RAPPORT Luftkvaliteten i Malmö 27 Antagen av Miljönämnden 28-3-31 Rapportnr 4/28 ISSN 14-469
Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 24: 1/24 Livsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning i Malmö stad vintern 23 2/24 Livsmedelstillsyn av bagerier och konditorier i Malmö stad vintern 23 3/24 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 23 4/24 Kartläggning av luftkvalitén vid Lundavägen och Östra Förstadsgatan 5/24 Livsmedelstillsyn av skolor i Malmö stad vintern 24 6/24 Livsmedelstillsyn av gatukök i Malmö stad vintern 23/24 7/24 Luftföroreningsmätningar i Malmö 23 8/24 Tillsyn av lokaler för tatuering, piercing och akupunktur i Malmö stad vintern 23 - våren 24 9/24 Livsmedelstillsyn av caféer och salladsbarer i Malmö stad våren 24 1/24 Livsmedelstillsyn av butiker med manuell hantering med mer än 11 årsarbetskrafter i Malmö stad våren 24 11/24 Kartläggning av luftkvalitén vid Södervärn 12/24 Mikrobiologisk undersökning av skop- och mjukglass i Malmö stad sommaren 24 13/24 Livsmedelstillsyn av restauranger med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 24 1/25 Inventering av tvätterier i Malmö stad 24 2/25 Livsmedelstillsyn av butiker med förpackade varor med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 24-25 3/25 Kartläggning av luftkvalitén vid Triangeln 24 1/26 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 25 2/26 Livsmedelstillsyn av pizzerior i Malmö stad 25 3/26 Livsmedelstillsyn av skolor med tillagningskök i Malmö stad 26 4/26 Luften i Malmö. Årsrapport 25 5/26 Kartläggning av luftkvalitén vid Amiralsgatan 24/25 6/26 Rapport om resultat av Smileyprojektet i Malmö 25-26 7/26 Livsmedelskontroll av partihandlar samt butiker med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 25 och 26 8/26 Kartläggning av luftkvalitén vid Föreningsgatan 25/26 9/26 Rapport om tillsyn av grafiska och fotografiska branschen 26 1/27 Tillsyn inom Södra Sofielund. Förebyggande fastighetsinspektioner i samarbete mellan Miljöförvaltningen och Södra Sofielundsenheten under våren 26. 2/27 Mätning av luftföroreningar vid E6 i södra Tygelsjö 3/27 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 26 4/27 Luftkvaliteten i Malmö 26 5/27 Koldioxidutsläpp från Malmö stads verksamheter 25 6/27 Luftföroreningsmätningar i Hamnparken 26 7/27 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 27 8/27 Livsmedelskontroll av caféer, salladsbarer och restauranger i Malmö 27 1/28 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 27 2/28 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö stad 27 3/28 Mätning av luftföroreningar vid Fosie under perioden 1994 till och med 25 4/28 Luftkvaliteten i Malmö 27 Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, 25 8 Malmö, telefon 4-34 1 (vx). De kan också laddas ner från www.malmo.se/miljo
Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 EU-direktiv och miljökvalitetsnormer 4-5 Hälso- och miljöeffekter 6 Vädret under året 7-8 Luftföroreningsindex 9 Svaveldioxid 1 Kvävedioxid 11-12 Ozon 13-14 Kolmonoxid 15 Partiklar (PM1 och PM2,5) 16 Enskilda kolväten, VOC 17-18 Andra projekt 19-1 -
Sammanfattning 27 blev sammanfattningsvis åter ett milt, blött och framförallt ett blåsigt år. Vintern var mest mild och våren kom tidigt. Sommaren regnade in, där det föll ca halva normala årsnederbörden under juli och augusti. Hösten var relativt normal, men blåsig. En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna visar att under 27 var luftkvaliteten generellt något bättre än tidigare år. Som sämst var luftkvaliteten under vårvintern. Föroreningshalterna som redovisas nedan är uppmätta i taknivå på två mätplatser (Rådhuset och Rosengård) och i gatunivå på en plats (Dalaplan). Generellt är halterna betydligt högre i gatumiljö. Förutom de tre fasta mätstationer som redovisas i denna rapport, görs mätningar med mobil mätstation (Mätvagn 4) på en till tre platser per år. Mätplatserna för Mätvagn 4 var under 27 Lund (Botulfsplatsen) på uppdrag av miljöförvaltningen i Lund, Djäknegatan och Västra Hamnen (Kockums). Svaveldioxidhalterna var som vanligt mycket låga. Genomsnittshalten var ca 2 µg/m³ som årsmedelvärde att jämföra med miljökvalitetsnormen på 2 µg/m³. Sedan början av 8-talet har halterna minskat med drygt 4 µg/m³, på Rådhuset. Uppmätta kvävedioxidhalter var ca 17 µg/m³ som årsmedelvärde i taknivå, vilket är ca 45 % av gällande miljökvalitetsnorm. På gatustationen (Dalaplan) uppmättes 25 μg/m 3. Sedan mitten av 8-talet har halterna halverats eller minskat med 2 µg/m³, vid mätningarna på Rådhuset. Det senaste året har halterna minskat något. Ozonhalterna var omkring 5 µg/m³ som årsmedelvärde i taknivå, medan vid Dalaplan (Gatumiljö) var halterna något lägre. EU:s direktiv för skydd av hälsa överskreds inte någon gång. Jämförs mätvärdena med de senaste fem åren kan det konstateras att halterna har minskat något. Sedan början av 9-talet har halterna emellertid ökat med ca 3 %. Under 27 var uppmätta partikelhalter i genomsnitt för PM1 ca 17 µg/m³ i taknivå och 21 μg/m 3 i gatumiljö. För PM2.5 var uppmätta halter ca 11 µg/m³ i gatumiljö. Jämförs uppmätta PM1-halterna mot miljökvalitetsnormerna visar det sig att uppmätta halter var 5-7 % av normerna. Partikelhalterna var högre under vintern och våren. En nyhet fr.o.m. i år är att PM1- halter redovisa från Dalaplan. Pm1-halterna var ungefär lika låga som PM2.5-halterna. Mätresultaten av kolvätehalterna redovisas fr.o.m. 26 från den fasta gatumiljöstationen vid Dalaplan och ej längre från DOAS-stationen i Fosie. Bensenhalterna i Malmö var som årsmedelvärde knappt 1, µg/m³ och ligger långt under miljökvalitetsnormen på 5 µg/m³, som skall vara uppfylld senast 21-1-1. - 2 -
Var i Malmö mäts luftföroreningar? Mätning av olika luftföroreningar startade i något mer organiserad form år 197 på Rådhuset. I första hand mättes svaveldioxid och svävande stoft. Mätstationen byggdes successivt ut till att omfatta även kväveoxider, ozon, kolväten m.m. Under slutet av 8-talet införskaffades två nya mätvagnar för mätning av luftföroreningar i gatumiljö. Dessutom inköptes en DOAS-utrustning (OPSIS), som placerades i hamnområdet, men som till och med 25 fanns i Fosie. Denna DOAS-station är lagd i malpåse. Diskussioner förs om att starta upp den i gatumiljö vid Amiralsgatan intill Konserthuset. I början på 9-talet startade förvaltningen ett visst samarbete med E.ON (tidigare Malmö Värme AB/ Sydkraft AB) om utbyte av mätdata från varandras DOASutrustningar. 1992 införskaffades ett system för insamling och bearbetning av mätdata, AIR- VIRO, samtidigt som en meteorologisk mast sattes upp. Under 22 ersattes övervakningssystemet AIRVIRO med ENVIMAN. Den meteorologiska informationen från masten är bl.a. till för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar i Malmö. Den 12 december 25 invigdes gaturumsmätstationen Dalaplan, vilken ersatte den sedan tidigare nedlagda Mätvagn 3. Mätplatserna för Mätvagn 4 var under 27 Lund (Botulfsplatsen) på uppdrag av miljöförvaltningen i Lund, Djäknegatan och Västra Hamnen (Kockums). Namn Miljö Startår Parametrar 1. Rådhuset Taknivå 197 Svaveldioxid, kvävemonoxid, kvävedioxid, ozon, PM1 och PM2.5 2. Rosengård Taknivå 1991 Svaveldioxid, kvävedioxid och ozon. 2 mätsträckor 3. Meteorologisk mast 1991 Temperatur, vindriktning och vindhastighet på flera nivåer. Heleneholm Dessutom mäts globalstrålning, relativ fuktighet, stabilitetsparametrar, lufttryck och nederbörd. 4. Dalaplan Gatumiljö 25 Kvävemonoxid, kvävedioxid, ozon, PM1, PM2.5, kolmonoxid, bensen, toulen och p-xylen. Rådhuset Dalaplan Rosengård (DOAS-utr) Meteorologi- Mast vid Helenholm - 3 -
EU-direktiv och miljökvalitetsnormer 1998 beslutades att nya miljökvalitetsnormer skall gälla för svaveldioxid, kvävedioxid och bly, grundat på direktiv från EU. Miljökvalitetsnormerna ersatte tidigare gränsvärden och började gälla fr.o.m. 1999-1-1 för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. För kvävedioxid gäller miljökvalitetsnormen fr.o.m. 26-1-1. Naturvårdsverket (NV) har dessutom tidigare tagit fram gränsvärden för sot. Under 21 infördes förordning avseende partiklar (SFS 21:527). Under 23 kompletterades förordningen med miljökvalitetsnormer för bensen och kolmonoxid. Förordningen uppdaterades allmänt, dessutom med mer information om utvärderingströsklar och toleransnivåer. EU har tidigare fastställt tröskelvärden för ozon via direktiv (22/3/EG), vilka Sverige har åtagit sig att följa. Institutet för miljömedicin (IMM) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Under 25 har EU arbetat fram ett förslag till nytt gränsvärde för PM2.5. Förslaget är på 25 μg/m 3 som årsmedelvärde. Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor exponeras för de högsta halterna, vilket oftast förekommer i gatunivå. Luftföroreningshalterna är oftast högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med gränsvärden görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer m.m. finns en bra hemsida, som Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet har tagit fram, som heter referenslaboratoriet för tätortsluft och har adressen: http://www.itm.su.se/reflab/index.html Miljökvalitetsnormer (gäller fr.o.m. 1999-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt μg/m 3 1 timme 2 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. Vinterhalvår 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. 1 år 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. (gäller fr.o.m. 26-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Svaveldioxid Kvävedioxid μg/m 3 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. (gäller fr.o.m. 1999-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bly μg/m 3 1 år,5 Aritmetiskt medelvärde. - 4 -
EU-direktiv och miljökvalitetsnormer (gäller fr.o.m. 25-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM1 μg/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). 1 år 4 Avser årsmedelvärde. (gäller fr.o.m. 25-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 1 år 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsvärde under kalenderåret. Miljökvalitetsnormen för bensen skall vara uppfylld senast 21-1-1 Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. Miljökvalitetsnormen för ozon skall vara uppfylld senast 21-1-1 Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon μg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år. AOT4 Det långsiktiga målet (22) är att värdet inte får överskridas något år. Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³- timmar som ett medelvärde under 5 år. Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³ - timmar per år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen μg/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen μg/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen μg/m 3-43 avser livstidsexponering - 5 -
Hälso- och miljöeffekter Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Källor till luftutsläpp Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 1 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. - 6 - Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapport Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1.
Vädret under året 27 blev ett år där friska vindar var det mest dominerande inslaget. Jämfört med tidigare år så blåste det i genomsnitt 15 % högre medelvindhastighet. Detta syns också tydligt i figuren som beskriver den procentuella fördelningen av vindar högre än 8 m/s respektive mindre än 1 m/s. Vintern och våren var en mild historia och våren ankom ovanligt tidigt. Tyvärr regnade sommaren bort, där det föll nästan 3 mm regn under juni och jul på många plaster i Skåne. Hösten gav ett litet temperaturöverskott, men också något torrare väder än normalt. Sammanfattningsvis blev året 1,9 grader varmare än normalt, d.v.s. ännu ett av raden mycket varma år. Nederbördsmässigt föll det ca 27 mm mer nederbörd än normalt under 27. Överskottet var ca 47 % jämfört med normal nederbörd. 2 15 1 C Månadsmedeltemperat ur Normal medeltemperatur (1961-9) Diff erens 5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec -5 Månadsmedeltemperaturen under 27 i grader Celsius (källa Väder och Vatten, SMHI). 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 mm M ånadsnederbörd Normal månads-nederbörd (1961-9) Differens jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Månadsnederbörden under 27 i mm (källa Väder och Vatten, SMHI). - 7 -
Vädret under året Norr 1 Norr 5 Nordväst 8 6 Nordost Nordväst 4 3 Nordost Väst 4 2 Ost 27 Medel (1995-26) Väst 2 1 Ost 27 Medel (1995-26) Sydväst Sydost Sydväst Sydost Syd Syd Vindriktningens fördelning under 27 i procent, jämfört med perioden 1995-26. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika Vindriktningssektorerna under 27, jämfört med perioden 1995-26. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Procent < 1 m/s Procent > 8 m/s 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Tidstrenden från 1992 till 27 av procentuell andel av vindar mindre än 1 m/s och vindar som är större än 8 m/s Lägsta dygnsmedelvärde ( C) -5,4 (25 jan) Heleneholmsmasten SMHI (Malmö) Årsmedeltemperatur 1961-9 ( C) Årsmedeltemperatur 27 ( C) Högsta timmedelvärde ( C) - 1,1 29, (11 juni) Lägsta timmedelvärde ( C) -7,2 (23 jan) Högsta dygnsmedelvärde ( C) 24,3 (11 juni) 7,8 9,7 i.u. i.u. i.u. i.u. Temperatur statistik från meteorologiska masten vid Helenholm och från SMHI:s mätutrustning vid Jägersro. - 8 -
Luftföroreningsindex Luftföroreningsindex är ett försök att på ett objektivt sätt beskriva hur luftkvaliteten varierar, då hänsyn tas till flera olika luftföroreningskomponenter. Idag ingår svaveldioxid, kvävedioxid, ozon och partiklar (PM1) i indexet. Indexet varierar mellan mycket lågt och mycket högt. Under 27 beräknas indexet på ett annat sätt p.g.a. att ett annat luftövervakningsprogram användes. Det kan utläsas i nedanstående diagram att luftkvaliteten var något sämre under våren. Detta orsakades av förhöjda partikelhalter och tidvis höga ozonhalter. Under den milda och blåsiga sommaren och hösten var luftföroreningarna mest låga. Nordväst Väst Nord 1 8 6 4 2 Nordost Ost Sydväst Sydost Syd Årsmedelluftföroreningsindexet i olika vindriktningar under 27 baserat på dygnsmedelvärden. 1 Mycket högt 8 6 Högt 4 Måttligt 2 7-1-1 7-1-18 7-2-4 7-2-21 7-3-1 7-3-27 7-4-13 7-4-3 7-5-17 7-6-3 7-6-2 7-7-7 7-7-24 7-8-1 7-8-27 7-9-13-9 - 7-9-3 7-1-17 7-11-3 7-11-2 7-12-7 7-12-24 Luftföroreningsindexet under 27 som dygnsmedelvärde. Lågt Mycket lågt
Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel från främst fossila bränslen reagerar med luftens syre under hög temperatur. Svaveldioxidhalterna har sitt ursprung lokalt som regionalt. Det mesta av uppmätta halter har sitt ursprung från andra länder, främst kontinenten. Lokala större källor är energi- och uppvärmningssektorn, industrin samt sjöfarten. Totalt emitteras ca 1 2 ton svaveldioxid per år i Malmö. Under 27 uppmättes som vanligt mycket låga halter. Genomsnittshalten var strax under 2 µg/m³ som årsmedelvärde, vilket är knappt 1 % av gällande miljökvalitetsnorm. Sedan början av 8-talet har halterna minskat till en tjugondel eller med drygt 4 µg/m³, vid mätningarna på Rådhuset. De sista sex åren har halterna varit relativt stabila. Miljökvalitetsnorm Rådhuset Rosengård* 2 (årsmedelvärde) 2 2 1 (98-percentil dygn) 4 5 2 (98-percentil tim) 6 6 Observationer 98 % 75 % Max timvärde 36 15 Min timvärde <1 <1 Mätvärden av svaveldioxid från mätplatserna i Malmö i µg/m³. * Avser medelvärdet av två mätsträckor. 8 µg/m³ 7 6 5 4 3 2 Miljökvalitetsnorm 1 1972 1977 1982 1987 1992 1997 22 27 Svaveldioxidhalterna i Malmö som årsmedelvärden i µg/m³ (mätplats Rådhuset). 1 33 1 8 6 µg/m³ 392 34 4 Vägtrafik Övrig trafik Totalt 766 ton Industri o Energi Arbetsmaskiner o redskap Utsläpp av svaveldioxid i Malmö 27 i ton. 2 Jan Feb Mar Ap r Maj Jun Jul Aug Sep Okt No v Dec Månadsmedelhalterna av svaveldioxid under 27 i µg/m³ (mätplats Rådhuset). - 1 -
Kvävedioxid Kvävedioxid uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid, d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider. Den största källan till kväveoxider är trafiken, där kvävemonoxid utgör ca 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport. Under 27 uppmättes i genomsnitt ca 17 µg/m³ kvävedioxid som årsmedelvärde i taknivå, vilket är ca 45 % av gällande miljökvalitetsnorm. Halterna var som högst vid Dalaplan, där det uppmättes 25 μg/m 3 som årsmedelvärde. Sedan mitten av 8-talet har halterna halverats eller minskat med 2 µg/m³, vid mätningarna på Rådhuset. De senaste året har halterna minskat något. Observera att halterna i trafikerad gatumiljö är betydligt högre än redovisade taknivåhalter. Halterna i gatumiljö överskrider normen vid ett 1-tal platser (gaturum) i Malmö. Rapportering till Naturvårdsverket om detta har gjorts och som en konsekvens av överskridandena är att ett förslag till åtgärdsprogram har utformats av Länsstyrelsen. Tanken med åtgärdsprogrammet är att klargöra hur Malmö skall kunna minska halterna av luftföroreningar, så att normen inte överskrids. Miljökvalitetsnorm Dalaplan Rådhuset Rosengård* 4 25 17 16 (årsmedelvärde) 6 (98-percentil dygn) 9 (98-percentil tim) 49 35 38 62 47 51 Observationer 97 % 97 % 81 % Max timvärde 129 17 95 Min timvärde 1 2 2 Uppmätta kvävedioxidhalter från mätplatserna i Malmö i µg/m³. * Avser medelvärdet av två mätsträckor. 6 5 4 3 2 1 µg/m³ Dalaplan Rosengård Rådhuset i Malmö Gränsvärd e/ miljö kvalitetsno rm 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Kvävedioxidhalterna i Malmö som årsmedelvärden i µg/m³. - 11 -
Kvävedioxid 431 1237 3 μg/m 3 859 Totalt 3311 ton 784 Vägtrafik Övrig trafik Industri o Energi Arbetsmaskiner o redskap Utsläpp av kväveoxider (NO x ) i Malmö 27 i ton. Stadsdel Kvävedioxidhalt (µg/m³ ) Stadsdel Kvävedioxidhalt (µg/m³ ) Centrum 23 Kirseberg 21 Fosie 21 Oxie 15 Husie 16 Rosengård 21 Hyllie 19 Södra Innerstaden 23 Limhamn- 16 Västra Innerstaden 2 Bunkeflo Genomsnittliga kvävedioxidhalter i stadsdelarna i µg/m³. Beräknad halt är ett medelvärde av halterna för de olika stadsdelarna, som areella medelvärden. 2 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Rådhuset Dalaplan Aug Sep Okt Nov Dec Månadsmedelhalterna av kvävedioxid under 27 (Rådhuset och Dalaplan) Beräknade kvävedioxidhalter som årsmedelvärde i Malmö (µg/m 3 ). Halterna avser halter på ca 3 m nivå. Bakgrundshalten är ca 3 µg/m³ NO 2. Miljökvalitetsnormen är 4 µg/m³. - - 12 11 - -
Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant på grund av sitt uppkomstsätt. För att förtydliga vilket ozon som avses skrivs och sägs ibland marknära ozon, vilket avser det ozon som finns i marknivå, till skillnad från det ozon som finns ovanför troposfären, som kallas stratosfäriskt ozon. Det mesta av uppmätta halter har sitt ursprung från angränsande regioner. Malmös utsläpp av ozonbildande ämnen bildar i sin tur ozon i angränsande regioner. Halterna är som högst under sommaren, då solstrålningen är som störst. De lägsta halterna mäts under den solfattiga vintern. Under 27 uppmättes halter mellan 44 µg/m³ och 52 µg/m³ ozon som årsmedelvärde. På Dalaplan redovisades något lägre halter. Halterna var som högst i Rosengård, d.v.s. i ytterområdena av Malmö. Under året uppmättes de högsta halterna under våren och sommaren. EU:s direktiv för skydd av hälsa överskreds inte någon gång. Jämförs årets halter med mätvärdena med de senaste fem åren kan det konstateras att halterna har minskat. Sedan början av 9-talet har dock halterna ökat med ca 3 %. Tröskelvärden enligt EUdirektiv och miljömål 5* årsmedelvärde 12 (Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. Värdet får överskridas 25 gånger per år, som ett medelvärde under tre år) Dalaplan Rådhuset Rosengård 44 5 52** ggr ggr ggr** Observationer 1 % 98 % 96 % Min timvärde <1 <1 3 Max timvärde 124 19 11 Uppmätta ozonhalter från mätplatserna i Malmö i µg/m³. *Årsmedelvärdet är ingen norm eller EU-direktiv, utan detta värde finns med för jämförelsens skull. ** Medelvärde av två mätsträckor 7 6 µg/m³ 5 4 3 2 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månadsmedelhalterna av ozon under 27 i µg/m³ (mätplats Rådhuset). - - 1312 - -
Ozon 9 8 7 6 5 4 3 2 1 µg/m³ Dalaplan Rådhuset Rosengård 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 Ozonhalterna i Malmö som årsmedelvärden i µg/m³. 2 Antal överskridande 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 Antal överskridande av ozondelmål på 12 µg/m³ som glidande åttatimmarsmedelvärde, vid mätningar på Rådhuset. - - 1413 - -
Kolmonoxid Under 25 upphörde mätningar av kolmonoxid på Rådhuset. 27 påbörjades kolmonoxidmätningar vid Dalaplan. Trots trafikintensiv miljö är uppmätta halter låga jämfört med miljökvalitetsnormen. Detta beroende av att nästan alla bensindrivna fordon idag har katalytisk avgasrening. Under vintern 1994/95 gjordes mätning vid Södervärn och halterna översteg dåvarande gränsvärde. Mätning gjordes också vid Dalaplan under vintern 1999/2 med Mätvagn 4. Jämförs dagens halter från Dalaplan med tidigare mätningar har halterna sjunkit. I nedanstående figur redovisas två historiska mätningar för att visa den positiva utvecklingen av kolmonoxidhalterna i den urbana miljön. Miljökvalitetsnorm Dalaplan Glidande 8-timmarsvärde får vara maximalt 1 mg/m 3 1,9 Observationer 99 % Max timvärde 3,7 Min timvärde <1 Uppmätta kolmonoxidhalter från mätplatserna i Malmö 27 i mg/m³. 14 12 1 8 6 4 2 mg/m 3 Södervärn 1994/1995 Dalaplan 1999/2 Miljökvalitetsnorm 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Redovisning av två andra mätningar av kolmonoxid i urban miljö jämfört med helårmätning på Dalaplan under 27. Första mätningen är från Södervärn, andra mätningen är från Dalaplan. - 15 - - 14 -
Partiklar (PM1 och PM2,5) Partiklar (PM1 och PM2.5) uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Tidvis registrerades förhöjda halter, vilket orsakas främst av intransport från kontinenten. Under 27 var uppmätta partikelhalter i genomsnitt för PM1 17-21 µg/m³ och för PM2.5 ca 11 µg/m³. En nyhet för i år att numera mäts också PM1 vid Dalaplan. PM1-halterna var i storleksordningen lika höga som PM2.5-halterna. Jämförs PM1-halterna mot miljökvalitetsnormerna visar det sig att uppmätta halter är 5-7 % av miljökvalitetsnormerna. De högsta halterna mättes under vårvintern. Jämfört med tidigare år har halterna minskat något. I ett längre perspektiv är det dock svårare att finna någon tydlig trend. 4 (årsmedelvärde, miljökvalitetsnorm PM1) 5 (9- percentil dygn, miljökvalitetsnorm PM1) Dalaplan Rådhuset PM1 PM2.5* PM1 PM1 PM2.5* 21 11 11 17 11 31 16 19 24 19 Observationer 99 % 99 % 99 % 95 % 99 % Max timvärde 284 162 92 111 127 Min timvärde <1 <1 <1 1 <1 Uppmätta PM1- och PM2,5-halter från mätplatserna i Malmö i µg/m³. * Miljökvalitetsnorm saknas för PM.,5 och PM1. 25 2 15 1 5 µg/m³ 1996 1998 2 22 24 26 PM1 Rådhuset PM2,5 Rådhuset PM1 Dalaplan PM2.5 Dalaplan Uppmätta PM1- och PM2.5-halter från mätplatserna i Malmö i µg/m³. 35 3 25 2 15 1 5 µg/m³ Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månadsmedelhalterna av PM1 och PM2.5 under 27 i µg/m³. - 16 - - 15 - PM 1 Rådhuset PM 2.5 Rådhuset PM 1 Dalaplan PM 2.5 Dalaplan
Enskilda kolväten, VOC Utsläppen av kolväten sker främst från trafiken. Ett av flera samlingsnamn för olika typer av kolväten är VOC (volatile organic compounds = lättflyktiga organiska ämnen). Bland dessa ingår bl.a. bensen, toluen och p-xylen. Fr.o.m. 26 mäts kolvätena också med gaskromatograf i gatumiljö vid Dalaplan. Denna mätning ersätter kolvätemätningen vid Fosie, med DOAS-teknik. Ett flertal av de lätta kolvätena har kända toxiska effekter och bensen har cancerogena effekter. IMM (Institutet för miljömedicin) har tagit fram lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, baserat på livstidsexponering. Under 25 införde Naturvårdsverket en miljökvalitetsnorm för bensen på 5 µg/m³ som skall vara uppfylld senast 21-1-1. Bensenhalterna har under det senaste årtiondet minskat och idag är halterna i storleksordningen på 2 % av miljökvalitetsnormen. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 µg/m³ Miljökvalitetsnorm Lågriskni- 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Uppmätta bensenhalter i µg/m³ från DOAS-utrustningen i Fosie fr.o.m. 1994. Årsmedelvärdet baseras på värden från Fosie 1994 till 25. Fr.o.m. 26 redovisas bensen från Dalaplan. 135 979 8 269 Totalt 3919 ton 1141 Vägtrafik Övrig trafik Industri o Energi Arbetsmaskiner o redskap Övrigt Utsläpp av kolväten (VOC) i Malmö 27 i ton. Mätning från Dalaplan --17-16 -
Enskilda kolväten, VOC 6 5 µg/m³ 4 3 2 Bensen Toluen 1 : 2: 4: 6: 8: 1: 12: 14: 16: 18: 2: 22: Genomsnittlig dygnsprofil för bensen och toluen vid Dalaplan under 27 Bensen Toluen MP-xylen Lågrisknivåer 1,3 43 37 Miljökvalitetsnorm 5, Dalaplan,8 2,1,8 Observationer 88 % 88 % 88 % Max timvärde 22 15 32 Min timvärde <1 <1 <1 Uppmätta kolvätehalter från gatustationen Dalaplan i µg/m³. --18-17 -
Andra projekt Mätvagn 4 Mätningarna med Mätvagn 4 har under 27 gjorts på tre platser. Den första mätplatsen var mätvagnen placerad i Lund (Botulfsplatsen) på uppdrag av Lunds miljöförvaltning. Därefter har mätning gjorts vid Djäknegatan, vilken är uppföljning av tidigare mätning. Under årets sista månader gjorde en kort mätning av främst xylenhalter vid Kockums industrier i Västra Hamnen. Under 28 kommer mätningen vid Djäknegatan fortsätta, efter att trafikregleringar genomförts på Djäknegatan. Tungmetaller och PAH Med start under november påbörjas mätningar av halter av tungmetaller i luften, samt mätning av bens(a)pyren (en komponent i PAH-familjen) vid gatustationen Dalaplan. Enligt planerna kommer mätningen att pågå t.o.m. 1 maj 28. Mätningen görs på filter med dygnsprovtagare. Filtren analyseras av det norska forskningsinstitutet NILU och av det svenska forskningsinstitutet IVL. Skälet till mätningen är att fr.o.m. 28 är tungmetaller i luft och PAH inkluderat i miljökvalitetsnormsbegreppet. Förskolor Under hösten 27 och våren 28 genomförs ett projekt där ett 2-tal förskolor och skolor skall undersökas avseende bl.a. luftkvalitet. Mätning genomförs med passiva provtagare inomhus och utomhus. Andra undersökningar och studier kommer också att genomföras på de utvalda skolorna. Projektet är ett samarbete med Umeås och Lunds Universitet, där ett examensarbete skall genomföras. Slutrapport kommer att redovisas under 28. Kartering med passiva provtagare Under vintern 27/28 har mätning med passiva provtagare genomförts på ett 25 tal platser i Malmö. Mätningarna är ett led i att öka kvaliteten och förståelsen i hur luftkvaliteten är i Malmö, både där det är som värts och där halterna är som lägst. - 18 - -19-