Svågertorps industriområde

Arkeologisk slutundersökning 1999 Svågertorps industriområde VA-SCHAKT, RAÄ BUNKEFLO 91:1 Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2009:014 Joakim Frejd

Arkeologisk slutundersökning 1999 Svågertorps industriområde VA-SCHAKT, RAÄ BUNKEFLO 91:1 Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län

Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Arkeologisk slutundersökning Svågertorps industriområde VA-schakt, RAÄ Bunkeflo 91:1 Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län Arkeologienheten Rapport 2009:014 Författare: Joakim Frejd Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Historiskt kartöverlägg med slutundersökningarna inom RAÄ Bunkeflo 91:1 markerade Tryck: Elanders Sverige AB Malmö Museer 2009

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 9 Utvärdering 12 Projektorganisation och kvalitetssäkring 12 Referenser 13 Tekniska och administrativa uppgifter 14 Bilagor Bilaga 1 RAÄ Bunkeflo 91:1 med samtliga slutundersökningar 1999-2000 Bilaga 2 Västra schaktet med område J (Slutundersökning år 2000) Bilaga 3 Östra schaktet med område P (Slutundersökning år 2000) Bilaga 4 Fyndtabell Bilaga 5 Anläggningstabell

Arlöv Staffanstorp Malmö Bara Oxie Tygelsjö Svedala Figur 1. Undersökningens läge (svart cirkel) i södra utkanten av Malmö stad 4 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014

Sammanfattning I samband med ledningsdragning för VA inom det planerade Svågertorps industriområde utförde Malmö Museer en mindre slutundersökning hösten 1999. Undersökningen har hamnat i skuggan av de större slutundersökningarna inom det arkeologiska Svågertorpsprojektet, som genomfördes både före och efter denna mindre undersökning. Vid undersökningen avbanades matjorden inom två schakt som följde VA-ledningens sträckning inom den redan kända fornlämningen (RAÄ Bunkeflo 91:1). Den avbanade ytan var 1 468 m 2 stor. Sammanlagt påträffades 185 anläggningar och registrerades 23 fyndposter. De dokumenterade anläggningarna och fynden är anonyma och svåra att närmare datera och funktionsbestämma. Det är dock troligt att de representerar aktiviteter knutna till någon eller några av de många tidsperioder som finns representerade från slutundersökningarna på de närliggande delområdena J, P och Q. Inledning Hösten 1999 utförde dåvarande Stadsantikvariska avdelningen, Kultur Malmö, en mindre slutundersökning inom fornlämningen Bunkeflo 91:1. Undersökningen föranleddes av en ledningsdragning för vatten och avlopp inom det blivande Svågertorps industriområde. Undersökningen hade föregåtts av utredning, förundersökning samt en slutundersökning i nordöstra hörnet av fornlämningen. Året efter VAundersökningen slutundersöktes resterande delar av samma fornlämning. Resultaten från samtliga slutundersökningar inom RAÄ Bunkeflo 91:1 publicerades år 2008 av Malmö Kulturmiljö (Koch & Tuominen 2008, Tuominen, Johansson & Gruber 2008, Tuominen & Koch 2008). Denna rapport redovisar resultaten av den mindre slutundersökningen år 1999. Syfte och metod Syftet med undersökningen var att dokumentera samtliga anläggningar i plan samt att därefter undersöka ett urval av dem. Rapportarbetet har bestått i att gå igenom det befintliga arkivmaterialet, som utgjordes av slutanmälan, anläggningsblanketter, CAD-ritningar och fältanteckningar. Dokumentationsmaterialet har digitaliserats och lagrats i en Intrasis-undersökning. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet är beläget i sydvästra Skåne, i södra utkanten av Malmö stads tätbebyggda ytterområden, på gränsen till landsbygden söder om staden (figur 1). Området utgörs av en för sydvästra Skånes kusttrakter typisk lerslätt. De mest förekommande jordarterna är sandig, moig och lerig morän, men med flera sandiga och grusiga partier. Området är som helhet flackt, men uppvisar emellanåt små förhöjningar omväxlande med mer låglänta, tidvis fuktiga partier. Höjden över havet varierar mellan 22 och 24 meter. Avståndet till kusten i väster är ca fem kilometer. Antalet kända och undersökta fornlämningar i området söder om Malmö stad är mycket omfattande, inte minst till följd av de stora exploateringarna som skett i samband med Öresundsförbindelsen, Citytunneln samt en mängd nya bostads- och verksamhetsområden (figur 2). Enligt historiskt kartmaterial ligger fornlämningen Bunkeflo 91:1 på ömse sidor om en ängs- eller våtmark (se omslagsbild). MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014 5

Trelleborgsvägen Malmö N Figur 2. Fornlämningsytor i Malmöområdet enligt FMIS. RAÄ Bunkeflo 91:1 markerad med svart färg. Vid tiden för undersökningen var området jordbruksmark, inramat av Pildammsvägen i väster, ett upplagsområde i öster och Vintrievägen i söder (figur 3). Norrut låg bostadsområdet Lindeborg (figur 3). Lindeborg Pildammsvägen Bunkeflo 91:1 22 22 23 Upplagsområde 23 24 25 22 21 22 23 24 Vintrievägen N 0 50 100 150 200 M Figur 3. VA-ledningen föranledde en arkeologisk undersökning inom fornlämningen Bunkeflo 91:1. Två schakt (markerade med röd färg) togs upp med grävmaskin. 6 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014

Utredning och förundersökning Fornlämningen upptäcktes genom sökschaktning vid en arkeologisk utredning år 1995 (Nilsson 1996), varvid man påträffade koncentrationer av anläggningar i västra delen av ytan, bl.a. stolphål på höjden närmast Pildammsvägen. I östra delarna av ytan framkom lämningar som stolphål, gropar, härdar och ett kulturlager. Vid en förundersökning år 1996 gjorde man schaktutvidgningar på de mest intressanta platserna inom fornlämningen (figur 4). I västra delen av fornlämningsområdet påträffades ett treskeppigt långhus som preliminärt daterades till romersk järnålder (utvidgning 48), men man påträffade även keramik från mellanneolitikum och olika flintredskap. Keramikfynd från en undersökt grop i utvidgning 41 daterades till förromersk järnålder. En C14-datering på träkol från samma grop gav en datering till samma tidsperiod (Nilsson 1997). 28 29 41 40 30 Pildammsvägen 48 31 Upplagsområde N Vintrievägen 0 50 100 M Figur 4. Utredningsschakt och schaktutvidgningar vid förundersökningen (numrerade). VAschakten (röda) är ytmässigt i princip att betrakta som en kompletterande förundersökning inom den vid utredningen avgränsade fornlämningen. I östra delen av fornlämningsytan togs tre schaktutvidgningar upp (29, 30 och 31). I dessa schakt påträffades bl.a. ett stolphålsområde i utvidgning 29. I övrigt bestod anläggningarna i området av gropar, härdar och ett kulturlager. Bland fyndmaterialet fanns delar av en trattbägare daterad till tidig-mellanneolitikum, avslag från en slipad flintyxa samt en större mängd flintavslag, varav många brända. I nordöstra hörnet av fornlämningen togs en schaktutvidgning upp (28). I denna påträffades en mängd små likartade gropar, några med flintavslag och brända ben i ytan. En av groparna daterades genom C14-analys till slutet av mellanneolitikum. Efter förundersökningen började man planera för slutundersökningarna i Svågertorpsområdet, som resulterade i projektprogram och undersökningssplan (Billberg, Magnusson Staaf & Nilsson 1999). I detta dokument pekades ett antal områden ut som intressanta att gå vidare med till slutundersökning. De planerade slutundersökningsområdena som berörde fornlämning Bunkeflo 91:1 benämndes J, P och Q (figur 5). Område Q slutundersöktes år 1999, medan områdena J och P slutunder- MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014 7

söktes år 2000. Däremellan utfördes slutundersökningen i samband med VAdragningen i området. Q J P N 0 50 100 M Figur 5. Schakt och anläggningar efter slutundersökningarna på områdena J, P och Q år 1999-2000. VA-schakten i rött. Utrednings- och förundersökningsschakt gråtonade. Område J Efter slutundersökningen på delområde J kunde man redovisa ett omfattande arkeologiskt material med en kronologisk spännvidd från tidigneolitisk tid till historisk tid (Tuominen, Johansson & Gruber 2008). Lämningarna från den yngre stenåldern bestod av bl.a. tre huskonstruktioner, gropar, en hyddbotten samt ett kulturlager. Perioden från äldre bronsålder till och med äldre järnålder representerades av tolv långhus, ett fyrstolphus samt åtta gropar. Det äldsta långhuset är daterat till äldre bronsålderns period I II. Ett hus daterades till yngre bronsåldern (period IV V). Två hus daterades till yngre bronsålder-förromersk järnålder, medan fyra hus daterats till förromersk järnålder-äldre romersk järnålder. Fyra hus har datering till perioden äldre yngre romersk järnålder. Ett hus daterades till förromersk romersk järnålder. Från yngre järnålder fanns fem långhus och ett grophus, ett av långhusen har en mer specifik datering till vendel- eller vikingatid, tre hus daterades till vikingatid. Det återstående långhuset samt grophuset har daterats till yngre järnålder. Slutligen fanns lämningar av ett hus som på osäkra grunder daterats till 1500-tal eller senare. Område P Slutundersökningen på delområde P resulterade i ett arkeologiskt material från yngre stenålder till romersk järnålder (Koch & Tuominen 2008). Av de neolitiska lämningarna kan nämnas gropar med keramik, varav en nästan komplett mellanneolitisk trattbägare. Ett tvåskeppigt långhus daterades till senneolitikum äldre bronsålder. Rester av en kupolugn från yngre bronsålder förromersk järnålder dokumenterades. 8 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014

Från yngre förromersk äldre romersk järnålder fanns två huslämningar, dessutom dokumenterades ett 30 meter långt hus från romersk järnålder. Område Q Det arkeologiska materialet från slutundersökningen på delområde Q präglas av ett tjugotal anläggningar som tolkats som mellanneolitiska offergropar, anlagda på fast mark intill ett fuktområde (Tuominen & Koch 2008). Anläggningarna var relativt små gropar innehållande nedsatta keramikkärl, bl.a. en nästan hel trattbägare. I de flesta groparna fanns även en stenpackning runt keramiken. Förutom keramiken fanns i groparna brända djurben och hasselnötsskal. Fyndmaterialet av flinta utgjordes bl.a. av 26 avslag från slipade föremål, en tjocknackig yxa, samt fem fragment av slipade yxor. Dessutom påträffades fyra tvärpilar, tre avslagsborrar, en spånskrapa, sju spån eller spånfragment, 15 avslagsskrapor samt tre atypiska skrapor. Undersökningsresultat Undersökningen omfattade två schakt, ett västligt som löpte i nord-sydlig riktning samt ett östligt, som löpte i väst-östlig riktning. Det västliga schaktet (Västra schaktet) var beläget i nordöstra hörnet av den yta som senare skulle undersökas som delområde J. Det östligare schaktet (Östra schaktet) låg omedelbart söder om det senare undersökta delområde P. Västra schaktet Det västliga av de två schakten var ca 95 meter långt och ungefär 8 meter brett. Den avbanade ytan var 788 kvadratmeter stor. Matjordstjockleken var ca 0,35 0,40 m. Underlaget bestod av moränsand, med mycket tydlig övergång mellan matjord och underliggande sand. Schaktet genomkorsades av flera diken, vilka torde vara dräneringsdiken av sentida datum. I schaktet påträffades 97 anläggningar, varav 36 undersöktes (figur 6). De påträffade anläggningarna har klassificerats enligt tabell 1: Anläggningstyp Antal Gropar 9 Stolphål 23 Odefinierade 4 Övriga 61 Summa 97 Tabell 1. Anläggningar i västra schaktet Gropar Sammanlagt undersöktes 9 gropar i det västra schaktet, varav några var tämligen stora i plan. Ingen grop var dock djupare än 0,4 m. Groparna var i allmänhet anonyma, utan något uppseendeväckande fyndmaterial, och har inte heller kunnat funktionsbestämmas. De största groparna A63 och A98 innehöll dock en något större mängd fynd än övriga anläggningar, och i båda fanns små mängder bränd flinta. Stolphål De 23 identifierade stolphålen låg spridda över hela schaktet och det gick inte att se några huslämningar eller andra sammanhang dem emellan. Odefinierade De fyra odefinierade anläggningarna såg i plan ut att kunna vara tre mindre gropar samt ett stolphål. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014 9

A15 A16 A48 A63 A44 A55 "Vångagräns" A98 0 5 10 M N Figur 6. Anläggningar och diken i det västra schaktet. Undersökta anläggningar i mörkare gråtoning. Fyndförande anläggningar markerade. Skala 1:500 Övriga anläggningar Av de 61 icke undersökta eller klassificerade anläggningarna torde merparten vara mindre gropar samt stolphål. Vångagräns Ett av dikena som löpte i väst-östlig riktning bedömdes vid undersökningstillfället kunna representera en vångagräns. Denna tolkning kan dock ifrågasättas. På historiskt kartmaterial befinner sig den närmaste vångagränsen längre söderut, vilket också bekräftas av resultaten efter schaktningen på område J, där ett dikesknippe i södra 10 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014

delen av schaktet sammanfaller relativt väl med vångagränsen. Dessutom finns det flera dräneringsdiken som löper parallellt, på jämna avstånd med den förmodade vångagränsen (figur 5). Troligen är det ett dräneringsdike, dock med flinta i fyllningen, bl.a. ett avslag från ett retuscherat redskap samt lite bränd flinta och en kärna av neolitisk karaktär. Dessutom påträffades i dikesfyllningen en keramikbit, som troligen är av medeltida eller senare ursprung. Fyndmaterialet Av de undersökta anläggningarna i västra schaktet var sju fyndförande (A15, A16, A44, A48, A55, A63 och A98). Det totala fyndmaterialet utgörs av 10 flintavslag, 1 kärna av neolitisk karaktär, 85 övriga flintor samt en keramikbit. Några flintor är brända. Ett av avslagen kommer från ett redskap med retusch. Keramikskärvan är troligen av medeltida eller senare datering (Hadevik, muntlig uppgift) Provtagning Vid undersökningen insamlades ett träkolsprov och sex jordprover för makrofossilanalys. Inget av dessa har analyserats. Samtliga har kasserats. Östra schaktet Det östra schaktet var ca 60 meter långt och ungefär 12 meter brett. Den avbanade ytan var 680 kvadratmeter stor. Matjordstjockleken varierade mellan 0,55 m i väster till 0,35 m i öster. Underlaget bestod av grå-gul sandig silt. Ett par dräneringsdiken skar schaktytan i nord-sydlig riktning. De påträffade anläggningarna var ej tydliga i plan, särskilt inte i västra delen av schaktet. I schaktet påträffades 88 anläggningar, varav 54 undersöktes (figur 7). De påträffade anläggningarna har klassificerats enligt tabell 2: Anläggningstyp Antal Gropar 5 Stolphål 47 Odefinierade 2 Övriga 34 Summa 88 Tabell 2. Anläggningar i det östra schaktet. Gropar Groparna i det östra schaktet var mycket odistinkta och svåra att exakt begränsa. Endast en grop undersöktes (A171). Denna hade inga tydliga nedgrävningskanter och var fyndtom. Stolphål Av de 47 stolphålen fanns en grupp i nordvästra hörnet av schaktet som på grund av likhet i form och fyllning antogs kunde höra samman i en (hus-)konstruktion, även om den avbanade ytans begränsade storlek inte tillät någon bedömning av riktning, typ eller storlek. De ingående stolphålen var A128, A129, A130, A131 och A133. Vid ett studium av planritningarna från slutundersökningen på område P i norr, klarnar inte bilden. Där finns inte ytterligare anläggningar som går att tolka som ingående i ett hus tillsammans med de tidigare nämnda stolphålen. Även i östligaste delen av schaktet fanns sinsemellan likartade stolphål, men det gick inte att se något tydligt konstruktionsmönster. Odefinierade De två odefinierade anläggningarna är sannolikt stolphål. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014 11

Övriga anläggningar Av de 34 icke undersökta eller klassificerade anläggningarna torde merparten vara flacka gropar samt spridda stolphål. Hus? A153 Lösfynd A157 0 5 10 M N Figur 7. Anläggningar, diken och fynd i det östra schaktet. Fynden i A153 och A157 är en övrig flinta i vardera anläggning, lösfyndet ett avslag. Undersökta anläggningar i en mörkare gråton. Skala 1:500. Fyndmaterialet Fynden från det östra schaktet utgörs endast av två anonyma flintbitar (övrig flinta) samt ett lösfunnet avslag. Provtagning Vid undersökningen insamlades ett träkolsprov och åtta jordprover för makrofossilanalys. Inget av dessa har analyserats. Samtliga har kasserats. Utvärdering De föreliggande undersökningsresultaten är inte av sådan karaktär att de ändrar eller tillför något till resultaten från nämnda slutundersökningar. De dokumenterade anläggningarna och fynden är anonyma och svåra att närmare datera och funktionsbestämma. Det är dock troligt att de representerar aktiviteter knutna till någon eller några av de många tidsperioder som avsatt lämningar inom områdena J, P och Q (bilaga 1-3). Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen i samband med VA-schaktning på Svågertorps industriområde bedrevs inom dåvarande Stadsantikvariska avdelningen, Kultur Malmö. Rapporten har utarbetats inom Arkeologienheten på Malmö Museer. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten är Per Sarnäs. Björn Magnusson-Staaf och Anette Nilsson var projektledare för undersökningarna inom 12 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014

Svågertorpsprojektet. Platschef för undersökningen var Katja Tuominen. Joakim Frejd har sammanställt rapporten. Referenser Litteratur Koch, H. & Tuominen, K. 2008. Svågertorps industriområde. Delområde K, P & S. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi. Rapport 2006:080. Tuominen, K., Johansson, T. & Gruber, A. 2008. Svågertorps industriområde. Delområde J & L. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi. Rapport 2008:079. Tuominen, K. & Koch, H. 2008. Svågertorps industriområde. Delområde M, N, O, Q & R. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi. Rapport 2007:018. Opublicerat material Billberg, I., Magnusson Staaf, B. & Nilsson, A. 1999. Projektprogram och undersökningsplaner för Svågertorps industriområde och trafikplats Svågertorp/Almvik. Stadsantikvariska avdelningen, Kultur Malmö. Nilsson, A. 1996. Svågertorp. Rapport över arkeologisk utredning. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö Museer. Arkivrapport. Nilsson, A. 1997. Svågertorp. Rapport över arkeologisk förundersökning. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö Museer. Arkivrapport. Tuominen, K. 2000. Anmälan av utförd arkeologisk undersökning. Muntliga uppgifter Anette Gruber, Malmö Museer. Chatarina Ödman, Malmö Museer. Claes Hadevik, Malmö Museer Kartmaterial Bakgrundskartor från Malmö Stadsbyggnadskontor Internetreferenser http://www.fmis.raa.se MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014 13

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer... 220-8551-97 Inventarienummer... MHM 12586 Arkivnummer... S02:57 Län... Skåne län Kommun...Malmö kommun Socken...Bunkeflo socken RAÄ-nummer... Bunkeflo 91:1 Gula kartans blad... Malmö 2C:23 Koordinatsystem... RT 90 2,5 gon V X koordinat...6161768 Y koordinat... 1322181 M ö.h.... ca 22-24 Fältarbetstid...991007 991028 Antal arbetsdagar... 16 Antal arkeologtimmar...154 Antal maskintimmar... 22 Undersökningsområde... 1468 m 2 Undersökt yta... 1468 m 2 Platschef... Katja Tuominen Personal...Helene Koch Uppdragsgivare...Fastighetskontoret, Malmö stad Tidigare undersökningar...mhm 7485, utredning och förundersökning 14 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:014

Område J N Bilaga 1 RAÄ Bunkeflo 91:1 med samtliga slutundersökningar 1999 2000. Område Q Västra schaktet Område P Östra schaktet 0 50 100 M

Bilaga 2 Det västra schaktet var beläget i nordöstra hörnet av det senare (år 2000) undersökta delområde J. N 0 10 20 M

Bilaga 3 Det östra schaktet var beläget i södra kanten av det senare (år 2000) undersökta delområde P. 0 10 20M N

Bilaga 4 Fyndtabell över samtliga fynd från MHM 12586 ID FNR MATERIAL SAKORD ANTAL VIKT ANLÄGGNING 100069 1 Flinta Övrigt 3 6 A15 (Grop) 100070 2 Flinta Övrigt 1 18 A16 (Stolphål) 100071 3 Flinta Övrigt 1 1 A44 (Stolphål) 100072 4 Flinta Övrigt 1 14 A48 (Odefinierad) 100073 5 Flinta Avslag 1 1 A55 (Stolphål) 100074 6 Flinta Avslag 3 15 A63 (Grop), NV delen 100075 7 Flinta Övrigt (Brända) 3 50 A63 (Grop), NV delen 100076 8 Flinta Övrigt 5 38 A63 (Grop), NV delen 100077 9 Flinta Övrigt 15 212 A63 (Grop), SV delen 100078 10 Flinta Avslag 2 2 A63 (Grop), dikesfylln. 100079 11 Flinta Övrigt 11 101 A63 (Grop), dikesfylln. 100080 12 Flinta Avslag 3 4 A98 (Grop), SV delen 100081 13 Flinta Övrigt (Brända) 7 5 A98 (Grop), SV delen 100082 14 Flinta Övrigt 19 87 A98 (Grop), SV delen 100083 15 Flinta Kärna (neolitisk karaktär) 1 91 "Vångagräns" 100084 16 Flinta Avslag 1 1 "Vångagräns" 100085 17 Flinta Avslag från retusch. redskap 1 1 "Vångagräns" 100086 18 Flinta Övrigt (Brända) 3 1 "Vångagräns" 100087 19 Flinta Övrigt 15 19 "Vångagräns" 100088 20 Flinta Övrigt 1 1 A153 (Stolphål) 100089 21 Flinta Övrigt 1 1 A157 (Stolphål) 100090 22 Flinta Avslag 1 8 Lösfynd 100092 23 Keramik Kruka (?) 1 2 "Vångagräns" Summa 100 st 679 g

Bilaga 5 Tabell över samtliga undersökta anläggningar inom MHM 12586 Anl. nr Anl. Typ Undersökt % Längd Bredd Djup A1 Stolphål 50 0,21 0,21 0,13 A3 Grop 50 0,45 0,38 0,1 A4 Stolphål 50 0,2 0,2 0,13 A5 Stolphål 50 0,23 0,18 0,19 A15 Grop 50 2 1,02 0,18 A16 Stolphål 50 0,19 0,19 0,05 A17 Grop 50 0,33 0,3 0,07 A22 Grop 25 3,6 1,7 0,21 A24 Stolphål 50 0,26 0,2 0,06 A31 Grop 50 0,36 0,33 0,14 A33 Stolphål 50 0,21 0,21 0,1 A35 Stolphål 50 0,2 0,2 0,2 A37 Grop 50 0,48 0,3 0,08 A38 Stolphål 50 0,18 0,18 0,15 A39 Stolphål 50 0,24 0,24 0,11 A41 Stolphål 50 0,21 0,21 0,06 A42 Grop 50 0,29 0,23 0,08 A44 Stolphål 100 0,26 0,25 0,22 A48 Odefinierad 50 0,16 0,16 0,07 A50 Odefinierad 50 0,14 0,1 0,05 A53 Odefinierad 50 1,5 0,9 0,08 A55 Stolphål 50 0,24 0,21 0,21 A59 Stolphål 50 0,24 0,21 0,17 A60 Stolphål 50 0,22 0,18 0,23 A61 Stolphål 50 0,21 0,16 0,08 A62 Stolphål 50 0,19 0,16 0,04 A63 Grop 25 4,5 3,4 0,24 A65 Stolphål 50 0,15 0,15 0,06 A66 Stolphål 50 0,21 0,21 0,11 A98 Grop 20 6,8 4,8 0,32 A105 Stolphål 50 0,29 0,23 0,13 A107 Stolphål 50 0,33 0,31 0,17 A108 Stolphål 50 0,16 0,16 0,11 A113 Odefinierad 50 0,5 0,4 0,11 A116 Stolphål 50 0,34 0,29 0,29 A119 Stolphål 50 0,34 0,34 0,1 A120 Stolphål 50 0,18 0,18 0,09 A121 Stolphål 50 0,21 0,21 0,08 A122 Stolphål 50 0,28 0,28 0,11 A123 Stolphål 50 0,59 0,44 0,1 A126 Stolphål 50 0,3 0,28 0,13 A127 Stolphål 50 0,32 0,26 0,33

A128 Stolphål 50 0,28 0,26 0,15 A129 Stolphål 50 0,28 0,28 0,17 A130 Stolphål 50 0,28 0,26 0,12 A131 Stolphål 50 0,31 0,24 0,23 A132 Stolphål 50 0,3 0,24 0,11 A133 Stolphål 50 0,18 0,18 0,07 A134 Stolphål 50 0,27 0,16 0,12 A135 Stolphål 50 0,39 0,36 0,12 A136 Stolphål 50 0,19 0,14 0,14 A137 Stolphål 50 0,16 0,16 0,09 A138 Stolphål 50 0,14 0,14 0,1 A140 Stolphål 50 0,19 0,19 0,14 A141 Grop 50 0,62 0,25 0,15 A143 Stolphål 50 0,2 0,2 0,1 A145 Stolphål 50 0,28 0,22 0,1 A146 Stolphål 50 0,24 0,24 0,1 A149 Stolphål 50 0,46 0,28 0,07 A152 Stolphål 50 0,25 0,2 0,2 A153 Stolphål 50 0,5 0,4 0,44 A154 Stolphål 50 0,85 0,45 0,38 A157 Stolphål 50 0,24 0,2 0,08 A158 Stolphål 50 0,28 0,25 0,09 A159 Stolphål 50 0,24 0,24 0,1 A161 Stolphål 50 0,27 0,24 0,09 A171 Grop 50 3,5 0,9 0,1 A174 Stolphål 50 0,24 0,24 0,17 A175 Stolphål 50 0,24 0,2 0,16 A181 Stolphål 50 0,21 0,21 0,11 A187 Odefinierad 50 0,3 0,2 0,12 A188 Stolphål 50 0,23 0,23 0,2 A191 Stolphål 50 0,19 0,19 0,11 A192 Odefinierad 50 0,5 0,5 0,1 A193 Grop 50 0,3 0,25 0,08 A200 Grop 50 0,33 0,33 0,09 A201 Stolphål 50 0,26 0,23 0,09 A202 Grop 50 0,34 0,29 0,16 A203 Stolphål 50 0,22 0,2 0,09 A206 Stolphål 50 0,22 0,22 0,11 A212 Stolphål 50 0,28 0,25 0,14 A216 Stolphål 50 0,2 0,22 0,11 A217 Stolphål 50 0,22 0,2 0,13 A221 Stolphål 50 0,21 0,21 0,1 A222 Stolphål 50 0,43 0,34 0,11 A223 Stolphål 50 0,26 0,25 0,11 A224 Stolphål 50 0,25 0,25 0,1 A225 Stolphål 50 0,2 0,17 0,07 A226 Stolphål 50 0,15 0,15 0,13 A227 Stolphål 50 0,21 0,21 0,08