Äldre i folkhälsopolitiken

Äldre i folkhälsopolitiken Målområden och diskussionsfrågor

Materialet är sammanställt av Ola Nilsson, folkhälsoansvarig på SPF, inom kampanjen SPF slår ett slag för det friska 2012. Kampanjen är en del av SPF:s arbete med Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012. Tack till SPF-distriktens folkhälsoansvariga för hjälpen med slutförandet av materialet.

Äldre i folkhälsopolitiken Inom kampanjen SPF slår ett slag för det friska tar förbundet fram en folkhälsopolitisk plattform där man identifierar vad SPF anser är viktigt för, och har störst verkan på, äldres hälsa nu och i framtiden. Idén om att ta fram en plattform dök upp under 2011 års konferens för distriktens folkhälsoansvariga där fokusområden för framtiden diskuterades. Plattformen utgår från de 11 folkhälsomålen där SPF framhåller att äldres hälsa ska genomsyra alla mål och att ålder inte ska vara en orsak till att sluta jobba hälsofrämjande till exempel inom vård och omsorg. Dokumentet ska kunna användas av SPF på alla nivåer. Inte minst ger plattformen inspiration att lyfta fram folkhälsofrågor i våra pensionärsråd. SPF:s mål och vision för folkhälsoarbetet: SPF:s folkhälsoarbete styrs av innehållet i SPF:s stadgar, SPF:s äldrepolitiska plattform samt aktuella kongressbeslut. Målen är att öka förutsättningarna för att främja och bibehålla hälsa, en bra livskvalitet och oberoende samt att minska eller fördröja risken för sjukdom och funktionsnedsättning. Visionen är att SPF ska vara känt för sin hälsofrämjande verksamhet, att man självklart vänder sig till SPF för att delta i aktiviteter som är sociala, hälsofrämjande, lustfyllda och meningsfulla samt att SPF, nu och i framtiden, deltar i och påverkar hälsoutvecklingen för äldre. Grundläggande för hälsa och livskvalitet är att äldre kan fortsätta att var fysiskt, mentalt och socialt aktiva och därför är de fyra områden som utgör det goda åldrandets hörnpelare särskilt viktiga och bör lyftas fram Fysisk aktivitet, Bra matvanor, Social gemenskap och Meningsfull sysselsättning. Övergripande mål för folkhälsa Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med målområdena, men Statens folkhälsoinstitut (www.fhi.se) har ett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (Information om folkhälsomålen samt citat under varje målområde är hämtat från från www.fhi.se)

SPF vill särskilt lyfta fram att: Äldres hälsa ska genomsyra alla målområden inom folkhälsopolitiken. SPF har tidigare ställt krav på ett målområde om äldres hälsa eller ett hälsosamt åldrande, inom folkhälsopolitiken. Risken med ett mål för äldres hälsa är dock att man sätter ett lägre mål för den än för andra åldersgruppers. Så följaktligen bör äldres hälsa identifieras och uppmärksammas i alla målområden. Detta kräver en större medvetenhet och grundläggande forskning om äldres hälsa, där man inte exkluderar de som är äldre än 84 år. Inte minst på grund av den demografiska förändringen med fler äldre med en ökad livslängd och flera friska år. Detta inbegriper också att läkemedel som idag bara testas på yngre också måste utvecklas för de äldre. Målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Den äldre befolkningen måste få större delaktighet och inflytande i samhället. Delaktighet och inflytande i samhället eller över den egna livssituationen är viktigt för ett hälsosamt åldrande. Inte minst bjuder engagemang i politiken, kulturen eller i föreningslivet på stimulerande utmaningar. När samhällets olika organ skapar möjligheter för äldre att vara delaktiga och få inflytande kan äldre människor på ett positivt sätt bidra till utvecklingen av samhället. Det förutsätter dock en fortsatt förändrad attityd till äldre en attityd som innebär att äldre ses som en resurs i samhället. Ett sätt att skapa en arena för delaktighet är kommunernas pensionärsråd. De bör finnas i alla kommuner, landsting och regioner men det är också viktigt att utveckla pensionärsrådens roll. Inte minst viktigt är att lyfta folkhälsopolitiska frågor i råden. Samverkansgrupper inom folkhälsoområdet på kommun-, region- och landstingsnivå är ett annat sätt. Där kan även skadeförebyggande arbete ingå. Att involvera de äldre i beslut gällande äldre samt i det hälsofrämjande arbetet är en förutsättning för framgång. Äldre borde också vara bättre representerade i beslutande församlingar på alla nivåer. Alla, oavsett ålder, bör ha personligt inflytande i vardagen oavsett hur och var man bor. Tillgänglighet och valfrihet måste finnas när det gäller boende och omsorg samt information och en säkerställning av möjligheten att tillgodogöra sig information och kunna göra val. Äldreomsorgens nationella värdegrund innebär också ett förändrat synsätt där man alltid utgår från individen och dennes behov. Detta system är ännu inte implementerat. Idag föreligger en paradox där de som kan göra val inte är berättigade till omsorgen och de som är berättigade till omsorg ofta inte klarar av att ta välinformerade beslut. Kan man i detta fall tala om valfrihet? Hur ser möjligheten att påverka ut i din kommun och ditt landsting? Var sker påverkan? Får folkhälsofrågor det fokus de borde få i de olika instanserna? Hur får man tillgång till information för att kunna välja? Faktisk valfrihet finns den?

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. De ekonomiska förutsättningarna påverkar hälsan. Det finns t ex tydliga hälsoskillnader, mellan hög- och låginkomsttagare. Skillnaderna finns också när man studerar både vad som främjar hälsan som fysisk och social aktivitet och goda kostvanor och det som är hälsorisker som rökning och alkohol. Skillnaderna påverkar också den självskattade hälsan, känslor av ängslan, oro och ångest, depression, hur man klarar sin vardag samt vilket socialt stöd man har från sin omgivning. Skillnader mellan olika socioekonomiska grupper tycks också öka med åldern. Dåliga ekonomiska förutsättningar kan också medföra att man väljer att avstå från något som andra ser som självklart t ex att hämta ut läkemedel, gå till tandläkaren, utnyttja hemtjänst eller uppsöka sjukvård. De ekonomiska förutsättningarna för de äldre som har det sämst måste bli bättre. Dessutom behövs en större tillgång på lämpliga bostäder för äldre till en rimlig kostnad. Gärna hyresrätter. Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard har ökat och framför allt bland äldre kvinnor. Ofta är det också den gruppen som är mindre socialt delaktiga i samhället. För de flesta av oss är gemenskap och sociala relationer med andra människor av stor betydelse för hälsa och livskvalitet, oavsett ålder. Man får dessutom en bättre kroppslig funktionsförmåga och mår bättre av att vara socialt aktiv. Tillgängligheten till mötesplatser och träffpunkter samt till kommunikationer är viktig eftersom möjligheten att förflytta sig är en avgörande förutsättning för att kunna delta i kulturella, sociala eller fysiska aktiviteter. En viktig del i folkhälsoarbetet är att stödja förutsättningarna för uppkomst och bevarande av starka sociala nätverk samt att förebygga social isolering. Social isolering och ensamhet är en viktig riskfaktor för psykisk ohälsa. Inte minst bland ensamstående män förekommer självmord på grund av psykisk ohälsa på äldre dar. Sociala mötesplatser som främjar en hälsosam livsstil bör införas i alla kommuner, eller så borde den ideella sektorn sponsras om de gör kommunernas jobb. Varje kommun bör också bidra till eller tillhandahålla lokaler till pensionärsorganisationerna. Men inte nödvändigtvis i lokaler bara för äldre. Gemensamma föreningslokaler kan bidra till och främja solidaritet mellan generationerna. Hur kan man motverka de socioekonomiska skillnaderna? Vad avstår du ifrån när pengarna inte räcker till? Hur kan man främja sociala nätverk? Hur kan man motverka ensamhet? Var finns det sociala mötesplatser i din närhet? 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Mycket av det som påverkar äldres hälsa grundläggs i unga år och bidrar till en hälsosam livsstil genom hela livet. Det betyder dock inte att man inte behöver fortsätta att hålla igång bara för att man gjorde det i sin ungdom. En hälsosam livsstil har man nytta av hela livet.

Äldre personer har med sin livserfarenhet mycket att ge till de yngre generationerna under deras uppväxt. I större utsträckning borde man se äldre som en resurs i samhället, inte bara inom familjen utan också i skola, vid idrotts- och fritidsaktiviteter samt i föreningslivet. Detta bidrar till solidaritet och en större förståelse mellan generationerna. Det finns också goda exempel på projekt där man utnyttjar både yngres och äldres kunskaper för att få ett kunskapsutbyte. Det kan vara inom modern teknik och datautbildning men också hjälp med t ex promenader. Detta utbyte mellan generationerna bidrar både till äldre och yngres hälsa. På vilket sätt kan kommun och landsting bidra till solidaritet mellan generationerna? På vilket sätt kan SPF bidra till solidaritet mellan generationerna? Äldre en outnyttjad resurs i idrotten? Ska pensionärernas hus vara bara för pensionärer? Vad är för- och nackdelar med gemensamma föreningslokaler? 4. Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Arbetslivet ska vara öppet för den som kan och vill arbeta, oavsett ålder men det förutsätter en förändring av synen på äldre arbetskraft (50+) på arbetsmarknaden. Genom en anpassning av arbetsuppgifter efter person och erfarenheter snarare än tvärt om kan man skapa en miljö där erfarenheter tas tillvara och sätts värde på. Dessutom måste attityder hos yngre om ett konkurrensförhållande mellan yngre och äldre arbetskraft förändras. Det finns inte något sådant konkurrensförhållande. En stor del av arbetande 50+ anser sig åldersdiskriminerade i arbetslivet. Detta är inte hållbart med tanke på att vi måste jobba längre upp i åldrarna i framtiden. Man bör också uppmärksamma förändringar i samhällsstrukturen för äldres arbete både ideellt och lönearbete. På vilket sätt kan kommun och landsting bidra till hälsa i arbetslivet för äldre? På vilket sätt kan SPF bidra till hälsa i arbetslivet för äldre? Allt färre engagerar sig i föreningslivet. Har synen på ideellt arbete förändrats? Vad kan man i arbetslivet göra för att främja solidaritet mellan generationerna? Påverkar åldern möjligheter till extraarbete när det skulle behövas? Hur bidrar de nya företagen sk. Veteranpooler till arbetslivet för äldre? 5. Miljöer och produkter Målområdet Miljöer och produkter är relativt brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö.

Äldres trygghet och säkerhet ska öka både när det gäller miljöer och produkter. Det inbegriper bland annat frågor om tillgänglighet och närhet till varor och tjänster och på bra, effektiva hjälpmedel, trygga boendeformer och ändamålsenlig läkemedelsanvändning där läkemedel utvecklas för de äldre. Framgångsrika former för att främja trygghet och säkerhet är t ex att införa fixartjänster och förebyggande hembesök gärna med en hälsofrämjande ingång i så kallade hälsosamtal. Våld och övergrepp mot äldre måste motverkas och speciellt mot äldre kvinnor. Forskning på området måste initieras och framför allt måste medvetenheten höjas om våld och övergrepp mot äldre. Även andra brott mot äldre bör uppmärksammas samt en trygg miljö utomhus på t ex kvällar bör främjas. En trygg och säker miljö är hälsofrämjande. Är utvecklingen av nya teknologiska och praktiska hjälpmedel bara positiva? Inventerar man boendetillgången för äldre i din kommun? Är det lätt att ta sig in och ut i dessa boenden? Vad är orsaken till våld och övergrepp inom vård och omsorg samt i hemmet? Känner du dig trygg om du går ut på kvällen? 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård men också i omsorgen! Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. Hög ålder är ingen orsak till att sluta att jobba hälsofrämjande och förebyggande. Att främja och bevara hälsa bör vara fokus inom både vård- och omsorg. Även rehabilitering efter olyckor, sjukdom eller operationer för att komma tillbaka till fullgod hälsa är av stor vikt oavsett ålder. Dock är vägen dit längre när man blir äldre. Risken att hamna i beroendeställning efter en olycka eller operation blir större ju äldre man blir. Fysisk aktivitet på recept bör användas för äldre men en standardisering av aktiviteter som erbjuds bör genomföras. Äldres psykiska hälsa bör också uppmärksammas, utredas och behandlas i högre grad. Biståndsbedömning bör inte bara bedöma fysisk funktionsförmåga utan också ta hänsyn till otrygghetskänslor i form av ängslan, oro och ångest. Kanske är det också dags att införa och lyfta fram biståndsbedömning för hjälp med sociala och rekreativa aktiviteter samt möjlighet till utevistelse. Sätter man lägre mål för äldres hälsa än för yngres inom hälso-, sjukvård och omsorg? Hur kan man jobba hälsofrämjande inom vård och omsorg? Är det åldersdiskriminering om man inte jobbar hälsofrämjande i omsorgen? Ska biståndsbedömning för hälsofrämjande aktiviteter och utevistelse behövas? 7. Skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Skydd mot smittspridning ska därför utgöra ett särskilt målområde.

Vaccinering av äldre bör främjas. Äldre kan ses som en riskgrupp som är mer mottaglig och får kraftigare symptom vid sjukdom, t ex har äldre en större risk att få lunginflammation efter en kraftig influensa. På många håll får man som 65+ influensavaccin gratis. Det är också viktigt att främja de biologiska förutsättningarna för ett bra immunförsvar genom bland annat fortsatta bra matvanor och en hälsosam livsstil hela livet. Ses äldre som en riskgrupp eller friskgrupp i ditt landsting? Är det bra att vaccinering för äldre är gratis? Finns det andra former av smittspridning som äldre är extra utsatta för? 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn på sexualiteten bestämmer t.ex. om människor som är homo- eller bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering - och med ohälsa som följd. Den sexuella lusten och förmågan till förälskelse upphör inte för att man åldras men med åldern följer en del förändringar. Man kan ha olika uppfattningar om hur viktig sexualiteten är vare sig man förlorar sitt intresse för sexualitet med åldern eller upplever en saknad efter både sex, kroppskontakt eller en partner. Äldres sexualitet måste dock diskuteras och uppmärksammas. Att äldre människor har sex är det ingen tvekan om men vi vet desto mindre om deras attityder till sex. Ämnet är och har varit tabubelagt och frågor om så naturliga saker som sexualitet, samliv, kroppskontakt, potens, impotens, klimakteriet och kroppsliga förändringar med åldern riskerar att tystas ner. När det gäller reproduktion kan män fortsätta att vara fertila högt uppe i åldrarna. För att motverka tabubeläggning av frågor om äldres sexualitet krävs forskning, uppmärksamhet i media och utbildning men även en ökad kunskap hos vårdpersonal och andra strategiska personer inom kommun och landsting. Dessutom får nog också de yngre generationerna acceptera att deras föräldrar och andra äldre kommer att ha ett fortsatt sexliv på äldre dar. Vart vänder man sig som äldre med frågor om sexualitet och hjälpmedel mm? Att prata om sexualitet bland äldre en självklarhet eller tabu? Behöver äldre fundera på och skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar? Hur påverkas man av att förlora en partner sexlivet, ensamhet och längtan? Får man ha ett fortsatt sexliv inom äldreomsorgen? 9. Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Målet för de samlade insatserna är ökad fysisk aktivitet. Människans kropp är gjord för rörelse och har behov av att användas för att bibehålla en bra funktion. Studier visar att hälsovinsterna av fysik aktivitet är i stort sett desamma för äldre personer som andra åldersgrupper och mycket tyder på att kroniska sjukdomar i samband med åldrandet till stor del beror på fysisk inaktivitet snarare än på åldrandet i sig. Med fysisk aktivitet kan man öka förutsättningarna för att bibehålla så mycket som möjligt av sin fysiska kapacitet och

öka möjligheterna att fortsätta leva det liv man vill och må bra. En fysiskt aktiv livsstil har man nytta av hela livet. För den skull bör man inte glömma att den mentala aktiviteten är minst lika viktig. Kommun och landsting bör skapa förutsättningar, stimulera, informera samt försöka nå även de fysiskt inaktiva med information om de positiva effekterna av fysisk aktivitet gärna i samverkan med ideella organisationer. Att på kommunnivå skapa en strategi för att nå fysiskt inaktiva äldre är eftersträvansvärt. Samverkan mellan kommun, träningsanläggningar och de äldre bidrar till att skapa arenor där äldre känner sig välkomna och har råd att genomföra fysisk aktivitet. Det är naturligtvis också viktigt att framhålla den egna individens ansvar. Vad gör kommun och landsting för att anpassa den byggda miljön för att stimulera till en ökad fysisk aktivitet hos äldre? Tar din kommun ett helhetsansvar för möjligheten och tillgängligheten till fysisk aktivitet för den äldre befolkningen? Hur når man de fysiskt och socialt inaktiva t ex med information om fördelar med fysisk aktivitet och kopplingen till social gemenskap? Vilket ansvar har du för din egen hälsa och fysisk aktivitet? Hur skapar man samarbeten mellan äldre och träningsanläggningar? 10. Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Bra matvanor handlar inte bara om näring och energi eller om tillräcklig mängd frukt och grönsaker även om de är viktiga aspekter på maten och hälsan även på äldre dar. Det handlar även om hur maten påverkar miljö och klimat i ett större perspektiv. Men framför allt kan måltiden vara en källa till glädje, fest, njutning och gemenskap. När andra aktiviteter minskar ökar måltidernas betydelse. Det sociala blir allt viktigare, inte minst för dem som till vardags får äta ensamma. Måltider med socialt inslag bör tillhandahållas på kommunnivå - både biståndsbedömt och icke biståndsbedömt. Där har kommunen och landstinget ett helhetsansvar men gärna i samverkan med ideell sektor. Det finns många goda exempel på sociala måltider t ex där äldre får äta lunch tillsammans med skolelever eller på en utsedd restaurang. De nationella riktlinjerna för mat inom äldreomsorgen (Livsmedelsverket) bör följas upp - gärna tillsammans med äldreorganisationerna. Ett fokus och en dialog om maten inom äldreomsorgen är ett viktigt första steg. Att laga mat på plats inom äldreomsorgen bör prioriteras. Det finns stora möjligheter att förebygga och motverka undernäring hos äldre både i eget boende och inom omsorgen. Vad kan kommun och landsting göra för att förbättra den offentliga måltiden inom äldreomsorgen? Vad kan SPF göra? Finns det sociala mötesplatser där äldre kan träffas och äta tillsammans? Hur ofta serveras t ex färsk fisk eller närodlad mat inom omsorgen? Är det värdigt att äta ur en plastlåda?

11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak Ett samhälle fritt från narkotika och dopning Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Kunskapen om alkoholvanor hos äldre måste öka i samhället och inom vård och omsorg. Totalkonsumtionen av alkohol har ökat bland äldre på senare år medans den för andra åldersgrupper har stått stilla. En ökad tillgänglighet genom t ex bättre köpkraft, större förpackningar samt lägre socialt deltagande kan påverka konsumtionen. Själmedicinering för att bedöva förlust av nära och kära kan förekomma. Det finns ett behov av utökad forskning om äldres alkoholvanor samt specifikt om kopplingen mellan äldres alkoholvanor och fallskador men även när det gäller kombinationen mellan alkohol och läkemedel. Rökning minskar med åldern vilket dels beror på att man slutar att röka men också att dödligheten är högre bland rökare. Det är dock aldrig försent att sluta och det finns många bra hjälpmedel idag. När det gäller äldres spelvanor behövs mer forskning om både ökad tillgänglighet genom bl a dator och internet samt om spelberoende och -arenor. Vad påverkar äldres alkoholkonsumtion? Får man dricka alkohol om man tar många mediciner? Får man dricka ett glas vin till maten inom äldreomsorgen? Är spelberoende också en fråga för äldre?

Referenser och lästips 1. Statens folkhälsoinstitut. Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. 2008, Statens folkhälsoinstitut: Östersund 2. Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa. En utmaning för Europa. Kortversion av Healthy ageing-projektets huvudrapport. 2007, Statens folkhälsoinstitut: Östersund 3. Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa. Hämtad 2012-04-07 www.fhi.se 4. Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010. 2010, Statens folkhälsoinstitut: Östersund 5. Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa, Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010. 2011, Statens folkhälsoimstitut: Östersund 6. Statens folkhälsoinstitut. Alkohol och äldre, faktablad om alkohol, april 2012 www.fhi.se 7. Statens folkhälsoinstitut. Det är aldrig försent Förbättra hälsa med möten, mat och aktivitet. 2009, Statens folkhälsoinstitut: Östersund 8. Lennartsson, C, Agahi, N och Wånell, S. Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län. 2012, Äldrecentrum: Stockholm

www.spf.se