Vindkraftsanläggning Tåhult. Bilaga 1. Förstudie inför vindkraftsetablering vid Tåhult. Ecocom 2012.

Vindkraftsanläggning Tåhult Bilaga 1. Förstudie inför vindkraftsetablering vid Tåhult. Ecocom 2012.

2012-05-18 Förstudie inför i vindkraftetablering vid Tåhult På uppdrag av O2 Vindkompaniet AB har Ecocom AB, genomfört analyser av naturvärden, arkeologi, hydrologi, fågelfauna och fladdermusfauna. Det övergripande syftet är att ge en bild av vilka värden som kan påverkas vid en vindkraftetablering och därigenom underlätta vidare planering och möjliggöra tidig hänsyn. Förstudien har genomförts under maj 2012 av Alexander Eriksson, Marcus Arnesson och Emelie Nilsson, Ecocom AB. Den arkeologiska analysen har genomförts av Håkan Nilsson, KNATON AB. Om vindkraftprojekt Tåhult Den planerade vindkraftsparken är belägen i Ulricehamns kommun i Västra Götalands län med gräns mot Jönköpings län. Etableringsområdet omfattar 147 ha och är beläget sydväst om Mullsjö. Området består i huvudsak av Hästmossen med omkringliggande skogsmark. Öster om etableringsområdet ligger skidbacken Mullsjö Alpin. Sammanfattning Resultat Analysen av kända naturvärden har visat att förekommande värden framförallt är knutna till områdets extensiva våtmarker och sumpskogar. Bevarandet av våtmarkerna sammanhänger intimt med en intakt hydrologi. Flera av våtmarkerna är dock redan påverkade genom dränering eller torvtäkt. Den hydrologiska analysen har visat att etableringsområdet i sin helhet ligger inom ett avrinningsområde som avvattnas i sjön Brängen. Lokal påverkan kan få effekter längre ned i vattensystemet och bör undvikas. Området innehåller genomsläppliga jordarter och risk för dränering framstår som det största problemet vid en etablering av vindkraft. Analysen av arkeologiska värden har visat att det kan finns lämningar bl a i form av röjningsrösen och torpbebyggelse i etableringsområdet. Sannolikt är eventuella lämningar lokaliserade till torrare och högre terrängavsnitt, vilket kan komma att innebära en målkonflikt. Med anledning av närliggande riksintresse är det möjligt att Länsstyrelsen kan komma att kräva att det görs en övergripande bedömning av vindkraftanläggningens påverkan på omgivande kulturmiljöer. Analysen av fågelfaunan har visat att området innehåller fynd och miljöer som kan vara av betydelse för i första hand rovfåglar, vadare och skogshöns. Antalet fynd inom etableringsområdet är mycket sparsamt men en jämförelse med fynd i omgivande landskap stärker bedömningen ovan. Analysen av fladdermusfaunan har visat att fyra fladdermusarter som anses vara riskarter för kollisioner med vindkraftverk har påträffats i närheten av området. Området innehåller också miljöer som är av värde för fladdermusfaunan som födosökslokal. ECOCOM AB Storgatan 27 392 32 Kalmar 0480-98 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se

Rekommendationer En inventering av naturvärden framstår inte som strikt nödvändig om etablering inte berör kända värdeobjekt. Bedömningen baseras på att områdets värden sannolikt i första hand är knutna till våtmarker vilka inventerats inom ramen för våtmarksinventeringen. En vidare inventering skulle dock kunna göras i syfte att granska redan genomförd inventering, där objekten är slarvigt inritade och täcker mark som sannolikt inte utgör våtmark. En bedömning av hydrologin med fältbesök framstår som nödvändig men bör inte genomföras förrän ett preliminärt förslag finns till layout. Bedömningen bör då inriktas på att granska eventuella konfliktpunkter. Med anledning av etableringsområdets storlek görs bedömningen att Länsstyrelsen kommer att kräva att det görs en särskild utredning enligt 2 kap 11 kulturminneslagen eller motsvarande arkeologisk utredning. Inventering av fågelfaunan bör inriktas på grupperna rovfåglar, vadare och skogshöns. En fladdermusinventering bör genomföras Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 2 av 26

Naturvärden vid Tåhult Analysen av naturvärden syftar till att beskriva och värdera kända kunskapsunderlag för värdefulla naturobjekt inom etableringsområdet och omgivande landskap. På detta sätt kan både enskilda områden med höga naturvärden identifieras och etableringsområdets samlade värde i relation till omgivande landskap bedömas. Faktaunderlag Vid förstudien av naturvärden har ett antal relevanta GIS-skikt undersökts. Undersökningen har varit inriktad på förekommande värden inom etableringsområdet, men data inom ett analysområde (AO) av ytterligare 2 km har även kontrollerats i syfte att sätta etableringsområdets värden i ett landskapsperspektiv. Värden utanför etableringsområdet redovisas endast översiktligt. Ulricehamns kommun samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillfrågats om äldre eller ej datalagt inventeringsmaterial, men inga ytterligare uppgifter har inkommit. Nedan redovisas analyserade data, samt förekomst inom etableringsområdet. Tabell 1: Faktaunderlag som använts vid analysen. Tabellen visar vilka inventeringar/områdesskydd som finns inom analysområdet (AO), som innefattar etableringsområdet samt ytterligare 2 km. En detaljerad redovisning av förekommande värden inom etableringsområdet ges i tabell 2. Data Källa Inom AO Avverkat Skogsstyrelsen Ja Biotopskydd Skogsstyrelsen Nej Biotopskydd Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Biotopskydd Länsstyrelsen Jönköpings län Nej Djur- och växtskyddsområde Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Djur- och växtskyddsområde Länsstyrelsen Jönköpings län Nej Faktiskt avverkat Skogsstyrelsen Ja Värdetrakt ädellövskog Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Värdetrakt ädellövskog Länsstyrelsen Jönköpings län Nej Myrskyddsplanen Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Myrskyddsplanen Länsstyrelsen Jönköpings län Nej Natura 2000-område Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Natura 2000-område Länsstyrelsen Jönköpings län Ja Nationalpark Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Nationalpark Länsstyrelsen Jönköpings län Nej Naturreservat Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Naturreservat Länsstyrelsen Jönköpings län Ja Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen Nej Naturvärden Skogsstyrelsen Ja Nyckelbiotopsinventeringen Skogsstyrelsen Ja Nyckelbiotop Skogsbolag Skogsstyrelsen Nej Ramsarområden (värdefull våtmark) Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Ramsarområden (värdefull våtmark) Länsstyrelsen Jönköpings län Nej Riksintresse naturvård Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Riksintresse naturvård Länsstyrelsen Jönköpings län Nej Rödlistade arter Artdatabanken Ja Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 3 av 26

Sumpskogsinventeringen Skogsstyrelsen Ja Våtmarksinventeringen (VMI) Länsstyrelsen Västra Götalands län Ja Våtmarksinventeringen (VMI) Länsstyrelsen Jönköpings län Ja Ängs- och betesmarksinventeringen Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Ängs- och betesmarksinventeringen Länsstyrelsen Jönköpings län Nej Ängs- och hagmarksinventeringen Länsstyrelsen Västra Götalands län Nej Ängs- och hagmarksinventeringen Länsstyrelsen Jönköpings län Nej Tidigare kända naturvärden Naturvärden inom etableringsområdet Merparten av etableringsområdet består av våtmarker, främst mossar och sumpskogar. Flera av mossarna är påverkade av mänsklig aktivitet genom dikning och/eller torvbrytning. Ett antal naturvärdesområden, som är klassen lägre än nyckelbiotop i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering finns även i området. Tabell 2. Ytobjekt inom etableringsområdet som omfattas av tidigare inventeringar och/eller områdesskydd. Samma fysiska område kan ha flera överlappande inventeringar/skydd. VK avser värdeklass för aktuell inventeringstyp där klass 1 = högsta värde och klass 3 = lägsta klass, enligt denna inventering. ID Typ & Namn Inventering VK Kommentar 1 Naturvärde Nyckelbiotopsinv 2 Barrblandskog 2 Naturvärde Nyckelbiotopsinv 2 Barrblandskog 3 Häst- och stråkamossen Sumpskogsinv - Mosseskog, talldominans 4 Häst- och stråkamossen Sumpskogsinv - Mosseskog, talldominans 5 Häst- och stråkamossen Sumpskogsinv - Mosseskog, talldominans 6 Häst- och stråkamossen Sumpskogsinv - Mosseskog, talldominans 7 Häst- och stråkamossen Sumpskogsinv - Mosseskog, talldominans 8 Häst- och stråkamossen Sumpskogsinv - Mosseskog, talldominans 9 Torpamossen Sumpskogsinv - Mosseskog, talldominans 10 Hästmossen Sumpskogsinv - Mosseskog, talldominans 11 Hästmossen Sumpskogsinv - Mosseskog, talldominans 12 Hästmossen Sumpskogsinv - Mosseskog, talldominans 13 Ca 500 m NV Knaggebo Sumpskogsinv Mosseskog, talldominans 14 Stråkamossen och Gunneredsgölen 15 Hästmossen och Torpamossen 9 km SV Mullsjö Våtmarksinv 3 Dikad torvmosse med täkt Våtmarksinv 1 Platåmosse (80ha), Topogent kärr (20ha), tjärn (4ha), svagt välvd mosse (80ha). Dikningspåverkad. Torvtäkt. Ornitologiska värden. Naturvärden i omgivande landskap Inom två km från etableringsområdet finns 15 objekt som identifierats inom ängs- och betesmarksinventeringen samt fyra objekt inom ängs- och hagmarksinventeringen. 200 m nordväst om etableringsområdet är mossekomplexet Göla göl och Tåhultmossen beläget. Mossekomplexet är bedömt inom våtmarksinventeringen (VMI), och har bedömts ha låga värden (naturvärdesklass 4). Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 4 av 26

Tre områden, varav två 800 m norr om etableringsområdet och ett ca två km sydväst om området, är inventerade inom ädellövskoginventeringen. Områdena består av blandskog med ädellövskog och hage/äng med ädellövskogsinslag i norr och hage/äng med övrigt lövinslag i söder. Från Lindhultasjön, som är belägen ca två km sydväst om etableringsområdet, rinner Kolarebäcken, ett Natura 2000-område. Kolarebäcken är ett mindre vattendrag som har ett mycket stort bestånd av flodpärlmussla. Bäcken växlar mellan lugnt flytande, strömmande och forsande partier och är relativt opåverkad av rensning och rätningar (Ramnelid 2005). Askåsen-Hulegärde och Krösebacken samt Knaggebo är objekt i bevarandeplanen för odlingslandskapet. Områdena består av ett variationsrikt odlingslandskap med förekomst av välhävdade hagmarker med rik hävdgynnad flora och tilltalande landskapsbild (Stenström 1994). Natura 2000-området Hulegärde är beläget ca 1 km nordost om etableringsområdet i anslutning till sjön Brängen. Området domineras av öppen slåtter- och betesmark med enstaka äldre, grova ädellövträd (Sjögren 2005). Natura 2000-området omges av ett riksintresse för naturvård med samma namn, Hulegärde. Riksintresset är ett representativ äng med hackslått och naturbetesmark med björkhage (Västra Götalands län 2008). Natura 2000-området och naturreservatet Nyckelåsen är beläget ca 1 km öster om etableringsområdet, i anslutning till Nässjön. Nyckelåsen är ett för länet stort lövskogsområde med hög andel ädellövträd bland annat ek och ask. Flertalet av träden är spärrgreniga och grova. Hassel finns rikligt i buskskiktet och ett stort antal källflöden och kalkrika bergarter förekommer i området (Gustafsson 2005). Aspanäsmossen är belägen ca 5 km söder om etableringsområdet. Mossen har bedömts ha höga naturvärden (naturvärdesklass 1 i våtmarksinventeringen), bland annat höga ornitologiska värden. Etableringsområdets betydelse i ett landskapsperspektiv Etableringsområdet omfattar merparten av de våtmarker som finns kvar i det omgivande landskapet. Värdena i det omgivande landskapet är i första hand knutna till ängs- och betesmarker samt lövskogsområden. Våtmarker är idag en bristvara i skogslandskapet bland annat till följd av 1900-talets omfattande dikningsprojekt. Ur ett naturvårdsperspektiv är det därmed viktigt att bevara och om möjligt utveckla våtmarksmiljöerna inom etableringsområdet. Förutom några enstaka objekt, t ex nyckelbiotoper, har dock etableringsområdet få andra värden som inte finns i större omfattning i omgivande landskap. Vid en etablering bör hänsyn tas till dessa objekt, men det huvudsakliga bevarandesyftet bör vara att lämna våtmarker och vattendrag intakta. För en vidare bedömning av eventuell påverkan på områdets hydrologi, se förstudiedelen för hydrologi. Möjligheter att undvika påverkan Eftersom relativt få vindkraftverk är planerade att byggas inom etableringsområdet finns möjligheter att undvika påverkan på naturvärden. Den största utmaningen är att finna fungerande vägdragningar som leder in i området utan att alltför mycket störa vattenflöden. Att använda redan existerande vägar är att föredra. På vardera sidan om gården Hultet finns vägar som leder mot området norrifrån. Den mellersta delen av Hästmossen tycks även vara slarvigt inritad i våtmarksinventeringen då mitten utgörs av en höjd. Detta område är sannolikt möjligt att bebygga. Området mellan Stråkamossen och Hästmossen framstår som en andra möjlighetet till byggnation. Vägdragning till detta område skulle eventuellt kunna göras västerifrån där redan en befintlig väg finns över Stråkamossen, eller söderifrån via Sylla. Fördelen är att väganslutning undviks norrifrån som skulle medföra att Nordbobäcken skulle behöva korsas. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 5 av 26

Karta 1. Karta över kända naturvärden i etableringsområdet Tåhult. Mer information om objekten finns i tabell 2. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 6 av 26

Slutsatser Etableringsområdet består till största del av våtmarker och sumpskogar. Andelen byggnationsbar mark är betydligt lägre än icke-byggnationsbar. Förekommande naturvärden är främst knutna till våtmarksmiljöer och utmaningen kommer att vara att inte påverka områdets hydrologi vid anslutande vägdragningar, men trots detta finns möjligheter att genomföra en etablering. Ett flertal av de inventerade objekten som ingår i våtmarksinventeringen tycks inte stämma överens med fastighetskartan. Inventering skulle kunna bidra till att den geografiska sträckningen för VMI-objekten blev mer exakt. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 7 av 26

Hydrologiska förhållanden vid Tåhult Syfte Den hydrologiska analysen syftar till att göra en nulägesbeskrivning av ytvattenförhållanden inom etableringsområdet genom att beskriva förekommande vattensystem inom området samt hur en etablering av vindkraft kan genomföras med minsta möjliga påverkan på hydrologin. Metod Tillvägagångssätt Analysen har genomförts genom att en nulägesbeskrivning genomförts med fokus på områdets hydrologiska förutsättningar, t ex jordarter, höjdskillnader, vattensystem. Värdefulla naturobjekt som är känsliga för hydrologisk påverkan har särskilt markerats. Faktaunderlag Tabell 3: Faktaunderlag som använts i studien. Data Källa Kommentar Jordarter Jordartskarta WMS-tjänst, SGU Berggrund Berggrundskarta WMS-tjänst, SGU Grundvattenförekomst VISS Vattenmyndigheterna Sumpskogar Skogsstyrelsen (2012-03-28) Nedladdat från www.gis.lst.se Rikkärr Länsstyrelserna (2012-03-28) Nedladdat från www.gis.lst.se Våtmarker (VMI) Länsstyrelserna (2012-03-28) Nedladdat från www.gis.lst.se Ramsar områden (värdefull våtmark) Länsstyrelserna (gis.lst.se) Ej aktuellt Myrskyddsplan LST GISdata (gis.lst.se) Ej aktuellt Vattendrag, små Fastighetskartan Metria Flödesriktning vattendr Fastighetskartan (vektor) Metria Vattenförekomster VISS (Status, miljöproblem mm) Vattenmyndigheterna Höjdkurvor Fastighetskartan (10m ekv) Metria Sjöar Nordenkartan/Fastighetskartan Metria Befintliga vägar Etableringsområde Fastighetskartan O2 Vindkompaniet AB Beskrivning av områdets hydrologi Beskrivning av områdets ytvattensystem Till områdets ytvattensystem räknas i denna studie vattendrag och våtmarker (i bred bemärkelse, d v s miljöer som permanent eller under stora delar av året är kraftigt fuktpåverkade eller har en vattenledande funktion). Begreppet våtmarker används i det följande med denna mycket breda definition och omfattar då samtliga objekt som redovisats i faktaunderlag ovan, samt även fuktiga miljöer som finns utmarkerade på t ex terräng- eller fastighetskarta men som inte inventerats eller beskrivits närmare på annat sätt. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 8 av 26

Avrinningsområden och flödesriktningar Hela etableringsområdet Tåhult ligger inom avrinningsområde (642062-137817) vilket avvattnas via Nordbobäcken och Hulegärdsbäcken mot sjön Brängen som ligger omkring två kilometer nordöst om etableringsområdet. Status och värden i vattensystem utanför etableringsområdet Sjön Brängen ingår i Tidans vattensystem och är en oligotrof/minerotrof skogssjö med vissa raritetsvärden som främst är knutna till en artrik fiskfauna. Förekommande fiskarter är eventuellt ål och eventuellt bäcköring uppströms, siklöja, gädda, sutare, benlöja, braxen, eventuellt elritsa, mört, lake, eventuellt bergsimpa, abborre, eventuellt sarv samt gers. Ekologisk status är bedömd som god. Status och värden inom etableringsområdets vattensystem Inga sjöar eller större vattendrag finns inom etableringsområdet, men etableringsområdet består till stor del av våtmarker. Hästmossen och Torpamossen som i våtmarksinventeringen bedömts som Klass 1 objekt (högsta värde) dominerar etableringsområdet. Hästmossen innehåller även en mindre tjärn som dock ligger utanför etableringsområdet. Väster om etableringsområdet ligger Stråkamossen som även innehåller ett mindre öppet vattendrag, Gunnaredsgölen. Etableringsområdet tangerar endast Stråkamossen i väst där den norra delen av etableringsområdet korsar Norrmarksbäcken. Delar av Norrmarksbäcken och Hulegärdsbäcken är tydligt påverkade genom rätning, vilket sannolikt är en konsekvens av torvtäkt. Hydrologiskt känsliga objekt med höga naturvärden Samtliga objekt som identifierats i förstudien för naturvärden har bedömts ha en hög känslighet för hydrologiska förändringar och samtidigt ha höga naturvärden. Känsligheten uttrycker hur beroende den aktuella miljön är av en intakt hydrologi för att inte naturmiljöns karaktär skall förändras. För en mer ingående beskrivning av aktuella områdens naturvärden, se avsnitt om analys av naturvärden. Tabell 4: Hydrologiskt känsliga objekt med höga naturvärden inom etableringsområdet. Objekten är markerade på figur 1. Objekt i vattensystemet med låga eller okända naturvärden redovisas ej. VK avser värdeklass för aktuellt naturvärde. ID Källa/inventering VK Beskrivning 1 Nyckelbiotopsinv 2 Barrblandskog 2 Nyckelbiotopsinv 2 Barrblandskog 14 Våtmarksinv 3 Dikad torvmosse med täkt 15 Våtmarksinv 1 Platåmosse (80ha), Topogent kärr (20ha), tjärn (4ha), svagt välvd mosse (80ha). Dikningspåverkad. Torvtäkt. Ornitologiska värden. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 9 av 26

Karta 2. Fastighetskartan mot bakgrund av SGUs jordartskarta. Röda områden utgör bergrund (granit), ljusblåa områden, sandig morän och gulbruna områden organiska jordarter. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 10 av 26

Beskrivning av områdets grundvattensystem Enligt jordartskartan består merparten av etableringsområdet samt omgivningarna av sandig morän. Fläckvis i området förekommer öar av urberg (granit) samt organiska jordarter i form av torvmossar. Området utgör inte någon vattentäkt i dagsläget och är inte heller skyddsområde för vattentäkt Beskrivning av etableringen Då detaljprojektering av uppställningsplatser och tillfartsvägar inte är genomförd är det inte möjligt att ge detaljerade angivelser för exakt var vindkraftverk och vägar kommer att placeras eller konstrueras. Beroende på lokala faktorer kan även tillvägagångssätt och utrymmeskrav variera. Nedanstående skall därför tolkas som ett standardförfarande. Vid konstruktion av tillfartsvägar sker komprimering av det översta jordlagret ca 0,3-1,0 m under marknivå. På detta lager placeras en geomembran på vilket därefter ca 0,15-0,30 m makadam eller motsvarande material placeras. Vägarna har i allmänhet en minsta bredd om ca 4,5 meter. Uppställningsplatserna har olika utformning men vanligen en minsta omfattning av ca 50x50 meter. Utanför uppställningsplatsen kan även tillfälliga arbetsytor behöva tas i bruk. Uppställningsplatsen konstrueras vanligen på ett sätt som är jämförbart med tillfartsvägarna. Möjliga hydrologiska effekter Vindkraftverk använder mycket lite substanser som kan orsaka föroreningar i naturen. Inte heller sker några transporter längs vägar som kan innebära större utsläpp, annat än av det drivmedel som finns i tankarna till transportfordon. Då hastigheten på skogsvägarna vanligen är mycket låg är sannolikheten låg att olyckor skulle inträffa som medför utsläpp. Till skillnad mot etableringar i andra sammanhang t ex industrier är därefter risken för spridning av föroreningar en fråga av mindre betydelse vid vindkraftetablering. Möjliga hydrologiska effekter under anläggnings- och driftskedet kan istället sammanfattas i följande punkter: Avvattning till följd av t ex grävarbeten eller fyllnad med genomsläppliga material kan förändra markvattennivån och därmed de ekologiska förutsättningarna Förändringar av ytvattenflödena till följd av t ex avsmalning eller dämning av en bäck eller en våtmark kan påverka vattenregimen både nedströms och uppströms Förändringar av vattendrag eller våtmarkers morfologi kan t ex resultera i vandringshinder för fisk och andra organismer Ökat eller förhindrat utbyte mellan yt- och grundvatten kan påverka grundvattenkvalitet och kvantitet Risken för avvattning styrs framför allt av nivåskillnader och jordart. I princip kan man säga att ett grävingrepp som görs på högre nivå, t ex om ett vindkraftverks fundament placeras på en kulle, vanligen inte medför avvattning av omgivande marker. Risken för avvattningseffekter är som störst vid ingrepp som sker i svackor eller låglänta områden som samlar upp avrinnande vatten från omgivande högre belägna områden. Jordarten är även av betydelse eftersom olika jordarter har olika genomströmningshastighet. Om ett markavsnitt med en tät jordart som t ex lera lämnas mellan grävingreppet och t ex en närbelägen våtmark fungerar den täta jordarten isolerande och risken för avvattning är då mycket liten. Man skall dock vara medveten om att de översta ca 0,5-1m av alla jordar vanligen är kraftigt uppluckrad p g a rötter och maskhål och därför har en relativt stor genomsläppningshastighet. Även om resonemang kan föras om risken för avvattning är det i stort sett omöjligt att uttala sig säkert om risker, utan tillgång till högupplösta höjddata med 0,5-1m ekvidistans, Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 11 av 26

Förändring av ytvattenflöden kan t ex ske när en skogsväg dras över ett vattendrag eller genom en våtmark eller översilningsmark. När detta sker uppkommer vanligen även vandringshinder om åtgärder inte vidtas. Vid förekomst av sprickig eller porös berggrund kan grävarbeten som blottar berggrunden öka inflödet av ytvatten i grundvattensystemet. Effekten är dränering av ytvattnet, men också risk för påverkan av grundvattenkvaliteten. Riskbild vid Tåhult Den hydrologiska problematiken vid Tåhult är framför allt förknippad med risken för störning av befintliga vattendrag och risk för oönskad dränering i samband med anläggande av vägar eller uppställningsplatser för vindkraftverk. Förekomsten av relativt genomsläppliga jordarter som torv och sandig morän gör att risken för oönskad dränering är särskilt hög. Risker kan undvikas genom att etablering i första hand sker på urbergsgrund och att vägar inte korsar områden med organiska jordarter. Vägar kommer sannolikt att behöva dras över moränmark och det är då en fördel om detta sker så långt från torvmarker som möjligt. En marginal på ca 20 meter är en utgångspunkt mellan den yttre delen av etableringen och närmaste våtmark/torvmark. Övergångar över bäckar bör även- om möjligt- undvikas. Ett alternativ som även diskuterats under avsnittet för naturvärden är att den västra delen av Tåhultsområdet nås genom väg från sydväst medan den östra delen nås via vägar från norr. Bäckarna vid Tåhult leder ut i Tidans vattensystem vid sjön Brängen som har god vattenkvalitet med många fiskarter. Påverkan på den lokala vattenföringen i etableringsområdets bäckar skulle kunna få effekter på vattenförekomsten Brängens status, t ex genom grumling vid läckage av organiskt material eller genom förändrad vattenregim. Lokal påverkan bör därmed undvikas i syfte att inte påverkan skall ske längre ner i vattensystemet. Slutsatser Då vattensystemen nedströms har höga värden och en lokal påverkan kan få effekter längre ner i vattensystemet framstår det som viktigt att etableringen sker med erforderliga försiktighetsåtgärder. Etablering bör i första hand ske på urberg och i andra hand på sandig morän. Ett minsta buffertavstånd, om förslagsvis 20 meter, bör om möjligt lämnas från den yttre delen av exploateringen till närmsta våtmark eller vattendrag. Vägdragningar bör om möjligt göras så att nya övergångar över befintliga vattendrag undviks. En fördjupning av den hydrologiska analysen bör göras när ett preliminärt förslag finns till vägdragningar och lokalisering av vindkraftverk. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 12 av 26

Arkeologi vid Tåhult Analysen av kulturhistoriska värden syftar till att beskriva och värdera kända kunskapsunderlag för befintliga kulturmiljöer och bedöma potentialen att påträffa ytterligare fornlämningar inom etableringsområdet. Faktaunderlag Förstudien inkluderar analys av faktamaterial inom en radie av 10 km från etableringen. Data har insamlats från källor nedan. Tabell 5: Faktaunderlag som använts vid analysen. Data Fornminnesregistret (FMIS) Ekonomiska kartan 7D 3f från 1954 Riksintressen för kulturmiljövården (GIS) Riksintressen Källa Riksantikvarieämbetet Rikets allmänna kartverks arkiv Länsstyrelserna (www.gis.lst.se) Riksantikvarieämbetet Kommentar Häradsekonomiska kartan akt J112_34_14 Från år 1877-82 Rikets allmänna kartverks arkiv Ortnamnsregistret OAU Riksintressen för kulturmiljövården Riksintressen för kulturmiljövården har lagskydd enligt miljöbalken 3 kapitlet 6. Där framgår att: Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Inom 10 km från etableringsområdet förekommer endast ett riksintresse för kulturmiljövården, Ryfors (R58). Ryfors [R58] (Bjurbäck, Nykyrka snr, Mullsjö kommun) Belägenhet: 3,3 kilometer NÖ om etableringsområdet. Motivering: Bruks- och herrgårdsmiljö kring Ryfors bruk, vars stångjärnssmide var i drift från 1742 till 1906, men präglas framför allt av 1880-talets landskapsarkitektoniskt intressanta parkanläggning, en av landets främsta i sitt slag. Uttryck för riksintresset: Ryfors bruk med två herrgårdar och andra byggnader inlemmade i en 375 ha stor engelsk park, rester efter masugn och stånghammare. Sveriges först anlagda golfbana (1890-tal), kägelbana. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 13 av 26

Karta 3. Etableringsområdet är markerat med blå begränsningslinje och riksintressen med bruna begränsningslinjer och numrering enligt Riksantikvarieämbetet. Utdrag ur Vägkartan skala 1:100 000. Historiska kartor Av Häradsekonomiska kartan, från andra hälften av 1800-talet, framgår att stora delar av etableringsområdet består av en stor mosse, benämnd Hästmossen. Området utgjorde främst utmarker till Tåhult, Valshalla, Gunnered och Hulegärde (utäga) i Kölingareds socken samt små delar av Kaggebo och Torpet i Bjurbäcks socken. I området fanns Torpen Sörbo (Kölingared 76:1) och Svedjorna (Kölingared 77:1), som omgavs av små odlingsytor. I områdets norra del fanns en åker på utmarken. Den nordligaste delen av etableringsområdet berör Tåhults gamla inägomark. I övrigt återfanns inga relevanta kartor över de berörda bebyggelseenheterna i Lantmäteriets historiska kartarkiv. Karta 4. Häradsekonomiska kartan från år 1877-82. Etableringsområdet markerat med blå begränsningslinje. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 14 av 26

Fornlämningar I kulturminneslagen (KML) preciseras det regelverk som omfattar fasta fornlämningar. Kort kan sägas att fasta fornlämningar är lagskyddade och att länsstyrelsen är beslutande i frågor som rör fasta fornlämningar. Förutom ytan som själva fornlämningen omfattar tillkommer ett s k fornlämningsområde, ett område så stort som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Beträffande fornlämningarnas antikvariska status är fasta fornlämningar lagskyddade enligt Kulturminneslagen, medan lämningar med antikvarisk status som övrig kulturhistorisk lämning omfattas av skogsvårdslagen. Inför ett eventuellt borttagande av lämningar skall samråd ske med länsstyrelsen. I etableringsområdet finns följande poster i FMIS. Karta 5. Fornlämningar är markerade med röda punkter och begränsningslinjer och numrering enligt FMIS. Ekonomiska kartan från 1954. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 15 av 26

Tabell 6: Kulturhistoriska objekt i anslutning till planerad exploatering. Källa FMIS. FMIS NR Typ Antikvarisk status Kölingared 76:1 Lägenhetsbebyggelse (torp) Övrig kulturhistorisk lämning Kölingared 77:1 Lägenhetsbebyggelse (torp) Övrig kulturhistorisk lämning Kölingared 78:1 Lägenhetsbebyggelse (torp) Övrig kulturhistorisk lämning Kölingared 142:1 Fossil åker (röjningsröseområde) Övrig kulturhistorisk lämning Kölingared 149:1 Fossil åker (röjningsröseområde) Övrig kulturhistorisk lämning Kölingared 150:1 Fossil åker (röjningsröseområde) Övrig kulturhistorisk lämning Kölingared 151:1 Fossil åker (röjningsröseområde) Övrig kulturhistorisk lämning Tidigare arkeologi Riksantikvarieämbetets senaste fornminnesinventering utfördes 1984. Inga s k Skog&historia-inventeringar har genomförts i området. Många uppgifter som noterades på ortofoton vid fornminnesinventeringen 1984 har registrerats i efterhand i FMIS. Detta gäller framförallt områden med röjningsrösen, som saknar beskrivningar och modern antikvarisk bedömning. Dessa områden kan utgöra fasta fornlämningar. Fornlämningsbild och bebyggelse Fornlämningsbilden i området med omnejd karakteriseras av lämningar efter torpbebyggelse och fossil åkermark. Gravar i form av stensättningar och rösen förekommer. Området utgör en skogsbygd med gårdar och små byar med ursprung i en medeltida kolonisation av området. De äldsta kända skriftliga beläggen för de kontrollerade enheterna är från 1400-talet och framåt (Tåhult 1488, Gunnered 1489, Valshalla 1416). Flera bebyggelseenheter ligger inom en kilometer från etableringsområdet: Tåhult, Gunnered, Knaggebo och Torpet. Sockenkyrkan i Bjurbäck ligger 2,5 kilometer öster om etableringsområdet. Slutsats Utifrån fornlämningsbilden i området görs bedömningen att det kan finns lämningar bl a i form av röjningsröseområden och torpbebyggelse i etableringsområdet. Då stora delar av området förefaller bestå av myrmark kommer eventuella fornlämningar i området att vara lokaliserade till torrare och högre terrängavsnitt, något som kan komma att innebära en målkonflikt. Beträffande riksintresset för kulturmiljövården är detta som närmst beläget på ett avstånd av 3,5 kilometer från etableringsområdet. Flera byar ligger inom ett avstånd av en kilometer eller mer. Med anledning av detta är det möjligt att Länsstyrelsen kan komma att kräva att det görs en övergripande bedömning av vindkraftanläggningens påverkan på omgivande kulturmiljöer. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 16 av 26

Fågelfaunan vid Tåhult Analysen av fågelfaunan syftar till att beskriva och värdera kända kunskapsunderlag i form av värdefulla miljöer och påträffade arter samt att bedöma potentialen att påträffa ytterligare ornitologiska värden inom etableringsområdet. Faktaunderlag Förstudien inkluderar data från ett analysområde med en radie på 3 km runt etableringsområdet. Nedan återfinns en sammanställning av det faktaunderlag som använts vid analysen. Tabell 7: Faktaunderlag som använts vid förstudien av fågelfauna. Data Källa Avstånd Kommentar Rödlistade arter Artdatabanken Inom 3 km År 2002 2012 Samtliga fågelarter Artportalen, Svalan Inom 3 km År 2002 2012 Kända värden i närområdet I etableringsområdet finns 42 arter registrerade på Artportalen och hos Artdatabanken mellan åren 2002 och 2012. I området finns observationer av födosökande fiskgjuse i slutet av juni, men ingen information om eventuella häckningar. Trana finns observerad i etableringsområdet som par i lämplig häckbiotop under mitten av maj. Även storlom är noterad som häckande i området. I området finns även noteringar om gröngöling och gråspett (Dir). Kända värden i utökat analysområde I det utökade analysområdet finns 120 arter registrerade på Artportalen och hos Artdatabanken mellan åren 2002 och 2012. Bland rovfåglarna finns havsörn, fiskgjuse och bivråk noterade som förbiflygande eller rastande. Fiskgjuse är observerad under slutet av april samt i början av juni, medan bivråk är observerad under maj och augusti. Havsörn är endast sedd under slutet av januari. Kungsörn är noterad som sträckande under januari, men arten har även noterats under mars och april, då ett födoökande par har setts i området. Fjällvråk är observerad som födosökande i april och även stenfalk är observerad under april. I området förekommer ett antal vadare, måsfåglar samt änder och gäss. Drillsnäppa förekommer som sjungande/spelande under början av maj i lämplig häckbiotop vid Bjurbäck och vid Näs gård, men har även setts förbiflygande i etableringsområdet. Öster om etableringsområdet finns noteringar om spelande/sjungande enkelbeckasin och förbiflygande storspov i april och maj, samt drillsnäppa i lämplig häckningsbiotop under april till juli. Fisktärna har noterats vid Nässjön i lämplig häckningsbiotop under juni. I Nässjön finns även häckande storlom. Arten finns noterad i sjön från mars till juli. Gröngöling är observerad som sjungande/spelande under mars och maj månad. Mindre hackspett (NT) har ett permanent revir i Nyckelås naturreservat, men finns även observerad på andra platser i det utökade analysområdet. Tjäder och orre har noterats i området, tjäder som enstaka hanar under januari och april, medan orre har observerats som spelande under april och i början av maj. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 17 av 26

Tabell 8. Påträffade arter, inom etableringsområdet respektive 3 km från etableringsområdet, som ingår i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv (FD i kolumnen Listning ), är rödlistade i Sverige (RL) eller har minskat sin populationsstorlek med minst 50 % under perioden 1975-2010 (Rydell m fl. 2011). Artnamn RL FD SM50 Påverkan av vindkraft Etableringsområde Etableringsområde+3km Bivråk VU Ja X blå kärrhök NT Ja X Buskskvätta -50 % X X Drillsnäppa NT Störning X X Enkelbeckasin -50 % Störning X Entita -50 % X X Fiskgjuse Ja Kollision X X Fisktärna Ja Kollision X Fjällvråk NT Kollision X Gråspett Ja X X Gråtrut NT Kollision X Gröngöling -50 % X X Gök -50 % X X Göktyta NT X Havsörn NT Ja Kollision X Hussvala -50 % Kollision X Järnsparv -50 % X Järpe Ja Kollision X Kungsörn NT Ja Kollision X mindre flugsnappare NT Ja X Mindre hackspett NT X Nötkråka NT X Orre Ja Kollision X Rosenfink VU X Skrattmås -50 % Kollision X Sparvuggla Ja X X Spillkråka Ja X Stare -50 % X Stenfalk Ja X Storlom Ja Störning X X Storspov VU Störning X Sånglärka NT X Sångsvan Ja Störning X Talltita -50 % X Tjäder Ja X Tornseglare NT X Trana Ja X X Turkduva NT X Törnskata Ja X X Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 18 av 26

Miljöernas betydelse för fågelfynden Viktiga miljöer i etableringsområdet Kännedomen om och intresset för att besöka etableringsområdet är lågt, vilket förklarar det ringa antalet fynd i tidigare inventeringar. Sedan 2011 pågår emellertid Atlas-inventeringen i omgivningarna och kännedomen om området förväntas öka de närmaste åren. Etableringsområdet består till stora delar av Hästmossen och Torpamossen, ett myrkomplex som i våtmarksinventeringen bedömts ha höga naturvärden, med vissa ornitologiska värden. I anslutning till myrkomplexet, inom etableringsområdet, finns områden med barrblandskog som klassats som naturvärde i Skogsstyrelsens inventering. För mer information om aktuella miljöer, se avsnittet om naturvärden. De mest belysande artfynden inom etableringsområdet är fiskgjuse, trana, drillsnäppa och storlom. Etableringsområdets miljöer är främst av värde för vadarfåglar och rovfåglar, men fyndet av storlom visar att arter som använder omgivande miljöer och t ex rör sig mellan sjöar kan passera över etableringsområdet. De observationer som gjorts av kungsörn och havsörn tyder på att kungsörn kan förekomma som häckande i området, medan häckning av havsörn troligen inte förekommer inom analysområdet. Mossarna utgör lämplig födosöksmiljö för kungsörn. Vid den inventering av örn som utfördes av Ecocom under mars 2012 undersöktes om det förekommer häckning av havsörn och kungsörn i området. Trots brist på observationer i Artportalen är det känt att skogshöns förekommer i området, och då framförallt orre. Etableringsområdet består till stora delar av myrkomplex som är en gynnsam biotop för orrspel. Myrmarker kan även vara lämpliga för tjäder, och arten har observerats i det omgivande landskapet. Vid myrmarkerna finns flera sumpskogar som domineras av tall, och i omgivningarna finns en större mängd barrblandskog. Tolkning av fynd med hänsyn till omgivande landskap Landskapet, inom de tre kilometer som omfattas av analysen, är varierat med inslag av både betesmarker, lövskogsmiljöer, några större sjöar samt våtmarker. Öster om etableringsområdet ligger de större sjöarna Brängen och Nässjön och väster om området finns sjöarna Jogern och Vållern. Flera mindre sjöar och tjärnar finns även i omgivningarna. I det omgivande landskapet finns noteringar om rovfåglar, vadare, skogshöns och flertalet övriga arter som kräver särskild hänsyn vid vindkraftetableringar. Den större variationen i det omgivande landskapet gör att vissa fågelarter som påträffats i detta område är osannolika att påträffa inom etableringsområdet. Hit hör bland annat måsar och tärnor samt vissa tättingar som hör till kulturlandskapet, t ex rosenfink. I Nässjön, någon km från etableringsområdet, finns noteringar av häckande eller i häckbiotop förekommande arter som är känsliga för störning från vindkraftverk. Storlom häckar i sjön och fisktärna är noterad under lämplig tid, i häckningsbiotop, i sjön. Bland de rovfåglar som noterats under lämplig häckningstid och har förutsättningar att häcka i etableringsområdet, hör bland annat fiskgjuse, bivråk och möjligen stenfalk. Tidigare inventering samt observationer från Artportalen talar för att sträckande fågel rör sig i nord-sydlig riktning längs med sjösystemen. Slutsats Inom etableringsområdet är endast ett fåtal fågelfynd gjorda, sannolikt beroende på bristfällig inventering. Området bedöms emellertid ha värden för rovfåglar, skogshöns och vadare. Ett flertal arter ur dessa fågelgrupper finns observerade i omgivande landskap. Då rovfåglar, vadare, och skogshöns utgör riskgrupper för vindkraft bör inventering av området utföras i syfte att närmare bestämma vilka arter som förekommer och vilka miljöer dessa arter utnyttjar. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 19 av 26

Fladdermusfaunan vid Tåhult Syfte Förstudien av fladdermöss vid Tåhult syftar till att beskriva och värdera kända kunskapsunderlag för fladdermusfaunan. Vidare ska förstudien beskriva förutsättningarna för fladdermöss vid etableringsområdet utifrån en områdesanalys. I analysen ingår att peka ut områden som är av särskild betydelse för fladdermöss, att identifiera områden som är av mindre betydelse för fladdermöss samt att bedöma inventeringsbehovet. Metod Faktaunderlag Förstudien inkluderar fynddata av fladdermöss från ett landskapsavsnitt om 3 kilometer runt vindkraftverken - i fortsättningen kallat primärt analysområde (PAO). I de fall tillräckliga fynddata saknas inom PAO har analysen utvidgats till 15 km från etableringsområdet - i fortsättningen kallat utökat analysområde (UAO). Redovisning sker även av fladdermusarter påträffade i aktuellt län. Förekomsten av potentiella livsmiljöer har för fladdermöss bedömts inom PAO med hjälp av kartunderlag, ortofoto och relevanta GIS-skikt som underlättat bedömningen av potentiella jaktområden eller bomiljöer, t ex gamla träd, äng- och betesmarker m fl. För att benämna samtliga ovan definierade områden används termen analysområde (AO). Tabell 9: Faktaunderlag som använts vid förstudien av fladdermöss. Data Källa Avstånd Period Rödlistade arter Artdatabanken Inom UAO År 2002 2012 Samtliga fladdermusarter Artportalen, vertebrater Inom UAO År 2002 2012 Tidigare länsinventeringar Inrapporterade i Artportalen Se ovan Se ovan Relevanta GIS-skikt Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen Inom PAO Bedömningsmodell Nedan presenteras en modell som Ecocom utvecklat för att systematiskt avgöra om ett område behöver inventeras med avseende på fladdermöss och för att bedöma behov och omfattning av vidare undersökning. Modellen har sin utgångspunkt i en mycket generell bedömning av vindkraftparkers geografiska läge som presenterats av Ahlén 2010 och som förespråkas i en rapport från Vindval (Rydell m fl, 2011). Geografisk placering Den geografiska placeringen av vindkraftparker har stor betydelse för antalet fladdermöss som dödas genom kollisioner (Rydell m fl, 2011). Till högrisklägen hör bland annat uddar vid kuster, markanta ledlinjer och förlängningen av dessa, större sjöar, samt distinkta skogsklädda höjder. Även närhet till områden med stor utbredning av våtmarker måste betraktas som ett riskabelt läge. Lägen med låg risk är bland annat öppna jordbruksområden utan ledlinjer eller markerade höjder samt större delen av fjällen. På det utpräglade slättlandet dödas vanligen inga eller färre än tre fladdermöss per vindkraftverk och år (Rydell m fl 2011). Risken för kollisionsolyckor tycks dock öka ju mer varierad topografin och vegetationen är. Undersökningar pekar på att olycksrisken är större vid vindkraftverk som är placerade mindre än 100-200 meter från ansamlingar av träd (Endl m fl, 2004; Seiche, 2008). Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 20 av 26

Lägen som ännu får betraktas som osäkra är merparten av landets barrskogsmiljöer, samt kustnära lokaler. En förhöjd risk har i amerikanska studier också konstaterats vid vindkraftverk nära våtmarker, där 7,8-10,7 fladdermöss dödas per vindkraftverk och år. Figur 1. Bedömningsmodell för inventeringsbehov av fladdermöss vid planerad vindkraftetablering. Ecocom. Streckad linje antyder att högriskläge inte med nödvändighet föranleder att etablering avrådes. Riskarter för kollisioner Alla fladdermusarter löper inte samma risk att kollidera med vindkraftverk. Risken för kollisioner sammanhänger med artens flygbeteende och benägenhet att söka föda vid vindkraftverk (Rydell m fl, 2011). På grundval av statistik från undersökningar under vindkraftverk urskiljer Rydell m fl (2011) åtta högriskarter vilka står för 98 % av de fynd av dödade fladdermöss som gjorts under vindkraftverk. Till högriskarterna hör släktena Nyctalus, Pipistrellus, Vespertilio och i viss mån Eptesicus. Flera av högriskarterna är vanligt förekommande i stora delar av landet. Till lågriskarterna räknar Rydell m fl (2011) släktena Myotis och Plecotus. Särskilt skyddsvärda arter Fyra av Sveriges fladdermusarter är upptagna på Habitatdirektivets bilaga II. Dessa arter är hotade i ett europeiskt perspektiv och samtliga medlemsländer har ett ansvar för arternas bevarande. Arterna är barbastell, bechsteins fladdermus, större musöra och dammfladdermus. För två arter barbastell (Barbastella barbastellus) och bechsteins fladdermus (Myotis bechsteinii) anser Rydell (m fl 2011) kunskapen vara så låg om arternas benägenhet att söka föda vid vindkraftverk att detta i kombination med att arterna är upptagna på Habitatdirektivets andra bilaga gör att en restriktiv syn tillsvidare bör tillämpas på etableringar där dessa arter förekommer regelbundet. Rödlistade arter har inte något formellt skydd men i Artskyddsförordningen tas hänsyn till artens bevarandestatus, vilket är detsamma som rödlistningskriteriet. Förekomst av rödlistade arter föranleder alltså särskild försiktighet. Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 21 av 26

Viktiga livsmiljöer Fladdermössens boplatser under både sommar- och vintertid samt sträckleder skyddas av Artskyddsförordningen (Naturvårdsverket, 2009). I EUROBATS-avtalet, som Sverige har ratificerat, finns dock ett skydd för alla miljöer som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus (Rodrigues m fl, 2008) vilket även inkluderar födosökslokaler och ledlinjer som är viktiga för transporter till och från födosöks områden. Kännedomen om vilka livsmiljöer eller habitat som är viktiga för fladdermöss är inte så god att man med ledning av terrängen kan förutsäga exakt vilka arter som kommer att påträffas på en lokal. Däremot finns relativt god kunskap om vilka lokaler som är mer eller mindre artrika. Vid beaktande av vad som är en viktig livsmiljö tas hänsyn till följande parametrar som är viktiga för flertalet svenska fladdermusarter: Boplats under sommartid - god förekomst av hålträd och/eller äldre träbyggnader Födosöksområde - områden med rik förekomst av insekter samt en halvöppen terräng som underlättar födosök t ex sjöar, vattendrag, våtmarker, halvöppna sumpskogar, naturbetesmarker, äldre skog och lövrika områden Övervintringsområde - områden med god tillgång till lämpliga byggnader, ihåliga träd, gruvor eller naturliga håligheter som grottor Sträckled - område med förekomst av större vattendrag, kuststräckor, ravinkanter, uddar eller branta åsar Ledlinjer - ett område eller en sträckning som är en tydlig landskapsstruktur som förbinder födosöksområden och/eller boplatser, t ex skogsbilvägar, sjökanter och kuster, skogsbryn, kanter till vattendrag och alléer Resultat Påträffade arter i närområdet Inom det primära analysområdet har sex fladdermusarter påträffats. Inom det utökade analysområdet har åtta fladdermusarter noterats. En rödlistad art, fransfladdermus, har tidigare observerats inom det utökade analysområdet. Inte några arter upptagna på habitatdirektivets bilaga II förekommer inom det utökade analysområdet. Tabell 10: Tabellen redovisar samtliga påträffade fladdermusarter i Västra Götalands län mellan 2003-2010. I tabellen redovisas även om någon fladdermusart är påträffad inom PAO samt UAO. RL = arten är upptagen på 2010 års rödlista (hotkategori). K-risk = kollisionsrisk Art Latinskt namn RL Barbastell Barbastella barbastellus EN K-risk PAO UAO Brandts fladdermus Myotis brandti Nej Ja m/b Ja m/b Brun långörad fladdermus Plecotus auritus Nej Ja Ja Dammfladdermus Myotis dasycneme EN Nej Nej Nej Dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus Ja Ja Ja Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus Ja Nej Ja Fransfladdermus Myotis nattereri VU Nej Nej Ja Leislers fladdermus Nyctalus leisleri EN Ja Nej Nej Mustaschfladdermus Myotis mystacinus Nej Ja m/b Ja m/b Nordisk fladdermus Eptesicus nilssoni Ja Ja Ja Pipistrell Pipistrellus pipistrellus CR Ja Nej Nej Stor fladdermus Nyctalus noctula Ja Ja Ja Sydfladdermus Eptesicus serotinus EN Ja Nej Nej Trollfladdermus Pipistrellus nathusi Ja Nej Nej Vattenfladdermus Myotis daubentoni Nej Ja Ja? Nej Nej Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 22 av 26

Viktiga livsmiljöer Livsmiljöer inom etableringsområdet Etableringsområdet domineras av våtmark i form av öppna mossar i den norra och den centrala delen av etableringsområdet, t ex vid Hästmossen. I söder är mossarna mer omväxlande trädbevuxna. I övrigt består etableringsområdet främst av mogen produktionsskog av tall, med mindre inslag av gran och triviallöv i fuktigare partier. I etableringsområdets nordostligaste, öster om Nygårdsberget - finns inslag av äldre skog. Befintliga miljöer inom etableringsområdet erbjuder främst födosöksområden för fladdermusarter som jagar över större öppna områden, t ex stor fladdermus. Under perioder med låg insektstillgång är det möjligt att mossarna kan utgöra en viktig födoresurs för fladdermöss runt om etableringsområdet. Etableringsområdets södra del gränsar också till Hästgölen som är ett öppet vatten som är viktigt för ett flertal arter. Livsmiljöer i omgivande landskap Inom det primära analysområdet ökar variationen och befintliga miljöer inkluderar även större sjöar, byar och odlingsmark samt både mindre och större vattendrag. Flera av dessa miljöer är viktiga födosöksmiljöer för ett stort antal fladdermusarter, men dessa områden kommer sannolikt inte att påverkas av vindkraftetableringen på ett sätt som missgynnar fladdermusfaunan. De större sjöarna Nässjön och Brängen utgör sannolikt områdets viktigaste födoresurs. Sjöarna förbinds av Tidans dalgång som utgör en trolig transportled både i samband med kortare förflyttningar samt under migration. Det finns dock inte något som tyder på att dessa förflyttningar skulle ske över etableringsområdet. Omkringliggande bymiljöer har äldre byggnader och äldre träd i trädgårdar och betesmarker och det får anses sannolikt att åtminstone några av dessa hus eller träd utgör boplatser och/eller kolonilokaler för fladdermöss. En karta över bomiljöer och födosöksmiljöer återfinns i bilaga 1. Potential för ytterligare arter Det får anses möjligt, men inte sannolik,t att ytterligare arter kan påträffas i närheten av etableringsområdet. Trollfladdermus, leislers fladdermus, barbastell och sydfladdermus kan förekomma i eller i närheten av etableringsområdet, men då ingen av dessa arter påträffats inom UAO och förekommande livsmiljöer inte är extra väl lämpade för dessa arter, får sannolikheten att påträffa ytterligare fladdermusarter betraktas som låg. Information från personer med lokalkännedom Naturskyddsföreningen i Ulricehamn har kontaktats. Styrelseledamot Ingegerd Borg- Saviharju uppger att de inte har någon kännedom om miljöer eller fladdermöss i det aktuella området. Peter Flodin, Länsstyrelsen i Västra Götaland, har inte heller någon information om etableringsområdet. Bedömning Etableringsområdet vid Tåhult kan karakteriseras som ett osäkert riskområde då det ligger i produktionsskog där data från kollisioner ännu saknas. Den potentiella problematiken förhöjs av det faktum att etableringsområdet har stora inslag av våtmarker som tillfälligt kan ha höga tätheter av fladdermöss, bland annat under hösten. Inventeringsdata finns från närliggande inventeringslokaler i en tillräcklig omfattning för att en preliminär riskbedömning skall kunna göras. Totalt har fyra högriskarter för Förstudie inför vindkraftetablering vid Tåhult Sida 23 av 26