Remiss: dnr 2018:1135 ansökan från Profilskolan Resurs AB

Från: Barn- och ungdomsnämnden Järfälla Till: BUF Ledningsgrupp Ärende: VB: Ärende [2018SC13782] från Servicecenter Datum: den 27 februari 2018 13:47:52 Bilagor: Ansökan 2018-1135.pdf Registreringsbevis 556924-7249 Profilskolan Resurs AB.docx Intresseundersökning Resursskola 2018-01-31.docx Årsredovisning Profilen förskolor AB.pdf 2018 Tjänsteanteckning 2018-02-14.docx Kommun & Politik _ Andra myndigheter _ Jag vill ha.pdf En till remiss från Skolinspektionen. Vänliga hälsningar Karin Lehnér Nämndsekreterare / Registrator Järfälla Kommun Barn- och ungdomsförvaltningen 08-580 286 76 www.jarfalla.se Frà n: Servicecenter Skickat: den 26 februari 2018 15:51 Till: Barn- och ungdomsnã mnden Jà rfã lla à mne: à rende [2018SC13782] frã n Servicecenter Hej, Här kommer ett ärende från Servicecenter. Ärendenummer: 2018SC13782 Innehåll Remiss: dnr 2018:1135 ansökan från Profilskolan Resurs AB Remiss Järfälla kommun

2018-02-26 1 (1) Dnr 31-2018:1135 Remiss från Skolinspektionen Profilskolan Resurs AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem vid Profilskolan Resurs i Järfälla kommun fr.o.m. läsåret 2019/20. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Lägeskommunens yttrande är ett viktigt underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i kommunen (kommunal verksamhet). Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över aktuell åldersgrupp ( 6-15 år) av elever i kommunen. Prognosen ska minst sträcka sig fem år framåt, men helst tio år. 1. En sammanställning över samtliga kommunala och fristående förskoleklasser, grundskolor och fritidshem i kommunen. Observera att det ska framgå vilka skolor som är fristående respektive kommunala. Av sammanställningen bör både årskurser och elevantal per årskurs i varje skola framgå. 2. En karta som tydligt visar placeringen av de kommunala och fristående grundskolorna i kommunen. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 18 april 2018. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans diarienummer 31-2018:1135 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer.

På Skolinspektionens vägnar Frida Welin Utredare Bilaga Ansökan från Profilskolan Resurs AB Kopia till Profilskolan Resurs AB Kundens förnamn: Kundens efternamn: Kundens adress: Kundens hemtelefonnummer: Kundens mobilnummer: Kundens e-post: frida.welin@skolinspektionen.se Med vänlig hälsning Stephanie Servicecenter Järfälla kommun 08-580 285 00 www.jarfalla.se Besöksadress: Riddarplatsen 5,

Jakobsberg Från: Frida Welin <Frida.Welin@skolinspektionen.se> Skickat: den 26 februari 2018 14:34 Till: jarfalla.kommun@jarfalla.se Ämne: Remiss: dnr 2018:1135 ansökan från Profilskolan Resurs AB Remiss Järfälla kommun 2018-02-26 1 (1) Dnr 31-2018:1135 Remiss från Skolinspektionen Profilskolan Resurs AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem vid Profilskolan Resurs i Järfälla kommun fr.o.m. läsåret 2019/20. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Lägeskommunens yttrande är ett viktigt underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i kommunen (kommunal verksamhet). Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över aktuell åldersgrupp ( 6-15 år) av elever i kommunen. Prognosen ska minst sträcka sig fem år framåt, men helst tio år. 2. En sammanställning över samtliga kommunala och fristående förskoleklasser, grundskolor och fritidshem i kommunen. Observera att det ska framgå vilka skolor som är fristående respektive kommunala. Av sammanställningen bör både årskurser och elevantal per årskurs i varje skola framgå. 3. En karta som tydligt visar placeringen av de kommunala och fristående grundskolorna i kommunen.

Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 18 april 2018. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans diarienummer 31-2018:1135i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Frida Welin Utredare Bilaga Ansökan från Profilskolan Resurs AB Kopia till Profilskolan Resurs AB

Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Ansökan avser Förskoleklass Fritidshem Grundskola Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2019 Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Järfälla kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Profilskolan Resurs AB Organisationsnummer/personnummer 556924 7249 Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Profilskolan Resurs 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Profilskolan Resurs AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer 556924 7249 Utdelningsadress Aktergatan 23 Postnummer 120 66 Ort Stockholm 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande

Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E postadress Mikael Hakola mikael.hakola@profilskolan.se Telefon arbetet 073 517 70 52 Mobil 073 517 7052 Fullmakt Lägg till bilaga 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. 2. Elevantal och elevprognos Ange de årskurser ansökan avser: 2.1 Årskurser F klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 2.2 Elevantal Ange planerat antal elever per skolform samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd. F klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Läsår 1 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 50 Läsår 2 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 100 Läsår 3 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 150 Fullt utbyggd verksamhet 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 200 2.3 elever i fritidshemmet Ange planerat antal elever samt årskurser på fritidshemmet för läsår 1 3 samt vid fullt utbyggd verksamhet. Fritidshemmet ska enligt 14 kap. 7 skollagen erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. elever Årskurser Läsår 1 25 F 6 Läsår 2 60 F 6 Läsår 3 90 F 6 Fullt utbyggd verksamhet 120 F 6 2.4 Läsår skolenheten är fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. Om fullt utbyggd verksamhet ligger längre fram än fem år, ange skäl till detta. 2022 2023

2.5 Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga förskoleklass eller grundskolans årskurs som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt årskurs hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.8 för likviditetsbudget samt 3.9 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Bolaget har registrerats men varit vilande i flera år. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per sökt skolform. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive skolform. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen Jag har beräknat beloppen på följande vis: Grundbeloppet har jag utgått ifrån Järfälla kommuns elevpeng för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Därefter har jag utgått ifrån Stockholms stads schablon gällande tilläggsbelopp. Jag har utgått ifrån beloppen C2X. Eftersom skolan är tänkt att vara en resursskola och jag kommer att begränsa antagningen av elever till att enbart anta elever i behov av särskilt stöd så har jag utgått ifrån att alla elever som kommer till skolan har speciella behov och har blivit beviljade tilläggsbelopp. Jag har varit i kontakt med kommunens handläggare i elevpengsfrågor.

3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar är att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Ägaren (100% av aktierna), Styrelseordförande, VD och rektor Mikael Hakola går in med minst 100 tkr så att verksamheten kommer igång. Bifogat intyg över att medel finns tillgängliga. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska följande framgå ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska följande framgå hur investeringar och etableringskostnader är beräknade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras när i tiden in och utbetalningarna kommer att uppstå. Skolan kommer att sätta igång två enheter Profilskolan Järfälla och Profilskolan Resurs. Inventarier finns i Profilskolan i Stockholm redan så det behövs inte göras några större investeringar. Ägare (100% av aktierna), styrelseordförande, VD och rektor Mikael Hakola kommer personligen att se till att det finns privata medel att tillgå så att skolorna kommer igång. 100' har avsatts av privata medel för att skolorna skall komma igång. 3.7 Likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget

för läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstart och i likviditetsbudget läsår 1. Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Likviditetsbudget läsår 1 Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag förskoleklass Kommunalt bidrag grundskola 369 369 3701 3701 Kommunalt bidrag fritidshem 1238 1238 Avgift fritidshem 180 180 Lån Lån 0 Aktieägartillskott/ ägartillskott Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel 0 Annan finansiering Annan finansiering 0 Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar 14335 14335 Summa inbetalningar 0 Summa inbetalningar 19823 19823 0 Utbetalningar innan skolstart Utbetalningar läsår 1 Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning Skolledning 720 720 Personal/lärare Lärare förskoleklass 772 772 Lärare grundskola 11580 11580 Personal fritidshem 2616 2616 Övrig personal 50 50 Administration Administration 50 50 Rekrytering Rekrytering 0 0 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Fortbildning 20 20 Lokalhyra Lokalhyra 500 500 Speciallokaler Speciallokaler 0 0 Möbler Möbler 100 100 Kontorsutrustning Kontorsutrustning 10 10 Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm 10 10 Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) 50 50 Datorer Datorer 50 50 Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering 0 Elevhälsa 2000 2000 Skolmåltider 263 263 Försäkringar Försäkringar 20 20 Studie och yrkesvägledning 20 20 Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar 667 667 Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar 0 Summa utbetalningar 19498 19498 Över/Underskott 0 Över/Underskott 325 325 3.8 Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan.

Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag förskoleklass 370 761 1568 Kommunalt bidrag grundskola 3701 7622 15702 Kommunalt bidrag fritidshem 1239 1276 2629 Avgift fritidshem 180 180 450 Övriga intäkter 14384 28712 53431 Summa intäkter 19874 38551 73780 Kostnader Personal Skolledning 720 1710 1761 Lärare förskoleklass 772 2332 4663 Lärare grundskola 11580 20045 40090 Personal fritidshem 2616 4524 9048 Övrig personal 50 500 550 Administration 50 50 515 Rekrytering 0 60 60 Fortbildning 20 120 150 Lokaler/Utrustning Lokalkostnad 500 2515 2590 Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier 10 150 175 Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt 50 210 420 Info och annonsering 0 25 50 Elevhälsa 2500 2300 4600 Skolmåltider 263 700 1829 Försäkringar 20 25 30 Studie och yrkesvägledning 20 100 150 Övriga kostnader 218 1682 4429 Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler 100 500 500 Datorer 50 200 100 Telefon, kopiator mm 10 150 175 Summa kostnader 19549 37898 71885 Vinst/förlust 325 653 1895 3.9 Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen är nystartat eller av annat skäl inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 3.10 Avgift fritidshemmet Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut ska vara skäliga. Om sökanden avser att ta ut avgift för eleverna i fritidshemmet ska följande framgå avgiftens storlek

hur den har beräknats (exempelvis kommunens maxtaxa). Avgiften för fritidshemmet är 922kr/mån i Järfälla kommun. Skolan har för avsikt att ta ut maxtaxa 922kr/mån. Jag räknar med att alla inte kommer att betala maxtaxa så jag har räknat på ett lägre antal elever och 9.000kr/år. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Sökanden kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Vid ett godkännande av enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 skollagen kommer Skolinspektionen enligt 26 kap. 9 a skollagen att genomföra en kontroll av den verksamhet som ska bedrivas innan utbildningen startar (etableringskontroll). Etableringskontrollen görs under maj juni samma år som utbildningen är tänkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Bland annat granskas skolans lokaler. Skolinspektionen tar ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten. Skolan kommer att finnas i närheten av Järfälla ishall. De lokalerna kommer att inrymma såväl klassrum, uppehållsrum som bibliotek och specialsalar. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Hem och konsumentkunskap Skolan kommer att ha egen hem och konsumetkunskapssal Idrott och hälsa Skolan kommer att ha tillgång till olika idrottshallar Naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi och teknik) Skolan kommer att ha egen sal för naturorienterande ämnen Slöjd Skolan kommer att ha egen trä och textilsal 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga funktion skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser tillförsäkra eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Skolan kommer att ha eget skolbibliotek. Skolan kommer utöver att ha elektroniskt bibliotek även att ha ett fysiskt bibliotek. Biblioteket kommer att innehålla litteratur som är avsedda för elever i åk F 9. Biblioteket skall inspirera till att vilja lära sig att läsa och att läsa vidare. Det kommer att finnas en person på skolan som kommer att ha huvudansvaret för bibliotekets litteratur, innehåll och verksamhet. Biblioteket skall vara ett ställe som inspirerar till att vilja lära sig att läsa från tidig ålder. Därför är det viktigt att innehållet är riktat till rätt målgrupp. Den ansvariga för biblioteket skall se till att sådan litteratur finns tillgänglig i såväl bokform som elektroniskt. När elever har lärt sig läsa kommer det att finnas litteratur som skall inspirera till vidare läsning. Läsning är ytterst viktigt för att utveckla ordförrådet och språket. Den ansvariga kommer också att se till att nya böcker presenteras och introduceras till elever. Detta kan göras på flera olika sätt. Bl.a. genom att den ansvariga presenterar verket i biblioteket eller gör det i klass. 5. Skolenhetens ledning och personal

5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i förskoleklassen och i grundskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva sådan undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på lärares utbildning enligt 2 kap. 13 och 17 22 skollagen. 5.3 Personal i fritidshemmet utbildning För undervisning i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Utöver lärare eller förskollärare får det i undervisningen i fritidshemmet finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas. Sökanden för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet enligt 2 kap. 14 skollagen. 5.4 lärare förskoleklass Ange beräknat antal lärare i förskoleklassen uttryckt i personer och antal heltidstjänster. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet personer heltidstjänster personer heltidstjänster personer heltidstjänster personer heltidstjänster 3 1.6 4 4 8 8 8 8 elever per lärare, läsår 1 3 elever per lärare, läsår 2 3 elever per lärare, läsår 3 2 elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 3 5.5 lärare grundskola Ange beräknat antal lärare i grundskolan uttryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet personer heltidstjänster personer heltidstjänster personer heltidstjänster personer heltidstjänster 24 24 36 36 72 72 72 72 elever per lärare, läsår 1 2 elever per lärare, läsår 2 3 elever per lärare, läsår 3 2 elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 3 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Det är tänkt så att F klassen skall bestå av 5 elever. Klassen skall ha en ansvarig lärare per klass. Det är beräknat ca två assistenter per klass. I grundskolan skall en klass bestå av fem elever. Klassen skall ha en ansvarig lärare och ca två assistenter per klass. Fritidshemmet skall ha en ansvarig per grupp och en assistent per grupp. Gruppen skall bestå av högst tio elever. 5.6 tjänster fritidshem Ange beräknat antal personal i fritidshemmet uttryckt i personer och antal tjänster. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet personer heltidstjänster personer heltidstjänster personer heltidstjänster personer heltidstjänster

6 5 8 8 16 16 16 16 elever per personal, läsår 1 5 elever per personal, läsår 2 8 elever per personal, läsår 3 6 elever per personal, fullt utbyggd verksamhet 8 5.7 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Med övrig personal avses lokalvårdare, vaktmästare och administrativ personal 6. Elevhälsa och studie och yrkesvägledning 6.1 Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsans kompetenser och funktion. Av beskrivningen ska framgå vilka personalkategorier som kommer att ingå i elevhälsan hur elevhälsans kompetenser ska arbeta förebyggande hur elevhälsans kompetenser ska arbeta hälsofrämjande hur samverkan ska ske dels mellan elevhälsans samtliga kompetenser och dels med övriga personalgrupper i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. följande personalkategorier kommer att ingå i elevhälsan. Psykolog, skolsköterska, läkare, speciallärare, kurator. Alla dessa kategorier är anställda av skolan. skolan har standardrutiner för förebyggande arbete i samarbete med elevhälsan. Detaljerna i dessa rutiner är mycket ofattande. I stora dragkan sägas att elevhälsan medverkar regelbundet vid personalmöte och vid det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan har regelbundna tillfällen under året där likabehandling, trivsel, skolmiljö, hälsa och liknande aspekter analyseras, utvärderas och planeras. Dessutom har elevhälsan egna möten en gång i månaden där förebyggande och hälsofrämjande arbete är del av den stående agendan. Det hälsofrämjande arbetet följer samma rutiner som det förebyggande (dvs analys, utvärdering och planering utförs under samma tidpunkter och möten). Skolsköterskan har självklart regelbundna möten med eleverna där hälsokontroller, vaccination osv genomförs. samarbete mellan de olika kompetenserna säkerställs i gemensamma möten både med övrig personal och elevhälsan enskilt. Under skolans regelbundna personalmöten (varje vecka) är elevhälsa en sående punkt på agendan. Här återkopplas med elevhälsan dels så att observerade problem kommuniceras med elevhälsan och dels genom att synpunkter och direktiv från elevhälsan delges övrig personal. 6.2 Studie och yrkesvägledning Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Redogörelsen ska avse samtliga årskurser som ansökan avser. SYV kommer att arbeta på så sätt att i de lägra årskurserna kommer arbetet att vara mest inriktat på studieteknik och hur man studerar men också information om olika arbeten. Vartefter eleverna blir äldre kommer SYV att handleda i olika yrken och studiemöjligheter. Hen kommer att vägleda elever hur de skall nå goda resultat för att kunna gå vidare till gymnasiet. Detta kommer att ske i klasser. SYV kommer också att ha mottagning så att elever kan komma enskilt och prata med SYV för personlig handledning. Det kan gälla studiehandledning och/eller studievägledning gällande gymnasieutbildning. 7. Elevens utveckling mot målen 7.1 Stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå när det är aktuellt med stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen hur stödformen extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen förhåller sig till särskilt stöd när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av ett sådant. Extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen genomförs när behov upptäcks. Det kan vara allt från att eleven riskerar att inte klara kunskapskraven till att eleven har behov av hjälp med till exempel

dysexi, koncentrationssvårigheter och annat. Behoven upptäcks på många olika sätt (skolan har exakta rutiner för detta). Exempelvis kan eleven eller vårdnadshavare själv uttrycka sådant behov; lärare kan upptäcka behov, elevhälsan eller skolsköterska kan upptäcka behov osv. Särskilt stöd genmförs om extra anpassningar inom ordinarie undervisning visar sig inte räcka till, eller om behov av särskilt stöd bedöms nödvändigt omedelbart. Behov av särskilt stöd utreds omedelbart om extra anpassningar visar sig inte leda till önskat resultat. Extra anpassningar utvärderas varje vecka som en del at den stående agendan på personalmötet. Extra anpassningar utvärderas även under elevhälsans månatliga möten och om elevhälsan bedömer att särskilt stöd behövs inleds utredning omedelbart. I samtliga fall där särskilt stöd utreds involveras elevhälsan. Elevhälsan bedömer vilka kompetenser som ska involveras. Elevhälsan är även involverad i att regelbundet utvärdera resultatet av sådant särskilt stöd och vid behov revidera åtgärderna. Åtgärdsprogram utarbetas alltid när det finns risk att eleven inte uppnår målen i undervisningen och extra anpassningar inte varit tillräckliga. Elevhälsan involveras alltid i utarbetandet av ÅP. Stockholms stads formulär för ÅP används som mall, och i detta ingår att relevanta utredningar genomförs. Elevhälsan avgör vad som behövs. Ibland kan det vara alla fyra (pedagogisk, social, psykologisk och medicinsk). I åtgärdsprogrammet framgår vad problematiken är, vilka åtgärder som ska vidtas, vem som medverkat i utarbetandet av ÅP, information om överklagande, hur uppföljning ska ske och när, medverkande av vårdnadshavare (om eleven inte är myndig) samt underskrifter. 8. Kvalitet och inflytande 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet hur skolenhetens resultat följs upp i förhållande till kunskapsresultat, trygghet och studiero samt andra nationella mål vilka som ges möjlighet att delta i arbetet med kartläggning, analys och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan har omfattande rutiner utarbetade för det systematiska kvalitetsarbetet. Några av huvudpunkterna följer. Rektor och huvudman har ett nära samarbete i det systematiska kvalitetsarbetet. Ansvarsmässigt är rektor den som ansvarar för det operative, medan huvudmannen har det övergripande ansvaret för skolan som helhet och att det finns organisation of förutsättningar för att säkerställa kvalitet i alla enheter och nivåer. Skolan har ett "årshjul" med olika kvalitetsverksamheter av mer eller mindre stor omfattning. Detta kvalitetsarbete har utformats i samarbete med en konsult från Skolverket. De huvudsakliga tillfällena är vid terminsslut HT och VT samt efter utvecklingssamtalen under respektive termin. Vid terminsslut används BRUK som mall för att försäkra att alla aspecter tas med. Infrmation samlas in från lärare, EHT, vårdnadshavare och elever. Alla dessa grupper är även delaktiga i utvärderingen och planering av ny period. Kunskapsresultat, trygghet och studiero är stående punkter vid personalmöte varje vecka, vid månatliga EHT, elevråd, klassråd ovh förldramöten. Formell undersökning av trivsel och studiero genomfrs i samband med utvecklingssamtal varje termin. Delaktiga i kartläggning, analys och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet är huvudman, rektor, övrig personal, EHT, vårdnadshavare, elevråd och klassråd smat övrig information som insamlas. Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. 8.2 Rutiner för klagomål Av beskrivningen ska framgå sökanden kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. Det finns flera kanaler för att ta emot och utreda klagomål. Det kan ske via mail, telefon, "brevlåda" vid huvudman/rektors kontor, via mentorer, via elevråd, under utvecklingssamtal mm. Samtliga klagomål utreds. Beroende på klagomålets innehål utreder rektor eller lämplig person som ärendet delegerats till. Även huvudman informeras och kan vid behov själv leda utredningen. Vårdnadshavare informeras om dessa rutiner vid föräldramöten och vid intervju i samband med elevens antagande i skolan. Det står även skrivet i föräldrahandboken. Elever informeras i elevhandboken samt vid möten i samband med start i skolan. 8.3 Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. Eleverna har många kanaler för att utöva inflytande över sin undervisning. Några exempel följer:

elevråd klassråd genomgångar med lärare och mentorer till exempel vid planerande av uppgifter och innehåll/utformning av undervisningen utveckingssamtal enkäter (trygghetsenkät, trivselenkät till exempel) direktkommunikation genmon mail, telefon, samtal med mentorer, rektor, EHT och övrig personal kommunikation via vårdnadshavare anonym förslag och klagomålsbrevlåda hos rektor 9. Åtgärder mot kränkande behandling 9.1 Målinriktat arbete Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå främjande och förebyggande åtgärder hur sökanden ska arbeta för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling. Vid slutet av varje termin utvärderas trivsel, trygghet och studiero. En allmän analys av stämningen och den psykosociala mijön i skolan görs. Information samlas in från elever, vårdnadshavare och lärare samt övrig personal och EHT. Denna information ligger till grund för planering av kommande termin. Beroende på vad analysen visar kan det specifika arbetet med motverkande av kränkande behandling avriera något. Generellt finns som regel följande punkter med: Främjande: gruppaktiviteter med eleverna (til exempel utflykt), gemensamma diskussioner om ämnet, integration i undervisningen med teman som berör kränkande behandling, jämlikhet, respekt och trivsel. förebyggande. Regelbundna enkäter för att tidigt upptäcka alla tendenser åt ett negativt håll. Temat kränkande behandling (och trivsel) är alltid med som en stående punkt i agendan till persnoalmöten, EHT, föräldramöten, elevråd, klassråd, utvecklingssamtal. Elevhandboken och fräldrahandboken går noggrant igenom vår nolltolernas poicy och hur alla avvikelser beivras. vi har många kanaler som trakasserier och kränkande behandling kan upptäckas på. Direkts rapporter från elever eller vårdnadshavare (telefon, mail, skriftligt, direktkontakt eller anonymt i rektors brevlåda). Regelbundna trivselenkäter, elevråd, klassråd, diskussioner i personalmöten öch föräldramöten, stående punkt under utvecklingssamtal, rapporter från EHT. elever är delaktiga i många aspekter av arbetet. De är en källa till rapporter om avvikelser, de kan ge förslag till åtgärder, de ger sina synpunkter på planering innan den genomförs. Aktiviteter kan vara gruppaktiviteter (prata i cirkel, gemensamma utflykter och projekt, osv.) 9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå lärarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. Alla i skolan: personal, lärare, elever ska anmäla kränkande behandling. Lärare eller annan personal som blivit varse någon form av kränkande behandling anmäler detta omedelbart till rektor. Rektor genomför utredning och vidtar lämpliga åtgärder. Huvudman ser till att dessa rutiner finns på plats och upprätthålls. Han granskar även ärenden för att försäkra att de utretts och åtgärdats på ett korrekt sätt. Det finns många kanaler som kränkande behandling kan anmälas på. Direkt till rektor eller lärare via mail, telefon, skriftligt eller verbalt. I rektors brevlåda. Under elevråd och klassråd. I trivselenkäter och under utvecklingssamtal. 9.3 Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen. Värdegrundsfrågor tas upp i ett flertal olika former. Det är ett stående tema för samtliga personalmöten, elevrådsmöten, föräldramöten och under det systematiska kvalitetsarbetet. I planering för de olika ämnena vävs diskussioner och teman rörande värdegrund in i undervisningen. Det kan till exempel vara genusperspektivet i samhällskunskap och historia och även till exempel sex och samlevnad i biologi. Om större avvikelser kommit fram kan värdegrund tas upp i gemensamma möten och diskussioner osv.

Besvaras endast om ansökan avser förskoleklass. 10. Förskoleklass 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i förskoleklassen kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå arbetssätt och arbetsformer, ge exempel på hur man ska arbeta med språk, matematik, motorisk utveckling och social gemenskap hur förskoleklassen ska samverka med grundskolan (om skolenheten omfattar grundskola). Förskoleklassen är en förberedelse inför åk 1 och framåt. Skolan vill att eleverna skall vara väl förberedda när de kommer till åk 1. Därför är det synnerligen viktigt att förskoleklassen och skolan samarbetar. Det skall vara ett naturligt steg att börja i åk 1 efter förskoleklassen. Lärare i förskoleklassen kommer att arbeta väldigt nära personal i åk 1 3. Elever i förskoleklassen kommer att stifta bekantskap med åk 1 3 på bl.a. festligheter friluftsdagar, gemensamma temadagar, via fritidsaktiviteter o.s.v. Verksamheten i förskoleklassen kommer att utgå från elevernas naturliga nyfikenhet, tidigare erfarenheter, förutsättningar och behov. Genom att arbeta tematiskt och ämnesövergripande utvecklas elevernas förmåga att förstå och se samband. Skolan kommer att använda ett varierat arbetssätt för att ge möjlighet att lära på olika sätt. Leken är ett viktigt redskap i elevernas lärande och ges därför stort utrymme i verksamheten. Fundamentalt i förskoleklassens verksamhet är inkludering av alla elever i verksamheten och i skolans värdegrund som vilar på LGR11. Skolan kommer att dokumentera alla elevers utveckling för att snabbt kunna följa upp ifall något verkar avvika från den normala utvecklingen. Ifall avvikelse sker kopplas elevens vårdnadshavare och elevhälsan in. Skolan utgår från LGR11 och beskriver arbetssätt nedan inom områdena språk, matematik, motorisk utveckling och social gemenskap. Skolan kommer att arbeta med språk på följande sätt: Genom att tala, lyssna, argumentera och återberätta i olika situationer utvecklar elever sitt språk. Det är viktigt att elever får utvecklas individuellt och att varje elevs språkutveckling skall vara anpassad till den nivå eleven befinner sig på för att kunna utvecklas vidare. Det är väldigt viktigt att alla elever kommer till tals och blir hörda och sedda. Skolan anser detta vara en av hörnstenarna såväl i språkutvecklingen som i att bli sedda och hörda som person men även som social utveckling och demokratisk fostran. Genom högläsning, sång, rim och ramsor utvecklas språket. Skolan kommer att använda sig av det i speciellt samlingar och i leken. Att utveckla finmotoriken är viktigt för att språket också skall utvecklas. Skolan kommer att använda sig av att bl.a. rita, måla, pyssla, skriva. Vidare så att eleverna förstår samban mellan bokstäver och ljud. Skolan kommer att använda sig av bla.a. ovanstående i den dagliga leken. Skolan vill betona leken u språkutvecklingen så att lustan att lära och den spontana nyfikenheten bibehålls hos eleverna. Skolan kommer att arbeta med matematik på följande sätt: Genom att använda sig av vardagsmatematiken omkring oss så att det blir en naturlig del av vardagen såväl i lek som i samlingar. Genom att samtala och reflektera kringgrundläggande matematiska begrepp i vardagen utvecklas inte enbart det matematiska tänkandet utan även språket. Eleverna kommer också att arbeta med laborativt arbete för att konkretisera och utveckla elevernas matematiska tänkande. Detta kan ske genom lek, pyssel, målande och ritande samt genom skrift. Viktigt är att ta fram mångfalden av sätt att tänka på. Det i sin tur utvecklar förutom matematiken elevernas abstrakta tänkande som sociala förmåga och språk. Skolan kommer att arbeta med motorisk utveckling bl.a. på följande sätt: En av skolans hörnstenar är idrott och rörelse. Skolan kommer dagligen att arbeta med motorisk utveckling. Det som är det fundamentala i motorisk utveckling är leken. Såväl grov som finmotorisk utveckling kommer att vara dagliga naturliga inslag i alla aktiviteter. Skolan kommer att utgå från elevernas naturliga rörelseglädje. Skolan kommer att arbeta med motorisk utveckling såväl inomhus som utomhus. Skolan kommer vidare att genom lek och samarbetsträningar också arbeta med motorisk utveckling. Det naturliga när det gäller finmotorik är målande, skrivande och pysslande. Skolan kommer att arbeta med social gemenskap på följande sätt: Skolan kommer att arbeta med att eleverna i sitt dagliga arbete får intryck och möjligheter att uttrycka sig och diskutera etiska ställningstaganden. En självklarhet i skolan kommer att vara alla människors lika värde och att alla är inkluderade i verksamheten. Alla elever och föräldrar skall känna att de är en del av verksamheten. Allt utanförskap och segregation kommer att motarbetas i det dagliga arbetet. Detta kan t.ex. arbetas med i leken så att alla är inkluderade, via samtal, teman i samlingar, teman på lektionerna o.s.v. Genom demokratiska värderingar som omsätts i praktiken och är på elevernas nivå så att eleverna kan relatera till personliga erfarenheter utvecklas det demokratiska tänkadet. Eleverna måste få känna att de kan påverka. Elevråd i förskolan är ett naturligt forum för hur grunden till demokratiskt tänkande läggs. Ovanstående skall genomsyra all verksamhet på skolan! Arbeta i små klasser Skolan kommer att ha små undervisningsgrupper eftersom skolan enbart kommer att ta emot elever i behov av särskilt stöd. 10.2 Omfattning Förskoleklassen kommer att omfatta minst 525 timmar per läsår enligt 9 kap. 7 skollagen. 10.3 Information till vårdnadshavare Vårdnadshavare till elever i förskoleklassen kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje läsår enligt 9 kap. 11 skollagen.

10.4 Mottagande till förskoleklass Huvudregeln är att fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Detta innebär att skolan ska vara öppen för alla och i mån av plats ta emot alla sökande som har rätt till utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i förskoleklassen enligt 9 kap. 17 skollagen. Mottagande i förskoleklassen kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Redogör närmare för vilka elever som avses. Skolan kommer att begränsa mottagande i förskoleklassen till elever som är i behov av särskilt stöd. Det är tänkt att endast elever med olika behov och diagnoser, som följer grundskolans läroplan, skall beredas plats i skolan. Det kan vara fråga om elever med dyslexi, inlärningsproblematik, koncentrationssvårigheter, skoltrötthet, hemmasittare, neuropsykiatriska diagnoser o.dyl. Skolan kommer att begränsa mottagandet i förskoleklass så att endast elever som har rätt till grundbelopp och tilläggsbelopp enligt 37 10 kap. Skollagen (2010:800) kommer att beredas plats i skolan. 10.5 Urval Om det inte finns plats för alla sökande vid skolenheten ska urval göras på de grunder Skolinspektionen godkänner. De urvalsgrunder som Skolinspektionen tidigare har bedömt som godtagbara är syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum, förtur för elever som t.ex. har erfarenhet av en viss pedagogik (t.ex. Waldorf eller montessori) eller för elever som har gått i sökandens förskola eller förskoleklass. Skolinspektionens ställningstagande avseende urvalsgrunder https://www.skolinspektionen.se/sv/rad och vagledning/stallningstaganden/urvalsgrunder for friskolor/ Sökanden avser att tillämpa de urvalsgrunder till förskoleklassen som Skolinspektionen godkänt enligt 9 kap. 18 skollagen. Om sökanden avser att tillämpa en annan urvalsgrund än de Skolinspektionen tidigare har godkänt, ange vilken urvalsgrund sökanden vill tillämpa och skälet till urvalsgrunden. 11. Grundskola Besvaras endast om ansökan avser grundskola. 11.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i grundskolan kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur undervisningen kommer att organiseras vilka arbetsformer som kommer att karakterisera utbildningen. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet, dvs. skolenheten har ett lågt elevantal, beskriv hur sökanden med det sökta antalet elever ska kunna bedriva en verksamhet långsiktigt och med god kvalitet. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet till flexibla studiegrupper och till social fostran i olika grupperingar. Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en långsiktig skolverksamhet av god kvalitet. Av redogörelsen kring mindre skolenhet ska det framgå hur sökanden avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade elevantalet ska kunna anställa behörig personal för samtliga grundskolans ämnen kommer att organisera undervisningen för att eleverna ska kunna nå målen i läroplanen avser att leva upp till kravet på att eleverna ges möjlighet till flexibla studiegrupper och till social fostran i olika grupperingar. Grundidén med skolan är att arbeta med en helhetssyn där eleven utvecklas inom speciellt två områden: 1. Akademiskt. Kunskapsutveckling. Skolan fokuserar från tidig ålder på läsförståelse och studieteknik samt arbete med att uppnå stor förtrogenhet och säkerhet inom respektive ämnen. 2. Gemenskap och samverkan. Då skolan geografiskt ligger i ett område där många ungdomar lever helt eller delvis i utanförskap arbetar skolan inte bara med aktiviteter under skoltid utan även resten av dagen. Idrottsaktiviteter och annat där både föräldrar och barn kan vara med bidrar till en starkare samhällsgemenskap där barn från olika grupper t.ex. är med i samma lag eller studiegrupp. Det är synnerligen viktigt att alla som har med skolan att göra är inkluderade i verksamheten och känner att de är en del av verksamheten. Undervisningen organiseras med möjlighet till individuell anpassning. Traditionell katederundervisning med genomgångar; eget arbete och självstudier med lärarhjälp; projekt och laborationer. Kort sagt skall hela spektret av tillgängliga undervisningsmetoder användas och anpassas till individens behov. Skolan har ingen särskild pedagogik s.s. Waldorf eller Montessori. Skolan följer evidensbaserad didaktik t.ex. baserad på forskning av John Hattie m.fl. och försöker ständigt utveckla och förkovra sig med fortbildning och nya kunskaper. Skolan kommer att lägga stor vikt på att eleverna uppnår en hög nivå av läsförståelse och god studieteknik. Erfarenheten visar att en gemensam nämnare för elever som uppvisar

"studietrötthet" och/eller har haft svårt att uppnå kunskapsmålen i senare årskurser är låg läsförståelse och dålig studieteknik sedan tidigare. Skolan har sett att ifall man lyckas reparera de bristerna i tid så klarar eleverna målen och får tillbaka lusten att lära. Ju tidigare detta görs desto bättre resultat. Rent fysiskt sker utbildningen i traditionella klassrumsmiljöer, vare sig det handlar om katederundervisning eller lärarledda självstudier. Skolan satsar på att ha stödresurser tillgängliga så att eleverna får hjälp i tid. 11.2 Timplan Ange undervisningstid i timmar om 60 minuter per ämne för de årskurser ansökan avser. Timplan för grundskolan enligt bilaga 1 i skollagen. Timplan för den sökta grundskolans årskurser timmar som reducerats till förmån för skolans val Bild 230 Bild 184 46 Hem och konsumentkunskap 118 Hem och konsumentkunskap 118 0 Idrott och hälsa 500 Idrott och hälsa 500 0 Musik 230 Musik 184 46 Slöjd 330 Slöjd 264 66 Svenska/svenska som andraspråk 1490 Svenska/svenska som andraspråk 1490 Engelska 480 Engelska 480 Matematik 1125 Matematik 1125 Historia Historia Geografi Geografi 885 708 117 Religionskunskap Religionskunskap Samhällskunskap Samhällskunskap Biologi Biologi Fysik Fysik 800 640 160 Kemi Kemi Teknik Teknik Språkval 320 Språkval 256 64 Elevens val 382 Elevens val 382 0 Skolans val 600 Skolans val 600 Totalt garanterat antal timmar 6890 Totalt garanterat antal timmar 6931 499 11.3 Språkval, elevens val och skolans val Sökanden kommer enligt 10 kap. 4 skollagen samt 9 kap. 5 skolförordningen att erbjuda elever minst två av språken franska, spanska och tyska. Sökanden kommer enligt 10 kap. 4 skollagen samt 9 kap. 8 skolförordningen att erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Sökanden kommer enligt 10 kap. 4 skollagen samt 9 kap. 9 skolförordningen att använda skolans val för undervisning i ett eller fler ämnen. Om sökanden avser att erbjuda skolans val, ange vilka ämnen skolans val ska omfatta. 11.4 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner (IUP) årskurs 1 5 Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med individuella utvecklingsplaner (IUP) för årskurs 1 5 samt hur elever och vårdnadshavare informeras om elevernas kunskapsutveckling. Av beskrivningen ska framgå vad de individuella utvecklingsplanerna kommer att innehålla hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsutveckling. De skriftliga individuella utvecklingsplanerna för åk 1 5 kommer att skrivas en gång per läsår och utvecklingssamtal kommer att genomföras minst en gång per termin. Skolan ser det som önskvärt att ha betydligt tätare kontakt med hemmet. Utgångspunkten i IUP har varit Skolverkets allmänna råd med kommentarer Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

Skolarbetet i dessa tidiga årskurser kommer att vara indelat i tydliga avsnitt och återkoppling kommer att ske med elever och vårdnadshavare angående varje sådant avsnitt. Elevens utveckling kopplas då till de centrala innehållet och kunskapskraven (Schoolsoft har dessutom en funktion som tydliggör sådana kopplingar). Vid dessa regelbundna skriftliga och muntliga återkopplingar sätter skolan stor vikt vid formativa bedömningar och att skolan å sin sida lyssnar på och lär sig mer om elevens behov och vårdnadshavarnas syn på utvecklingen. De individuella utvecklingsplanerna kommer att baseras på synpunkter från lärare, elev och vårdnadshavare. Gemensamt kommer man fram till vad var och en kan göra för att hjälpa eleven framåt och förbättra resultat. Speciellt viktigt är att skolan får återkoppling om hur undervisningen på bästa sätt kan anpassas efter elevens behov.förutom specifika åtgärder kommer planen även att specificera hur kolan följer upp genomförandet. Elevernas kunskapsutveckling följs upp på många olika sätt. Resultat på skriftliga och muntliga prov, aktiviteter på lektionerna, samtal med elev och vårdnadshavare, klassmöten (där situationen på gruppnivå utvärderas), enskilda samtal med elev mm. Allt detta kopplas till det centrala innehållet och kunskapskrav. Förutom att följa upp de specifika kraven i de olika ämnena kommer skolan också specifikt att följa upp elevens utveckling i studieteknik, läsförståelse och social utveckling. Skolenheten arbetar för att eleverna skall komma så långt som möjligt i kunskapsutvecklingen. Detta sker på många olika sätt. Centralt är att skolan tidigt upptäcker eventuella svårigheter och åtgärdar de. Skolan fokuserar mycket på studieteknik och läskunnighet. Skolan gör snabbt extra anpassningar om så behövs (samordnat med vårdnadshavare och elev) och vid allvarligare problemsituationer är det viktigt att skolan involverar elevhälsan och gör grundliga utredningar för att hitta orsakerna till problemen och att skolan sedan följer upp med den hjälp som behövs (t.ex. psykolog, kurator, läkare, speciallärare o.s.v.). å Skolan kommer också att göra regelbundna utvärderingar och kvalitetsarbete som skola på individnivå, gruppnivå och enhetsnivå. Därvid analyserar skolan skolans verksamhet och ser hur den kan förbättra skolans resultat. En stor sådan utvärdering sker minst en gång per termin och mindre aktiviteter sker varje vecka vid personalmöten där kunskapsutveckling och elever i behov av särskilt stöd eller som har problem är stående punkter på agendan. Elevhälsoteamet (EHT) har regelbundna månatliga möten och där kan (förutom individuella problem hos elever) frågor om hur skolan kan förbättra sitt arbete tas upp. Elever och vårdnadshavare får information om elevens kunskapsutveckling genom flera kanaler: * Resultatrapportering på Schoolsoft (alla uppgifter och ofta även återkoppling från enskilda lektioner). * Utvecklingssamtal minst en gång per termin (enligt ovanstående beskrivning) * Regelbunden mailkontakt med hemmet * Genomgångar i grupp och enskilt med elever om hur det ligger till eller till exempel hur en uppgift har gått * Samtal med lärare och/eller EHT personal efter behov. Dessa sker så snart skolan upptäcker ett behov av detta. 11.5 Utvecklingssamtal och kunskapsutveckling årskurs 6 9 Beskriv hur skolenheten kommer att informera elever och vårdnadshavare om elevernas kunskapsutveckling för årskurs 6 9. Av beskrivningen ska framgå hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsutveckling. Utgångspunkten har varit Skolverkets allmänna råd med kommentarer Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen.utvecklingssamtal kommer att genomföras en gång per termin i årskurs 6 9. De individuella utvecklingsplanerna kommer att baseras på synpunkter från lärare, elev och vårdnadshavare. Gemensamt kommer skolan fram till vad var och en kan göra för att hjälpa eleven framåt och förbättra resultaten. Speciellt viktigt är att skolan får återkoppling om hur undervisningen på bästa sätt kan anpassas efter elevens behov. Förutom specifika åtgärder kommer planen även att specificera hur skolan följer genomförandet. Elevernas kunskapsutveckling följs upp på många olika sätt. Resultat på skriftliga och muntliga prov, aktiviteter på lektionerna, samtal med elev och vårdnadshavare, klassmöten (där situationen på gruppnivå utvärderas), enskilda samtal med elev mm. Allt detta kopplas till det centrala innehållet och kunskapskraven. Förutom att följa upp de specifika kraven i de olika ämnena kommer skolan också specifikt att följa upp elevens utveckling i studieteknik, läsförståelse och social utveckling. Skolan arbetar för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Detta sker på många olika sätt. Centralt är att skolan tidigt upptäcker eventuella svårigheter och åtgärdar de. Skolan fokuserar mycket på studieteknik och läskunnighet. Skolan gör snabbt anpassningar om så behövs (samordnat med vårdnadshavarna och eleven) och vid allvarligare problemsituationer är det viktigt att skolan involverar elevhälsan och gör grundliga utredningar för att hitta orsakerna till problemen och att skolan sedan förljer upp den hjälp som kanske behövs (t.ex. psykolog, kurator, läkare, speciallärare o.s.v.) Skolan kommer också att göra regelbundna utvärderingar och kvalitetsarbete som skola på individnivå, gruppnivå och enhetsnivå. Därvid analyserar skolan skolans verksamhet och ser hur den kan förbättra sina resultat. En stor sådan utvärdering sker minst en gång per termin och mindre aktiviteter sker varje vecka vid personalmöten där kunskapsutveckling och elever i behov av särskilt stöd eller som har problem är stående punkter på agendan. EHT har regelbundna månatliga möten, och där kan (förutom individuella problem hos elever) frågor om hur skolan kan förbättra sitt arbete tas upp. Elever och vårdnadshavare får information om elevens kunskapsutveckling via flera kanaler: Resultatrapportering via skolans interna nätverk (alla uppgifter och ofta även återkoppling från enskilda lektioner). Detta är skolans viktigaste verktyg för att regelbundet informera elever och vårdnadshavare om elevens utveckling. Utvecklingssamtal minst en gång per termin Regelbunden mailkontakt med hemmet Genomgångar i grupp och enskilt med elever om hur de ligger till eller t. ex. hur en uppgift har gått Samtal med lärare och/eller EHT personal efter behov. Dessa sker så snart skolan upptäcker ett behov av detta

11.6 Mottagande till grundskolan Huvudregeln är att en grundskola ska vara öppen för alla som har rätt till utbildning i grundskolan. Detta innebär att skolan ska vara öppen för alla och i mån av plats ta emot alla sökande som har rätt till utbildning i grundskolan. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i grundskolan enligt 10 kap. 35 skollagen. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 10 kap. 35 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Skolan kommer att begränsa mottagande i grundskolan till elever som är i behov av särskilt stöd. Det är tänkt att endast elever med olika behov och diagnoser som följer grundskolans läroplan skall beredas plats i skolan. Det kan vara fråga om elever med dyslexi, dyskalkyli, inlärningsproblematik, koncentrationssvårigheter, skoltrötthet, hemmasittare, neuropsykiatriska diagnoser o.dyl som är i behov av särskilt stöd. Skolan kommer att begränsa mottagandet i skolan så att endast elever som har rätt till grundbelopp och tilläggsbelopp enligt 37 10 kap. Skollagen (2010:800) kommer att beredas plats i skolan. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 10 kap. 35 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Skolan kommer att begränsa mottagande i grundskolan till elever som är i behov av särskilt stöd. Det är tänkt att endast elever med olika behov och diagnoser som följer grundskolans läroplan skall beredas plats i skolan. Det kan vara fråga om elever med dyslexi, dyskalkyli, inlärningsproblematik, koncentrationssvårigheter, skoltrötthet, hemmasittare, neuropsykiatriska diagnoser o.dyl. Skolan kommer att begränsa mottagandet i skolan så att endast elever som har rätt till grundbelopp och tilläggsbelopp enligt 37 10 kap. Skollagen (2010:800) kommer att beredas plats i skolan. 11.7 Urval Om det inte finns plats för alla sökande vid skolenheten ska urval göras på de grunder Skolinspektionen godkänner. De urvalsgrunder som Skolinspektionen tidigare har bedömt som godtagbara är syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum, förtur för elever som t.ex. har erfarenhet av en viss pedagogik (t.ex. Waldorf eller montessori) eller för elever som har gått i sökandens förskola eller förskoleklass. Skolinspektionens ställningstagande avseende urvalsgrunder https://www.skolinspektionen.se/sv/rad och vagledning/stallningstaganden/urvalsgrunder for friskolor/ Sökanden avser att tillämpa de urvalsgrunder till grundskolan som Skolinspektionen godkänt enligt 10 kap. 36 skollagen. Om sökanden avser att tillämpa en annan urvalsgrund än de Skolinspektionen tidigare har godkänt, ange vilken urvalsgrund sökanden vill tillämpa och skälet till urvalsgrunden. 11.8 Lovskola De nya bestämmelserna om lovskola 1 kap. 1 och 10 kap. 3, 23, 23 a f skollagen träder i kraft den 1 augusti 2018. Sökanden kommer att erbjuda lovskola till berörda elever som har avslutat årskurs 8 och 9 om inte annat följer av bestämmelserna. Besvaras endast om ansökan avser fritidshem. 12. Fritidshem 12.1 Öppettider Sökanden kommer enligt 14 kap. 5 och 8 skollagen att erbjuda eleverna fritidshem den del av dagen då eleverna inte går i förskoleklass eller grundskola och under lov. Hänsyn kommer även tas till vårdnadshavares förvärvsarbete eller studier eller till om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 12.2 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i fritidshemmet kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur verksamheten kommer att anpassas till elevens behov, förutsättningar och erfarenheter hur eleverna kommer att få inflytande och delaktighet över utformningen av verksamheten. Fritidsverksamheten kommer att anpassas till elevernas behov, förutsättningar och erfarenheter. En

synnerligen viktig del i hela fritidsverksamheten är fostran gällande demokrati, påverkansmöjligheter och inkludering. Det är meningen att varje fritidsgrupp skall ha ett gruppråd som skall samlas i ett fritidsråd som skall utse en fritidsstyrelse. Fritidsstyrelsen skall i sin tur sammanträda och ge sin syn på verksamheten. Fritidsstyrelsen skall ge sin syn på verksamheten till ledningen för fritidshemmet som i sin tur skall se till att elevernas röster blir hörda och att elevernas önskemål uppfylls så långt det är möjligt och rimliga att genomföra. Detta är en av hörnstenarna i att känna gemenskap och att känna att man är en del av verksamheten samt att det finns ett fungerande demokratiskt forum. Eleverna skall med stigande ålder och erfarenhet få känna allt större ansvar och större möjlighet till att påverka beslut som rör verksamheten. Det är synnerligen viktigt att eleverna får känna på hur demokrati fungerar i praktiken det behöver även elevernas föräldrar som också skall ha ett ett föräldraråd på fritidshemmet. Föräldrarnas syn på verksamheten är väldigt viktig och deras röst måste bli hörda också. Föräldrarådet för fritidshemmet skall sammanträda och styrelse för föräldrarådet skall utses. Styrelsen skall framföra föräldrarnas åsikter till ledningen för fritidshemmet. Ledningen skall efter att ha hört fritidsstyrelsen för elever och föräldrarådet för fritidshemmet aktivt kommunicera beslut rörande verksamheten till alla berörda i fritidsverksamheten. Verksamheten skall utvärderas av såväl ledningen för fritidshemmet, fritidsstyrelsen och föräldrarådet för fritidshemmet minst en gång per termin. Vid vårterminens slut skall en årsomfattande utvärdering ske. Verksamheten skall dokumenteras som en del av det systematiska kvalitetsarbetet.. Verksamheten kommer att vara ledd och strukturerad av behörig personal. Eftersom skolan kommer att ha inriktning på idrott och hälsa, bild, musik, slöjd, hem. och konsumentkunskap, naturvetenskapliga ämnen och samhällsorienterande ämnen så kommer stor del av verksamheten i fritidshemmet att behandla ovannämnda ämnen. Genom demokratiska processer tas fram vad gruppen kommer att ha fokus på. När det gäller de yngre eleverna kommer verksamheten att fokusera på olika pröva på aktiviteter. Den slutliga versionen av verksamhetsplanen kommer att tas efter att fritidsstyrelsen och föräldrarådet har hörts. På fritidshemmet kommer det också finnas möjlighet till att läsa och göra läxor varje vardag med personal från skolan. Tanken är att elever skall få så mycket hjälp de behöver i skolan så att alla skall ha samma förutsättningar att uppnå höga resultat. Erfarenheten har visat att det blir goda reslultat när läxor görs på skolan, speciellt för de elever som inte har svensktalande vårdnadshavare hemma. 12.3 Elevgrupperna och miljön Beskriv hur sökanden kommer att se till att eleverna i fritidshemmet kommer att ha en lämplig sammansättning och storlek. Av beskrivningen ska framgå hur verksamheten ska organiseras med avseende på elevgruppernas sammansättning och storlek utformningen av tilltänkt lokal för verksamheten (utomhus och inomhusmiljö). Lokalerna kommer att vara placerade nära eller i anslutning till idrottsplats med idrottshallar. Där kommer såväl förskola, grundskola som gymnasium och fritidshem att vara beläget. Utformningen av inomhuslokalerna för fritidshemmet kommer bl.a. att vara skolans lokaler som anpassas för fritidsverksamhet. Utomhuslokalerna kommer att omfattas av behövliga idrottslokaler. Vidare kommer lekpark med behövliga lek och klätterställningar, gungor och sandlådor på ingärdat område att finnas. Verksamheten kommer att organiseras så att elevernas behov styr elevgrupperna utifrån läroplanen för fritidshemmet. Fritidspedagoger kommer att ansvara för genomförandet av verksamheten och assistenter kommer att hjälpa fritidspedagogerna i fritidshemmet. 13. Övrigt 13.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökanden önskar framhålla anges här. 13.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta. 1. Registreringsbevis Det har inte blivit klart från Bolagsverket med namnbyte och ändring av bolagets uppdrag så ber om anstånd att skicka in registreringsbeviset 2. Intresseundersökning 3. Årsredovisning 4. Kontoutdrag på att medel är avsatta för Profilskolan Järfälla AB

Ordning och studiero, kunskap och engagemang REGISTRERINGSBEVIS Registrering om byte av namn på bolaget Profilen Förskolor AB med organisationsnummer 556924-7249 till Profilskolan Resurs AB samt bolagets uppdrag har inte blivit klart ännu. Jag ber att få komplettera ansökan med registreringsbeviset genast jag har fått det. Mikael Hakola äger aktierna i bolaget till 100%. Adress: Krossgatan 34 SE-162 50 Vällingby Sweden Phone:073-517 70 52 E-mail: mikael.hakola@profilskolan.se Web: http://www.profilskolan.se

Ordning och studiero, kunskap och engagemang INTRESSEUNDERSÖKNING Intresseundersökningen är gjord så att rektor Mikael Hakola och bitr. rektor Jörgen Jensen vid Profilskolan har vid väldigt många tillfällen blivit tillfrågade ifall skolan inte kan sätta igång en resursskola. Detta har lett till att ansökan nu lämnas in. Föräldrar till spelare och andra har informerats om Profilskolans verksamhet som verkar vara synnerligen välbekant för de flesta som har varit i kontakt med Profilskolans ledning. Skolan har vid varje kontakt och förfrågan meddelat föräldrar som har tagit kontakt med skolan att skolan är en fristående skola och att skolans verksamhetsidé är densamma som Profilskolan i Stockholm. Vidare har föräldrar och elever fått information om att skolan genom främst idrotten kommer att satsa speciellt på demokrati, inkludering, flickors delaktighet i samhället, genus, språk, och naturligtvis idrott. Vidare har elever och föräldrar fått information om att skolan följer normal svensk läroplan. Frågor som vanligtvis ställs vid kontakt är bl.a. - När kan vi börja? - Var kommer skolan att vara? - Hur många elever kan skolan ta emot? - Får eleverna delta i idrotter med de andra? Skolan har samlat ihop förfrågningar gällande resursskola enligt följande Födelseår som varit i kontakt med Profilskolan 03 6 04 5 05 3 06 5 07 2 08 1 09 4 10 2 11 3 Profilskolan har inte på något sätt gjort någon reklam eller antydning om att skolan skall sätta igång med en resursskola. Ifall tillstånd beviljas kommer skolan att gå ut med att en resursskola kommer att etableras. Skolledningen vid Profilskolan vet att det finns ett väldigt stort behov av resursskola så det kommer att finnas elever till skolan så att det kommer att bli fulla klasser. Adress: Krossgatan 34 SE-162 50 Vällingby Sweden Phone:073-517 70 52 E-mail: mikael.hakola@profilskolan.se Web: http://www.profilskolan.se