ECI Workshop & Forum 2008 ECI är en stor organisation, där stora beställare, universitet och entreprenörer samverkar i avsikt att förbättra förhållandena (kvalitet, samarbetskultur m.m.) i byggbranschen. Här ges en sammanfattning av intressanta föredrag från workshop den 13 november 2008 på Heathrow i London. Sammanfattning En sammanfattning av tre intressanta föredrag och utredningar, indikerar klart att byggbranschen (och även samhället) borde förbättra och ändra inriktning på den nuvarande verksamheten. Dagens finanskris pekar med all önskvärd tydlighet på att budskapet, framför allt från framtidsutredningen, kommer att bli sannspådd. Åtta principer för projektstyrning: Det är viktigt att tydligt definiera ett projekt. Etablera ett enda projektledningsteam med tydliga roller och ansvar. Kontinuitet i projektet innebär att man använder mer resurser för att fler personer skall delta i flera skeden av ett projekt. En liten kostnad, men stor vinst. Tillräcklig och korrekt information och kommunikation inom projektledningsteamet är av största vikt. Risk Management. Beskriv riskerna i projektet genom dem som är kunnigast. Stöd en arbetskultur, som verkar för innovationer och förändringar. Det är viktigt med incitament, att vinster från implementeringar och förbättringar delas lika mellan beställare och entreprenör. Bestäm några viktiga, mätbara, egenskaper, som påverkar projektets framtida funktion. Framtida viktiga frågeställningar: Det som är intressant är att många gör bedömningen att en kärnfråga är hur byggbranschen ska kunna vara attraktiv och locka de bästa ungdomarna till branschen. Samarbetsfrågorna är också mycket viktiga (se framtidsvisionen nedan). Dessutom är det viktigt med innovationer, samt att dessa hanteras på ett öppet sätt och i samarbete. Framtidsvision 2030 ur ett Europeiskt perspektiv: I visionen av det önskade scenariot finns insikten om den begränsade energitillgången, även om det finns tillräckligt med energi. Genom ökat samarbete och öppenhet kan västvärlden behålla sin konkurrenskraft tack vare utveckling och teknologisk överlägsenhet samtidigt som tredje världen snabbt ökar sin levnadsstandard, och därmed köpkraft. Alternativet med satsning på individuella prestationer leder till stora motsättningar i världen, till att kunskap inte sprids (inte kommer till användning) och nya finanskriser (som troligen överträffar dagens kris).
Åtta principer för projektstyrning Detta föredrag handlade om rekommenderade spelregler för projektstyrning och implementering av ny kunskap och teknik. 1. Projektkoncept och definition av projektet. Definiera tydligt mål för och omfattning av ett projekt, samt vid behov en strategi för implementering av nu kunskap och teknik. Det är viktigt att alla spelregler definieras så att alla förstår dem. 2. Regler för projektledningsteamet. Etablera och vidmakthåll ett enda projektledningsteam med klart definierade roller och ansvar. Dessutom ska projektteamet ha ett tydligt och delat ansvar för de gemensamma målen. Det är viktigt att det finns ett klart ledarskap i teamet och att alla samarbetar i en positiv anda. 3. Kopplingar mellan olika skeden i ett projekt. Tillse att alla aktörer i de tidsmässigt olika delarna av ett projekt (förstudie, projektering, byggande samt drift och underhåll), arbetar för att maximera värdet för hela projektet, samt att man delar risker och vinster på ett rättvist sätt. Det är viktigt att studera de svagaste delarna i denna kedja extra noggrant. Det är också viktigt att olika parter samarbetar samt att man tar fram ekonomiska incitament för ett väl utfört arbete, som ger projektet större mervärden. 4. Information och kommunikation. Det ska spridas en regelbunden och relevant information till alla i projektteamet. Använd rätt teknologi och klar dokumentation som stöd, så att informationen når alla i projektteamet. Det är viktigt att alla arbetar med samma bakgrundsfakta, bl.a. för att undvika missuppfattningar. 5. Risk management. Använd en väl strukturerad process för att hantera risker och ge ansvaret till den länk i projektets tidsmässiga kedja, som är bäst lämpad för detta. Det är lämpligt att den som har mest kunskap om bakgrund, samt störst möjlighet till påverkan, också tar största ansvaret för risker. 6. Innovationer och ständiga förbättringar. Stöd en kultur, som verkar för förändringar och som har metoder för att fånga upp nyheter, utbilda sin personal och hitta innovativa idéer, som påverkar projektets hela livstid. Det är viktigt att möjligheter och risker vägs samman vid ett förändringsarbete.
7. Utförande. Hantera en implementerings- och/eller förbättringsprocess så att nödvändiga aktiviteter samordnas på ett effektivt sätt med projektets verksamhet, och så att de mål som har satts upp förverkligas. Det är viktigt att risker och framför allt vinster delas på ett rättvist sätt mellan beställare och entreprenör. 8. Mätning av funktionella egenskaper. Bestäm några viktiga egenskaper, som är mätbara, och som har en koppling till framtida funktion och projektets mål. Jämför dessa krav på egenskaper med andra branscher (genom benchmarking), för att driva på utvecklingen. Resultat från arbetsgruppen ECI Industry Future Task Force En arbetsgrupp har arbetat med vilken inriktning och vilka frågor, som ECI skulle arbeta med under den närmaste framtiden. Under ett antal workshops har man kommit fram till ett antal sådana frågeställningar. Dessutom har man låtit ett universitet göra en utredning med fyra intressanta framtidsscenarior. Framtida viktiga frågeställningar Frågeställningarna som togs upp till diskussion var följande huvudgrupper: Samarbete Innovation Stöd åt medlemmar Människor Naturtillgångar Under varje huvudgrupp tog man dessutom upp ett antal mer specificerade frågeställningar. Efter några workshops begränsades huvudgrupperna till sex olika teman: 1. Samarbete och samverkan för att få bättre koppling mellan olika delar i ett projekt, som projektering, byggande och underhåll. 2. Innovationer att skapa ett centrum för att kunna samla in och sprida kunskap om behov och möjliga lösningar. 3. Stöd till medlemmar i form av att publicera mer utredningar, t.ex. om hur man bygger ett hållbart samhälle. 4. Människor hur man får unga människor att söka sig till byggbranschen. 5. Bästa praxis för energiförsörjning, samt hur man sparar energi. 6. Råd till industrin för hur man ska reducera konsumtion och avfall. Efter en omröstning om vilka teman som var viktigast, blev resultatet följande: 1. Samarbete och samverkan (bättre koppling mellan delar av ett projekt) 13 röster. 2. Innovationer skapa ett centrum 9 röster. 3. Stöd till medlemmarna 1 röst. 4. Människor hur man får unga människor att söka sig till byggbranschen 19 röster. 5. Bästa praxis för energiförsörjning 2 röster. 6. Råd till industrin för hur man ska reducera konsumtion och avfall 3 röster.
Det som är intressant är att många gör bedömningen att en kärnfråga är hur byggbranschen ska kunna vara attraktiv och locka de bästa ungdomarna till branschen. Samarbetsfrågorna är också mycket viktiga (se framtidsvisionen nedan). Dessutom är det viktigt med innovationer, samt att dessa hanteras på ett öppet sätt och i samarbete. Framtidsvision 2030 ur ett Europeiskt perspektiv Framtagen av Loughborogh University på uppdrag av ECI (ett europeiskt samarbetsorgan för stora beställare och entreprenörer). Generellt Denna vision är framtagen genom att studera två viktiga faktorer, tillgång till energi och graden av samarbete. Detta ger fyra alternativ: A. Ett med begränsad tillgången på energi och fokus på samarbete. B. Ett med god tillgång till energi och fokus på samarbete. C. Ett med begränsad tillgången på energi och fokus på individuella prestationer. D. Samt ett med god tillgång till energi och fokus på individuella prestationer. A. Begränsad tillgången på energi och fokus på samarbete En ny era har skapats i Europa där förnyelsebar energi används i stor utsträckning. Fusionsenergin har ersatt kärnkraften. Samhället är mycket känsligt för energianvändning, slöseri med energi är i princip oacceptabelt. Smarta hus som i stort sett är självförsörjande på energi är det enda accepterade nybyggnadsalternativet. Vatten betraktas också som en begränsad resurs. Åsikterna går starkt isär mellan de västliga länderna och länderna i öster, som har betydligt större tillgång till fossil energi. Väst (Europa och USA) fokuserar på innovationer inom energisparsektorn, med Öst (asiatiska länderna) försöker maximera produktionen med hjälp av fossila bränslen. Väst har på detta sätt blivit beroende av massproduktionen i Öst. Väst måste för sin överlevnad fokusera på att bli bäst när det gäller teknikutveckling, som har sin bästa miljö i ett samarbetsklimat med en helhetssyn. Det är därför som företag, som kan samarbeta på en bred bas, överlever. Västvärlden är beroende av billiga konsumtionsvaror, som tillverkas i tredje världen med stöd av billig arbetskraft och fossila bränslen. Denna situation driver innovationsverksamheten i västvärlden. De organisationer, som kan samarbeta och har en helhetssyn överlever, eftersom de kan ta fram produkter som kan konkurrera tack vare sin teknologiska överlägsenhet. Man räknar i allt större utsträckning på de totala kostnaderna, livscykelkostnaderna (LCC) för en produkt. Resandet blir dyrare, och kommer att minska. Detta har förändrat det sociala livet på ett markant sätt. Man gör färre utlandsresor på fritiden och hemarbete har blivit allt vanligare. Detta gör också att organisationerna blir alltmer decentraliserade. Bebyggelsen förtätas för att öka möjligheterna till att kunna nå affärer och offentliga inrättningar till fots, samt för att det
kollektiva resandet ska bli effektivt. Överföring av bilder i 3D och annan IT-teknik används ofta, varför behovet av att träffas fysiskt minskar. Hälsopolitiken har förändrats kraftigt, eftersom resurserna för sjukvård är begränsade. Ohälsa, som orsakas av en osund livsstil, t.ex. fetma, behandlas med rekommendationer om en sund livsföring istället för sjukhusvård. Miljömässiga risker är en viktig faktor, som beaktas vid all projektering och byggande. Miljörörelsen har ett starkt inflytande på samhället, varför miljöfrågor och hälsofrågor har fått en stor betydelse i samhället. Maten består till stora delar av genmodifierade grödor, och är i huvudsak vegetarisk. De företag som växer snabbast är oftast stora företag med en stark centralisering, men också med stark lokal representation. Länderna i västvärlden samarbetar, bl.a. genom ett gemensamt regelverk, vilket gör det möjligt att effektivisera produktion och innovation. Standardisering gör det möjligt för företagen att konkurrera på en betydligt större marknad. Detta förbättrar också kvalitet, funktion och livslängd på produkterna, samtidigt som prisnivån sjunker. Återanvändning av material har blivit allt vanligare. Byggnadsverk repareras i betydligt större utsträckning, vilket ersätter rivning och nybyggnation. B. God tillgång till energi och fokus på samarbete Samarbetsklimatet mellan länderna i världen är gott. Det finns en stabil tillgång till energi från olika regioner i världen. Trots god tillgång på energi, såväl olja och kol som kärnkraft, så försöker samhället spara på energi på grund av växthuseffekten. Frågan om hur energi tas fram/alstras är därför viktig. Utvecklingen har drivit fram olika metoder för lagring av energi, samt en energieffektivitet i all verksamhet. Länderna har stabila regimer, och prisnivån är också stabil. Ett Europas Förenta Stater ligger inom räckhåll. Engelska är det dominerande språket i Europa, men även spanska och kinesiska är vanliga affärsspråk i världen. Utvecklingen styrs i stor utsträckning av kundernas önskemål. Regelsystem och kravnivåer har harmoniserats i Europas länder. Helhetssynen gagnas av att det finns verktyg, som kan användas för att beräkna produkternas livscykelkostnader. Den offentliga upphandling behöver inte längre välja lägsta kostnad. Allt detta gör att konflikterna på arbetsplatserna minskar. Standardiseringsarbetet har gjort att byggindustrin präglas av en ökad automatisering och industrialisering. Detta, effektivare sätt att arbeta, är attraktivt för dagens ungdom, som gärna söker sig till byggnadsbranschen. Till detta bidrar också de minskade ekonomiska konflikterna mellan beställare och entreprenörer. Kvalitén på de arbeten som utförs har blivit stadigt bättre. Det är betydligt vanligare att företag och de som är anställda i byggföretag arbetar utomlands. En global databas, som är gemensam för beställare och entreprenörer, med öppen information om kvalitetsproblem och erfarenhetsåterföring beträffande hur olika former av funktion skall uppnås, gör att kvalitén på olika länders normer är hög, samt lätt att förstå. Detta har bidragit till att förståelsen mellan beställare och entreprenörer är betydligt bättre.
De teknologiska framstegen inom IT gör att behovet av affärsresor och fysiska möten minskar. Semesterresorna har dock inte minskat i antal. Människorna pensionerar sig i allt högre ålder, och människors hälsa blir allt bättre. C. Begränsad tillgången på energi och fokus på individuella prestationer Energi är dyrt, varför det skall sparas till varje pris. Forskningen är ganska enögt inriktad på att spara energi. Det saknas helhetssyn och alternativa samt kreativa lösningar i energifrågan. De enskilda ländernas ekonomier är inte speciellt stabila. Globala överenskommelser beträffande miljöfrågor är därför sällsynta. Dagens I-länder håller på sin kunskap medan tredje världen håller på sina energireserver, vilket leder till protektionism och dåligt samarbete mellan länderna. EU:s försvarsbudget har vuxit kraftigt. Försvarsbudgeten för de flesta av jordens länder har också vuxit på bekostnad av övrig konsumtion. Rörligheten på arbetsmarknaden är begränsad till det egna landet. Tillgång till energi, mat och kunskap m.m. är ojämnt fördelad i världen. Det är en stor skillnad i levnadsstandard för människor i de olika länderna. Kunskapen är ojämnt fördelad, det finns öar av kunskap. Detta leder bl.a. till att specialistkunskap är mycket dyrt att köpa. Handeln mellan olika länder existerar fortfarande, men är begränsad till nödvändiga varor. Regeringarna arbetar aktivt för att behålla utbildad personal i hemlandet. Regeringarna försöker identifiera områden med brist på kunskap. För att locka människor till yrken inom dessa områden skapar man incitament och möjligheter till utbildning. Inom byggnadsindustrin råder ett strikt uppfattning att projekt skall levereras till specificerad standard, utan utrymme för egna innovationer. Entreprenörerna jagar kostnader. Lägsta pris, inte bästa värde, gäller vid alla upphandlingar. D. God tillgång till energi och fokus på individuella prestationer De individuella prestationerna prioriteras. Detta leder till ett fragmenterat arbetssätt, där kopplingarna är dålig mellan olika delar av en kedja av arbetsinsatser, som krävs för att åstadkomma en slutprodukt, Detta i sin tur leder till ett högre totalpris. Samhället präglas av företag, som gör snabba vinster. Stora individuella vinster betyder också större risker för förluster, fler utslagna företag och fler fusioner. Detta gör också att företag och andra organisationer blir större, bl.a. för att kunna ta större risker. De stora företagen blir mer centraliserade och dogmatiska. Samarbetet mellan olika länder präglas av protektionism. Alla länder tar fram egna regler och krav. Många länder präglas dessutom av politisk instabilitet, vilket gör att de politiska besluten också blir kortsiktiga. Ett resultat av detta är att många organisationer ändrar sin strategiska inriktning ofta, vilket leder till högre totala kostnader.
Kunskap och erfarenhetsåterföring delas inte mellan de olika byggherrarna, entreprenörerna och konsulterna. Det finns inget utbyte av arbetskraft i Europa. Man tillåter enbart immigration av outbildad arbetskraft för okvalificerade arbeten. Miljöfrågorna är i stort sett bortglömda. Fokuseringen på individuella prestationer har gjort att hälsoproblemen ökat på grund av alltför svåra arbetsuppgifter, stress och otrivsel. Många slutar arbeta före sin pensionering. Många problem på stora byggprojekt orsakar kostsamma brandkårsutryckningar. Detta beror på att man inte i tidigare skeden, gemensamt försökt lösa vissa principiella frågeställningar. Den teknologiska utvecklingen går långsamt. Det görs småskaliga innovationer på enskilda projekt, men dessa erfarenheter sprids inte till andra projekt, utan de bevakas svartsjukt inom den egna organisationen, så att den kan utnyttjas i konkurrenssyfte. Lägsta pris, inte bästa värde, gäller vid alla upphandlingar. Byggindustrin är inte längre någon intressant karriärväg. Sammanfattning av budskapet: I visionen av det önskade scenariot finns insikten om den begränsade energitillgången, även om det finns tillräckligt med energi. Genom ökat samarbete och öppenhet kan västvärlden behålla sin konkurrenskraft tack vare utveckling och teknologisk överlägsenhet samtidigt som tredje världen snabbt ökar sin levnadsstandard, och därmed köpkraft. Alternativet med satsning på individuella prestationer leder till stora motsättningar i världen, till att kunskap inte sprids (inte kommer till användning) och nya finanskriser (som troligen överträffar dagens kris).