PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET
INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER KRISEN 6 SNABB SVENSK KOSTNADSÖKNING MEN HYFSAD KONKURRENSKRAFTSUTVECKLING 7 SVERIGE LIGGER HÖGT I KOSTNADSLIGAN 8 PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET 2
INLEDNING Efter de glödheta tillväxtåren och den påföljande kraschen 2007 2009 har såväl världsekonomin som den svenska ekonomin växlat in på ett långsamma tillväxtspår. Delvis är den lägre tillväxten ett symptom på en ovanligt ihärdig baksmälla efter finanskrisen men den speglar även en lägre global produktivitetstrend. Trots att även den svenska ekonomin bromsat påtagligt har utvecklingen inte varit påtagligt sämre än på andra håll. Detta till trots har en hel del av det konkurrensförsprång som skapades inom svensk industri innan krisen förlorats, p.g.a. snabbt stigande arbetskraftskostnader. Arbetskraftskostnaderna i den sven ska industrin tillhör de högsta bland jämförbara länder. Med tanke på Sveriges geografiska läge, långt från våra viktigaste exportmarknader, utgör transportkostnaderna ett handikapp för svensk industri. För att bevara konkurrenskraften är det därför viktigt att utvecklingen med relativt konkurrentländerna snabbt stigande arbetskraftskostnader bryts. PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET 3
NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND Världen upplevde en mycket snabb acceleration i produktion och välstånd under 1990-talet, ett förlopp som höll i sig till strax före finanskrisens utbrott 2007. BNP PER CAPITA: STARK SVENSK UTVECKLING FÖRE KRISEN BNP PRODUKTIVITET: BRA SVENSK UTVECKLING FRAM TILL KRISEN Svensk BNP per capita 1 steg t ex med nästan 20 procent under åren 2000 2007. Visserligen ökade BNP per capita ordentligt även i andra liknande ekonomier men Sverige tillsammans med Finland framstår som vinnarna under åren innan finanskrisen. 2 Finanskrisen innebar ett abrupt slut på de goda åren och svensk BNP per capita rasade med c:a 8 procent under 2009. Visserligen studsade ekonomin tillfälligt tillbaka 2010 bara för att åter svalna och i slutet av 2014 hade BNP per capita bara precis återtagit förlorat mark efter krisen. Även om Sverige således knappast rosat marknaden under återhämtningen har ekonomin ändå utvecklats betydligt bättre än i många andra länder, i synnerhet i Europa. Tyskland och USA sticker dock ut med en signifikant starkare återhämtning i per capita termer efter krisen. 1 I PPP-justerade 2005-års USD. 2 Om vi bortser från dopade ekonomier som Grekland där krisen utlöste ett fasansfullt fall i ekonomin. Greklands BNP per capita var fortfarande 2014 tre procent lägre än 2000. PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET 4
PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER De starka tillväxttalen under åren innan krisen var en spegling inte minst av kraftig tillväxt i BNP-produktiviteten. Flera för produktiviteten gynnsamma faktorer sammanföll under de goda åren: Murens fall och globaliseringen som öppnade upp stora delar av världsekonomin för handel. Inträdet av nya stora dynamiska ekonomier som Kina, Indien m fl på världsmarknaden. De uppdämda effekterna av ITK-språnget som utlöste en flodvåg av investeringar i nya tekniska och organisatoriska lösningar. Sveriges ekonomi fick dessutom en extra produktivitetsinjektion via de omfattande ekonomiska och politiska reformerna i 90-talskrisen spår. Som framgår av bilden på sidan 4 utvecklades svensk BNP-produktivitet mycket starkt under åren före krisen, jämfört med flertalet likartade länder och steg med c:a 20 procent 2000 2006; en spegelbild av utvecklingen i BNP per capita. Värt att notera är också att avmattningen inleddes redan ett par år innan finanskrisen. Mycket tyder på att de lägst hängande frukterna relaterade till ovan nämnda faktorer hade plockats vid den tidpunkten och att en normalisering av produktivitetstillväxten startat. Det finns således anledning att vara skeptisk till att tillväxten kommer att återgå till för-krisnivåer även när baksmällan efter krisen ebbat ut. Recessionen i finanskrisens spår har sedan bidragit till att ytterligare hämma produktiviteten med samma svaga utveckling som i BNP per capita. Värt att notera är dock att Sverige klarat sig relativt väl jämfört med andra länder även under senare år, med undantag av USA. SVENSK KONKURRENSKRAFT Hand i hand med stark produktivitetstillväxt under 2000-talets första del steg även arbetskraftskostnaderna snabbt, inte minst i Sverige. Tillsammans med Storbritannien hade Sverige de snabbaste ökningstakterna bland liknande länder. De svenska kostnadsökningarna tog en tillfällig andningspaus 2009 gör att sedan ta ny fart. Särskilt under de senaste fem åren sticker Sverige ut i detta avseende jämfört med liknande länder i allmänhet och Tyskland i synnerhet. Kombinerar vi produktivitets- och kostnadsutvecklingen kan vi konstatera att svensk konkurrenskraft på BNP-nivå 3 förbättrades mot Europa, med undantag av Tyskland och Storbritannien, under åren före finanskrisen. LÖNEKOSTNAD: SVERIGE HAR HAFT EN SNABB ÖKNING 3 Vi sammanfattar i detta sammanhang konkurrenskraften i termer av relativ enhetsarbetskostnad utryckt i svenska kronor. PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET 5
KONKURRENSKRAFT : HYFSAD SVENSK UTVECKLING FRAM TILL KRISEN Under de senaste åren har dock kombinationen stagnerande svensk relativ produktivitetstillväxt och snabbt ökande relativa lönekostnader inneburit att det svenska konkurrensläget försämrats, inte bara mot USA och Storbritannien utan även mot resten av Europa. SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER KRISEN Utvecklingen inom industrisektorn påminner i stora delar om den för ekonomin i sin helhet. Produktionen växte starkt under 2000-talets första del för att sedan krascha i kölvattnet av finanskrisen. Under senare år har en gradvis återgång till för-krisnivåer skett i många länder men det är egentligen bara i USA som man tala om en regelrätt återhämtning, d.v.s. där nivån överstiger den som rådde innan krisen. Sverige sticker ut genom att nästan hela den rekyl som inträffade under 2010 2012 har utraderats. Industriproduktionsindex är nu nästan 25 procent lägre än innan krisen och 12 procent lägre än i början av 2011. Faktum är att industriproduktionen idag understiger nivån från år 2000 i länder som Danmark, Sverige och Storbritannien. 4 RAS FÖR INDUSTRIN I KRISENS KÖLVATTEN 4 Utgår man istället från nationalräkenskaperna har svensk industriproduktion utvecklats betydligt starkare under perioden. Sanningen ligger sannolikt någonstans mitt emellan (se Teknikföretagens analyser). PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET 6
PRODUKTIVITET I TILLVERKNINGSINDUSTRIN Samtidigt som svensk produktion har utvecklats svagt relativt flera likartade länder under senare år har emellertid produktivitetsutvecklingen varit ganska stark. Under åren innan finanskrisen och även i direkt anslutning till recessionen, utvecklades Sverige och Finland i tandem i detta hänseende. Det är naturligt eftersom den starka produktivitetsutvecklingen i stora delar kan hänföras till en sektor, nämligen elektronikbranschen. 5 Svensk industriproduktivitet tog sedan ett språng i samband med att ledig kapacitet kunde tas i anspråk under återhämtningens första fas för att sedan röra sig sidledes de senaste åren, i linje med i många jämförbara länder. SNABB SVENSK KOSTNADSÖKNING MEN HYFSAD KONKURRENSKRAFTSUTVECKLING Liksom för ekonomin i sin helhet utvecklades inte bara svensk produktivitet utan även arbetskraftskostnaderna snabbare än i flertalet likartade länder under åren innan finanskrisen. Sammantaget innebar detta ändå att den svenska industrins konkurrenskraft förbättrades gentemot flertalet länder den relativa enhetsarbetskostnaden föll med undantag av USA och Storbritannien. LÖNEKOSTNADER I INDUSTRIN 5 Enligt Teknikföretagens beräkningar är industrins produktivitet, exklusive ITK-sektorn, nu bara obetydligt över 2007-års nivå efter ett tillfälligt lyft i krisens kölvatten. PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET 7
KONKURRENSKRAFTEN FÖRBÄTTRADES MOT DE FLESTA INNAN KRISEN De senaste åren har dock konkurrenskraften försämrats påtagligt, d.v.s. de relativa enhetsarbetskostnaderna stigit snabbare än i övriga Europa, även om läget fortfarande är bättre än i början 2000-talet. SVERIGE LIGGER HÖGT I KOSTNADSLIGAN Sverige har således följt det globala mönstret av avtagande produktivitetstillväxt såväl i ekonomin i sin helhet som inom industrisektorn de senaste åren. Samtidigt har de svenska arbetskraftskostnaderna stigit snabbare än i omvärlden vilket inneburit att det konkurrenskraftsförsprång som byggdes upp under åren innan krisen gradvis ätits ur. Fokuserar vi på den absoluta kostnadsnivån inom industrin istället för de senaste årens utveckling visar bilden nedan att Sveriges kostnadsläge är förhållandevis högt (2014-års data). De svenska arbetskraftskostnaderna är i nivå med Tyskland och bara Danmark, Belgien, Norge och Schweiz ligger högre. Här kan vi notera att det inte i första hand är löneläget som är relativt högt, istället är det övriga arbetskraftskostnader som avviker från omvärlden. Samtidigt vet vi att inte minst svensk basindustri är extremt exportinriktad och hämmas av att produktionen sker långt från marknaden. Ett mer rättvisande mått på konkurrenskraften måste således även inkludera de stora transportkostnader som följer av avståndet till marknaden. Man kan säga att svensk exportindustri behöver kompenseras för höga transportkostnader genom att andra kostnader är lägre än i konkurrentländerna. SVERIGE LIGGER HÖGT I KOSTNADSLIGAN KRONOR PER TIMME PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET 8
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET 9