1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. INSLAGET När inslaget påannonserades visades en skylt med texten Gammelskog Skövling hotar mångfald och nyhetspresentatören sa följande. Och fler miljöfrågor. Fler än 5 000 djur- och växtarter är nämligen hotade inom några år om vi inte blir mycket bättre på att skydda vår miljö och natur. Skogsforskare och Naturskyddsföreningen slår nu larm om att vi skövlar våra gammelskogar som är nödvändiga för den biologiska mångfalden. I inslaget intervjuades en professor i skogs- och naturresursförvaltning och en representant för Naturskyddsföreningen. Följande sades. (Reporter) Ett skogsbruk med inriktning på hög produktion och mycket avverkning. Så har det sett ut i Sverige sedan 1800-talet. Något som nu börjar få konsekvenser. (Professor) Enkelt uttryckt så kan man säga att inom de kommande 15 till 20 åren så kommer de skogar som är så att säga biologiskt gamla och som inte är skyddade att försvinna och avverkas och omföras till produktionslandskap. (Reporter) Att det snart inte finns några gamla skogar kvar i Sverige innebär att många arter som behöver leva naturligt i till exempel murken ved riskerar att dö ut. Sen 1993 ska produktion och miljömål väga lika tungt vid avverkningar men så ser det inte alls ut i praktiken menar man på Naturskyddsföreningen. (Naturskyddsföreningen) Vi måste hitta nya bruksmetoder, det här är alltså egentligen inte särskilt komplicerat. Om man tänker sig att man har träd som i normala fall kanske blir flera hundra år eller till och med flera tusen år gamla vad gäller funktion för andra arter, djur och växter som lever på dem och så där. Om man sen drar ner den åldern till 80 år, och så tar man ner, det är tonårsskogar som vi har numera, som vi tar ner efter 80 år. Det hinner aldrig bli en Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se
2/5 riktig skog. Naturligtvis kommer massor med djur och växter att försvinna. (Reporter) I andra delar av Europa, Ryssland, USA och Australien så lämnar man betydligt mer orörd skog kvar för naturvård. Forskning visar att Sverige är ett av de länder i världen där man avverkar allra mest. (Professor) Om vi har lovat att bevara arter, vi har lovat att bevara naturskogar, så lyckas vi inte riktigt med det. Så vi håller inte vad vi lovar. Det kan också vara problematiskt för Sveriges rykte tror jag. Jag tror det är viktigt att vi inte bara berättar om vad vi vill göra utan att vi faktiskt också åstadkommer det här. ANMÄLAN Anmälaren anser att faktafel och ensidig vinkling gjorde att inslaget gav en felaktig bild av tillståndet i den svenska skogen och anför följande. Påståendet om att det snart inte finns några gamla skogar kvar i Sverige vilket kommer innebära att många arter som behöver leva naturligt i till exempel murken ved riskerar att dö ut är felaktigt. Arealen gammal skog, äldre än 140 år i norra Sverige och äldre än 120 år i södra Sverige, ökade med cirka 50 procent mellan åren 1998 och 2010. Andelen gammal skog ökar alltså, inte minskar som det hävdas i reportaget. Arealen äldre lövrik skog, skog med mer än 25 procent lövträd och äldre än 80 år i norra Sverige och äldre än 60 år i södra Sverige, ökade likaså med cirka 15 procent mellan åren 1998 och 2010. Arealen äldre lövrik skog ökar alltså också. Virkesförrådet för grova lövträd, större än 45 cm, har i Sverige under ungefär samma period ökat med 60-70 procent, från cirka 24 miljoner till mer än 40 miljoner kubikmeter. Volymen hård död ved har under samma period ökat med cirka 75 procent. Påstående att i andra delar av Europa lämnar man kvar mer orörd skog är felaktigt. I Mellaneuropa finns i egentlig mening ingen orörd skog alls, om man undantar Bialowiesca nationalpark i Polen. Däremot kan man i vissa länder rapportera mycket skog som skyddad men det är en helt annan sak. Begreppet skyddad är dessutom olika definierad i olika länder, där Sverige har ett av de starkare skyddsbegreppen. Naturskyddsföreningens representant hävdar oemotsagd att naturligtvis kommer massor med djurarter att försvinna. Detta är fel. De senaste 25 åren har ingen art försvunnit på grund av skogsbruk och det finns inga vetenskapliga belägg för att det kommer att ske under överskådlig framtid. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) anser att inslaget överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. Sakligheten Ordet gammelskogar är en benämning som redaktionen fann funktionell för att prata om begreppet gammal naturskog. SVT noterar att även
3/5 Naturvårdsverket använder ordet gammelskog för att beteckna en skog som inte bara har en viss ålder utan också en särskild biologisk funktion. Naturvårdsverket skriver följande på sin webbplats. Många arter i det svenska skogslandskapet är knutna till gammal skog som inte nämnvärt påverkats av skogsbruk. En orsak kan vara att de utvecklas så långsamt att de inte hinner fortplanta sig om inte skogen blir tillräckligt gammal. De kan också ha speciella miljökrav, som död ved eller hög luftfuktighet, som sällan finns annat än i gammal skog. Arealerna med gammelskog har minskat kraftigt i Sverige under 1900- talet. Utvecklingen har också gjort att de områden med gammelskog som finns kvar har splittrats i enskilda bestånd som blivit mer och mer isolerade från varandra. Framför allt är det arter med begränsad spridningsförmåga som hotas när gammelskogen på detta sätt fragmenteras. SVT anser att det framgick av inslaget att det handlade om den gamla naturskogens biologiska funktion. Den intervjuade professorn kopplade samman skogarnas ålder och deras biologiska mångfald på följande sätt. Enkelt uttryckt kan man säga att; inom de kommande 15 20 åren så kommer de skogar som är biologiskt gamla, och som inte är skyddade, att försvinna och avverkas och omformas till produktionslandskap. Det bör enligt SVT ha stått klart att inslaget inte i första hand handlade om skogens numerära ålder utan om dess biologiska funktion. Anmälarens hänvisning till att arealen av skog som är mer än 120 eller 140 år har ökat sedan 1998 saknar därför relevans när det gäller sakligheten. Enbart ålder säger inget om skogens biologiska mångfald. SVT vill också hänvisa till följande text där professorn kommenterar anmälan. Av den framgår att han som vetenskaplig expert anser att anmälarens sifferuppgifter om en ökad mängd hård död ved i de svenska skogarna inte är en bra indikator för biologisk mångfald. Att andelen hård död ved ökar är ett bra mått på att skogsbrukets respons i form av begynnande återskapande av naturliga egenskaper påbörjats, men inte på att tillståndet för arter och processer blivit bättre. Nivån är fortfarande låg och kunskaper om den döda vedens kvalitet ofullständig. Även de andra sifferuppgifter som anmälaren för fram är enligt professorn inte ett bra mått på naturskog, det vill säga det som inslaget handlade om. Anmälaren anser att det saknas vetenskapliga belägg för de påståenden som görs av representanten för Naturskyddsföreningen om att växt- och djurarter kommer att försvinna, om inte skogsbrukets metoder ändras. SVT noterar att Naturvårdsverket på sin tidigare citerade webbplats också gör bedömningen att ett antal arter hotas när gammelskogen minskar och fragmenteras. Enligt professorn och även Naturvårdsverket är det framför allt arter som har en begränsad spridningsförmåga som hotas. Även ArtDatabanken som ligger under Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ger samma bild av hur det moderna skogsbruket påverkar artrikedomen i skogarna:
4/5 Ett allt intensivare skogsbruk sker på bekostnad av arterna. Det menar experter på ArtDatabanken vid SLU i en analys av situationen för de skogslevande arterna i Norden. I inslaget sa reportern: I andra delar av Europa, Ryssland och Australien så lämnar man betydligt mer orörd skog kvar för naturvård. Forskning visar att Sverige är ett av de länder i världen där man avverkar mest. Anmälaren menar att detta är felaktigt och skriver att det i egentlig mening inte finns någon orörd skog kvar i Mellaneuropa, förutom en nationalpark i Polen. Påståendena som görs i inslaget bygger på uppgifter från professorn och den forskning han redovisat för SVT. I den tidigare nämnda texten från professorn skriver han i en kommentar till denna del av anmälan: Av en nyligen publicerad studie av Gustafsson m.fl. (2012) framgår att andelen träd som utgörs av naturvårdshänsyn vid föryngringsavverkning ligger lågt i Sverige. Opartiskheten Inslaget tog inte ställning för någon ståndpunkt i frågan om hur den svenska skogen bör brukas. Det redovisade en forskares syn på vad som kan komma att hända med den biologiska mångfalden i Sveriges skogar i den närmaste framtiden. Det redovisade också en åsikt från Naturskyddsföreningen om de produktionsmetoder som tillämpats under mycket lång tid. Ingen enskild part pekades ut i inslaget. Mot bakgrund av detta gjorde redaktionen bedömningen att det inte behövdes en kommentar från någon motpart. AKTUELL BESTÄMMELSE Sveriges Television (SVT) ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Bestämmelsen innebär bland annat att en programledare eller reporter inte får göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. Med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten kan kraven ställas lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra så kallade tillfälliga medverkande. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.
5/5 GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar att inslaget handlade om att gamla svenska skogar som är viktiga för växt- och djurriket håller på att försvinna på grund av hög skogsavverkning. SVT använde i det sammanhanget begreppen gammelskog och gamla skogar. Av SVT:s yttrande framgår att det var naturskog som avsågs, skogar som inte påverkats nämnvärt av skogsbruk och som har en viktig biologisk funktion för vissa djur- och växtarter. Benämningarna gammelskog och gamla skogar var oprecisa i sammanhanget, men nämnden anser inte att benämningarna i sig medför att inslaget strider mot kravet på saklighet. Uppgifterna i inslaget utgick från de medverkande experternas uppfattning om tillståndet för den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Nämnden anser därför att dessa uppgifter inte medför att inslaget strider mot kravet på saklighet. Nämnden anser att ämnet visserligen kunde ha belysts på ett mer nyanserat sätt om företrädare för andra uppfattningar hade fått komma till tals. Genom att det tydliggjordes i inslaget att utgångspunkten var de medverkandes egna uppfattningar innebar avsaknaden av en sådan kommentar dock inte att inslaget strider mot kravet på opartiskhet. Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Elisabet Bäck, Ingrid Carlberg, Maria Edström, Leif Hedman, Jan Holmberg och Helena Jäderblom efter föredragning av Maria Bergerlind. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Maria Bergerlind Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.