ODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning - förord...2 1.1. Varför odlar jag maltkorn?...2 2. Maltkornsmarknaden...3 2.1. Odling av maltkorn i Finland...3 2.2. Odling av maltkorn i EU och andra delar av världen...3 2.3 Marknadsfluktuationer...4 3. Maltkornsodlingens lönsamhet...4 4. Hur odlar jag maltkorn...7 4.1. Maltkornssorter...7 4.2. Bearbetning och teknik för sådd...9 4.3. Kalkning och gödsling...10 4.4. Växtskydd...11 4.4.1. Bekämpning av växtsjukdomar...11 4.4.2. Ogräsbekämpning...13 4.4.3. Bekämpning av liggsäd...13 4.5. Skörd och torkning...13 4.6. Lagring av maltkorn...14 4.7. Odling av ekologiskt maltkorn...15 5. Kvalitetskriterier för maltkorn...16 6. Kontraktsodling...18 Denna guide har gjorts av arbetsgruppen inom spannmålsbranschens samarbetsgrupp i år 2011. I den här tryckversionen finns inte bilagor, dem finner du i nätversionen. Vilja-alan yhteistyöryhmä 2012.

1. INLEDNING - FÖRORD Odling av maltkorn har långa traditioner i Finland. De senaste åren har det årligen producerats ungefär 200 000 ton maltkorn. Den inhemska maltindustrin använder årligen mer än 100 000 ton maltkorn och man exporterar också maltkorn och malt till världsmarknaden. Odlingen av maltkorn är kontraktsodling. Kontraktsodling gynnar såväl odlaren som uppköparen av skörden, mälteriet. Odling av maltkorn är målinriktat och krävande och att lyckas med det är summan av många faktorer. Man behöver en bra yrkeskunskap samt gynnsamma tillväxtförhållanden. I den här guiden behandlas odlingstekniken för maltkorn mera ingående. Man har strävat till att betona faktorer som är avgörande för att man skall lyckas med maltkornsodling. Väsentliga faktorer som skall beaktas i odlingen är bl.a. skiftesval, certifierat eller annars omsorgsfullt iståndsatt, betat utsäde av god kvalitet och med stora kärnor, rätt mängd kväve samt behovsenligt växtskydd. Den här guiden ger också en översikt över maltkornsodlingen och marknaderna i Finland samt övriga delar av världen. Dessutom granskas produktionens lönsamhet också på gårdsnivå. Världsmarknaden för maltkorn och malt varierar årligen bl.a. enligt konsumtionen av öl. Marknadssituationen och maltkornets pris påverkas av utbudet och efterfrågan på korn och malt. Trots att marknadssituationen varierar är förutsättningen för framställning av inhemskt öl och malt att det odlas inhemskt maltkorn. 1.1. VARFÖR ODLAR JAG MALTKORN? Jordbrukare Esa Similä från Laihela har redan i mer än tjugo års tid odlat maltkorn på sin gård. Maltkorn har hört till gårdens urval av odlingsväxter hela den tid som Similä varit husbonde på gården och han har för avsikt att fortsätta maltkornsodlingen också i framtiden. Under växtperioden 2011 växte det maltkorn på Esas åkrar på en sammanlagd areal av ca 50 hektar. Sorterna var tvåradiga NFC Tipple och flerradiga Polartop. Similäs gård har vidareförädlaren av maltkorn exceptionellt nära eftersom gården är belägen precis bredvid fabriken Laihian Mallas. Maltkornet har försvarat sin plats i gårdens växtföljd. Enligt Similä är lönsamheten för maltkornsodlingen bra och konkurrenskraftig jämfört med andra odlingsväxter. "Åren och marknadssituationerna varierar men på längre sikt har maltkorn varit en lönsam odlingsväxt", berättar Similä. Efterfrågan på inhemskt maltkorn på hemmarknaden har varit bra och i det avseendet verkar också framtiden positiv. "Odling av maltkorn lyckas när förutsättningarna är i skick och man fäster uppmärksamhet vid odlingsåtgärderna", summerar Similä. Kännedomen om de egna åkrarna är i nyckelposition för att odlingen skall lyckas. Markstrukturen, ph och bördigheten skall vara i skick. Dessutom skall man fästa uppmärksamhet vid odlingsåtgärderna och att de utförs vid rätta tidpunkter. En utmaning vid odling av maltkorn är bl.a. att producera en låg proteinhalt. Förutom av gödslingen påverkas proteinhalten också av växtperioden och sortvalet. Similä påminner om att det är viktigt att känna sina egna skiften och skördepotentialen på dem så att man inte gödslar maltkornet för mycket. Vid övergödsling finns det ofta risk för att proteinhalten i skörden stiger alltför mycket. 2

Till nya malkornsodlare ger Similä rådet att det lönar sig att i förväg reda ut vad man strävar till att odla. Odling av maltkorn kräver yrkeskunskap men å andra sidan är det utmaningarna som upprätthåller intresset för odlingen. Maltkornet har sina egna kvalitetskrav som bl.a. presenteras i den här guiden. Den här odlingsguiden innehåller dessutom omfattande information om odlingstekniken för maltkorn och bl.a. odlingens lönsamhet. 2. MALTKORNSMARKNADEN 2.1. ODLING AV MALTKORN I FINLAND Kornsorter avsedda för maltkornsproduktion har i Finland de senaste åren odlats på en odlingsareal av drygt 150 000 hektar. Den årliga produktionen av maltkorn har under de senaste tio åren uppgått till ca 450 000 ton och av den mängden har grovt taget hälften uppfyllt kriterierna för maltkvalitet. Årligen förekommer det en viss variation i skördemängden och kvaliteten beroende på väderleksförhållandena under växtperioden. En betydande andel av maltkornsskörden används till foder eller andra ändamål. I Finland odlas maltkorn mest i södra och Egentliga Finland. I Finland använder mälteriindustrin årligen över 100 000 ton maltkorn och bryggeriindustrin för sin del ca 55 000 ton malt som mälterierna framställt. Efterfrågan på maltkorn beror bl.a. på den inhemska ölkonsumtionen och exportläget för malt. De årliga exportmängderna påverkas, förutom av maltkornsodlingen och hur maltkvaliteten lyckas, också av den inhemska industrins användning och av den rådande situationen på världsmarknaden. Exporten av maltkorn och malt från Finland sker i huvudsak till Östersjöländerna och Europa. Finland exporterar, beroende på marknadssituationen, ungefär 120 000 ton maltkorn. 2.2. ODLING AV MALTKORN I EU OCH ANDRA DELAR AV VÄRLDEN Inom EU odlas det årligen närmare 50-60 miljoner ton korn för olika ändamål. Andelen maltkorn är 10 15 miljoner ton. De största maltkornsproducenterna i Europa är Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Danmark. Maltkornsproduktionen varierar årligen bl.a. beroende på den sådda arealen och hur skörden lyckas (mängd och kvalitet). Merparten av de sorter som odlas till maltkorn i Europa sås på våren men också höstsådda maltkornssorter används i någon mån, speciellt i Storbritannien och Frankrike. Förutom Europa är de viktigaste produktionsområdena för maltkorn belägna i Svartahavsområdet, Kanada och Australien. I Ryssland har mängden och kvaliteten på maltkornsodlingen förstärkts betydligt de senaste åren. Argentina och USA är också viktiga produktionsområden för maltkorn. Maltkorn och malt exporteras på EU:s inre marknad från en medlemsstat till en annan och ut på världsmarknaden. Exporten av malt från EU beror på marknadsläget och konsumtionen av malt. Exportmängderna för malt har rört sig på en nivå kring 0,5-1 miljoner ton de senaste åren. Mest maltkorn exporteras det till Kina, Sydamerika och Ryssland. 3

2.3 MARKNADSFLUKTUATIONER Efterfrågan på maltkorn i världen och i Finland påverkas av marknadsläget för malt som i praktiken bestäms av ölkonsumtionen och förändringar i den. Öl är en allmänt känd dryck i världen och de senaste åren har efterfrågan på öl ökat speciellt i Sydostasien och Sydamerika. Däremot har ölkonsumtionen i Västeuropa upphört att öka under de senaste åren. Trots att malt- och maltkornsmarknaderna kan anses relativt små och specialiserade jämfört med spannmålens övriga användningsändamål kan de årliga prisförändringarna vara stora. Det beror delvis på att världsmarknadsläget för spannmål allmänt återspeglas på kornets prisutveckling och vidare på intresset att så korn dvs. i sista hand på utbudet. Jordbrukarnas intresse att odla maltkornssorter påverkas av förhållandet mellan marknadspriset och produktionskostnaderna samt hur stort det är jämfört med annan spannmål. Prisskillnaden mellan maltoch foderkorn (premie) bestämmer i stor utsträckning vilkendera man är villig att odl. I en situation med stort utbud av maltkorn och överproduktion på den internationella maltmarknaden kan prisskillnaden jämfört med foderkorn vara endast några euro per ton. Obalansen mellan efterfrågan och utbud kan vara så stor att inte ens allmänt stigande priser på den internationella spannmålsmarknaden förstärker maltkornspriset. I en motsatt situation där det inte finns tillräckligt med maltkorn av hög kvalitet på marknaden och efterfrågan är stor, kan prisskillnaden öka med tiotals euro. Ifall odlingen av maltkorn misslyckas, dvs. mängd och kvalitet inte är tillräcklig för att tillgodose efterfrågan i vissa huvudproduktionsområden, har det en förstärkande effekt på marknadspriserna. 3. MALTKORNSODLINGENS LÖNSAMHET Lönsamheten i maltkornsodling påverkas mest av den uppnådda skörden, priset man fått för skörden och odlingskostnaderna. Det ekonomiska resultatet inom maltkornsodling har i ProAgrias odlingsutvecklingsgrupper de senaste fem åren varit bland de bästa av vårspannmålen, tillsammans med vårvete (Figur 1). Under tidsperioden ifråga har lönsamheten för maltkorn varit drygt 110 euro bättre per hektar än för foderkorn när man mäter med nyckeltalet Täckningsbidrag A. Åren 2002 2010 har maltkornsskörden i genomsnitt varit 3 850 kg/ha vilket är ungefär 230 kg mera än skördarna av foderkorn. 4

1400 Ekonomiskt resultat för vårspannmål och rybs, täckningsbidrag A ( /ha) 1200 1000 800 600 400 200 0 2006 2007 2008 2009 2010 maltkorn foderkorn vårvete havre rybs Figur 1. Det ekonomiska resultatet för maltkorn (röd stapel) har de senaste fem åren varit bland de bästa av all vårspannmål. År 2007 gynnades maltkornet mest av pristoppen på spannmål. Materialet består av resultat från ProAgrias odlingsutvecklingsgrupper omfattande ca 800-2500 ha och 200-300 gårdar årligen. Täckningsbidrag A fås när de rörliga kostnaderna, såsom utsädes-, gödslings- och växtskyddsutgifter, subtraheras från odlingens skördeintäkter och stöd. Källa: ProAgria Skiftesdatabank 2011. Priset som man fått för skörden har under de senaste åren börjat inverka betydligt på den slutliga lönsamheten. Det realiserade odlarpriset för maltkorn åren 2008 2010 har varit 12 euro/ton högre än för foderkorn, och de hektarvisa skördeintäkterna därför på motsvarande sätt ca 100 euro/ha högre än för foderkorn. Kostnaderna för odling av maltkorn är på samma nivå som för odling av foderkorn och havre och pga. återhållsammare kvävegödsling betydligt mindre än för vårvete (Figur 2). De högre gödslingskostnaderna för maltkorn, jämfört med foderkorn och havre, beror i huvudsak på användning av köpta gödselmedel eftersom användning av stallgödsel är mera allmänt vid odling av foderspannmål. Kostnaderna för växtskyddet vid maltkornsodling är på samma nivå som för foderkorn, trots att t.ex. sjukdomsbekämpning på maltkorn är mera allmän än på foderkorn. Kostnaderna för växtskyddet påverkas ändå mycket av vilka medel man väljer och anskaffningstidpunkten för preparaten. De övriga rörliga kostnaderna, i huvudsak bränsle och smörjmedel, är av all vårspannmål lägst vid odling av maltkorn. 5

Figur 2. Kostnaderna för odling av maltkorn är på samma nivå som för foderkorn och havre men betydligt lägre än kostnaderna för vårvete. Materialet består av resultat från ProAgrias odlingsutvecklingsgrupper omfattande ca 800-2500 ha och 200-300 gårdar årligen. Källa: ProAgria Skiftesdatabank 2011. Hur gårdarna lyckas med odlingen varierar mycket. De bästa gårdarna får i och med planmässig odling 700-1000 kilogram större hektarskördar än genomsnittet. Försäljningstidpunkten för skörden och det därtill hörande marknadskunnandet har också fått större betydelse. T.ex. år 2010 fick gårdarna med den bästa lönsamheten ungefär 20 euro/ton mera för maltkorn än de sämsta gårdarna. År 2010 var odlingskostnaderna på de bästa gårdarna i genomsnitt 30 euro lägre per hektar och de totala kostnaderna sammanlagt t.o.m. 250 euro lägre per hektar än på de sämsta gårdarna. De stora kostnadsskillnaderna berodde i huvudsak på gödslingskostnaderna och kapitalkostnaderna för maskinerna. Tidpunkten för gödselinköpen och valet av gödselmedel har de senaste åren haft stor inverkan på den slutliga gödselkostnaden. Om maskinkapitalet är rätt dimensionerat i förhållande till produktionen och man samtidigt har kunnat utnyttja möjligheten till gårdssamarbete, gemensam anskaffning eller entreprenad på rätt sätt, kan man hålla maskinkostnaderna i styr. De bästa gårdarna har med lägre kostnader uppnått en 750 kilogram högre hektarskörd och 470 euro per hektar bättre ekonomiskt resultat vid maltkornsodling än de sämsta gårdarna. 6

4. HUR ODLAR JAG MALTKORN Maltkorn kan odlas i odlingszonerna I-III. Tvåradiga maltkornssorter har en längre växttid än flerradiga korn och det begränsar deras odling i nordligare områden. Bra och jämn maltkornskvalitet är avgörande för användningen av inhemskt malt och också med tanke på export av malten. Trots att väderleksförhållandena alltid har en betydande inverkan kan odlaren ändå i avgörande grad påverka hur odlingen lyckas. Viktiga faktorer som skall beaktas i odlingen är bl.a. skiftesvalet, certifierat eller annars omsorgsfullt iståndsatt och betat utsäde av god kvalitet och med stora kärnor, rätt mängd kväve samt behovsenligt växtskydd. 4.1. MALTKORNSSORTER Odlingskontrakt för maltkorn uppgörs för sorter som officiellt har godkänts till maltkorn i Finland av Bryggerilaboratoriets kornkommitté som består av representanter för maltkornskedjans olika aktörer (tabell 1.). I liten skala uppgörs också kontrakt för nya sorter som ännu är i försöksstadiet. Sorten man valt skall till odlingsegenskaperna lämpa sig så bra som möjligt för gårdens förhållanden. Genom att välja rätt sort kan man dessutom i viss mån minska de variationer i skördemängd och -kvalitet som miljöfaktorerna förorsakar. I finländska växtförhållanden inverkar sortens tidighet på odlings- och kvalitetssäkerheten. För tillfället är den genomsnittliga skillnaden i växttid mellan den tidigaste och senaste tvåradiga sorten ungefär 7 dygn enligt resultat från sortförsöken. Under ofördelaktiga växtperioder när värmesumman förblir avsevärt lägre än vanligt är skillnaden t.o.m. ännu större. De senaste sorterna är tillräckligt odlingssäkra och välavkastande endast i odlingszonerna I och IIs men andra sorter kan också odlas på de fördelaktigaste växtplatserna i zon III. Det finns också skillnader i sorternas lämplighet för olika jordarter, i stråstyrka och sjukdomsresistens. Behovsanpassad bekämpning av växtsjukdomar är en del av god odlingsteknik. Godkända maltkornssorter producerar vanligtvis skörd som uppfyller kvalitetskraven för såväl den inhemska som den internationella malt- och bryggeriindustrin. Förutsättningen för detta är att man använder odlingsteknik som rekommenderats för sorten, kvalitetsutsäde och att väderleksförhållandena under växtperioden är fördelaktiga för odling av maltkorn. De viktigaste kvalitetsfaktorerna är stora kärnor och jämn storlek på kärnorna, låg proteinhalt samt god grobarhet. 7

Tabel 2. Godkända maltkornssorter 2011 i ordningsfjöld enligt tidighet (krav för effektiva temperatursumma). Godkändä tvåradiga matlkornssorter 2011 i ordningsfjöld enligt tidighet Sort Till sort förteckning Godkänd som maltkorn Saana BOR 1996 1998 Utsädeshandels representant i Finland Hankkija Lantbruk Ab, Peltosiemen Oy, Tilasiemen Oy Scarlett 1998 2000 Hankkija Lantbruk Ab Förädlare/Representa nt Boreal Växtförädling Ab Saatzucht Josef Breun GbdR (Breun) / SG Nieminen Oy Sortbeskrivning Stärkelse- och maltkorn -tidigaste sort -för zonerna I-IIIs - tål ganska bra surhet - lämpar sig bäst på fuktiga jordar Tidig sort -för zonerna I-IIIs, kort strå, rätt små kärnor -hektolitervikt och sorteringsgrad höga Braemar 2006 2005 Raisio Abp Syngenta Seeds Ltd / Raisio Abp För zonerna I-II -rätt stora kärnor -lämpar bäst på mineraljordar -känslig för flygsot Xanadu 2007 2009 Rautakesko Ab Prestige 2007 2006 Tilasiemen Oy Marthe 2008 2010 Fairytale BOR 2009 2011 Barke 2000 2002 Annabell BOR 2003 2004 Hankkija Lantbruk Ab, Peltosiemen Oy, Raisio Abp Peltosiemen Oy, Raisio Abp Hankkija Lantbruk Ab, Peltosiemen Oy, Tilasiemen Oy Hankkija Lantbruk Ab, Tilasiemen Oy Nordsaat Saatzucht GmbH / Saaten-Union Monsanto / RAGT Genetique / Yara Suomi Nordsaat Saatzucht GmbH / Saaten-Union Sejet Plant Breeding / Boreal Växtförädling Ab Saatzucht Josef Breun GbdR (Breun) / SG Nieminen Oy Nordsaat Saatzucht GmbH / Saaten-Union / Boreal Växtförädling Ab För zonerna I-II -stråstyv -tål ganska bra surhet - rätt stora kärnor För zonerna I-II -stråstyv -stora kärnor För zonerna I-II -rätt hög hektolitervikt För zonerna I-II -kornsort med högsta avkastningen, rätt små kärnor - låg proteinhalt För zonerna I-II -stora kärnor - stor hektolitervikt - känslig för flygsot För zonerna I-II -små kärnor -låg proteinhalt Harbinger BOR 2009 2011 Hankkija Lantbruk Ab NCF Tipple 2008 2008 Hankkija Lantbruk Ab Boreal Växtförädling Ab Syngenta Seeds Ltd / Syngenta Crop Protection A/S För zonerna I-II -mycket stråstyv -tål ganska bra surhet -rätt stora kärnor -låg proteinhalt Mycket sen -för zonerna I-II -stråstyv -största storlek på kärnorna - mycket låg proteinhalt Flerradiga sorter (för andvändning som specialmalt Sort Till sort förteckning Godkänd som maltkorn Utsädeshandels representant i Finland Förädlare/Representa nt Sortbeskrivning Polartop BOR 2005 2007 Peltosiemen Oy Pokko BOR 1994 1994 Boreal Växtförädling Ab Boreal Växtförädling Ab Boreal Växtförädling Ab Enzymmaltkorn för zonerna I-III -har tydligt högre avkastningen än sorten Pokko - strå rätt lång men styv -stora kärnor -hög proteinhalt Enzymmaltkorn för zonerna I-III -ganska sent -rätt svagt och långt strå -tal bra surhet Mälteriets åsikter om sorterna Viking Malt som vidareförädlar maltkorn berättar följande om maltkornssorterna. Delvis beroende på den rikliga användningen av eget utsäde och bristen på lämpliga sorter har omsättningen av sorterna varit långsam i Finland. 8

I Finland har den dominerande maltkornssorten på 2000-talet varit Barke och dess position som dominerande sort torde räcka ännu några år. Odlingsarealen för NFC Tipple har under de senaste åren ökat. Till kvaliteten är NFC Tipple en rätt bra sort med låg proteinhalt men pga. lång tillväxttid och sen skördetidpunkt finns det risk för mögel. Nya sorter med god mältningskvalitet är bl.a. Harbinger och Marthe. Användningen av Annabell och Braemar håller på att ta slut samt inom några år också Scarlett. För enzymproduktion är Saana och flerradiga Polartop lämpliga. Maltkornsuppköparna publicerar sina egna inköpsförteckningar över sorterna och det lönar sig att bekanta sig med dessa innan man besluter sig för vad man skall så. 4.2. BEARBETNING OCH TEKNIK FÖR SÅDD Växtföljd och val av skifte De lämpligaste förfrukterna för maltkorn är havre och oljeväxter. Eftersom det är väsentligt att ha kontroll över kvävegödslingen vid odling av maltkorn, lönar det sig inte att odla maltkorn efter gröngödslingsvall eller kvävefixerande växter. Korn rekommenderas inte som förfrukt till maltkorn. Maltkorn passar bäst på mineraljordar (ler- och mojordar) med bra struktur, vattenhushållning och phvärde. På mullrika och organogena jordar finns det risk för att kväve frigörs okontrollerat varvid proteinhalten i skörden kan öka alltför mycket. Av samma orsak lämpar sig inte skiften på vilka man använder stallgödsel för maltkornsodling. Under torra vårar kan skiften som lätt utsätts för torka vara problematiska. Tröskningen av maltkorn infaller vanligtvis före vårvetets tröskning och efter maltkornet hinner man ofta så höstsäd. Nuförtiden har visserligen de maltkorn som mognar allra senast så gott som samma växttid som de tidiga vårvetesorterna. Teknik och tidpunkt för sådd Plöjning, sladdharvning och harvning ger en bra grund för sådd av maltkorn och minskar sjukdomstrycket samt ogräsproblemen. Fördelen med reducerad bearbetning och direktsådd är mindre avdunstning av fukt på våren samt lägre bearbetningskostnader. Med alla såtekniker kan man ändå uppnå ett lyckat resultat i maltkornsodlingen. Sådjupet för maltkorn är högst 6 cm. I torra förhållanden och på lerjordar sår man djupare än vid bra fuktförhållanden. Om man av tvingande skäl måste använda utsäde med små kärnor skall man minska sådjupet i proportion till kärnornas storlek. Sådjupet får högst uppgå till fyra gånger kärnornas längd. Målet är en jämn broddskjutning eftersom det annars är svårt att uppnå en skörd med jämn kärnstorlek och proteinhalt. Sent och dåligt utvecklade kärnor från sido- och grönskott är ofta mindre och har högre proteinhalt jämfört med huvudskörden och kan därför försämra kvaliteten. Sådd av maltkorn i våt och/eller kall jord är en större risk än t.ex. sådd av vete under motsvarande förhållanden. Korn tar också lättare än vete skada av alltför mycket vatten efter sådd och broddskjutning. 9

Såtäthet Med certifierat utsäde säkrar man jämn broddskjutning, snabb tidig utveckling och ett livskraftigt växtbestånd. Om man använder eget utsäde skall man se till att utsädet iståndsätts omsorgsfullt, betas och kvalitetsanalyseras. Lämplig såtäthet för maltkorn på mineral- och lerjordar med bra groningsförhållanden är 500 groende kärnor per kvadratmeter. Såtätheten för maltkorn på jordarter med sämre groningsförhållanden (jordarter som lätt utsätts för torka på våren och sådana som är känsliga för skorpbildning) är 550 600 groende kärnor per kvadratmeter. Större såtäthet kan också vara motiverat när sådden försenas betydligt från den normala tidpunkten. Man kan också beakta såningsteknikens inverkan genom att öka såtätheten återhållsamt vid direktsådd. Utsädesmängd (kg/ha) = Såtäthet (st/m2) x 1000-kornsvikt (g) / Grobarhet (%) I praktiken varierar utsädesmängden för tvåradiga sorter mellan 220 330 kg/ha. 4.3. KALKNING OCH GÖDSLING Kalkning Odling av en bra malkornsskörd av hög kvalitet förutsätter att man upprätthåller åkerns ph på en bra nivå. Maltkorn är en speciellt krävande växt i fråga om ph och markens bördighetsklass borde vara god-hög. På organogena jordar är ph-målsättningen för marken minst 6,0, på grova mineraljordar 6,4 och på lerjordar 6,7. Den skördeökning som uppnås med kalkning är vanligtvis 10 20 % för spannmål. Den skördeökning som kalkningen ger upphov till beror i huvudsak på förbättrad tillgång till näring när ph stiger till optimal nivå med tanke på näringsämnena. Utöver skördens kvantitativa egenskaper förbättrar kalkningen skördekvaliteten samt påverkar markstrukturen positivt. När markstrukturen är i skick fungerar åkerns vattenhushållning och växternas rötter har möjlighet att breda ut sig i hög grad och utnyttja vatten- och näringstillgångarna i marken på ett mera omfattande område. Det lönar sig att kontrollera kalkningsbehovet för skiftet utgående från resultaten från en ikraftvarande markkartering. Gödsling När man planerar gödslingen av maltkorn beaktas målet för skördenivån, skiftets egenskaper, växtföljden/förfrukten och maltkornssorten. Enligt markkarteringen och den uppskattade skördepotentialen väljer man NPKS-gödsel med lämpliga näringsförhållanden. Kvävegödslingen för maltkorn skall vara måttfull. En typisk gödslingsmängd är 80 90 kg kväve per hektar. Målet för proteinhalten är 10,5 %. När man planerar kvävegödslingen skall man beakta förfruktens eventuella inverkan på maltkornets gödsling. Efter klöverfri gräsvall frigörs det mindre kväve från marken än efter andra förfrukter. Från 10

direktsådda och reducerat bearbetade skiften frigörs det också mindre kväve än från plöjda skiften. När åkerns mullhalt ökar kan man minska kvävegödslingen en aning. Detsamma gäller när man odlar maltkorn efter oljeväxter eftersom kvävet då mineraliseras i större utsträckning än efter spannmål. När man odlar maltkorn lönar det sig att undvika användning av stallgödsel. Baljväxter som förfrukt för maltkorn kan också vara problematiskt eftersom det är svårt att förutsäga hur kvävet frigörs. På jordar med ph av klassen god eller bättre finns det skäl att säkra en tillräcklig spårämnestillgång. Om något näringsämne begränsar maltkornets skördebildning finns det risk för att skördens proteinhalt stiger eftersom skörden då kommer att ha tillgång till ett överskott av kväve. Gödsling under växtperioden Gödselmedlen sprids i huvudsak genom placering i samband med sådden. För maltkorn lönar det sig att ge kväve under växtperioden endast ifall kvävegödslingen i samband med sådden förblivit alltför sparsam i förhållande till skördeförväntningarna. Då gödslar man med kväve senast i början av stråskjutningen eftersom senare utförd kvävegödsling leder till höjd proteinhalt i skörden. Under växtperioden kan man vid behov utföra spårämnesbladgödsling som optimerar skördemängden och proteinhalten. 4.4. VÄXTSKYDD 4.4.1. BEKÄMPNING AV VÄXTSJUKDOMAR Vid odling av maltkorn bekämpar man växtsjukdomar vid behov. Ett friskt växtbestånd kan utnyttja gödseln och producera en mängd- och kvalitetsmässigt bra skörd. Växtsjukdomar påverkar skördens mängd och kvalitet bl.a. genom att förminska kärnstorleken samt försämra grobarheten och sorteringsgraden. De viktigaste växtsjukdomarna vid maltkornsodling är Fusarium-svampar (rödmögel), bladfläcksjuka, bipolaris rotröta och bladfläcksjuka samt sköldfläcksjuka. Med friskt och betat utsäde håller man utsädesburen strimsjuka och flygsot bra i styr. Luftburen mjöldagg och rost är kraftigast kopplade till väderleksförhållandena under växtperioden. Förekomst av rost har blivit vanligare och om man inte bekämpar dem kan de minska skörden betydligt. Den allvarligaste virussjukdomen är gulsot på korn som sprids av bladlöss. Det kan löna sig att bekämpa bladlöss sådana år när förekomsten är riklig. Växtföljden och bearbetning minskar växtsjukdomar som lever i växtrester, såsom rödmögel och fläcksjukdomar. Det effektivaste sättet är att avbryta en ensidig växtföljd av spannmål med olje- eller baljväxter. Befrämjande av snabb förmultning av växtrester rekommenderas. Bra metoder för det är grund bearbetning direkt efter tröskningen och plöjning sent på hösten. Certifierat utsäde garanterar ett livskraftigt, jämnt och friskt växtbestånd. För att kunna bestämma behovet av betning borde man låta EVIRAs enhet för utsädeskontroll analysera kvaliteten på eget utsäde (grobarhet och mängd utsädesburna sjukdomar) borde man. Sortering minskar mängden små, eventuellt rödmögelbesmittade frön och samtidigt förbättras utsädets livskraft. 11

Sjukdomsresistenta sorter är ett effektivt sätt att bekämpa växtsjukdomar. När man planerar behovet av kemiskt växtskydd är kännedomen om sortens egenskaper i fråga om sjukdomsresistens avgörande. Behovet av kemiskt växtskydd varierar enligt väderleksförhållandena under året, odlingsmetoderna, förfrukten och växtsortens resistens mot sjukdomar. Prognosmodellerna för växtsjukdomar är till hjälp när man fattar beslut om besprutning. Växtskyddsmedlet väljs så att det motsvarar behovet. MTT:s Kasper- och företagens rådgivningstjänster ger aktuell information om sannolikheten av sjukdomsförekomst, bekämpningsbehovet och förekomsten av eventuella sjukdomsstammar som är resistenta mot verksamma substanser. Man kan förebygga att växtskyddsmedelsresistens blir vanligare genom att använda bekämpningsmedel endast när behovet är påvisat, mångsidigt utnyttja verksamma substanser med skilda verkningssätt och iaktta de doser som anges i bruksanvisningarna. Pga. resistensrisken används strobilurinpreparat endast tillsammans med andra verksamma substanser. De i Finland till salu varande bekämpningsmedlen för spannmålens växtsjukdomar delas upp i fem olika grupper på basis av verkningssättet: DMI-medel (triazoler), strobiluriner, anilinpyrimidiner, morfoliner och kloronitriler. Tabell 2. Verksamma substanser, i bekämpningsmedel för växtsjukdomar som används i Finland, uppdelade i grupper enligt verkningssätt. GRUPPAV VERKSAM SUBSTANS DMI-medel Strobiluriner (QoI-fungicider) VERKNINGSSÄTT I SVAMPEN VERKSAMMMA SUBSTANSER SOM HÖR TILL GRUPPEN Förhindrar att cellväggar bildas Förhindrar cellandningen difenokonazol metconazol procloraz propiconazol protioconazol cyproconazol tebukonazol azoxystrobin kresoximmetyl pikoxystrobin pyraklostrobin trifloxystrobin PREPARAT SOM HÖR TILL GRUPPEN Basso, Juventus, Menara, Proline, Prosaro Sportak, Tilt Enligt den andra verks. substansen: Bravo Premium, Delaro, Stereo, Stratego, Zenit Acanto, Amistar, Comet Enligt den andra verks. substansen: Acanto Prima, Comet Plus, Delaro, Stratego Anilinpyrimidiner Förhindrar intag av råämnen cyprodinil Enligt den andra verks. substansen: Acanto Prima, Stereo Morfoliner Kloronitriler Förhindrar att cellväggar bildas Inverkar på flera ställen i svampen fenpropidin fenpropimorf klorotalonil Enligt den andra verks. substansen: Comet Plus, Zenit Enligt den andra verks. substansen: Bravo Premium 12

Bekämpning av liggsäd och ogräs minskar risken för förekomst av växtsjukdomar. Dessutom har hanteringen av skörden (tröskning vid rätt tidpunkt, snabb och effektiv torkning) en betydande förebyggande effekt på Fusarium-svamparnas förökning. Stressfaktorer såsom vattenbrist, för mycket fukt, näringsbrist eller kraftig UV-strålning kan förorsaka växtbeståndet fysiologiska symptom som påminner om sjukdomssymptom. Tvåradiga maltkornssorter är känsligare än flerradiga sorter för fysiologiska skador. 4.4.2. OGRÄSBEKÄMPNING Ogräsbekämpning är en del av god odlingsteknik vid odling av maltkorn. Genom att bekämpa ogräs sparar man näringsämnen och växtutrymme för odlingsväxterna. Skördandet och vidarebehandlingen av skörden underlättas när man sörjt för ändamålsenlig ogräsbekämpning. Ogräsens plantbildning varierar årligen. Ogräsbekämpningen skall alltid basera sig på observationer utförda på åkern under växtperioden samt på tidigare års observationer av åkerns ogräsbestånd. Behovet av ogräsbekämpning skall bestämmas på basis av ovan nämnda observationer. Samtidigt skall man också välja rätt bekämpningsmedel enligt ogräsarterna på åkern. Vid användning av kemiska ogräsbekämpningsmedel skall man iaktta bruksanvisningarna för preparaten. Bruksanvisningar för bekämpningsmedlen finns på adressen: https://kasvinsuojeluaineet.tukes.fi/ Det är möjligt att minska bruksmängden om ogräsen är små och arterna är lätta att bekämpa. Man kan också använda mindre bruksmängder om ogräsens plantutveckling är sen i förhållande till spannmålen, odlingsväxtens tillväxt är frodig, man odlar på lerjord och det inte finns besvärliga ogräs på skiftet. Odlingstekniken kan ha inverkan på åkerns ogräsarter. Vid direktsådd ökar ofta mängden fröogräs. Kvickrot kan man ofta hålla i styr med hjälp av glyfosatbesprutningar. Om man använder sig av reducerad bearbetning kan övervintrande ogräs såsom baldersbrå och maskros bli vanligare. Kemisk bekämpning av flyghavre i kornbestånd är möjligt. 4.4.3. BEKÄMPNING AV LIGGSÄD Korn kan reagera kraftigt på tillväxtregulatorer. Maltkornssorterna är vanligtvis stråstyva men i frodiga bestånd är det nödvändigt att reglera stråtillväxten för att säkerställa skördens kvalitet. Om det ofta är molnigt och fuktigt under växtperioden ökar benägenheten för liggsäd. Klormekvatklorid får inte användas som tillväxtregulator för korn. Tillåtna tillväxtregulatorer (Cerone, Terpal, Moddus M) kan användas ända tills beståndet är i flaggbladsstadiet varvid man redan märker bekämpningsbehovet bättre. Exakta bruksanvisningar finns på adressen: https://kasvinsuojeluaineet.tukes.fi/ 4.5. SKÖRD OCH TORKNING När man tröskar och torkar maltkorn skall man försäkra sig om att maltkornskvaliteten bevaras. Vid tröskningen skall man t.ex. se till att kärnorna inte skadas. Om kärnan skadas försämras groningen och det förorsakar problem i mältningsprocessen. Om maltkornet har bildat liggsäd eller mognat ojämnt skall 13

tröskningen utföras omsorgsfullt; det lönar sig inte att tröska samtidigt och slå ihop skördar av stående och liggande bestånd eftersom maltkvaliteten försämras. Torkningen är för sin del viktig att påbörja genast efter tröskningen. Det är också viktigt att vara försiktig med torkningstemperaturen så att grobarheten inte försämras. Efter tröskningen skall ett fuktigt spannmålsparti torkas så snabbt som möjligt för att bevara de värdefulla mältningsegenskaperna. Vid torkningen kan man i praktiken påverka kornpartiets kvalitet med torkningstemperaturen och förrensning. Alltför hög temperatur på torkluften kan förstöra maltkornets grobarhet liksom också alltför hårdhänt tröskning. Å andra sidan beror torkeffekten i avgörande grad på torkluftens temperatur; ju högre temperatur, desto snabbare torkning. På så sätt gäller den gamla regeln att med tanke på grobarheten är en trygg temperatur på torkluften '90 C minus spannmålens fukthalt' mycket bra. Regeln tillåter en temperatur på minst 70 C för torkluften i de flesta fall. Lägre temperatur förbättrar inte partiets kvalitet utan förlänger torkningstiden och ökar torkningskostnaderna i onödan. Läs mera om skörd och torkning i nätversionen 4.6. LAGRING AV MALTKORN Det är viktigt att bevara maltkornets goda kvalitet också under lagringen. Lagerutrymmena skall därför vara lämpliga för ändamålet. Man skall förhindra att spannmålen blir fuktig under lagringen. Skadegörare och fåglar får inte heller komma åt att smutsa ner med sin avföring. Maltkorn som hanteras på rätt sätt bevarar sin grobarhet flera år om lagringsfukthalten är tillräcklig låg och lagringsförhållandena ändamålsenliga. Efter skörden är maltkornet ofta i ett vilotillstånd som upphör under lagringen. Hur snabbt vilotillståndet upphör beror på sort samt lagringsfukthalt och -temperatur. Vilotillståndet kan också upphöra vid betydligt varierande tidpunkter i olika delar av silon. Kornet skall lagras tillräckligt länge så att också kärnorna i silons kyligaste delar har uppnått beredskap att gro. En grundförutsättning för att stärkelsen i malten skall spjälkas upp jämnt är att alla kärnor gror samtidigt. Det är vikigt att ha kontroll över temperaturen vid torkning och lagring av maltkorn. Temperaturen påverkar hur vilotillståndet utvecklas under växtperioden, men också hur snabbt det upphör under torkningen och lagringen efter skörden. Om spannmålstemperaturen stiger i samband med torkningen upphör vilotillståndet snabbare men man skall akta sig för alltför höga temperaturer eftersom kornets grobarhet snabbt försämras när spannmålstemperaturen överstiger 40 C. Omsorgsfull torkning av maltkorn minskar också risken för att mögeltoxiner bildas. När maltkornet torkas omedelbart efter tröskning till en fukthalt under 13 % bildas det inte mögeltoxiner. Ifall spannmålen lagras vid hög fukthalt (>15 %) och temperaturen på spannmålen är 15 C eller mera, förökar sig lagringsmögel och de kan producera mögeltoxiner. I finländska förhållanden leder låg lagringstemperatur till sämre tillväxtmöjligheter för mögel. Ökad relativ luftfuktighet på hösten förorsakar inte problem om man låter bli att blåsa luft genom spannmålen. Spannmålen bli bara litet fuktig på ytan och kylan förhindrar mögeltillväxten. Ytfukten avdunstar på våren före vädret blir varmare. Man skall ändå hindra bildning av eventuellt kondensvatten och att kornet ställvis blir fuktigt pga. det. Temperaturskillnaden som bildas i silon inverkar också på hur fukten överförs, spannmålen torkar i de varmaste delarna och blir på motsvarande sätt fuktig i de kallare delarna av silon. I stora silon kan fuktskillnaden vara t.o.m. 2 14

procentenheter. För att undvika att spannmålen ställvis blir fuktigt är det viktigt att spannmålen torkas till en fukthalt under 13 %. 4.7. ODLING AV EKOLOGISKT MALTKORN Ekologisk odling av kornsorter som är lämpliga till maltkorn har blivit vanligare i Finland de senaste åren. På ekospannmålsgårdarna konkurrerar kornet med brödsäden om den bästa placeringen i växtföljden. Vid ekologisk odling är kornet den mest kräsna spannmålen eftersom den har snabb tillväxtrytm och tar upp näringsämnen under en kort tid på försommaren. Vid odling av ekologiskt maltkorn är den största utmaningen att sörja för näringshushållningen enligt tillväxtrytmen. Odling av ekologiskt maltkorn lämpar sig endast på gårdens bästa skiften. I ekologisk odling är kvalitetsmålsättningarna för maltkornet samma som när man odlar konventionellt. De första ekologiska ölen av inhemsk ekologisk malt har nyligen kommit ut på marknaden. I ekologisk odling måste man satsa på utsädets kvalitet. Med friskt och livskraftigt utsäde får man ett jämnt och konkurrenskraftigt växtbestånd. För maltkorn lönar det sig att använda certifierat utsäde alltid när det är möjligt. Det lönar sig att beta utsädet mot svampsjukdomar med biologiska bekämpningsmedel som är tillåtna i ekoodling. I sortvalet betonas sjukdomsresistensen och proteinhalten. Det tredje valkriteriet är tidighet. Varma och luftiga mineraljordar med god struktur lämpar sig bäst för maltkorn. Vid ekologisk odling betonas en bra vattenhushållning i marken. Vatten är oftast den största begränsande faktorn för tillväxten och därför skall man utöver skiftesvalet beakta växtens vattenbehov vid bearbetningen. Vattenbrist sänker skördenivån och höjer proteinhalten. Beroende på jordarten måste man välja en bearbetningsmetod som antingen värmer jorden eller bevarar fukten. Fukten som finns i jorden på våren bevaras med hjälp av sladdharvning och sådden utförs direkt när marken värmts upp. På fuktiga jordar som lämpar sig för vårplöjning förbättras jordens värmehushållning och därmed tillgång till näringsämnen och konkurrenskraft mot ogräs när man lämnar plöjningen till våren. Jorden skall plöjas så tidigt som möjligt och därefter bearbetas och sås direkt när förhållandena tillåter det. Korn har dålig förmåga att utnyttja organiskt kväve från gödsel. Vid odling av maltkorn kan man utnyttja bearbetningsmetoder som främjar snabbare mineralisering av åkerjordens kvävetillgångar på försommaren. Med hjälp av jordbearbetning kan man förbättra markens värmehushållning och biologiska aktivitet så att näringsämnena snabbare fås i rörelse. Bearbetningen av förfruktens växtrester har betydelse för kornskördens kvalitet och mängd. Kornskörden ökar om man föregående sommar bryter upp vall genom kultivering efter den första skörden och därefter låter åkern ligga i träda i en månad för att bekämpa ogräs. Bearbetning försnabbar växtresternas förmultning varvid näringsämnena frigörs snabbare. Fånggröda som sås på hösten förhindrar utlakning av frigjorda näringsämnen. Alla odlingsåtgärder skall rikta in sig på att man på försommaren det år som kornet sås uppnår gynnsamma förhållanden så att näringsämnen friges. Användning av organisk gödsel är problematisk pga. att kvävet frigörs långsamt. Om möjligt lönar det sig att planera och förbereda näringshushållningen för maltkornsskiften under föregående år och det året man sår koncentrera sig på kvävehanteringen. Till kvävegödsel lämpar sig utspädd urin bäst. Med flytgödsel eller 15

köttbenmjöl som spridits ut före sådden kan man också utföra kvävegödslingen. Det lönar sig att hålla kvävemängderna på en rimlig nivå eftersom en del av kvävet blir tillgängligt för växterna först på hösten. Luftning av flytgödsel förbättrar näringsämnenas användbarhet. Om man inte myllar ner köttbenmjöl i marken i samband med sådden lönar det sig att sprida ut och bearbeta det i marken så tidigt som möjligt före sådd. Då sätter effekten in direkt när kornet har börjat gro. En bra skörd är det säkraste sättet att hålla kornets proteinhalt i styr. 5. KVALITETSKRITERIER FÖR MALTKORN Den kontinuerliga utvecklingen av bryggeriteknologin och högre automationsgrad ställer krav på att malten skall vara av så jämn kvalitet som möjligt. Det gäller såväl enskilda maltpartier som jämn kvalitet mellan flera leveranspartier. Förutsättningen för att kunna producera malt av jämn kvalitet är korn av så jämn kvalitet som möjligt. Maltkornet skall vara sortrent, skördat vid full mognad, varsamt tröskat, fritt från mögel och främmande lukter samt till färg, smak och struktur friskt och motsvara förprovet. De kvalitetskrav som behandlas i följande stycken är grundförutsättningar för lyckade mältnings- och bryggeriprocesser. Omsorgsfull provtagning och ett prov som representerar hela partiet har stor betydelse för att leveransen skall lyckas. Kvalitetskraven på malt har blivit striktare när bryggeriteknologin utvecklas och kvalitets- och säkerhetskraven på öl hela tiden skärps. Grobarheten minst 95 % Bra grobarhet och jämn groning är grundförutsättningar för en bra maltkvalitet. Under groningen bildas maltens enzymer och den inre strukturen i kornets kärna går sönder dvs. spjälks upp. När kärnorna spjälks upp bildas de beståndsdelar som behövs vid framställning av öl. Efter skördeperioden är kornet normalt i vilotillstånd. Kort vilotillstånd möjliggör mältning av korn strax efter skörden. Efter en kylig och våt skördeperiod kan det i kornet dessutom förekomma defekter som försämrar kornets grobarhet i vatten och kräver att mälteriet behärskar särskilda blötläggningsprogram. Proteinhalt, målsättning 10,5 % Låg proteinhalt är såväl ett ekonomiskt som kvalitetsmässigt krav. Ju mindre protein kornet innehåller, desto större är stärkelsemängden av vilken maltens extrakt i huvudsak bildas. Högt extraktutbyte i malten är en förutsättning för bra brygghusutbyte som är en viktig ekonomisk mätare för bryggeriprocessen. En del av kornets proteiner sönderdelas till löslig form vid mältning och mäskning. De här olika sönderdelade proteinerna fungerar i stamvörten som näring för jästen och är nödvändiga beståndsdelar för skumbildning på ölet och för skummets stabilitet. Sorteringsgrad, målsättning minst 90 % 16

Avsikten med sorteringskravet är att säkra att kornpartiets kärnor har jämn storlek och att det inte uppstår sorteringsförluster på mälteriet. Stora kärnor innehåller vanligtvis mycket stärkelsebildande extrakt och en jämn kärnstorlek möjliggör jämnt vattenintag vid blötläggningen. Med sorteringsgraden avses den andel som blir kvar ovanpå ett såll större än 2,5 mm. Målet är att andelen som blir under ett 2,2 mm:s såll är högst 3 %. Sortrenhet, målsättning minst 95 % och äkthet målsättning minst 98 % Sortrenhet är en förutsättning för jämn kvalitet. Skilda sorter beter sig på olika sätt vid mältningen och producerar malt av skilda typer och -kvaliteter. Från sorturvalet väljer mälteriet de lämpigaste sorterna för olika ändamål. Fukthalt, målsättning maximalt 13,5 % Fukthalten måste underskrida 13,5 % så att mögel, Aspergillus och Penicillium, inte växer under lagringen eller bildar skadliga toxiner. Mögel kan också förorsaka att ölet skummar över. Spruckna kärnor, högst 5 % Spruckna kärnor förorsakar ett hygieniskt kvalitetsproblem vid mältnings- och bryggeriprocesserna. Kärnornas benägenhet att spricka är delvis en sortegenskap. Väderleksförhållandena under växtperioden har också inverkan. Mögel och röda kärnor, högst 5 st/200 g Maltkorn skall vara fritt från mögel. Man känner till att det finns risk för att ölet skummar över om kornet innehåller mycket Fusarium -mögel. Reaktionen beror på de föreningar som Fusarium -mögel bildar. I ölet förorsakar ovan nämnda föreningar att koldioxid flödar ut från flaskan och att ölet skummar över. För att minska risken analyseras i maltkornet mängden röda kärnor vilket bevisligen har samband med risken för att skumma över. Produktsäkerhet Malt som framställts av maltkorn får inte innehålla rester av växtskyddsmedel. Mängden toxiner som bildats av mögel skall också vara inom de gränser som lagen tillåter. Kärnans inre och yttre struktur Genom sortutveckling strävar man till att förbättra kärnans inre struktur så att den bättre lämpar sig för mältningsprocessen. Årligen testar bryggeri- och mälteriindustrin i samarbete med andra aktörer i kedjan flera nya maltkornskandidater. Målet är att få fram sorter med allt bättre process- och kvalitetsegenskaper för industrins användning. Det anses vara allmänt önskvärt att kärnorna har en mjölaktig struktur som, i avvikelse till en hårdare glasaktig struktur, lätt spjälks upp under mältningsprocessen. Tjockleken på kärnans betaglukanhaltiga 17

cellväggar i reservnäringsvävnaden som kallas endosperm (frövita), samt å andra sidan cellväggsnätverkets täthet, är också faktorer som påverkar hur mältningen lyckas. Hög betaglukanhalt i malten kan fördröja sållnings- och filtreringsprocesser i bryggeriet vid olika skeden av ölframställningen. Utöver den totala proteinhalten har proteinets sammansättning och kvalitet blivit allt viktigare. Proteinets sammansättning och kvalitet har betydelse för ölets filtrerbarhet, förgrumling samt skumbildning och skummets stabilitet. Stärkelsens förklistringstemperatur som är högre än vanligt när väderleken under växtperioderna är varmare än normalt, kan försvåra bildningen av jäsningsdugliga socker såväl i bryggeri- som destilleriprocesser. Maltkornet får inte heller vara söndrigt eller dammigt. 6. KONTRAKTSODLING Målet med kontraktsodling är att förstärka och utveckla maltkornskedjans verksamhet. Generellt sett är förutsättningen för framställning av inhemskt öl och malt att det odlas inhemskt maltkorn. Med hjälp av kontraktsodlingen säkrar mälterierna tillgången till maltkorn och jordbrukarna minskar marknadsrisken genom att säkra en köpare för kornet redan innan växtperioden börjar. Mälterierna gör upp odlingskontrakt direkt med jordbrukarna och via förmedling av spannmålsaffärerna. Aktörerna gör också upp kontrakt med tanke på maltkornsexport. Vid kontraktsodling förbinder sig jordbrukaren till att odla en överenskommen mängd av en viss sort för mälteriet. Mälteriet förbinder sig till att köpa kontraktsmängden när kvaliteten vid mottagning uppfyller de kvalitetskrav för maltkornet som definieras i kontraktet. I kontraktsvillkoren kan man avtala bl.a. om kvalitetsprissättning, sändning av prover, kornleverans, hur priset bestäms, om oöverstigliga hinder (force majeure) samt om hur man kommer överens om leveransoch betalningstid. Avtalsvillkoren för maltkorn är aktörspecifika. Via kontraktsodling förbinder man sig till samarbete och det är mycket viktigt att båda parterna agerar enligt överenskomna spelregler och med respekt för avtalet. 18