Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Industridesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13, reviderad 2014-06-11. Gäller studenter antagna from höstterminen 2013. 1 GRUNDLÄGGANDE PROGRAMUPPGIFTER 1.1 Programmets benämning på svenska och engelska Kandidatprogrammet i Industridesign Bachelor s Programme in Industrial Design 1.2 Programmets omfattning 180 högskolepoäng (hp) Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder till en konstnärlig kandidatexamen. Avlagd konstnärlig kandidatexamen ger behörighet till utbildning på avancerad nivå. 1.3 Programkod KID10 1.4 Undervisningsspråk Undervisning, handledning och examination sker på i huvudsak på svenska. Undervisning på engelska kan förekomma. 1.5 Behörighet Grundläggande behörighet för högskolestudier enligt Högskoleförordningens 7 kap 2 (SFS 2010:544). En högskola ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap 2-3 SFS 2006:1053). För avgiftsskyldiga studenter är erläggande av anmälningsavgift och studieavgift ett villkor för att bli antagen till utbildningen. Detta i enlighet med SFS 2010:543 5 8. 1.6 Urval Urval görs på konstnärlig grund genom bedömning av skriftlig motivering, inlämnade arbetsprover och intervjuer samt i vissa fall särskilda uppgifter (7 kap 14 SFS 2006:1053). 1
1.7 Examen Utbildningen leder till en konstnärlig kandidatexamen i design, inriktning Industridesign. Av examensbeviset framgår vilken inriktning och vilka kurser som studenten har fullgjort. 1.8 Självständigt arbete För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Ansvariga lärare kan, om det bedöms nödvändigt, uppmana student att examineras vid senare tillfälle. 1.9 Betygsskala U = Underkänt G = Godkänt 2 NATIONELLA EXAMENSMÅL ENLIGT HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa förståelse av konstens roll i samhället, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 3 PROGRAMSPECIFIKA MÅL Utöver de nationella målen för konstnärlig kandidatexamen har Konstfack ställt följande mål för konstnärlig kandidatexamen i design, inriktning Industridesign. Lokala examensmål vid Konstfack Efter genomgången utbildning på kandidatprogrammet i Industridesign skall studenten även ha förmåga att: visa kunskap för att verka i ett internationellt verksamhetsområde, visa förståelse för designs roll i samhället, visa förståelse hur samhällsfrågor påverkar utvecklingen av design. 2
4 PROGRAMMETS UPPLÄGG 4.1 Programbeskrivning Industridesignerns roll breddas kontinuerligt i takt med samhällets ökande utmaningar. Designprofessionen har nu större fokus på processer och en vidgad syn på vad nytta och upplevelse kan vara för användare och andra intressenter. Samtidens och framtidens potentiella komplexitet får inverkan på designerns sätt att utforska, gestalta, kommunicera och samverka med andra. På Industridesign, Konstfack utgör den konstnärliga grunden med en förmåga att väva samman olika perspektiv en självklar utgångspunkt för att anta dessa utmaningar. Utbildningens mål är att studenten ska kunna visa fördjupade praktiska och teoretiska aspekter av den kunskap som behövs för att arbeta kreativt, medvetet och relevant med industridesign i dagens och morgondagens samhälle. Studenten blir kunnig i designerns olika synsätt och arbetssätt som utgår från människors varierande förutsättningar och förmågor. Hon/han blir också kunnig i att gestalta designförslag med medveten estetisk kvalitet, integrerat med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Då designern har en mycket viktig roll att fylla i vår gemensamma strävan mot ett hållbart samhälle genomsyrar design för hållbar utveckling många delar av utbildningen och integreras i såväl kurser som projekt. Utbildningen ger också studenten möjlighet att utveckla kunskap om etik och likabehandling, samt förstå hur dessa frågor relaterar till ämnets utveckling. Undervisningen sker i form av seminarier, workshops, laborativa arbetsmoment och i studiobaserad form. Den sker också i projektform där studenternas arbetar enskilt eller i grupp, ofta i samverkan med företag och organisationer. På Konstfack finns välutrustade verkstäder för gestaltning och utforskning av material och idéer. I kurserna ges undervisning under erfaren handledning. Studenten stöds i sin individuella utveckling under återkommande utvecklingssamtal. Tillsammans är vi aktiva i den samtida kunskapsutvecklingen inom designfältet. 4.2 Programöversikt Termin 1. Introduktion till industridesign Den första terminen introduceras studenten i designämnet, där en bred syn på design och olika arbetssätt ingår. Grundläggande begrepp och metoder behandlas liksom grunderna i materialkunskap och modellteknik. För att kunna kommunicera och presentera sina idéer och designförslag läggs stor vikt vid att utveckla färdigheter i skiss- och presentationsteknik, samt aktuella verktyg för tvådimensionell och tredimensionell gestaltning. I det konstnärliga gestaltningsämnet introduceras studenten till formlärans abstraktioner och principer tillsammans med verktyg att experimentera med det i cad. Här görs laborationer med form, rum, färg och ljus. I design- och konsthistoria får studenten en bred historisk och teoretisk introduktion till konst, design och konsthantverk. Termin 2. Industridesigns grunder Förmågan att vara kreativ är grundläggande för en industridesigner. Att tänka självständigt, i nya banor och kunna ifrågasätta normer är en förutsättning för fungerande designprocesser. Flera kurser och projekt behandlar kreativitetens förutsättningar och ger möjlighet att utforska både egna och andras förhållningssätt. Även utifrån materialiseringsprocessens möjligheter prövar studenten och utökar sin repertoar av kreativa arbetssätt. Den konstnärliga processen undersöks närmare och studenterna introduceras även till 3
grunderna i utställningsdesign. En fördjupning i konst- och designhistoria skapar en kontext till det egna arbetet. Studenten fortsätter att utveckla sin förmåga att visualisera och gestalta i två och tre dimensioner. Kunskapen utvecklas i olika projekt. Termin 3. Breddning av industridesign Kontextuella utforskningar handlar om att få verktyg för att utforska ett specifikt sammanhang med olika användare och andra intressenter, samt förstå kontextens betydelse för slutresultatet. Studenten tränas även i att förstå samspelet mellan användare och designförslag utifrån fysiska, emotionella och kognitiva dimensioner. Här kommer video som designverktyg in på olika sätt. Andra viktiga synsätt introduceras som ger ett breddat perspektiv på människors olika förutsättningar. Design för hållbar utveckling belyses på olika sätt vilket skapar en grund som sedan successivt utvecklas under utbildningens gång. Då flera av andra årets kurser och projekt görs som grupparbeten diskuteras och testas olika aspekter av samarbete. I en självständigt vald och genomförd konstnärlig gestaltning ges möjlighet att bredda förståelsen för den konstnärliga processen. Teoribildning är här en integrerad del av det egna arbetet. I design- och konsthistoria får studenten arbeta med en fördjupning inom det egna fältet. Termin 4. Fördjupning av industridesign Under fjärde terminen fördjupas kunskaperna i design för hållbar utveckling. Vartefter studenten blir mer självständig i sina val av angreppssätt kan ett hållbart perspektiv appliceras också på andra projekt i utbildningen. Här får studenten möjlighet att fördjupa reflektionen över sin konstnärliga process och dess resultat, kopplat till en förståelse av konstens roll i samhället. Praktiska estetiska övningar och begrepp sätts i relation till geometri, rum och människokroppen i syfte att utveckla gestaltningen av känslor, händelser och gester. Detta tillämpas i ett gestaltningsprojekt. Som designer behöver man förhålla till sin omvärld och förstå olika marknader och dess aktörer. Studenten måste förstå hur industridesign kan utgöra ett innovativt bidrag till företag och organisationer. Samtidigt belyses etiska konsekvenser av marknadens villkor och det ansvar man som industridesigner har. I skärningspunkten mellan olika intressen skapar designern sitt förslag. Termin 5. Industridesign, utblick och förtrogenhet Denna fas i utbildningen präglas av en mer internationell utblick, här finns möjlighet till praktik och utlandsstudier. Undervisningen är öppen för utbytesstudenter och undervisningen sker på engelska. Komplexiteten blir högre och fler perspektiv integreras i projekten. Studenten får arbeta med professionella aspekter i flera kurser. En av de mest grundläggande är samverkan med andra discipliner; att få syn på sin kompetens och att kunna formulera den i ett professionellt sammanhang blir än viktigare i en tvärdisciplinär arbetsprocess. Olika kunskapsfält och praktiker integreras från idé till utvecklat förslag. Studenten tränar sig i ett kritiskt förhållningssätt. Produkter kan ha en stark påverkan på oss människor som förmedlare av budskap. Hur kan man genom själva gestaltningen förmedla vissa förutbestämda värden? Detta är något som studenten utmanas i att pröva och utveckla. Termin 6. Industridesign, individuell fördjupning Sista terminen utforskar studenten en individuell frågeställning och genomför ett självständigt arbete. Det professionella förhållningssättet och förmågan att på olika sätt presentera detta arbete utvecklas. Studenten visar också kapacitet att reflektera över arbetets relevans i samhället. 4
Kandidatprogrammets kurser Ämneskurserna inom programmet omfattar totalt 169,5 hp. Utöver detta läses totalt 10,5 hp Konst-, design- och konsthantverkshistoria. År 1 Introduktion till industridesign Industridesigns grunder Konst-, design- och konsthantverkshistoria Högskolepoäng 26,5 hp 26,5 hp 7 hp År 2 Breddning av industridesign Fördjupning av industridesign Konst-, design- och konsthantverkshistoria 27,5 hp 29 hp 3,5 hp År 3 Industridesign, utblick och förtrogenhet Industridesign, individuell fördjupning 30 hp 30 hp Totalt 180 hp 5. TRÖSKELREGLER Under utbildningens gång ska den studerande ha genomfört ett visst antal högskolepoäng eller en viss kurs för att kunna påbörja nästkommande termin. Följande tröskelregler gäller för studenter som läser enligt denna utbildningsplan: -för att påbörjat studier i årskurs två krävs godkänt betyg i kurser motsvarande minst 45 hp -för att påbörjat studier i årskurs tre krävs godkänt betyg i kurser motsvarande minst 105 hp varav minst 45 hp ska vara från årskurs två Ansökan om dispens kan göras vid särskilda skäl, till exempel sjukdom, föräldraledighet, sociala omständigheter eller problem relaterande till studiesituationen. Ansökan om dispens kan även beviljas då motsvarande förkunskaper erhållits på annat sätt. Som generell tröskelregel gäller att om det upprättats en individuell studieplan (se avsnitt 6.4) för en enskild student ska villkoren i den individuella studieplanen vara uppfyllda för att studenten ska beredas möjlighet till vidare studier inom programmet. 5
6. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER 6.1 Tillgodoräknande Studenten har rätt att tillgodoräkna sig tidigare högskolestudier. Rätten att besluta om tillgodoräknande ligger på kursansvarig institution. 6.2 Förkunskapskrav för viss kurs Om särskilda förkunskapskrav gäller för antagning till viss kurs eller visst kursmoment, anges detta i respektive kursplan. Prefekten kan bevilja undantag om särskilda skäl föreligger. 6.3 Examination Om inte annat föreskrivs i kursplanen, ska betyg sättas på varje genomförd kurs/moment. 6.4 Avvikande från studiegång/individuell studieplan Studerande, som antagits till programmet och inte slutfört det inom de planerade studieåren, kan begära att få slutföra programmet även efter det att utbildningsplanen upphört att gälla. Därvid gäller de begränsningar som anges i kursplanerna för de i utbildningen ingående kurserna. För alla studenter som avviker från den föreskrivna studiegången skall det upprättas en individuell studieplan. 6