Dnr 2017-1928 Bilaga 2 Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar Havs- och vattenmyndighetens rapportering 2016-10-31
Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-10-31 Ansvarig utgivare: Jakob Granit Omslagsfoto: Maja Kristin Nylander Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930, 404 39 Göteborg www.havochvatten.se
Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar Havs- och vattenmyndighetens rapportering 2016-10-31
SAMMANFATTNING... 9 Konsekvenser för miljö och människors hälsa... 9 Verksamhetsutövare... 9 Särskilda konsekvenser för företag med små avlopp... 10 Avloppsbranschen... 11 Tillsyns- och prövningsmyndigheterna (kommunerna)... 11 Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna... 12 Övriga centrala myndigheter... 12 Överprövande myndigheter... 12 PROBLEMBESKRIVNING... 13 ALTERNATIVA LÖSNINGAR... 15 Tydligare regler... 15 Ökad åtgärdstakt... 16 REFERENSALTERNATIV... 17 Teknikfördelning utifrån befintliga regler... 17 Bristfällig rättssäkerhet och låg förutsägbarhet... 19 Låg kostnadseffektivitet för fosforkrav... 19 Kvävereduktion är inte kostnadseffektivt för små avloppsanläggningar... 19 Områden för hög skyddsnivå tillämpas olika... 20 Nya avloppsanläggningar riskerar att inte ge de resultat som utlovas... 20 BESKRIVNING AV NYA REGLER OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER... 21 Ökad samsyn, tydlighet och förutsägbarhet... 21 Förbud för utsläpp av toalettavloppsvatten i känsliga områden... 21 Markretention tas med i bedömningen... 22 Säkerställande av anläggande och drift... 22 Högre krav på anläggningar större än 50 pe... 23 Teknikfördelning utifrån nya regler... 23 REGERINGENS BEMYNDIGANDE... 25 BESKRIVNING AV BERÖRDA AKTÖRER... 26 Verksamhetsutövare... 26 Avloppsbranschen... 28 Kommunala prövnings- och tillsynsmyndigheter... 30 Kommunernas renhållningsenhet... 30 Länsstyrelserna... 30 Centrala myndigheter... 31
Domstolar... 31 BESKRIVNING AV KOSTNADER OCH ANDRA KONSEKVENSER... 32 Utpekande av känsliga områden... 32 Konsekvenser för miljö och människors hälsa... 34 Konsekvenser för verksamhetsutövare... 34 Konsekvenser för branschen... 35 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter... 35 Konsekvenser om länsstyrelser pekar ut känsliga områden... 36 Förändrade kravnivåer utifrån områdets känslighet... 37 Konsekvenser för miljö och människors hälsa...38 Konsekvenser för verksamhetsutövare inom känsliga områden... 41 Konsekvenser för verksamhetsutövare utanför känsliga områden... 42 Konsekvenser för avloppsbranschen... 46 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter... 48 Krav på certifiering för att anlägga avlopp... 48 Konsekvenser för miljö och människors hälsa... 49 Konsekvenser för verksamhetsutövare... 49 Konsekvenser för avloppsbranschen...50 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter... 51 Kontroll efter installation och kontinuerlig kontroll... 51 Konsekvenser för miljö och människors hälsa... 52 Konsekvenser för verksamhetsutövare... 52 Konsekvenser för avloppsbranschen... 53 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter... 53 Konsekvenser för centrala myndigheter... 54 Innehåll i ansökan och anmälan samt utformning av anläggningen... 54 Konsekvenser för miljö och människors hälsa... 55 Konsekvenser för verksamhetsutövare... 55 Konsekvenser för avloppsbranschen... 56 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter... 56 Tid för utförande och utförandeintyg... 56 Konsekvenser för verksamhetsutövare... 57 Konsekvenser för avloppsbranschen... 57 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter... 57 Förtydligande av när en ändring kräver tillstånd eller anmälan... 57 Konsekvenser för miljö och människors hälsa... 57 Konsekvenser för verksamhetsutövare... 58 Konsekvenser för avloppsbranschen... 58 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter... 58 Övriga mindre ändringar... 59
Definitioner... 59 Avlopp med endast slamavskiljning förbjudna även i framtiden... 59 Kravet på slutna ledningar tas bort... 60 Reduktionskrav för biokemisk syreförbrukning (BOD) i BDT-avloppsvatten införs... 60 Förtydligande om skydd för vattentäkter och hälsoskydd... 61 Övriga generella konsekvenser för myndigheter... 62 HaV, länsstyrelser och övriga centrala myndigheter... 62 Överprövande myndigheter... 62 KÄNSLIGHETSANALYSER OCH KRITISKA ANTAGANDEN... 63 Antal nya avlopp... 63 Särskilda skäl för lägre kravnivå... 63 Markretention... 63 Avloppsteknik för nya avlopp är inte känd... 64 Hög skyddsnivå och känsliga områden... 64 Bristfälligt fungerande nya avlopp... 64 PÅVERKAN PÅ EKOSYSTEMTJÄNSTER... 65 ÖVERENSSTÄMMELSE MED EU-LAGSTIFTNING... 67 Krav på certifiering av anläggare och krav på ackreditering av kontrollorgan.. 67 Krav i byggproduktförordningen... 68 Övriga ändringar... 68 ÖVERENSSTÄMMELSE MED VATTENDIREKTIVET, BSAP OCH NATIONELLA MILJÖMÅL... 69 EU:s ramdirektiv för vatten... 69 Åtgärdsprogrammets åtgärdsbehov för små avlopp... 69 Baltic Sea Action Plan... 70 Påverkan på miljökvalitetsmålen... 71 Mänsklig belastning av näringsämnen... 72 TIDPUNKTEN FÖR IKRAFTTRÄDANDE... 73 Personcertifiering och ackreditering... 73 Nya kravnivåer och utpekande av känsliga områden... 74 BEHOV AV SPECIELLA INFORMATIONSINSATSER... 75 SAMRÅD... 76 LITTERATURFÖRTECKNING... 77
Havs- och vattenmyndighetens rapportering 2016-10-31 Sammanfattning I denna rapport beskrivs konsekvenserna av de förslag som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) lämnade i rapporten Tydligare regler för små avloppsanläggningar. Små avloppsanläggningar med bristfällig rening kan orsaka både hälso- och miljöproblem. Många små avloppsanläggningar är gamla och saknar egentlig rening från smitt- och näringsämnen. Även flera relativt nya anläggningar har visat sig ha driftproblem och når inte upp till de reningskrav som tillverkaren har utlovat. Målsättningen med de förslag som lämnats är att samla och förtydliga regelverket kring små avlopp för att minska oklarheter i tillämpningen, samt öka rättssäkerheten, samsynen och effektiviteten i kommunernas arbete med prövning och tillsyn. Men även att öka förutsägbarheten för verksamhetsutövaren om vilka reningskrav som ställs på platsen samt att säkerställa avloppsanläggningarnas funktion. Det finns många aktörer som påverkas av ändrade regler inom området små avlopp, nedan sammanfattas konsekvenserna per aktör. Konsekvenser för miljö och människors hälsa De föreslagna reglerna innebär att känsliga områden pekas ut och att kraven på avloppsanläggningarna anpassas efter den risk för påverkan på miljö- och hälsa som de har. Områdena pekas ut med hjälp av gemensamt bedömningsunderlag, och vid utpekandet tas bland annat hänsyn till retentionen, det vill säga den rening som sker i marken. På så sätt kan billigare men robusta anläggningar med en lägre reningskapacitet anläggas på platser där risken för negativ påverkan med avseende på fosfor är liten. Att inte ställa högre reduktionskrav av fosfor än vad som behövs på platsen främjar god resurshushållning. Förslaget innebär att utsläpp av toalettavloppsvatten inte tillåts på platser som är känsliga för utsläpp av fosfor. Detta innebär att källsorterande avloppssystem där toalettfraktionen tas om hand i sluten tank eller torra lösningar främjas. Därmed minskar utsläpp av fosfor och kväve samt riskerna för smittspridning. Kretslopp möjliggörs genom att den näringsrika toalettfraktionen efter hygienisering kan spridas på jordbruksmark. Fosforutsläppen från små avloppsanläggningar förväntas minska något med de nya reglerna. Beräkningen vilar dock på antaganden om en relativt hög retention. Förslaget syftar också till att säkerställa att anläggningarna blir anlagda på rätt sätt och fungerar som avsett under hela sin livslängd genom att krav ställs på certifiering av anläggare och opartisk kontroll. Välfungerande anläggningar kommer även att leda till minskade utsläpp av smitt- och näringsämnen. Verksamhetsutövare Förslaget bidrar till en teknikdifferentiering för de båda skyddsnivåerna och därmed mer kostnadseffektiva anläggningar. För verksamhetsutövarna förväntas en minskad kostnad med nästan en miljard kronor per år totalt. 9
Havs- och vattenmyndighetens rapportering 2016-10-31 Eftersom kostnadsbesparingar sker inom både känsliga områden och områden som inte är känsliga är det inga verksamhetsutövare som förlorar kostnadsmässigt på de nya reglerna. Verksamhetsutövare inom känsliga områden kommer generellt inte kunna använda en konventionell vattentoalett, vilket de som är vana vid en sådan kan anse vara en negativ konsekvens. De krav som ställs på mer uppgifter i anmälan/ansökan, certifiering av anläggare, kontroll vid utförandet och därefter kontinuerlig kontroll, är alla förändringar som kommer att leda till en något högre kostnad för verksamhetsutövaren. Denna kostnad kompenseras dock genom att avgiften för tillståndet minskar och framförallt genom att förslagen ökar möjligheten för att avloppsanläggningen fungerar som avsett under en längre tid. Anläggningar som fungerar som avsett leder till att utsläpp av näringsämnen och risken för smittspridning minskar vilket är gynnsamt både för verksamhetsutövaren såväl som för samhället i övrigt. Bindande regler ger en större samsyn mellan kommunerna än allmänna råd som är öppna för tolkning. Detta leder till ökad likabehandling och rättssäkerhet för verksamhetsutövaren då prövningsmyndigheternas förutsättningar för att göra likartade bedömningar ökar. En sammanställning av de kostnader för verksamhetsutövare som följer av förslaget redovisas nedan. Sammanställning av ökade och minskade kostnader i genomsnitt till följd av förslaget till nya regler, nuvärdesberäkning, med en ränta på 4 procent. Ökad kostnad per verksamhetsutövare Minskad kostnad per verksamhetsutövare Certifiering 300-1 200 kr Ingen slutbesiktning 1 000-1 500 kr Kontroll Professionell ansökan/anmälan Grundvattenrör 2 400 8 000 kr ca 1 000-5 000 kr (Varierar beroende på typ av anläggning och förutsättningar på platsen) 500 kr Nya reduktionskrav 45 000 kr Totalt 4 000 15 000 kr 46 000 kr Särskilda konsekvenser för företag med små avlopp Konsekvenserna för företag med små avlopp bedöms generellt bli de samma som för övriga verksamhetsutövare. Administrativa kostnader, andra kostnader och konkurrensförhållanden i övrigt bedöms inte påverkas i någon betydande omfattning av de föreslagna reglerna. 10
Havs- och vattenmyndighetens rapportering 2016-10-31 Avloppsbranschen Huvudregeln att utsläpp av toalettavloppsvatten inte tillåts inom känsliga områden gynnar efterfrågan på avloppslösningar utan utsläpp av toalettavloppsvatten som t.ex. toaletter med vakuumsystem och slutna tankar. Efterfrågan på anläggningstyper som tidigare accepterats inom hög skyddsnivå men där det finns ett utsläpp av renat toalettavloppsvatten, kommer sannolikt att minska, liksom behovet av service av denna typ av anläggningar (t.ex. minireningsverk och tekniker för fosforfällning). De föreslagna förändringarna kommer troligen att leda till att efterfrågan ändras från minireningsverk och fosforavlastade markbäddar och infiltrationer till slutna tankar, vakuumtoaletter, kompakta BDT-lösningar och traditionella markbäddar och infiltrationer. De företag som tillverkar, säljer, installerar och servar de produktsegment där efterfrågan kommer att minska påverkas negativt av förslaget medan den del av branschen som har de produkter där efterfrågan kommer att öka påverkas positivt. Vi bedömer att den del av branschen som kommer att påverkas mest negativt av förslaget är leverantörerna av minireningsverk. De företag som installerar små avloppsanläggningar kommer att belastas av extra kostnader för certifiering. Certifieringen medför att endast de anläggare som visat att de har tillräcklig kompetens för att anlägga små avlopp kommer att kunna anlitas för dessa arbeten. Förslaget gynnar därför de företag som har kompetens att anlägga små avlopp på ett korrekt sätt. Kravet på kontroll under ackreditering av nya avloppsanläggningar innebär en ny nisch och på sikt fler arbetstillfällen för branschen. De kostnader som uppkommer i samband med certifiering och ackreditering kommer att kunna föras över på kunden och bedöms därför inte påverka företagens lönsamhet negativt. Generellt sett blir det tydligare för branschen: vilka krav som avloppsanläggningarna ska uppnå vad som krävs av ansöknings/anmälningshandlingarna och hur anläggningar ska utformas Vilket leder till att fler anläggningar fungerar som de ska och färre garantiärenden behöver åtgärdas. Tillsyns- och prövningsmyndigheterna (kommunerna) Med bindande regler och ett gemensamt nationellt bedömningsunderlag för utpekande av känsliga områden minskar tolkningsmöjligheterna och samsynen ökar mellan kommunerna vilket leder till ökad effektivitet. Beroende på hur prövningsmyndigheterna tidigare har handlagt ärenden kan de nya reglerna leda till en ökad administration men på längre sikt förväntas arbetet med prövning och tillsyn att underlättas. 11
Havs- och vattenmyndighetens rapportering 2016-10-31 Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna För de tillsynsvägledande myndigheterna kan ett ökat antal frågor komma att behöva tas om hand initialt. Ökningen förväntas dock inte bli större än att detta kan ske med befintliga resurser. Med bindande regler och ett gemensamt nationellt bedömningsunderlag för utpekande av känsliga områden bedöms HaV:s och länsstyrelsernas arbete med tillsynsvägledning underlättas. Övriga centrala myndigheter Till de nya bestämmelserna behöver HaV ta fram vägledning. Insatser i form av underlag till vägledning kommer att behövas från andra myndigheter som t.ex. SGU, Folkhälsomyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och vattenmyndigheterna. Överprövande myndigheter De konsekvenser vi generellt ser för länsstyrelsen, Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen är att överklaganden under en kortare tid kan komma att öka innan rättspraxis finns för de nya reglerna. På längre sikt bedömer vi dock att det snarare blir en minskning i antalet överklaganden eftersom reglerna förväntas ge större tydlighet och minska utrymmet för tolkningar för verksamhetsutövare och myndigheter. 12