Botkyrka kommun Underlag till detaljplan, Ensta 1:65 Naturvärdesinventering Uppdragsnr.: 105 06 65 Dokumentnr.: 2017-08-24 Version: Slutversion
Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Uppdragsledare: Fackansvarig: Övriga medarbetare: Botkyrka Kommun Jonny Wilbacher Carl-Henrik Barnekow Mattis Arveström Ola Sjöstedt, granskare Norconsult Slutversion 2017-08-24 Naturvärdesinventering inom ramen för detaljplanering av Ensta 1:65, Vårsta, Botkyrka kommun Mattis Arveström Ola Sjöstedt Carl-Henrik Barnekow Version Datum Beskrivning Skapat av Granskat av Godkänt av Detta dokument är framtaget av Norconsult AB som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult. Beställaren har, om inte annat avtalats, endast rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål. 105 06 65 Underlag till detaljplan, Ensta 1:65 n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 2(14)
Sammanfattning Inventeringsområdet är beläget i en grön kil och gränsar till Vinterskogen naturreservat, vilket hyser höga värden avseende natur och rekreation. Även naturmiljön inom inventeringsområdet hyser värden och består i regel av tallskog med inslag av gran. De västra delarna av inventeringsområdet har ett större inslag av andra trädarter, medan de östra i stort sett består av ren tallskog. De högsta naturvärdena finns i de östra delarna av området, där bl a signalarten grönpyrola förekommer. I övrigt förekommer bl a naturvårdsarterna kungsfågel och järnsparv inom området. Tre naturvärdesobjekt kunde avgränsas vid inventeringen. Två av dessa utgörs av skogsmark medan det tredje består av en sandpräglad vägslänt. Tallskogen i de östra delarna av inventeringsområdet bedöms hysa naturvärden enligt naturvärdesklass 3 (påtagliga naturvärden) medan de två övriga objekten bedöms hysa naturvärden enligt naturvärdesklass 4 (vissa naturvärden). Bedömningen har gjorts i enlighet med riktlinjerna för svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014). n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 3(14)
Innehåll Inledning 5 Uppdraget 5 Arbetets bedrivande 5 Naturmiljö 6 Nuvarande förhållanden 6 Tidigare dokumenterade naturvärden 8 Skyddade, rödlistade och naturvårdsintressanta arter 9 Bedömning av naturvärden 10 Naturvärdesobjekt 11 Landskapsobjekt 12 Referenser 14 Bilaga 1. Faktaruta: Skyddade arter, rödlistade arter, signalarter etc Bilaga 2. Förklaring naturvärdesklasser och bedömningsgrunder enligt SS 199000 n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 4(14)
Inledning Uppdraget Uppdraget har inneburit att upprätta en naturvärdesinventering som underlag till detaljplan för äldreboende och förskola, inom fastigheten Ensta 1:65, norr om Vårsta i Botkyrka kommun (figur 1). Inventeringsområdet (tillika planområdet) omfattar ca 3,5 ha (figur 2). Inventeringen, som har upprättats som ett underlag till detaljplanen, är inriktad på att beskriva och bedöma inventeringsområdets naturvärden utifrån svensk standard för naturinventering (SS199000:2014). Beställare av uppdraget har varit Botkyrka kommun genom Jonny Wilbacher. Figur 1. Inventeringsområdet (rosa polygon) är beläget inom fastigheten Ensta 1:65, norr om Vårsta. Modifierad från Länsstyrelsen Stockholm (2017). Arbetets bedrivande Arbetet med utredningen har utförts av biolog Mattis Arveström vid Norconsult AB. Rapporten har kvalitetsgranskats av biolog Ola Sjöstedt, Norconsult AB. Uppdragsledare vid Norconsult AB har varit planeringsarkitekt Carl-Henrik Barnekow. Naturinventering i fält (detaljeringsgrad medel, tillägg värdeklass 4 samt värdeelement ) enligt svensk standard för naturvärdesinventering (SS199000:2014) ägde rum under juni 2017. Använda skriftliga källor har angivits inom parentes i rapporten och återfinns i referensavsnittet. n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 5(14)
Naturmiljö Nuvarande förhållanden Inventeringsområdet (figur 2) utgörs överlag av tallskog med inslag av bl a gran, lärk, björk och asp. De östra delarna består nästan uteslutande av relativt gles tallskog med inslag av gran (figur 3), medan de västra delarna är mer tätvuxna och består av fler trädarter (figur 4). Övergången biotoperna emellan är inte särskilt tydlig och någon klar gräns är svår att definiera. Fältskiktet i den glesare delen av skogen består i regel av ljung, blåbär, lingon och ängskovall med förekomst av signalarten grönpyrola i de östra/nordöstra delarna av inventeringsområdet. I de mer tätvuxna delarna består fältskiktet bl a av piprör, kråkvicker, skogsstjärna, odon, blåbär, lingon, liljekonvalj och ekorrbär, med inslag av lövuppslag. I tallskogen i de östra delarna av inventeringsområdet finns ett parti med tallar som hyser spår av brand. Barken på vissa träd är tydligt förkolnad (figur 3). Död ved förekommer i de östra delarna i form av lågor, högstubbar och stående döda träd. Barklösa stående tallar är bl a rikligt bevuxna med spiklavar/svartspikar medan tallågor är bevuxna med trattoch bägarlavar. I de mer blandskogspräglade delarna i väst (figur 4) är inslaget av död ved inte lika stort, men såväl lågor som högstubbar förekommer. Granlågor är bl a bevuxna med tät fransmossa samt tratt- och bägarlavar. Andra vanliga mossarter i skogen är husmossa och väggmossa. Kantzonen mot väg 226 (öster om inventeringsområdet) består av en mindre sandslänt med växter såsom gråfibbla, blåeld, gullusern, rödklöver, kråkvicker och hundäxing (figur 5). Området utgör lämpligt habitat för ett antal sandlevande insekter såsom olika steklar. Figur 2. Inventeringsområdet är ca 3,5 hektar stort och består till största delen av tallskog. n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 6(14)
Uppdragsnr.: 105 06 65 Dokumentnr.: Version: Slutversion Figur 3. Tämligen gles tallskog med lågvuxet fältskikt i de östra delarna av området. Tallarna på bilden har förkolnad bark till följd av brand. Figur 4. Mot väster är skogen tätare och fältskiktet mer högvuxet. n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 7(14)
Figur 5. Vägslänten mot väg 226 hyser lämpliga habitat för vissa insektsarter, däribland sandlevande steklar. Tidigare dokumenterade naturvärden Inventeringsområdet är beläget i utkanten av en av Stockholmsregionens gröna kilar, vilken benämns Hanvedenkilen (Botkyrka kommun 2010, Förbundet för Ekoparken 2017). Gröna kilar utgör bl a viktiga spridningsvägar för olika organismer, vilka med hjälp av kilarna kan sprida sig mellan naturområden även i relativt tätbefolkade områden. Hanvedenkilen är ett av regionens viktigaste vildmarksområden och utgör bl a spridningsväg för arter knutna till gammal barrskog och ädellövskog (Förbundet för Ekoparken 2017). I övrigt finns inga uppgifter om naturvärden inom själva inventeringsområdet. Omgivande markers värden är dock väldokumenterade och utgör bl a naturreservat och Natura 2000-område (figur 6) (Länsstyrelsen 2017a). Vinterskogens naturreservat, som gränsar till inventeringsområdets norra/nordvästra delar, består av ett nästan 300 ha stort komplex av olika skogsmiljöer (Länsstyrelsen 2017b, Botkyrka kommun 2017). Bland annat förekommer hällmarksskog, blandbarrskog, lövsumpskog och sandbarrskog inom naturreservatet. Den varierande naturmiljön medför en hög mångfald på artnivå och bland annat förekommer ett stort antal signalarter och rödlistade arter inom reservatet. De mest värdefulla områdena är lokaliserade till reservatets nordvästra del samt utmed sjöarna. Så kallade värdekärnor förekommer dock inom hela reservatet (Länsstyrelsen 2017b, Botkyrka kommun 2017) Nordväst om inventeringsområdet, inom gränserna för naturreservatet Vinterskogen, är det drygt 140 hektar stora Natura 2000-området Brosjön (SE0110115) beläget (Länsstyrelsen 2016). Området, som utgörs av en markerad sprickdal med tre mindre sjöar omgivna av barrskog med lövträdsinslag, är skyddat enligt riktlinjerna för Art- och habitatdirektivet. Bevarandemålen är inriktade mot att uppnå n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 8(14)
gynnsam bevarandestatus för ett antal naturtyper (öppna mossar och kärr, 7140; taiga, 9010; åsbarrskog, 9060; lövsumpskog, 9080) och arter (nissöga och citronfläckad kärrtrollslända) (Länsstyrelsen 2016). Figur 6. Naturvärden i anslutning till inventeringsområdet (rosa polygon). Inventeringsområdet gränsar till ett område som är utpekat som naturreservat. Inom reservatets gränser finns även ett Natura 2000-område, som dock inte gränsar till inventeringsområdet. Natura 2000-området är beläget nordväst om inventeringsområdet. (Redigerad från Länsstyrelsen Stockholm 2017) Skyddade, rödlistade och naturvårdsintressanta arter Ett enstaka fältbesök kan inte ge en heltäckande bild av vilka skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter och i övrigt skyddsvärda arter, som förekommer i ett område. De fynd som görs och de naturtyper som finns representerade kan dock ge en vägledning om hur naturvärdena skall bedömas. Begreppen skyddade arter, rödlistade arter, signalarter etc. redovisas i bilagd faktaruta (bilaga 1). I databasen Artportalen finns uppgifter om kärlväxten ryl Chimaphila umbellata i anslutning till inventeringsområdet. Det är tänkbart att arten även skulle kunna förekomma i inventeringsområdets nordöstra delar, även om arten inte noterades vid fältbesöket. Ryl är knuten till relativt glesvuxna äldre talldominerade skogar, en naturtyp som återfinns norr om inventeringsområdet, men som till viss del även förekommer inom inventeringsområdet. I övrigt finns inga uppgifter om några skyddade eller skyddsvärda arter i eller i direkt anslutning till inventeringsområdet (Artportalen 2017). Vid fältbesöket noterades förekomst av signalarten grönpyrola Pyrola chlorantha i inventeringsområdets östra/nordöstra del (figur 7). Arten indikerar naturvårdsintressanta tallskogsmiljöer. Vidare noterades järnsparv Prunella modularis (populationsminskning med -50 %, åren 1976-2005) (Naturvårdsverket 2009), kungsfågel Regulus regulus (rödlistade i kategori NT nära hotad), samt spår av den rödlistade nyckelarten spillkråka Dryocopus martius (NT) i form av hackhål vid basen på döda träd och stubbar. Nyckelarten större hackspett Dendrocopos major förekommer inom området och noterades n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 9(14)
med två exemplar i den södra delen av inventeringsområdet. En annan art som noterades vid fältbesöket var större korsnäbb Loxia pytyopsittacus. Arten är inte skyddad eller skyddsvärd men en typisk representant för tallskogsmiljöer. Figur 7. Signalarten grönpyrola förekommer inom inventeringsområdet. Här syns blommorna och den rödaktiga stjälken, men de ljusgröna bladen som syns i bild tillhör blåbär. Grönpyrolans blad är mörkgröna och runda och kan anas i bildens nederkant. Bedömning av naturvärden Utifrån fältinventering och genomgång av befintligt naturvårdsunderlag har en bedömning av områdets naturvärden gjorts. Bedömningen har gjorts i enlighet med svensk standard för naturvärdesinventering (SS199000:2014), vilket betyder att områdets naturvärden har bedömts med hjälp av bedömningsgrunderna art och biotop. Bedömningsmetoden klassificerar naturområden enligt följande fyra värdeklasser (naturvärdesklass 4 är tillägg till grundutförandet) (SIS 2014): Naturvärdesklass 1 högsta naturvärde Naturvärdesklass 2 högt naturvärde Naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 4 visst naturvärde Utöver dessa skall även s k landskapsobjekt avgränsas i den mån sådana finns, d v s större områden som i sin helhet har betydelse för biologisk mångfald på landskapsnivå. Landskapsobjekt redovisas under särskild rubrik. n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 10(14)
Vidare ska särskilda värdeelement, såsom grova träd, stenmurar etc. pekas ut. Det ska påpekas att många gånger präglas naturvärdesobjekt av värdeelement, varför det i regel inte finns någon anledning att redovisa den exakta positionen för dem. Värdeelement omnämns under respektive naturvärdesobjekt. För närmare förklaring av de olika naturvärdesklasserna och bedömningsgrunderna, se bilaga 2. Naturvärdesobjekt Nedan beskrivs de tre naturvärdesobjekt som kunde urskiljas vid fältbesöket. Avgränsningen framgår av figur 8. Det bör poängteras att gränsen mellan objekt A och B inte är tydlig eftersom det sker en gradvis övergång dem emellan. Avgränsningen som gjorts ska därför ses som ungefärlig. Objekt: A Naturtyp: Skog och träd Naturvärdesklass: 4 Bedömning art: - Naturvårdsarter: Järnsparv (- 50 %), kungsfågel (NT) och större hackspett (nyckelart). Bedömning biotop: 4 Värdeelement: Lågor och högstubbar Beskrivning: Skogsområde som består av tall med betydande inslag av gran och olika lövträd. Tallarna mäter i regel mellan 1-1,5 meter i omkrets och granarna är något klenare. Fältskiktet består i regel av ljung, blåbär, lingon, ängskovall, liljekonvalj, ekorrbär, skogsstjärna, piprör, vårfryle, örnbräken. Förekomsten av död ved är tämligen god. Solbelyst död ved är rikligt bevuxen med spiklavar/svartspikar. Överlag noteras på död ved en del tratt- och bägarlavar samt olika mossarter (t ex tät fransmossa). Utgångshål av olika utseende och dimension vittnar om förekomst av flera arter vedlevande insekter. Objekt: B Naturtyp: Skog och träd Naturvärdesklass: 3 Bedömning art: 4 Naturvårdsarter: Järnsparv (- 50 %), kungsfågel (NT) och grönpyrola (S). Även spår av spillkråka (NT, samt nyckelart). Bedömning biotop: 3 Värdeelement: Lågor, högstubbar och stående döda träd (främst av tall). Stor andel solbelyst död ved. Beskrivning: Skogsområde som till största delen domineras av tall med inslag av gran. Tallarna mäter i regel mellan 1-1,5 meter i omkrets, några exemplar mäter dock upp mot 1,7 meter. Fältskiktet består överlag av ljung, blåbär, lingon och ängskovall, med inslag av grönpyrola (särskilt i nordost) samt liljekonvalj och ekorrbär. Förekomsten av död ved, främst i form av stående döda träd och högstubbar, är tämligen god. Solbelyst död ved är rikligt bevuxen med spiklavar/svartspikar. Överlag noteras en del tratt- och bägarlavar samt olika mossarter på död ved. Utgångshål av olika utseende och dimension vittnar om förekomst av flera arter vedlevande insekter. Skogsmiljöer av denna typ kan hysa intressanta arter av marksvampar. n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 11(14)
Objekt: C Naturtyp: Sandmiljö/Infrastruktur och bebyggd mark Naturvärdesklass: 4 Bedömning art: - Naturvårdsarter: - Bedömning biotop: 4 Värdeelement: Solbelyst sandslänt Beskrivning: Vägslänt med solbelysta sandpartier som utgör lämpliga habitat för ett antal olika insektsarter, däribland sandlevande steklar. Vid fältbesöket noterades t ex sandstekel Ammophila sp., en typisk artgrupp för dylika miljöer. Inom objektet finns även en tämligen hög andel blommande växter (t ex gråfibbla, blåeld, gullusern, rödklöver och kråkvicker), vilket gör förhållandena gynnsamma för pollinerande insekter. Figur 8. Naturvärdesobjektens utbredning inom inventeringsområdet. Gränsen mellan objekten är något flytande. Landskapsobjekt Den gröna kilen som inventeringsområdet är en del av kan ses som ett landskapsobjekt, eftersom den på landskapsnivå har stor betydelse för upprätthållandet av den biologiska mångfalden. Inventeringsområdet är beläget i utkanten av den gröna kilen och fungerar därmed troligen som buffertzon mot bebyggelsen. n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 12(14)
Integrering av naturvärden i gårdsmiljön De naturvärden som finns är främst kopplade till tallskogen. Såväl tallarna i sig som död ved och fältskiktet är av naturvårdsintressen. För att kunna integrera naturvärdena i parkmiljön krävs att parkmiljön i praktiken utgörs av tallskog och att död ved lämnas i så stor utsträckning som möjligt. På grund av det höga ljusinsläppet i den glesa tallskogen, har den redan vissa drag av parkmiljö. Ett tydligare stigsystem kan dock göra naturmiljön mer parkliknande, utan att naturvärdena påverkas på något betydande sätt. n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 13(14)
Referenser Botkyrka kommun 2006. Skogsbruksplan med natur- och rekreationsanpassning för Botkyrka kommuns skogsinnehav. September 2006. Botkyrka kommun 2010. Botkyrkas gröna värden: Naturvårdsprogram för Botkyrka kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-25. Botkyrka kommun 2017. Vinterskogens naturreservat: https://www.botkyrka.se/idrott-fritid--natur/naturen-i-botkyrka/naturomraden/vinterskogens-naturreservat.html. Sidan kontrollerad i juni 2017. Förbundet för Ekoparken 2017. http://www.ekoparken.org/gronagrannar/hanvedenkilen.htm. Sidan i juli 2017. Länsstyrelsen 2016. Bevarandeplan för Natura 2000-område Brosjön (SE0110115). Fastställd 2007-02-05. Reviderad 2016-12-20. Länsstyrelsen 2017a. Länsstyrelsen Stockholm Planeringsunderlag: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/stockholm/planeringsunderlag/. Sidan kontrollerad i augusti 2017. Länsstyrelsen 2017b. Vinterskogens naturreservat: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sv/djuroch-natur/skyddad-natur/naturreservat/botkyrka%20kommun/vinterskogen/pages/default.aspx. Sidan kontrollerad i juni 2017. Naturvårdsverket 2009. Handbok för artskyddsförordningen (2009:2), del 1, bilaga 3. SIS 2014. Svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014). n:\105\06\1050665\6 leverans\03 handling för externgranskning\nvi\naturvärdesinventering.docx 2017-08-30 14(14)
Bilaga 1 FAKTARUTA Skyddade arter Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser för skyddade djur- och växtarter. Enligt förordningen är det bl a förbjudet att döda eller störa vissa djurarter som finns förtecknade i förordningens bilaga samt att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsområden eller viloplatser. Exempel på sådana arter är större vattensalamander, åkergroda, hasselsnok och läderbagge. Förordningen tar även upp andra arter, men för alla arter gäller inte samma starka skydd. För vissa arter som omfattas av EU:s habitatdirektiv finns även ett krav att speciella bevarandeområden (dvs Natura 2000-områden) skall utses. Fridlysta arter Rödlistade arter Naturvårdsverket och länsstyrelserna har upprättat särskilda föreskrifter om fridlysta arter i landet eller delar av landet. Dessa arter är skyddade mot exempelvis plockning, insamling och viss markexploatering. Alla grod- och kräldjur, fladdermöss och orkidéer är exempel på djur- och växtgrupper som är fridlysta i hela landet. Blåsippa är exempel på en art som har olika regler för olika delar av landet. En markexploatering som riskerar att skada fridlysta arter kräver att man ansöker om dispens hos länsstyrelsen. ArtDatabanken, som är en för Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket gemensam enhet, har via olika flora- och faunavårdskommittéer angivit vilka svenska växt- och djurarter som bör klassas som hotade eller missgynnade. Dessa arter kallas gemensamt för rödlistade arter. Arterna anges i sex kategorier och följer det system som Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) presenterat för global rödlistning: RE. CR. EN. VU. NT. DD. Försvunnen (Regionally Extinct) Akut hotad (Critically Endangered) Starkt hotad (Endangered) Sårbar (Vulnerable) Nära hotad (Near Threatened) Kunskapsbrist (Data Deficient) Signalart En art vars förekomst signalerar att miljön där den påträffats kan ha höga naturvärden kallas ibland signalart. En lista av signalarter har sammanställts av Skogsstyrelsen och dessa används som stöd vid inventering av nyckelbiotoper, dvs skogsmiljöer med höga naturvärden. Signalarterna omfattar kärlväxter, lavar, mossor och svampar eftersom dessa grupper lämpar sig bäst för inventering av nyckelbiotoper. De krav som en signalart skall uppfylla är enligt Skogsstyrelsen: - Någorlunda vanlig med en jämn utbredning så att arten ofta finns där naturvärdet är högt. - Starkt knuten till skogsbiotoper med höga naturvärden. Arten påträffas sällan där naturvärdet är lågt. - Lätt att upptäcka i fält. - Kan identifieras i fält. Saknar närstående förväxlingsbara arter. En förteckning över signalarter för ängs- och betesmarker har tagits fram av Jordbruksverket. Indikatorart En indikatorart är en art som indikerar en speciell företeelse eller kvalitet i en miljö, vilket i sig inte behöver vara förknippat med höga naturvärden. Indikatorarter som indikerar naturvärden har i princip samma betydelse som begreppet signalart.
Naturvärdesklasser, vad de innebär och vad de ungefär motsvaras av enligt svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014) Naturvärdesklass Högsta naturvärde naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald Högt naturvärde naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Visst naturvärde naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald Förtydligande Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1 3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1 3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas.
Bedömningsgrunder enligt svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014)