal. Detta ger förutsättningar för vidare energieffektivisering. Diskussion Energihushållning enligt Boverkets byggregler, Mätsystem för energianvändning Det uppmätta resultatet är det som gäller Kunskap om byggnadens energianvändning är en förutsättning för att kunna driva och förvalta byggnaden på ett energieffektivt sätt. I BBR avsnitt 9:7 ställs krav på att byggnaden ska ha ett mätsystem så att energianvändningen kan följas upp. Anledningen är dels att kravet på byggnadens energianvändning i BBR enkelt ska kunna verifieras, dels att kunskapen om energianvändningen styr mot lägre energianvändning samt att det underlättar när man ska göra en energideklaration enligt lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. Verifiering av byggnadens specifika energianvändning kan som ovan nämnts samordnas med en energideklaration eftersom byggnadens energiprestanda redovisas på samma sätt som BBR ställer krav på byggnadens specifika energianvändning. Vad ska mätas? Kravet på byggnadens specifika energianvändning utgår från den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Med levererad energi menas energitillförseln före omvandlingsförluster i pannan/växlaren. Det betyder således att den energi som ska ingå i byggnadens energianvändning är mängden tillförd olja, fjärrvärme eller el till en panna, kylmaskin eller värmepump.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 25 Hur ska det mätas? I BBR avsnitt 9:71 framgår att mätning kan ske genom avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder. För energislag som inte erhålls direkt i kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer räknas om till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde. I det fall byggnaden är elvärmd bör hushållsenergi och verksamhetsenergi vara möjliga att avläsa separat. Mätning av byggnadens energianvändning kan ske med olika metoder som byggherren väljer. I BBR avsnitt 9:2 och 9:3 anges att byggnadens energianvändning bör mätas under en tolvmånadersperiod och vara avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Mätvärdena ska normalårskorrigeras och hänsyn kan tas till avvikelser från projekterat brukande av byggnaden, t.ex. inomhustemperatur, tappvattenförbrukning, vädring, etc. Detsamma gäller om byggnaden värms med fjärrvärme. Det är den värmeenergi som kan avläsas på mätaren för energianvändningen som avses. Även om mätpunkten för fjärrvärmen är placerad utanför byggnaden kan detta mätvärde användas med tillräcklig precision eftersom kulvertförlusterna på en kort sträcka i normalfallet endast utgör en liten del av energianvändningen. Antal elmätare För elvärmda byggnader behöver hushållsel och eventuell verksamhetsel kunna separeras från elvärmen. Detta kan man göra med hjälp av separat mätare för hushållsel respektive verksamhetsel. Är byggnaden elvärmd behövs alltså mer än en mätare för att kunna fastställa byggnadens specifika energianvändning. Vill man dessutom korrigera för eventuell onormal tappvarmvattenanvändning behövs ytterligare mätare för tappvarmvattnet. För byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme och har elektrisk kylmaskin behövs även en separat elmätare för kylmaskinen. Anledningen är att el till komfortkyla i sådana fall ska räknas upp med faktorn 3, då byggnadens specifika energianvändning bestäms. I byggnader som inte är elvärmda och inte har elektrisk komfortkyla behövs ingen extra mätare. I lågenergihus kan man förvänta sig att hushållsel och i förekommande fall verksamhets-el ryms inom kravet på byggnadens energianvändning enligt BBR. I just sådana fall skulle det då räcka med en elmätare. Mätresultat och redovisning Byggherren ansvarar för att mäta och leverera in mätresultat till kommunen i enlighet med kontrollplanen. Redovisning av byggnadens specifika energianvändning kan samordnas med en energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Fördelen med denna samordning är att en energideklaration redovisar energianvändningen på samma sätt som BBR ställer krav. I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4) 6 framgår att Nya byggnader ska deklareras senast två år efter det att byggnaden tagits ibruk, dock inte senare än två år efter att ett slutbevis utfärdats. Tidpunkten för mätningens redovisning enligt BBR:s råd och tidpunkten för energideklaration sammanfaller därför väl i tiden så att mätningsresultatet kan samutnyttjas.

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 26 Erfarenheter så här långt Den valda metoden för förstudien, att hantera transformeringen till Fi2xml med hjälp av mätvärdesinsamlare resulterade i ett genomförande utan behov av omfattande investeringar. Alternativet att bygga en egen projektportal för insamling och transformering hade inte genererat några andra mervärden än en kompetensuppbyggnad som redovisade erfarenheter av kommunikationen med EDIEL. Projektet redovisar däremot erfarenheter av implementering av meddelandet fi2mediasupplymessage i mottagande fastighetsinformationssystem. Effekter för kunden I och med att energiinformation kan hanteras i standardiserat format ökar möjligheterna för olika intressenter att tillgodogöra sig informationen digitalt. Detta leder i sin tur till att befintliga system och analysverktyg kan arbeta med verkligt och relevant information, vilket i sin tur ger stöd för en möjlig energieffektivisering. Nyttan kan mätas i några konkreta effekter Avläsningsnytta, administrativ tid för avläsning samt inmatning av värden Kvalitetsnytta, nytta att arbeta med kvalitetssäkrad information i analysverktyg Analysnytta, möjlighet att optimera energianvändning med aktuella värden men också värden över tiden Mappning till UTILTS För elleveranser tillämpas det standardiserade formatet UTILTS som kommuniceras mellan leverantörer, nätägare och elhandel med edifactmeddelandet E66. Denna kommunikation hanteras av EDIEL som ger möjlighet för var och en elanvändare att ta emot mätvärden och elanvändning. Begränsningen i denna kommunikation som detta projekt skall undanröja är möjligheten för fastighetsinformationssystemet att ta emot och vidareanvända energidata i ett format och med en överföring som hanteras i systemet. Denna möjlighet genomförs med transformering av UTILTS till Fi2xml och meddelandet fi2mediasupplymessage. Mappning mot formatet UTILTS skall utföras enligt samma specifikation så att inte dialekter av meddelandet uppstår. Detta säkerställs genom granskning och godkännande av FFi:s Fi2xml-specialist Daniel Enström på Åkej AB. En UTILTS-transaktion innehåller en samling mätvärden och förbrukningsvärden för en specifik anläggning och tidsperiod. Tidsperioden uppdelas enligt i meddelandet angiven upplösning. UTIL-TS kan hantera olika sorters energimedia, men används främst till el och gas. Applikatören svarar för att de meddelanden som skapas följer Fi2xml-standard. Ett enskilt mediasupplymessage (msm) kan hålla värden motsvarande flera transaktioner i UTILTS. Dataupplösningen som i msm anges med klasslistan xxx motsvarar värdet upplösning i UTILTS. För att underlätta mappningen mellan UTILTS och fi2xml för framtida användning, föreslås att båda formaten läggs upp i IFD och mappas mot respektive begrepp. Genom att göra detta så tar respektive utgivare ansvar för sina begrepp och mappningen förenklas. FFi svarar för mappningen av Fi2energysupplymessage och organisationen bakom UTILTS för sitt meddelande. Endast termer som används behöver mappas!

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 27 Arbete som återstår Fortsatt utveckling En förteckning över behov av fortsatt utveckling för Fi2Energi presenterades, se nedan. Rapport mappning UTILTS Fi2xml Rapport implementering i berörda system Rapport vidareanvändning av energidata i berörda system Generell transformering Frågan om proprietära lösningar eller ej Förvaltning av resultat Dialogförfarande där kund kan svara på fråga om energianvändning. Aktuella frågor kan vara: prognoser om energianvändning och effektbehov, byggnaders och systems dimensionering, Betjänad zon och zondelar för att koppla förbrukning till förbrukare Hantering av mätvärden och mätarbyten Kopplingen av data till energideklarationer och energileveranser Att kunna ta emot energideklarationer levererade i Fi2xml Hantering av tariffer och förbrukning uttryckt i kronor Erfarenheter av förstudie energileveranser el och nytta för kund respektive nytta för nätägare Hantering av undermätare el Andra energileveranser: vatten, gas,. Enheter för energileveranser, flöden, installerad effekt,. Åtgärder enligt energideklarationen och effekter av dessa åtgärder Byggnadsdata som kan ha betydelse för leverantören av energi

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 28 Basmaterial Begreppsmodeller enligt Fi2xml De centrala begreppsmodellerna enligt Fi2xml är dels Avtalsmodellen Avtal (fi2contract) FysiskResurs. Utrymmessystem är kontrakt är kontrakt är kontrakt är kontrakt är kontrakt avser lokaler överenskommen avisering Hyresavtal (fi2leasecontract) Fast egendoms-avtal (fi2propertycontract) Köpeavtal (fi2salecontract) Leverantörs-avtal (fi2purchcontract) Anställnings-avtal (fi2employmentcontract) Debiteringsgrupp (fi2debitgroup) överlåten fastighet FysiskResurs. Fastighet Säljare (Seller), Köpare (Buyer) är partner Säljare (Seller), Köpare (Buyer) är partner Beställare (Client), Leverantör (Supplier) är partner Hyresgäst (Tennant) Betalare (Payer), Hyresvärd (Landlord), Undertecknare (Issuer) är partner Intressent. Partner Arbetsgivare (Employer), Arbetstagare (Employee) är partner Fastighetsmodellen Intressent. Partner är partner Fastighetsägare (fi2propertyowner) omfattas av Värdeenhet (fi2valueunit) består av Taxeringsenhet (fi2assessmentunit) Mål Avtal.Hyresavtal Har affärsidé, vision, strategi, mål äger kan ha urholkar Fastighet (fi2property) har adress har adress Adress (FI2Adress) har area 3DFastighetsutrymme (fi23dpropertyspace) har adress är tillbehör till Infrastrukturell enhet (fi2constructcomplex) Registerbyggnad (fi2cadestrialbuilding) består av har adress har area är tillbehör till Våningsplan (fi2floor) består av har area har area har utrymmen Byggnadsverk (fi2structure) består av består av Byggdel (fi2element) består av Byggdelskomponent (fi2elementcomponent) består av består av Brukare (fi2user) är partner Intressent. Partner brukar Area (fi2area) har area Utrymme (fi2space) innehåller försörjer består av innehåller Programarbete.Aktivitetsplats består av underhålles Resurs.verksam -hetshändelse har area Avtal.Hyresavtal Utrymmessystem (fi2spatisystem) Inredning/ utrustning (fi2equipment)

Fi2Energi Rapport Energileveranser version 110121/bj Sida 29 Utredning I utredningen har efter att ett antal alternativ prövats och enats om förslag enligt nedan: Leverantörsavtal Leverantör (fi2partner) Mätvärden Tidpunkt Parameter Kund (fi2partner) Förbrukningar Period Leveransnod System (fjärrvärme) (Betjänad) Zon Prognoser Period Adress (fi2address) Zondelar (fi2property, fi2constructcomplex, fi2structure, För överföringsformatet Fi2xml innebär detta förslag ett behov av att utöka fi2value_type med ytterligare element för mätvärden. En sådan utökning innebär endast en komplettering av Fi2xml som genomförs efter begäran hos tekniskt råd med möjlighet att behandlas inom projektets tidsramar. Förslaget innebär en fokusering på energileveransen med avtalet som styrande modell och fastighetsmodellen som tjänade modell. Leveransen sker till en anläggning där Leveransnoden definieras av avtalet där anläggningen och dess anläggningsid bestäms (fi2purchcontract_del_descr). Leveransen betjänar anläggningens zoner. Ett utkast till Fi2xml-meddelande har utarbetats med möjlighet att bearbeta till slutligt förslag till meddelandedesign efter arbetsgruppens yttrande över begrepp. Förslaget sänds ut till projektets arbetsgrupp för yttrande sedan till tekniskt råd för ändring i Fi2xml.