Innehåll Rapport... 1 Basmaterial... 2 Utredning... 3 Bilaga Bilaga

Transkript

1 Innehåll Rapport... 1 Basmaterial... 2 Utredning... 3 Bilaga Bilaga Rapport Enligt noteringar från möte påbörjade Föreningen för Förvaltningsinformation:s arbetsgrupp sitt arbete med förslag till användning av Fi2 begreppsmodell samt eventuella ändringar och tillägg till denna 26/11 med preliminär tidpunkt för synpunkter från arbetsgruppen i december Arbetet har genomförts med en dags workshop i Jönköping samt ytterligare tre telefonmöten med mellanliggande utredningsaktiviteter. Med denna rapport lämnas utredningsmaterialet till projektets arbetsgrupp för synpunkter som skall lämnas före för att kunna leverera förslag till arbetsgruppens möte

2 Basmaterial Redovisning av begrepp enligt Fortum och Föreningen för Förvaltningsinformation enligt bilaga 1. Denna bilaga innehåller en lista över begrepp enligt Fortum Värme kompletterad med begrepp och definitioner enligt Fastighetslexikon 2008 samt handbok Fi2xml version Ett antal begrepp har inte kommenterats nu då de inte uppfattats som centrala i det avgränsade projektet Energileveranser för värme och kyla. Redovisningen kompletteras med bilaga 2 Energihushållning enligt Boverkets byggregler, avsnittet om Mätsystem för energianvändning. Begreppsmodeller enligt Fi2xml De centrala begreppsmodellerna enligt Fi2xml är dels Avtalsmodellen Avtal (fi2contract) FysiskResurs. Utrymmessystem avser lokaler överenskommen avisering Hyresavtal (fi2leasecontract) Fast egendoms-avtal (fi2propertycontract) Köpeavtal (fi2salecontract) Leverantörs-avtal (fi2purchcontract) Anställnings-avtal (fi2employmentcontract) Debiteringsgrupp (fi2debitgroup) överlåten fastighet FysiskResurs. Fastighet Säljare (Seller), Köpare (Buyer) Säljare (Seller), Köpare (Buyer) Beställare (Client), Leverantör (Supplier) dels Hyresgäst (Tennant) Betalare (Payer), Hyresvärd (Landlord), Undertecknare (Issuer) Intressent. Partner Arbetsgivare (Employer), Arbetstagare (Employee) Fastighetsmodellen Intressent. Partner Fastighetsägare (fi2propertyowner) omfattas av Värdeenhet (fi2valueunit) Taxeringsenhet (fi2assessmentunit) Mål Avtal.Hyresavtal Har affärsidé, vision, strategi, mål äger kan ha urholkar Fastighet (fi2property) har adress har adress Adress (FI2Adress) 3DFastighetsutrymme (fi23dpropertyspace) har adress är tillbehör till Infrastrukturell enhet (fi2constructcomplex) Registerbyggnad (fi2cadestrialbuilding) har adress är tillbehör till Våningsplan (fi2floor) har utrymmen Byggnadsverk (fi2structure) Byggdel (fi2element) består av Byggdelskomponent (fi2elementcomponent) Brukare (fi2user) är partner Intressent. Partner brukar Area (fi2area) Utrymme (fi2space) innehåller försörjer innehåller Programarbete.Aktivitetsplats underhålles Resurs.verksam -hetshändelse Avtal.Hyresavtal Utrymmessystem (fi2spatisystem) Inredning/ utrustning (fi2equipment)

3 Utredning I utredningen har efter att ett antal alternativ prövats och enats om förslag enligt nedan: Leverantörsavtal (fi2purchcontract) Leverantör (fi2partner) Mätvärden Tidpunkt Parameter Värde (fi2value) Kund (fi2partner) Förbrukningar Period Värde (fi2value) Prognoser Period Värde (fi2value) Leveransnod System (fjärrvärme) Identitet Adress (fi2address) (Betjänad) Zon Zondelar (fi2property, fi2constructcomplex, fi2structure, fi2spatialsystem, fi2space) För överföringsformatet Fi2xml innebär detta förslag ett behov av att utöka fi2value_type med ytterligare element för mätvärden. En sådan utökning innebär endast en komplettering av Fi2xml som genomförs efter begäran hos tekniskt råd med möjlighet att behandlas inom projektets tidsramar. Förslaget innebär en fokusering på energileveransen med avtalet som styrande modell och fastighetsmodellen som tjänade modell. Leveransen sker till en anläggning där Leveransnoden definieras av avtalet där anläggningen och dess anläggningsid bestäms (fi2purchcontract_del_descr). Leveransen betjänar anläggningens zoner. Ett utkast till Fi2xml-meddelande har utarbetats med möjlighet att bearbeta till slutligt förslag till meddelandedesign efter arbetsgruppens yttrande över begrepp. Förslaget sänds ut till projektets arbetsgrupp för yttrande sedan till tekniskt råd för ändring i Fi2xml.

4 Genomförande Förslaget är att verifiera utredningens antaganden genom pilotprojekt parallellt med genomförande av meddelandedesign. Deltagande intressenter i pilotprojektet behöver vara leverantören (ex Fortum), mottagare (Stockhoms fastighetskontor) och mottagande system (LEB system). Parallella pilotprojekt skall eftersträvas med motsvarande uppsättning av intressenter. För närvarande finns följande intressenter anmälda i projektet: Fortum Stockholms stad, fastighetskontoret LEB system Västra Götalandsregionen Vitec Diskussioner finns med ytterligare intressenter med syfte att testa och etablera ett gemensamt format för kommunikation av energirelaterad information. Jönköping Föreningen för Förvaltningsinformation /Bo Johansson (projektledare)

5 Bilaga 1 Term Fi2 definition Fi2 tag Fi2 kommentar Fortum definition Abonnent En kund är en fysisk eller juridisk fi2orgpartner_ids se kund Kund är det uttryck som används. person som handlar eller köper något från ett företag eller en organisation som erbjuder produkter eller tjänster. Adress En adress är en uppgift om ett objekts belägenhet. fi2addr_ids I FI2 består en adress av komponenterna gatuadress, utdelningsadress, c/o adress, postnummer och postadress Allmänna avtalsvillkor fi2document_type dokument med relation till andra dokument Anläggning En anläggning är ett fi2element_ids Exempel på anläggningar är vägar, byggnadsverk som inte är ett järnvägar, broar, flygfält, bergrum, hus. tunnlar, kajer, dammar, idrottsplatser, ledningar i mark, radio- och telemaster samt iordningställd mark i anslutning till fastighet. En naturtomt är ingen anläggning. I PBL används ordet anläggning som synonym till byggnadsverk. Anläggningar indelas där i byggnader och andra anläggningar. I.e. Kundadress. Beskriver avtalspartens adress. Håller information om undercentraler, pumpar etc. I byggproduktdirektivet sammanfattar däremot termen byggnadsverk både byggnader och anläggningar. En försvarsanläggning är en infrastrukturell enhet, dvs. ett område omfattande även hus. Se vidare under byggnadsverk samt försvarsanläggning. här avses sannolikt ett system Mätpunkt Anläggningsdel Anläggningsinformation Anläggningskategori Fastighetskategori Anläggningsstatus I drift/ UM i drift/ ej i drift Anläggningsstruktur Arbetsorder dokument utanför projektet Arbetsuppdrag ut till montör, återrapportering sker av utförda åtgärder. Artikel En artikel är en vara som har en fi2elementcomponent_ids Grupp av samma typ av artiklar unik identitet Artikelindivid Unikt identifierad artikel. Artikelinstallation Artikelindivid på en mätpunkt under en specifik tid. Artikelkategori Avläsning (som objekt) fi2value det som avläses enligt en värdelista Innehåller datum för, mätarställning, fram- och returtempratur samt status. Avläsning (som objektgrupp) fi2value användning över tiden Avser förbrukning över viss tid, görs av olika skäl vid viss tidpunkt på olika sätt såsom fjärravläsning, manuell avläsning, ordinarie avläsning eller i samband med mätarbyten. Avläsningsdistrikt Avläsningsmönster z Olika tidsintervaller med avläsning Avläsningsorsak z Tex Manuell, fjärravläsning, kavläst(?) Avläsningsvillkor z Avläsningsmönster Avtal Avtalad produkt Avtalsstatus Avtalsöverlåtelse Byggnad Ett avtal är en muntlig eller skriftlig rättshandling som ömsesidigt reglerar rättigheter och skyldigheter mellan parter. fi2purchcontract_ids En byggnad eller ett hus är ett fi2structure_ids byggnadsverk som innehåller ett eller flera utrymmen avgränsade av golv, väggar och tak och som står på mark eller är placerat helt eller delvis under mark och är så stort att människor kan uppehålla sig i det. Avtal regleras juridiskt i lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (SFS 1915:218). z Överenskommelse mellan Fortum och Kund eller Leverantör efter påskrift. Talar om vilken prislista och vilken kundanläggning som avses. z Fjärrvärme- Fjärrkyla z Aktivt, offert, ej aktivt, gammal, avslut I entreprenadsammanhang omfattar Ingår alltid i (tillhör) en fastighet. Kan inte existera annars. hus installationer men inte omgivande eller under mark liggande konstruktioner, t.ex. underbyggnad, pålning eller annan grundkonstruktion. Termen definieras inte i lagen, utan PBL anknyter till dagens praxis. Exempel på vad som vid tillämpning av byggnadslagstiftningen och i praxis har ansetts vara byggnad är kiosk, lekstuga, campingvagn och kåta. Även konstruktioner som genom sin storlek och form ger samma visuella intryck som hus har ansetts vara byggnader, trots att de saknar utrymmen för människor att uppehålla sig i. Större silobyggnader och spannmålstorkar kan därför komma att betraktas som byggnader. För att en terminologisk överensstämmelse mellan FBL och PBL skall uppnås, betraktas byggnad som ett slags anläggning vid sidan av de övriga anläggningar som anges i PBL 8:2 (se t.ex. FBL 5:27). I JB har termen byggnad en annan betydelse eftersom även broar, dammar och bryggor inryms i begreppet. Byggnadsadress fi2struct_address z Leveransadress

6 Debiterbart avtal Debitering Debiteringsadress Debiteringshistorik Debiteringsperiod Kundavtal som går att debitera Beräkning av debiteringsunderlaget dvs pris och volym kopplat till kundinformationen för resp period z Betaladress z På förbrukning, kostnader, perioder vilka har debiterats Period som debiterats på debiteringsunderlag. Håller information om period, kunduppgifter, pris och volym Debiteringspost Difftryck Distributionspunkt Effekt Effektformel Effektrevidering Faktura Fakturaadress fi2document_type dokument Fakturakonfiguration Fakturaunderlag Fakturering Fastighet En fastighet är ett område av jordytan som är upptaget i eller skall upptas i fastighetsregister såsom en självständig rättslig enhet. En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. fi2property_ids Byggnader är tillbehör till fastigheter. Fi2 rekommenderar att man i möjligaste mån särskiljer dessa begrepp så att de används korrekt avseende deras ändamål och funktioner. Tex. fast avgift, effekt av, flöde, endergi osv. Skillnad mellan två tryck (Fjärrvärmenätet) Geografisk plats där bränsle kan lastas eller lossas. z Årligt energiuttag, topp-energiuttag. z Ligger till grund för att effekavgift justeras 1 ggr/ år enligt avtalad överenskommelse z Ligger till grund för att effektavgift justeras 1 ggr/ år enligt avtalad överenskommelse Se kundfaktura Systemspecifik benämning, används ej i verksamheten Innehåller debitering samt övrig kundinformation Körning av fakturaunderlag som körs via batch eller manuellt. Genererar en fysisk faktura. Officiell eller av Fotum skapad yta, identifieras genom fastighetsadress, benämning på- och status. Fastighetsägare Flöde Den volym som passerar en givare på fjärrvärmenätet Fysisk mätpunkt fi2elementcomp_ids Fysisk mätpunkt, identifieras genom fastighetsadress, artikelindivid, vattenmätare, integreringsverk och temperaturmätare. Fler parametrar står att finna i artikelinstallationen. Förbrukning Den mängd som gått åt mellan två avläsningar. (Mwh eller kubikmeter) Förbrukningsavvikelse Förbrukningsberäkning Preliminära beräkningar osm baseras på yta och kategori Förbrukningskategori Kategoriindelning Förbrukningsmånad Period Förbrukningsprognos Energihandelsterm- Den förväntade förbrukningen av ett specifikt bränsle i en specifik anläggning och vid en bestämd tidpunkt. Givare En givare är en mätomvandlare fi2elementcomp_ids Utrustning på fjärrvärmenätet som mäter tex flöde,,effekt, utan inställningsanordning och temperatur, difftryck. med kontinuerlig utsignal, exempelvis en sensor, en Jmf mätare/mätpunkt/mätpunktskanal transmitter eller en mätgivare Individ fi2elementcomp_ids Mätarindivid (typ av mätare) Individdata Data om mätartyp Individhistorik Mätarhistorik Individhistoriktyp - Individstatus Ing kontroll värde z Ingående mätarställning vid uppsättning av mätare Ing kontroll notering Inmatningskontroll Sammanställning av verkningsgrader och andra nyckeltal för att rimlighetsbedöma specifik periods utdata. Kanal En kanal i en installation är en ledning för transport av luft, rök eller annan gas. fi2elementcomp_ids z Kanalkoppling? Kanalkoppling Kanaltyp Kategoriförbrukning Kund En kund är en fysisk eller juridisk person som handlar eller köper något från ett företag eller en organisation som erbjuder produkter eller tjänster. fi2orgpartner_ids Normal förbrukning för en period, för fastigheter i en kategori som används för beräkning och referens vid granskning. Avtalspart efter påskrivet avtal, identifieras genom personeller organisationsnummer. Kundanläggning z Fjärrvärmecentral Kylaanläggning Leveranspunkt fi2elementcomp_ids Den punkt där vår leverans övergår i kundens, vid servicventilerna.leveranspunkt = Leveransgräns Leveransadress Leveransgränsen Leverantören

7 Mätare fi2elementcomp_ids Artikelindivider Mätarindivid fi2elementcomp_ids Mätarnummer Identifierar en mätare (ej samma sak som anläggning) Mätartyp z Typ av mätare, Mätpunkt Se fysisk- resp logisk mätpunkt Mätpunktsadress z Leveranspunktens adress Mätpunktsindivid Unikt identifierad mätpunkt Mätpunktskanal Debiteringsgrundande parameter hos mätpunkten. Kan existera i olika antal. Kopplas ihop på artikelinstallationen. Mätpunktsnummer z Unikt ID för anläggning ändras aldrig (leveransadress) Mätta kunder - Mätutrustning z Typ av utrustning Mätvärde Avläsning, mätarställning vid ett specifikt tillfälle. Mätvärdeskontroll Arbetsorder för kontroll av mätare Nät fi2constructcomplex_ids Fysiskt distributionsnät för värme, kyla eller gas Nätdel fi2structure_ids Geografisk indelning av egentligt leveransnät. Typ av verk, H-by, Värtan osv. Prislista dokument Servis En serviscentral är en huvudcentral till vilken en inkommande servisledning är fi2element_ids Den försörjande ledningen till kund. Ansvarsfrågan för försörjning, avsättes innanför husvägg. ansluten. Signal Samlad rådata från en specifik mätpunkt i realtid (inhämtad från fjärrvärmenätet). Den information som sänds från en givare, innehållande informatin om givare/tagg och mätvärden. Tagg Identifierar en punkt (på fjärrvärmenätet) som där man samlar in data i realtid, jmf mätpunktsid/mätpunktskanal Tidsserie Generellt begrepp för en serie av värden för en viss tidsperiod (dygn, vecka, månad) och med en viss upplösning (minut, timme, månad) Timmätvärde Mätvärde som registrerats per timme. Timserie Tidsserie med timvärden för en viss avgränsad period, t ex ett dygn. Ventil Utrustning på fjärrvärmenätet Ventiltyp (servis) Verk Minst en produktionsanläggning.. Verkningsgrad Kvoten mellan producerad mängd energi och tillförd mängd energi. Årseffekt Årlig energianvändning

8 Bilaga 2 Energihushållning enligt Boverkets byggregler, Mätsystem för energianvändning Det uppmätta resultatet är det som gäller Kunskap om byggnadens energianvändning är en förutsättning för att kunna driva och förvalta byggnaden på ett energieffektivt sätt. I BBR avsnitt 9:7 ställs krav på att byggnaden ska ha ett mätsystem så att energianvändningen kan följas upp. Anledningen är dels att kravet på byggnadens energianvändning i BBR enkelt ska kunna verifieras, dels att kunskapen om energianvändningen styr mot lägre energianvändning samt att det underlättar när man ska göra en energideklaration enligt lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. Verifiering av byggnadens specifika energianvändning kan som ovan nämnts samordnas med en energideklaration eftersom byggnadens energiprestanda redovisas på samma sätt som BBR ställer krav på byggnadens specifika energianvändning. Vad ska mätas? Kravet på byggnadens specifika energianvändning utgår från den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Med levererad energi menas energitillförseln före omvandlingsförluster i pannan/växlaren. Det betyder således att den energi som ska ingå i byggnadens energianvändning är mängden tillförd olja, fjärrvärme eller el till en panna, kylmaskin eller värmepump. Hur ska det mätas? I BBR avsnitt 9:71 framgår att mätning kan ske genom avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder. För energislag som inte erhålls direkt i kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer räknas om till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde. I det fall byggnaden är elvärmd bör hushållsenergi och verksamhetsenergi vara möjliga att avläsa separat. Mätning av byggnadens energianvändning kan ske med olika metoder som byggherren väljer. I BBR avsnitt 9:2 och 9:3 anges att byggnadens energianvändning bör mätas under en tolvmånadersperiod och vara avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Mätvärdena ska normalårskorrigeras och hänsyn kan tas till avvikelser från projekterat brukande av byggnaden, t.ex. inomhustemperatur, tappvattenförbrukning, vädring, etc. Detsamma gäller om byggnaden värms med fjärrvärme. Det är den värmeenergi som kan avläsas på mätaren för energianvändningen som avses. Även om mätpunkten för fjärrvärmen är placerad utanför byggnaden kan detta mätvärde användas med tillräcklig precision eftersom kulvertförlusterna på en kort sträcka i normalfallet endast utgör en liten del av energianvändningen.

9 Antal elmätare För elvärmda byggnader behöver hushållsel och eventuell verksamhetsel kunna separeras från elvärmen. Detta kan man göra med hjälp av separat mätare för hushållsel respektive verksamhetsel. Är byggnaden elvärmd behövs alltså mer än en mätare för att kunna fastställa byggnadens specifika energianvändning. Vill man dessutom korrigera för eventuell onormal tappvarmvattenanvändning behövs ytterligare mätare för tappvarmvattnet. För byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme och har elektrisk kylmaskin behövs även en separat elmätare för kylmaskinen. Anledningen är att el till komfortkyla i sådana fall ska räknas upp med faktorn 3, då byggnadens specifika energianvändning bestäms. I byggnader som inte är elvärmda och inte har elektrisk komfortkyla behövs ingen extra mätare. I lågenergihus kan man förvänta sig att hushållsel och i förekommande fall verksamhetsel ryms inom kravet på byggnadens energianvändning enligt BBR. I just sådana fall skulle det då räcka med en elmätare. Mätresultat och redovisning Byggherren ansvarar för att mäta och leverera in mätresultat till kommunen i enlighet med kontrollplanen. Redovisning av byggnadens specifika energianvändning kan samordnas med en energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Fördelen med denna samordning är att en energideklaration redovisar energianvändningen på samma sätt som BBR ställer krav. I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4) 6 framgår att Nya byggnader ska deklareras senast två år efter det att byggnaden tagits ibruk, dock inte senare än två år efter att ett slutbevis utfärdats. Tidpunkten för mätningens redovisning enligt BBR:s råd och tidpunkten för energideklaration sammanfaller därför väl i tiden så att mätningsresultatet kan samutnyttjas.