Företag Remissvar Blankett TS svar Järnvägshistoriska riksförbundet Kryssruta för "tågvärme 800 volt" ska fortsatt finnas med. Det används av museitåg. 27 Kryssrutan för 800 V på blankett 27 återinförs. TGOJ Trafik AB Blankett 24 Ändringarna är bra TGOJ Trafik AB Blankett 21 Blanketten är OK men Transportstyrelsen bör överväga att införa den baksida som är framtagen av Branschorganisationen Tåg Operatörerna kallad blankett 21 baksida, denna fylls i om rörelse passerat en stoppsignal ofriviligt (OSPA blankett) se bifogad fil. TGOJ Trafik AB Blankett 23 Under avdelning 5 i rutan längst till vänster bör rubrik Körtillstånd ersättas av Nytt körtillstånd, anledningen är att det inte kan förekomma något annat alternativ. TGOJ Trafik AB Blankett 25 Ändringarna är bra 24 21 Transportstyrelsen har inte för avsikt att föreskriva om blanketter för rapportering av OSPA. Denna rapportering regleras i dag genom avtal mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. 23 Avdelningsrubriken ska inte vara alltför detaljerad, att det är nytt körtillstånd framgår av texten. 25 TGOJ Trafik AB Blankett 26 30 Ändringarna är bra 26-30 TGOJ Trafik AB Blankett 32 Bra initiativ, är meningen att blankett 32 skall kunna ersätta alla dessa blanketter när det gäller Order till förare vid tågfärd? Eller ska föraren fortsättningsvis även behöva ha samtliga blanketter med sig? 32 Föraren ska ha de blanketter som behövs för att denne ska kunna ta emot säkerhetsorder (se bilaga 8 H avnitt 1.7). I den mån som blankett 32 uppfyller detta behov räcker det med den blanketten. Notera dock att begäran om hjälpfordon som finns på blankett 23 inte finns med på blankett 32 eftersom det skulle kräva en regeländring i bilaga 8. Veolia Transport Sverige AB Veolia Transport har inget att invända mot vare sig blanketter eller den föreslagna ikraftträdande tidpunkten 2010-03-01.
Eoromaint Hector Rail Hector Rail Hector Rail Hector Rail Hector Rail EuroMaint Rail har vi inga direkta synpunkter på remissen. Inför ikraftträdandet kommer vi att granska om någon justering av vår rutin EM 40-905 behövs, eller om dokumentet helt kan tas bort, därför vi inte längre behöver ha några behöriga för A-skydd på huvudspår. Det var tydligare när Hinderrutorna var placerade under varandra. Ordernummer ändrat till tillståndsnummer. Det heter mycket riktigt Tillstånd enligt Bilaga 4 punkt 4. Men det är inte konsekvent, man får medgivande att passera signalen i stopp. Sedan ska det fyllas i Medgivande lämnats av och Medgivande mottagits av. Det är medgivande ända fram till det att medgivandet ska ha ett nummer, då heter det Tillståndsnummer. Borde ha samma term hela vägen. Driftplats i avdelning 3 utbytt mot Trafikplats. Ingen av dessa termer finns, varken på gamla eller nya blanketten. Svårt att förstå behovet av Natt mot. Det finns datum från, datum till, tid från och tid till. När ska Natt mot användas? I övrigt har blanketterna förändrats till det bättre. 21 Synpunkten är noterad men det är av utrymmesskäl lämpligt att ha rutorna bredvid varandra. Vi bedömer att detta inte är kritiskt för tolkningen av dessa uppgifter. 21 Enligt bilaga 4 är denna typ av medgivande ett tillståndsmeddelande (Bilaga 4 avsnitt 4). Därför anges "tillståndsnummer" på blanketten. Vi är medvetna om att det inte är helt konsekvent och kommer att ta hänsyn till detta vid kommande revidering av reglerna i JTF. 25 Tyvärr angavs fel avdelning i förteckningen över ändringar. Ändringen är i själva verket införd i avdelning 12 på blankett 25. 29,30,31 "Natt mot" behövs för att förtydliga om det ska vara samma tid varje dag eller en längre sammanhållen tid. Exempel på detta är: 09-11-02-09-11-07 M-F, kl. 22.00-05.00. Om inte natt mot används kan det tolkas som att trafikverksamheten ska pågå oavbrutet från klockan 22 den 9/11 till klockan 5 den 7/11.
Stockholmståg KB Nässjö Järnvägsmuseum Nässjö Järnvägsmuseum Stockholmstågs säkerhetsavdelning har granskat Transportstyrelsens förslag till förändringar av de i JTF bilaga 5 beskrivna blanketterna och finner inget att anmärka på de föreslagna textjusteringarna vilka verkar vara framtagna efter brukarnas krav Generellt så är det för många blanketter och frågan är till vilken nytta då det inte finns föreskrivet att personalen i fält överhuvudtaget ska ha med sig någon penna. Saknas penna så har blanketterna ingen funktion. Ett mycket vanligt alternativ "det finns inga växlar" saknas på blanketten. Att kryssa i rutan växlarna ligger rätt då det inte finns växlar skapar en olustig känsla. Då det tar en viss tid att fylla i blankett 21 händer det att föraren istället får besked att övergå till växling fram till signal X för att där återigen bli tåg. Detta gör att blankett 21 inte fylls i och kan innebära att tåget får passera flera huvudsignaler i stopp på ett besked. Blankett 21 innebär i sådana fall en direkt minskning av säkerheten, förekomsten av en blankett som anses för tidsödande att fylla i medför att inget korrekt tillstånd för att passera stopp ges och tåget få istället ett besked som gör att det passerar flera signaler på samma besked. Ansvaret för att föraren ska ha med sig penna ligger på järnvägsföretaget och behöver inte föreskrivas av Transportstyrelsen. 21 Införandet av blankett 21 är ett krav i de EU-gemensamma tekniska specifikationerna för driftskompabilitet (TSD). Att ha alternativet "det finns inga växlar" på blankett 21 skulle kräva en regeländring i bilaga 8 och 9 och är därför inte aktuellt i nuläget. Huruvida detta är en ändring som behövs kommer vi att beakta i kommande revideringar av JTF. Eventuell bristfällig hantering av blankett 21 och medgivande att passera signaler mot stopp är en fråga för varje verksamhetsutövare att följa upp och korrigera samt för Transportstyrelsen att följa upp i vår tillsyn. Nässjö Järnvägsmuseum Blankett 26 och 27 ska inte vara styrande dokument. Det ska anges vilka uppgifter föraren ska ha men hur dokumentet ska se ut ska inte regleras. 26, 27 Synpunkten noteras inför kommande arbete med att revidera JTF.
Nässjö Järnvägsmuseum 800 volt används vid transport av vissa lok för att kunna köra ventilatorer via tågvärmen. Nässjö Järnvägsmuseum använder 800 V då vi har äldre personvagnar som inte är avsedda för 100 V annat än då det är kallare än -15 grader. Det behöver överhuvudtaget inte anges något volttal, det räcker med kryssrutor för ej tågvärme eller tågvärme där uppgiftslämnaren efter texten tågvärme kan ange vilken tågvärme som behövs, i normalfallet skriver uppgiftslämnaren inget vilket är lika med 1000 V men då finns möjligheten att ange 800 V. Hur ska man tolka ett styrande dokument där det saknas möjligheten att ange tågvärme 800 V, är det ett förbud mot att använda 800V? 26, 27 Kryssrutan för 800 V återinförs på blankett 27. Nässjö Järnvägsmuseum ATUMO "Gäller natt mot" är något antikt som inte ska användas idag. Dygnet börjar 0.00 och slutar 24.00 och har under den tiden samma datum. Uttrycket "gäller natt mot" behövs inte och är enbart vilseledande. Bl.29/30: Bevakningssträcka ändras till sträcka. (Spärrfärdssträcka) 29, 31 "Natt mot" behövs för att förtydliga om det ska vara samma tid varje dag eller en längre sammanhållen tid. Exempel på detta är: 09-11-02-09-11-07 M-F, kl. 22.00-05.00. Om inte natt mot används kan det tolkas som att trafikverksamheten ska pågå oavbrutet från klockan 22 den 9/11 till klockan 5 den 7/11. 29, 30 Enligt reglerna i JTF ska bevakningssträcka alltid anges för en spärrfärd och bevakningssträcka eller driftplats för en trafikverksamhet i form av A-skydd, E-skydd, L-skydd eller S- skydd. Detta avspeglas i blanketternas utformning.
Strukton Rail Vi anser att justeringarna i bilaga 5 är positiva och ser fram emot reaktionerna från våra säkerhetsfunktionärer ute i fält. Balfour Bettty Rail AB Hans-Göran Brobakken Balfour Bettty Rail AB Angående er fråga om två månader är tillräckligt för att säkerställa tillämpningen av de nya blanketterna; vi anser att två månader bör vara tillräckligt för att sprida och implementera de nya blanketterna. Bevakningssträcka bör ändras till sträcka, färden kan avslutas på en linjeplats! Linjeplats är ingen begränsningspunkt för en bevakningssträcka. Bevakningssträcka bör ändras till sträcka, Skyddet kan begränsas av en linjeplats! Linjeplats är ingen gränspunkt för en bevakningssträcka. 29 Enligt reglerna för spärrfärd i JTF bilaga 9 ska både bevakningssträcka och begränsningspunkter anges. Om spärrfärdssträckan avgränsas av en linjeplats måste alltså dels bevakningssträckans gränsdriftplatser och dels gränspunkterna för själva spärrfärdssträckan anges. 30 Enligt reglerna för trafikverksamheterna A-skydd, E-skydd, L- skydd och S-skydd i JTF, bilagorna 12, 13, 14 och 15, ska både bevakningssträcka och begränsningspunkter anges. Om den sträcka där trafikverksamheten bedrivs avgränsas av en linjeplats måste alltså dels bevakningssträckans gränsdriftplatser och dels gränspunkterna för själva trafikverksamheten anges. Balfour Bettty Rail AB Skydd efter tåg i system M bör vara med. 30 "Efter tåg" finns med i blankett 30. Utrymme saknas för att ange kör på sikt till nästa huvudsignal som ingår i medgivande för stoppsignalpassage på Öresundsförbindelsen. Bra att mellanblocksignaler för spärrfärd finns med. Placera datum och tid längst ned som en bekräftelse på medgivandet. 21 Något krav på att "kör på sikt till nästa huvudsignal" ska anges vid medigivande att passera signal mot stopp finns inte i JTF och ska därför inte heller finnas med på blankett 21. 21 21 Datum fylls i högst upp på blanketten. Däremot är klockslag tillfört i slutet på blanketten.
Punkt 6. Hinder. Uppgift om hinder på tågfärdvägens skyddssträcka lämnas ju på blankett 21 i samband med medgivande för passage av signal i stopp. När är det tänkt att i annat fall order ska ges till tåg om att hinder finns på tågfärdvägens skyddssträcka? Hittar inte någonting om detta i JTF (förutom då i samband med passage av signal i stopp). Punkt 2. Hastighets-nedsättning Med tanke på internationell standard bör hastighet skrivas km/h. Punkt 2. Tågorder. Möjligheten att ange säkerhetsordernummer (snr) bör utformas på samma sätt som för blankett 32, punkt 7. Punkt 3. Tillfällig körplan Varför finns plats att ange tågnummer både under punkt 1, Grunduppgifter, och under punkt 3, Tillfällig körplan? Kan detta vara två olika tågnummer? Punkt 4. Uppehåll. Möjligheten att orderge om tekniskt uppehåll saknas. Punkt 7. Flyttat k-möte. Möjlighet att ange k-mötet slopas saknas. 22 Åtgärdas enligt synpunkten 22 Detta berör inte bara blanketterna utan även de ävriga reglerna i JTF. Synpunkten noteras därför inför kommande arbete med att revidera JTF. 23 Blankett 32 har ingen avdelning för säkerhetsordernummer. Om säkerhetsordernummer behöver anges kan detta göras i avdelningen för "Övrigt". 24 Tanken är att tkl vid ordergivningen ska kunna ge order till ett tåg om att till exempel ett annat tåg ska gå. Detta kan vara tillämpligt då samma tågsätt ska fortsätta från en driftplats med ett annat tågnummer, dvs formellt som ett annat tåg. 25 "Tekniskt uppehåll" finns inte enligt reglerna i JTF. 25 Om ett k-möte flyttas på ett sådant sätt att k-mötet för det tåg som ska framgå i praktiken slopas, ska avdelning 5 "K-mötet med tåg i slopas" användas.
Punkt 5, 6, 7. K-möten. I och med att hanteringen av k-möten skulle kunna vara riskfylld bör det som rör k-möten i blanketten på något vis särskiljas/lyftas fram. 25 Transportstyrelsen anser att det som är viktigt är att föraren är uppmärksam på order om ändrat k-möte i de fall som en sådan order har givits. Detta innebär att om dessa avdelningar ständigt är markerade på ett särskilt sätt, så har det rimligen ändå inte en säkerhetshöjande effekt. Någon lösning som gör att avdelningarna blir särskilt uppmärksammade när de faktiskt måste uppmärksammas har vi inte i nuläget. Man kan jämföra med de tidigare blanketterna S8 och S9 vilka var rödmarkerade (ingen sådan markering fanns dock för motsvarande order på blankett S16). Poängen med blanketterna S8 och S9 var dock att de endast fanns framme då de var ifyllda. Ett alternativ som Transportstyrelsen kan komma att överväga vore att ha särskilda blanketter för order om k-möte. Blanketterna skulle ha en särskild utformning och endast tas fram av föraren vid ordergivning om k- möte. Punkt 12. Tillfällig körplan. Varför finns plats att ange tågnummer både under punkt 1, Grunduppgifter, och under punkt 12, Tillfällig körplan? Kan detta vara två olika tågnummer? Punkt 1.Från trafikplats. Med tanke på internationell standard bör hastighet skrivas km/h. Punkt 1.Från trafikplats. Med tanke på internationell standard bör hastighet skrivas km/h. Eftersom det även finns fordon som använder 800 V bör punkten antingen kompletteras med en ruta för 800 V eller enbart innehålla ja/nej-rutor. Första rutan. Texten om samråd med edl ändras till Samråd har skett med edl och förses med en kryssruta Ja. 25 Tanken är att tkl vid ordergivningen ska kunna ge order till ett tåg om att till exempel ett annat tåg ska gå. Detta kan vara tillämpligt då samma tågsätt ska fortsätta från en driftplats med ett annat tågnummer, dvs formellt som ett annat tåg. 26 Detta berör inte bara blanketterna utan även de ävriga reglerna i JTF. Synpunkten noteras därför inför kommande arbete med att revidera JTF. 27 Det skulle kräva en ändring i reglerna och kan inte ändras i blanketterna nu 27 Kryssrutan för 800 V återinförs på blankett 27. 28 Formuleringen ändras så att det framgår att samråd ska ha skett och förarens signatur är en bekräftelse på det.
Sista rutan. Punkt 1.Från trafikplats. Med tanke på internationell standard bör hastighet skrivas km/h. Besiktningar. Varför finns denna punkt med? Vilken koppling har Htsm till besiktningar? Hittar inte något i bilaga 16 om att besiktningar ska dokumenteras. Detta görs väl av tsm för trafikverksamheten och skall dokumenteras av denne innan respektive trafikverksamhet avslutas hos Htsm. 28 Det skulle kräva en ändring i reglerna och kan inte ändras i blanketterna nu. 31 Huvudtillsyningsmannen ansvarar enligt reglerna i bilaga 16 för att banan återlämnas i farbart skick. Huvudtillsynings-mannen ska också meddela tågklareraren om banan under tiden för D-skyddet har påverkats så att den avviker från linjeboken. Om brister kvarstår får D-skyddet inte avslutas utan huvudtillsyningsmannen ska kontakta infrastruktur-förvaltaren för besked om åtgärder. Punkten "besiktningar" tjänar som en påminnelse för huvudtillsyningsmannen innan D-skyddet avslutas. Eftersom denna fråga nu har väckts ska vi dock se över detta vid kommande revidering. Punkt 2. Hastighets-nedsättning Med tanke på internationell standard bör hastighet skrivas km/h. Texten till kryssrutan om vägvakt ändras till vägvakt finns vid plankorsningen Punkt 6. Hinder. Varför finns denna punkt med här? Den finns ju med på blankett 21. Punkt 7. Tågorder. Möjlighet att ange säkerhetsordernummer (snr) saknas. Bör utformas så att det tydligt framgår att de angivna snr gäller Möjligheten att orderge om tekniskt uppehåll saknas. 32 Detta skulle påverka mer än endast blanketterna eftersom det föreskrivs i bilaga 4 att km/tim ska användas. Vi kommer att se över om km/tim ska ändras till km/h vid en kommande revidering. 32 Samtliga texter vid kryssrutorna utgör en fortsättning på meningen "Vid plankorsningen ". Av detta skäl bör texten vara "finns vägvakt". 32 Åtgärdas enligt synpunkten 32 Om ett antal säkerhetsordernummer behöver anges görs detta i avdelningen för "övrigt" 32 Termen "tekniskt uppehåll" finns inte i JTF och ska inte heller finnas. Det som ska anges är huruvida ett uppehåll är för trafikutbyte.
I och med att hanteringen av k-möten skulle kunna vara riskfylld bör det som rör k-möten i blanketten på något vis särskiljas/lyftas fram. 32 Transportstyrelsen anser att det som är viktigt är att föraren är uppmärksam på order om ändrat k-möte i de fall som en sådan order har givits. Detta innebär att om dessa avdelningar ständigt är markerade på ett särskilt sätt, så har det rimligen ändå inte en säkerhetshöjande effekt. Någon lösning som gör att avdelningarna blir särskilt uppmärksammade när de faktiskt måste uppmärksammas har vi inte i nuläget. Man kan jämföra med de tidigare blanketterna S8 och S9 vilka var rödmarkerade (ingen sådan markering fanns dock för motsvarande order på blankett S16). Poängen med blanketterna S8 och S9 var dock att de endast fanns framme då de var ifyllda. Ett alternativ som Transportstyrelsen kan komma att överväga vore att ha särskilda blanketter för order om k-möte. Blanketterna skulle ha en särskild utformning och endast tas fram av föraren vid ordergivning om k- möte. punkt 18. Möjlighet att ange k-mötet slopas saknas. Möjlighet att ange Begäran om hjälpfordon (motsvarande punkt 4 på blankett 23) saknas. Möjlighet att ange nytt Körtillstånd (motsvarande punkt 5 på blankett 23) saknas. Möjlighet till effektiv motläsning (motsvarande gamla S16, med indelning i underpunkter 1a, b, c ) saknas Generellt behövs någon form av anvisningar för hur blanketterna ska/får föras. Hur många punkter får t.ex. fyllas i på en och samma blankett? Behövs en anvisning, motsvarande den på blankett 32 även för t.ex. blankett 25? 32 Om ett k-möte flyttas på ett sådant sätt att k-mötet för det tåg som ska framgå i praktiken slopas, ska avdelning 16 "K-mötet med tåg i slopas" användas. 32 Enligt dialogslingan i bilaga 8H avsnitt 4.14 ska blankett 23 användas. En möjlighet att använda blankett 32 istället skulle kräva en regeländring av bilaga 8 och kan inte genomföras nu. 32 Detta nya körtillstånd är helt förknippat med begäran om hjälpfordon där blankett 23 måste användas (se ovan). Därför får denna punkt tills vidare finnas kvar på blankett 23 och tas i nuläget inte med på blankett 32. 32 Transportstyrelsens bedömning är att det inte blir tydligare för att man sätter a, b, c framför aktuell text. 25 Anvinsningar införs på blankett 25
SJVM Ska inte punkten om ankomstanmälan sortera under rubriken System M? SJVM Det skulle vara bra om det på blanketten tydligt framgår vilka punkter som förväntas fyllas i av trafikledningsfunktionen innan den sänds åter. SJVM Det skulle också vara bra om det i översta stycket tillsammans med begärd av förtydligades med namn, telefonnummer och faktiskt järnvägsföretag. Hur vet trafikledningen annars vem som är ute och kör? Likaså en rad för vart påskriven/beviljad skall återsändas (mail/fax). 21 Nej. Tågklareraren kan även i system H uppmana förararen att lämna ankomstanmälan. 29 Detta framgår av reglerna i bilaga 9 H avsnitt 1. Den verksamhetsutövare som begär spärrfärden ska fylla i uppgifterna i körplanen och sedan krävs det att körplanen godkänns av trafikledningen samt att trafikledningen ger spärrfärden en beteckning. 29 Dessa system åligger det verksamhetsutövaren att skapa. SJVM Vad betyder Dagalternativ? 29 Med "dagalternativ" avses aktuella veckodagar (t.ex. M-To) SJVM Tanken att få in fler tider/dagar på samma blankett är bra, men det har gjorts på ett sätt som jag upplever som rörigt. Det är bättre om tider, starttillstånd och avslut (+ev beteckningsnr)hänger ihop en slags tabellform, som det gjorde på S1:an. 29 Vi har gjort förändringar i blankettens layout för att förtydliga vilka avsnitt som hör ihop på blanketten.
SJVM Bevakningssträckan är frågan om den verkligen behövs. Jag tror den gör mer skada än nytta eftersom den förvirrar den som är tsm. Risken är att man tror att detta är den sträcka som är begärd, medan egentligen gränspunkterna är det som är viktigt. På system M är det intressant att veta vilken närmast bev dp som finns, men detta framgår ju redan av kryssrutorna. Nästa fråga är också vem som förväntas fylla i bevakningssträckan. Rimligen är det trafikledningen eftersom de är de enda som vet hur bevakningen till slut ser ut på system M aktuell dag. 29 Enligt reglerna i bilaga 9H ska både bevakningssträcka och begränsningspunkter anges. Bevakningssträckan fylls i vid planeringen och godkänns sedan av trafikledningen eller korrigeras vid behov. SJVM Efter tåg -rutan har endast med system M att göra. Bör markeras/framgå. SJVM Bevakningen har också med system M att göra. Bör framgå. SJVM Åtgärder vägskydd hänvisning till sid 2 bör finns liksom på besiktningar. SJVM Det skulle vara bra om det på blanketten tydligt framgår vilka punkter som förväntas fyllas i av trafikledningsfunktionen innan den sänds åter. SJVM Det skulle också vara bra om det i översta stycket tillsammans med begärd av förtydligades med namn, telefonnummer och faktiskt spårentreprenör. Hur vet trafikledningen annars vem som är ute och jobbar? Likaså en rad för vart påskriven/beviljad skall återsändas (mail/fax). 29 Att "efter tåg" endast får tillämpas i system M framgår av reglerna i JTF. 29 Driftplatser kan dock vara stängda i system H och är alltså tillämpligt även i detta system. 29 Ändras på blanketten i enlighet med synpunkten. 30 Detta framgår av reglerna i respektive bilaga. Den verksamhetsutövare som begär ett skydd ska fylla i uppgifterna i arbetsplanen och sedan krävs det att arbetsplanen godkänns av trafikledningen samt att trafikledningen ger skyddet en beteckning. 30 Dessa system åligger det verksamhetsutövaren att skapa. SJVM Vad betyder Dagalternativ? 30 Med "dagalternativ" avses aktuella veckodagar (t.ex. M-To)
SJVM SJVM Tanken att få in fler tider/dagar på samma blankett är bra, men det har gjorts på ett sätt som jag upplever som rörigt. Det är bättre om tider, starttillstånd och avslut (+ev beteckningsnr)hänger ihop en slags tabellform, som det gjorde på S2:an. Bevakningssträckan är frågan om den verkligen behövs. Jag tror den gör mer skada än nytta eftersom den förvirrar den som är tsm. Risken är att man tror att detta är den sträcka som är begärd, medan egentligen gränspunkterna är det som är viktigt. På system M är det intressant att veta vilken närmast bev dp som finns, men detta framgår ju redan av kryssrutorna. Nästa fråga är också vem som förväntas fylla i bevakningssträckan. Rimligen är det trafikledningen eftersom de är de enda som vet hur bevakningen till slut ser ut på system M aktuell dag. 30 Vi har gjort förändringar i blankettens layout för att förtydliga vilka avsnitt som hör ihop på blanketten. 30 "Bevakningsstäcka" ska anges enligt reglerna i JTF. Även tillsyningsmannen behöver veta bevakningssträckan för att kunna kontakta tågklareraren. SJVM Efter tåg -rutan har endast med system M att göra. Bör markeras/framgå. SJVM Bevakningen har också med system M att göra. Bör framgå. SJVM Åtgärder vägskydd hänvisning till sid 2 bör finns liksom på besiktningar. Vart tog bl 21b vägen? Ny avdelning hinder tillfört. Denna ändring är fel enligt JTF bilaga 18 Enkla signalställverk 5.2 på sidan 11 Ställverk som tillåter kör i signal trots hinder där man hänvisar till signal i stopp i alla lägen och då används bl 21. 30 Att "efter tåg" endast får tillämpas i system M framgår av reglerna i JTF. 30 Driftplatser kan dock vara stängda i system H och är alltså tillämpligt även i detta system. 30 Ändras på blanketten i enlighet med synpunkten. 21 Någon blankett med beteckningen 21b har aldrig funnits i JTF. 22 Ändras på blanketten i enlighet med synpunkten.
Rubrikerna på respektive blankett bör skrivas tydligare, gärna i fet stil och något större. Underrubrikerna på respektive blankett bör skrivas tydligare, gärna i fet stil. Ändring till ruta 4 Felaktig signal kan sättas i kanten lika som det är gjort i bl 32. Visa på något sätt att ruta 4 och 5 hör ihop så att inte ruta 5 uppfattas som något som alltid ska fyllas i vid nytt körtillstånd. Flytta ruta 9 till ruta 2 som det är på bl 24 så får vi samma struktur och dessutom bättre logik när man ställer in ett tåg och samtidigt fyller i ruta 5 att k-möte slopas. Ändra bevakningssträcka till spärrfärdssträcka så blir det tydligare vad som gäller vid bevakning JTF bil 9 H och M punkt 1. För du ska väl inte ange vilka driftplatser som är obev på bevakningssträckan. Det som är intressant för spärrfärden är om det kommer att ske någon förändring av status på gränsdriftplatserna för spärrfärden under den beviljade tiden. Gränspunkter saknar då betydelse och kan tas bort. I blanketten anges även spår om det är flerspår som menas på linjen ska detta anges annars tas det bort och endast uppspår nedspår används. Spår på driftplats ska inte anges för enligt JTF är det något man kör in och ut ifrån. Endast småfordon med stort E. Rubrikerna är justerade så att det blivit mer enhetligt och tydligare. Rubrikerna är justerade så att det blivit mer enhetligt och tydligare. 22 Blanketterna 22 och 32 är justerade så att de har samma utfroming och innehåll gällande "felaktig signal". 23 Ruta 4 och 5 ramas in med en tjock ram för att visa att de hör ihop. Att återkallat och nytt körtillstånd vid begäran om hjälpfordon ska dokumenteras framgår inte av reglerna. Reglerna ska ses över vid en framtida revision 25 Om trafikledningen ställer in ett tåg (01) i system M och detta innebär att ett k-möte bortfaller för ett annat tåg (02), räcker det att tåg 02 får en order om att k-mötet med tåg 01 i X-stad är slopat. Någon order om att 01 är inställt behöver alltså inte ges till 02. 29 Enligt reglerna i bilaga 9H ska både bevakningssträcka och begränsningspunkter anges. 29 Det är flerspår som avses och som ska antecknas här. 29 Åtgärdas enligt synpunkten.
På första sidan anges med signatur om 29, 30, besiktningar enligt sidan 2 är gjorda även åtgärder 31 i vägskydd men där saknas att det är enligt sidan 2. Åtgärdas enligt synpunkten Jag tycker att samråd ska anges på samma sätt eftersom det är flyttat från gamla blanketten på sidan 1 till 2. Detta kan även förslagsvis vara ja och nej rutor på första sidan istället för ett tomt sträck om man inte har något inskrivet på sidan 2 Ändra bevakningssträcka till endast sträcka eftersom bevakningssträckan i system M inte har någon betydelse för vilken A-, E-, eller L- skyddssträcka som den är begränsat med. Vilken begränsningspunkt som kan vara aktuell när sträckan även omfattar driftplatsen anges i dessa fall med raden för gränspunkt/område. Vad det gäller samråd så ska det se lika ut som förslaget till bl 29. 29 Det kan vara missvisande att på sid 1 på blanketten fylla i att "samråd har skett enligt sid 2", eftersom det hela tiden kan tillkomma samråd. 30 Enligt reglerna i JTF ska bevakningssträcka eller driftplats för en trafikverksamhet i form av A-skydd, E-skydd, L-skydd eller S- skydd. Detta avspeglas i blanketternas utformning. 30 Det kan vara missvisande att på sid 1 på blanketten fylla i att "samråd har skett enligt sid 2", eftersom det hela tiden kan tillkomma samråd.
Samt att man bestämmer sig för att även besiktningar, åtgärder och vägskydd antingen har separata rutor eller slås ihop och kallas vidtagna åtgärder enl. sidan 2 så det blir enhetligt och inte som det ser ut på remissförslaget. Bra att här anges endast sträcka se kommentarer bl 29 & 30. På sidan 2 finns följande rubrik Följande signaler får ej passeras utan tkl medgivande denna bör ligga under punkten Gränspunkter för delområde. Som det står nu så uppfattas det som att det ingår under rubriken Besiktningar som står ovanför på denna sida. I övrig tycker jag att man ska följa punktsatserna i JTF i den ordningen med de uppgifter som Dispplanen ska innehålla samt vad den även ska innehålla. 30 Det finns en skillnad mellan skyddsåtgärder och åtgärder i vägskydd å ena sidan och besiktningar å den andra. Skyddsåtgärder och åtgärder i vägskydd görs i samband med starttillståndet och besiktningar görs innan avslut. Denna skillnad är viktig och återspeglas i blankettens utformning. 31 Det speciella med D-skydd är att det kan omfatta flera bevakningssträckor. Därför är det ändamålsenligt att i blanketten skriva "sträcka" istället för "bevakningssträcka". Detta motsvarar också kraven i JTF bilaga 16. 31 "Följande signaler får ej passeras utan tkl medgivande" flyttas enligt förslaget. Vi har svårt att se något skäl att blanketten ska följa punkternas ordning i punktsatserna i JTF bilaga 16. Dessa punkter är inte skrivna i någon viss inbördes ordning. Det är onödigt mycket rader i rutan för hindertavlor. Eftersom gränspunkter för delområden endast får utgöras av en huvudsignal, dvärgsignal eller stopplyckta och vid behov en delområdestavla. Punkt 6 ska bort enligt kommentar till bl 22. 31 Vi har svårt att se att de rader som finns där är i vägen och de får därför stå kvar. 32 Åtgärdas enligt synpunkten.
Stenarecycling AB Blanketten blir felaktig vid inställelse enligt sida 1 och ruta 10 och om även sida 2 ruta 16 K-möte slopas ska användas eftersom endast fram eller baksida får användas. Förslag byt plats med ruta 10 Inställt och ruta 15 Bevakning. Till en början ska vi nog klara av att introducera nya blanketter i vår verksamhet under en tidsrymd om två månader. 32 Om trafikledningen ställer in ett tåg (01) i system M och detta innebär att ett k-möte bortfaller för ett annat tåg (02), räcker det att tåg 02 får en order om att k-mötet med tåg 01 i X-stad är slopat. Någon order om att 01 är inställt behöver alltså inte ges till 02. Ändras dock enligt synpunkten, men av andra skäl. Vi bedömer att det är lämpligt att ha order om tågs inställelse på samma sida som order om flyttat k-möte vilket är vad som sannolikt kan höra ihop. Deta kan inträffa om ett tåg ställs in en del av sträckan och k-mötet därför blir på en annan driftplats. Stenarecycling AB Våra förare uttrycker saknad över gamla S 16 varför blankett 32 är välkommen. Den mängd blanketter blivit upplever vi som en sårbarhet, då risken för fel blankett och att just den blanketten skulle vara slut hos föraren ökar. Mängden gör att man skjuter över målet och får negativ säkerhet. Stenarecycling AB Stenarecycling AB Stenarecycling AB Jag passar på att framföra önskemål om ett samlat sökregister till JTF olika häften. I övrigt har vi inga särskilda synpunkter. Vid sammanställningen av synpunkter från våra förare märker jag att jag inte tog med att man saknar den gamla färdboken. Blanketterna 29, 30 och 31 upplevs som opraktiska att användas utomhus. Vi avstår från att yttra oss i frågan om huruvida två månader är tillräcklig tid för att säkerställa tillämpningen av de nya blanketterna. Synpunkten noteras inför kommande arbete med att revidera JTF. Det finns inget som hindrar att verksamhetsutövaren sammanställer de blanketter som föreskriv i JTF i en färdbok. Villkoret är endast att JTF följs dvs. att blanketternas innehåll bibehålls.
Blanketternas nummer i huvudet kan med fördel göras mycket större för att underlätta snabb identifiering av respektive blankett. I jämförelse med blanketterna som användes till BVF 900 är de föreslagna, såväl som de befintliga, svårare att identifiera med en snabb blick eftersom de inte är särskilt särpräglade i sin grafiska utformning. Utöver vid angivande av uppgifter knutna till körplan för tåg borde driftplatsdelar inte behöva anges på blanketterna om inte någon bilaga specifikt kräver det. (I vissa övriga kommentarer ges synpunkter på att uppdelning i driftplats och driftplatsdelar bör göras tydligare. Dessa kommentarer är således något motstridiga men syftet är att ge synpunkter på utformningen ifall angivande av driftplatsdelar inte reduceras.) Är det tydligt i föreskriften att driftplatsdel skall anges när tillståndsmeddelandet avser en signal inom en driftplatsdel? Vanligtvis används driftplatsens trafikplatssignatur på märktavlor till huvudsignaler även om de finns inom en driftplatsdel med annan trafikplatssignatur. Det kan finnas risk för missförstånd. Texten blir mer lättläst om man flyttar parenteserna "(antal)" till strax under den linje där antalet skall fyllas i samt ändrar dem inklusive omsluten text till mindre typstorlek. (Jfr. avsnittet för ankomstanmälan.) Vi har givit numreringen av blanketterna en mer enhetlig och tydligare utformning. Tanken är att man ska kunna ange driftplatsdelar på blanketterna där det är ändamålsenligt för tydligheten, även om det inte uttryckligen specificeras i ett visst fall enligt reglerna i JTF. 21 Vilken signatur som anges på en signals märktavla varierar. Inom vissa driftplatser med driftplatsdelar anges driftplatsdelens signatur på märktavlan och på andra anges driftplatsens. Därför är det olämpligt att föreskriva att driftplatsdel alltid ska anges om signalen befinner sig på en driftplatsdel. Det viktiga för säkerheten är att tågnummer och signalbeteckning anges tydligt. 21 Åtgärdas enligt synpunkten
Det bör anges vem ankomstanmälan skall lämnas till. Rubriken "System M" är bra men det kan vara missvisande att motsvarande rubrik saknas för avsnitten ovanför. I avsnittet för system M står texten "Kontrollera växlarna" i kursiv stil utan att det av blankettens mönster i övrigt går att uttolka någon särskild betydelse av den avvikande stilen. Motsvarande text i andra avsnittet (räknat från blankettens början)är inte skriven i kursiv stil. I fälten för namn på avsändare och mottagare används snedstreck "/" inkonsekvent. I det ena fallet betyder det sannolikt att driftplatsens namn skall följas av snedstreck och därefter tågklarerarens namn. I det andra fallet betyder det att förares eller tillsyningsmans namn skall anges. 21 Om tågklareraren dikterar en uppmaning till föraren på ett tåg att lämna en ankomstanmälan ska tågklareraren också uppge för föraren vem ankomstanmälan ska lämnas till. 21 Avdelningen det handlar om är endast relevant för system M varför detta särskilt anges där. 21 Åtgärdas enligt synpunkten 21 Åtgärdas enligt synpunkten. Snedstreck används endast med betydelsen "eller", t.ex. "förare/tillsyningsman" vilket ska förstås som "förare eller tillsyningsman". I fältet för tågklarerarens namn anges att även driftplatsens namn skall anges. Detta tillämpas inte konsekvent vilket antyder att blanketten inte ger tillräckligt stöd. Fjärrtågklarerare anger ibland "fjtkl" följt av driftledningscentralens namn i stället för driftplatsens namn. Fjärrtågklarerare behöver ibland ge order till tåg som inte befinner sig på en driftplats och då är det inte givet vilket driftplatsnamn som skall anges. 21 Åtgärdas enligt synpunkten. Kommer OSPA-avsnittet att finnas kvar på baksidan? 21 Något OSPA-avsnitt på baksidan av blankett 21 har aldrig varit föreskrivet i JTF.
Raden och kryssrutan för driftplats och driftplatsdel bör delas i två så att det går att entydigt ange vilken som avses. Avsnittet bör utformas så att det är identiskt med motsvarande avsnitt på blankett 32. 22 Åtgärdas enligt synpunkten 22 Det bör vara vissa skillnader eftersom grunduppgifterna hör till olika ordertyper. Dessutom är det olika av platsskäl. Texten "Nedsättningssträckan kan varieras" bör föregås av en kryssruta så att det tydligt kan anges när texten skall gälla. Det bör finnas möjlighet att ge order om att V- försignaler på en sträcka kan vara släckta. Bakgrunden är att det på vissa sträckor finns ett flertal V-försignaler som kraftmatas från samma hjälpkraftsektion. När denna vid driftavbrott blir spänningslös blir ordergivningen orimligt omfattande. Detta gäller i synnerhet då driftavbrottet uppstår oplanerat. Den övre högra kryssrutan bör kortas ned för att undvika upprepning av ordet "plankorsningen". Förslag: "vägvakt finns". 22 2 Åtgärdas enligt synpunkten 22 3 Föreskrifter om en sådan tillämpning av blanketten kan inte införas utan att motsvarande regel i JTF införs vilket kräver utredning. Vi kommer att beakta synpunkten vid kommande revidering av JTF. 22 3 Samtliga texter vid kryssrutorna utgör en fortsättning på meningen "Vid plankorsningen ". Av detta skäl bör texten vara "finns vägvakt". I övrigt åtgärdas blanketten enligt synpunkten. Avsnittet bör utformas så att det är identiskt med motsvarande avsnitt på blankett 32. 22 4 Ändras enligt synpunkten. Formuleringen på blankett 22 bör användas även på blankett 32. Kryssrutorna bör placeras på samma sätt som på blankett 32 så att grupperingen blir mer intuitiv. 22 5 Åtgärdas enligt synpunkten. Avsnittet bör utformas så att det är identiskt med motsvarande avsnitt på blankett 32 (inklusive borttagning av överflödig kryssruta.) 22 6 Åtgärdas enligt synpunkten förutom kryssrutan som får vara kvar.
I fältet för tågklarerarens namn anges att även driftplatsens namn skall anges. Detta tillämpas inte konsekvent. Fjärrtågklarerare anger ibland "fjtkl" följt av driftledningscentralens namn i stället för driftplatsens namn. Fjärrtågklarerare behöver ibland ge order till tåg som inte befinner sig på en driftplats och då är det inte givet vilket driftplatsnamn som skall anges. 22 Ändras enligt synpunkten. Det blir tydligare om tågklarerarens och förarens namn anges på tydligare åtskilda rader enligt följande: Tkl Förare Under respektive linje anges "(Namn)" med mindre typstorlek. Det blir tydligare om tågklarerarens och förarens namn anges på tydligare åtskilda rader enligt följande: Tkl Förare Under respektive linje anges "(Namn)" med mindre typstorlek. Det blir tydligare om tågklarerarens och förarens namn anges på tydligare åtskilda rader enligt följande: Tkl Förare Under respektive linje anges "(Namn)" med mindre typstorlek. 23 2 Ändras enligt förslaget. Fält för klockslag tillförs också på blanketten i enlighet med reglerna i JTF bilaga 4. 23 3 Ändras enligt förslaget. Fält för klockslag tillförs också på blanketten i enlighet med reglerna i JTF bilaga 4. 23 4 Ändras enligt förslaget. Fält för klockslag tillförs också på blanketten i enlighet med reglerna i JTF bilaga 4.
Det blir tydligare om tågklarerarens och förarens namn anges på tydligare åtskilda rader enligt följande: Tkl Förare Under respektive linje anges "(Namn)" med mindre typstorlek. 23 5 Ändras enligt förslaget. Fält för klockslag tillförs också på blanketten i enlighet med reglerna i JTF bilaga 4. Kryssrutan före ordet "Nytt " är överflödig. 23 5 Åtgärdas enligt förslaget I fälten för driftplats eller driftledningscentral och tågklarerarens signatur används snedstreck "/" inkonsekvent. I det ena fallet betyder det sannolikt att driftplatsens eller driftledningscentralens namn skall anges. I det andra fallet används det som en avskiljare mellan signaturerna. 23 6 Ändras enligt förslaget. Texten "är inställt" är inkonsekvent jämfört med 24 2 Tanken är att ett tåg har ställts in enligt tågledarens beslut då texten "ska gå" i avsnitt 3. Det bör vara antingen är ordern ges men ett tåg "ska gå" enligt tågledarens beslut då en inställt och går eller ska inställas och ska gå. sådan order ges. De olika formuleringarna är därför konsekventa. Det bör anges att det är fast uppehåll eller behovsuppehåll. I fältet för tågklarerarens namn anges att även driftplatsens namn skall anges. Detta tillämpas inte konsekvent. Fjärrtågklarerare anger ibland "fjtkl" följt av driftledningscentralens namn i stället för driftplatsens namn. Fjärrtågklarerare behöver ibland ge order till tåg som inte befinner sig på en driftplats och då är det inte givet vilket driftplatsnamn som skall anges. 24 4 JTF har inga regler om behovsuppehåll. 24 Ändras enligt förslaget.
Blanketten bör tydligt markeras med text "FRAMSIDA" respektive "BAKSIDA" för att det ska vara enklare för mottagaren att vända rätt sida uppåt. Avsnittet bör flyttas in i avsnitt 2 så att avsnitt 2 blir identiskt med motsvarande avsnitt på blankett 32. 25 Ändras enligt förslaget. 25 3 Det är lämpligt att blanketterna i detta avseende har samma utformning. Åtgärdas enligt förslaget. Kryssrutan före ordet "Tåget " är överflödig. 25 3 Med tanke på att avsnitten som nämns i föregående synpunkt slås ihop så bör kryssrutan vara kvar. Det bör anges att det är fast uppehåll eller 25 4 JTF har inga regler om behovsuppehåll. behovsuppehåll. Skriv "k-möte" med gemener. 25 6 Ändras enligt förslaget. Kryssrutan före ordet "Ankomstanmälan " är överflödig. Texten "är inställt" är inkonsekvent jämfört med texten "ska gå" i avsnitt 12. Det bör vara antingen är inställt och går eller ska inställas och ska gå. 25 8 Ändras enligt förslaget. 25 9 Tanken är att ett tåg har ställts in enligt tågledarens beslut då ordern ges men ett tåg "ska gå" enligt tågledarens beslut då en sådan order ges. De olika formuleringarna är därför konsekventa. I fältet för tågklarerarens namn anges att även driftplatsens namn skall anges. Detta tillämpas inte konsekvent. Fjärrtågklarerare anger ibland "fjtkl" följt av driftledningscentralens namn i stället för driftplatsens namn. Fjärrtågklarerare behöver ibland ge order till tåg som inte befinner sig på en driftplats och då är det inte givet vilket driftplatsnamn som skall anges. Kommentaren avser båda blankettens sidor. 25 Ändras enligt förslaget. Kryssruta för "Natt mot" saknas. 26 Vi ser inte och har inte fått några skäl till att "natt mot" ska behövas på blanketten. Kryssruta för "Natt mot" saknas. 27 Vi ser inte och har inte fått några skäl till att "natt mot" ska behövas på blanketten.
Tågvärme 800V i stället för 1000V används fortfarande ibland för vissa vagnar om det är problem med batterierna. Dock används i normalfallet 1000V. Det finns inget som talar om vad som skall fyllas i på raden efter texten "Samråd med edl innan evakuering genomförs". Det är otydligt vad som skall fyllas i på raden efter texten "Evakuering kan påbörjas kl". Det kan tolkas som en uppskattning av när evakuering kan påbörjas alternativt dokumentation av det klockslag då tågklareraren ger sitt tillstånd till att påbörja evakuering. 27 3 Ändras enligt förslaget. 28 Behovet av någon sådan anvisning behövs. Ändras enligt förslaget. 28 Vi anser att det framgår av texten att det handlar om att evakueringen kan påbörjas vid ett visst klockslag och inte att den kan komma att påbörjas. Det bör finnas ett sammanhållet fält för ifyllande av uppgifter kring tillstånd för start och anmälan om avslut så att det så tydligt som möjligt framgår av blanketten i vilket stadium som evakueringen befinner sig i. (Planerad/pågående/avslutad) Layoutmässigt bör det göras starkare avgränsningar så att det blir tydligare att de olika avdelningarna på blanketten hör till olika spärrfärder. Detta kan kanske åstadkommas genom kraftigare linjer kring de båda nedre avdelningarna från Starttillstånd till "Avslut". 28 Vi tar till oss denna synpunkt men har svårt att genomföra en sådan genomgripande översyn i nuläget. Synpunkten kommer att beaktas i kommande revidering av JTF. 29 Åtgärdas enligt synpunkten. Det förekommer blandade typsnitt. 30 Åtgärdas. Blanketten bör tydligt markeras med text "FRAMSIDA" respektive "BAKSIDA" för att det ska vara enklare för föraren att vända rätt sida uppåt. 32 Åtgärdas enligt synpunkten
Den övre högra kryssrutan bör formuleras på samma sätt som motsvarande avsnitt på blankett 22 men kortas ned (för att undvika upprepning av ordet "plankorsningen"). Förslag: "vägvakt finns". Anledningen är att ordföljden annars blir konstig eftersom satsen är en bisats till texten som hör till kryssrutan omedelbart till vänster om. 32 3 Samtliga texter vid kryssrutorna utgör en fortsättning på meningen "Vid plankorsningen ". Av detta skäl bör texten vara "finns vägvakt". I övrigt åtgärdas blanketten enligt synpunkten. Kryssrutan före orden "Hinder finns " är överflödig. Kryssrutan före ordet "Ankomstanmälan " är överflödig. Avsnittet bör utformas så att det är identiskt med motsvarande avsnitt på blankett 24. 32 6 Avdelningen tas bort, behövs endast på blankett 21. 32 9 Åtgärdas enligt synpunkten. 32 10 Åtgärdas enligt synpunkten. Det bör anges att det är fast uppehåll eller 32 11 Behovsuppehåll finns inte enligt JTF. behovsuppehåll. Det saknas rader att skriva på. 32 12 Åtgärdas enligt synpunkten Delavsnitt för angivande av obevakade och stängda driftplatser samt kontakttågklarerare saknas. Kryssrutan för resandetåg bör placeras på samma ställe som i motsvarande avsnitt på blankett 24. Kryssrutorna bör placeras i samma ordning som i motsvarande avsnitt på blankett 25. Avsnittet bör utformas så att det är identiskt med motsvarande avsnitt på blankett 25. 32 13 Pga platsbrist på blanketten så kan just denna uppgift inte tas med på blankett 32. Om det blir nödvändigt att ange obevakade eller stängda driftplatser vid en spärrfärd med hjälpfordon måste blankett 23 användas. 32 14 Rutan syns enligt vår bedömning tydligt. 32 15 Blankett 25 ändras så att det blir samma som blankett 32. 32 16 Åtgärdas enligt synpunkten. Skriv "ska" i stället för "skall" i syfte att tillämpa 32 17 Åtgärdas enligt synpunkten. den nya språkdräkten konsekvent. Skriv k-möta med gemener. 32 17 Åtgärdas enligt synpunkten. Det saknas rader att skriva på. 32 19 Åtgärdas enligt synpunkten
Avsnitt för begäran om hjälpfordon saknas på blanketten. 32 Blankett 23 måste användas vid begäran om hjälpfordon enligt reglerna i JTF Avsnitt för nytt körtillstånd saknas på blanketten. 32 Detta hör helt ihop med avsnittet med begäran om hjälpfordon och blankett 23 måste därför användas enligt JTF. I fältet för tågklarerarens namn anges att även driftplatsens namn skall anges. Detta tillämpas inte konsekvent. Fjärrtågklarerare anger ibland "fjtkl" följt av driftledningscentralens namn i stället för driftplatsens namn. Fjärrtågklarerare behöver ibland ge order till tåg som inte befinner sig på en driftplats och då är det inte givet vilket driftplatsnamn som skall anges. Kommentaren avser båda blankettens sidor. 32 Ändras enligt förslaget. NBVJ På samtliga blanketter bör blankettrubriken stå med kraftigare stil (större typsnitt), i synnerhet blankettnumret. Nu är rubriken synnerligen "diskret". Kan givetvis effektueras efterhand i samband med kommande revisioner av blanketterna. Rubrikerna är justerade så att det blivit mer enhetligt och tydligare.
NBVJ Föreslås att de viktiga punkterna 5, 6 och 7 markeras tydligt så att de "sticker ut", exempelvis genom röd inramning liknande gamla S8:an och S9:an. 25 Transportstyrelsen anser att det som är viktigt är att föraren är uppmärksam på order om ändrat k-möte i de fall som en sådan order har givits. Detta innebär att om dessa avdelningar ständigt är markerade på ett särskilt sätt, så har det rimligen ändå inte en säkerhetshöjande effekt. Någon lösning som gör att avdelningarna blir särskilt uppmärksammade när de faktiskt måste uppmärksammas har vi inte i nuläget. Man kan jämföra med de tidigare blanketterna S8 och S9 vilka var rödmarkerade (ingen sådan markering fanns dock för motsvarande order på blankett S16). Poängen med blanketterna S8 och S9 var dock att de endast fanns framme då de var ifyllda. Ett alternativ som Transportstyrelsen kan komma att överväga vore att ha särskilda blanketter för order om k-möte. Blanketterna skulle ha en särskild utformning och endast tas fram av föraren vid ordergivning om k- möte. NBVJ NBVJ Vi saknar alltjämt plats på blanketten där tsm ska skriva under (kvittera) körplanen/arbetsplanen. Det behöver ju inte nödvändigtvis vara tsm som begärt spärrfärden/arbetsplanen utan kan ha varit en annan person. Vi saknar alltjämt plats på blanketten där tsm ska skriva under (kvittera) körplanen/arbetsplanen. Det behöver ju inte nödvändigtvis vara tsm som begärt spärrfärden/arbetsplanen utan kan ha varit en annan person. 29 Enligt reglerna i JTF ställs inga sådana krav. Det som är avgörande är att en avstämning enligt JTF genomförs innan starttillståndet. 30 Enligt reglerna i JTF ställs inga sådana krav. Det som är avgörande är att en avstämning enligt JTF genomförs innan starttillståndet.
TX Logistik TX Logistik Generellt så är det för många blanketter och frågan är till vilken nytta då det inte finns föreskrivet att personalen i fält överhuvudtaget ska ha med sig någon penna. Saknas penna så har blanketterna ingen funktion. En orderblankett att använda vid olyckor "S13" har vi under många år släpat omkring på, mig veterligen har ordern aldrig blivit använd. Det kom sen en ändring av säo där man fick skriva ner order mottagna per telefon i lokförarens annotationsbok. S13 slopades kort tid efter att möjligheten att skriva ner order i annotationsboken var införd och då infördes S16 och möjligheten att skriva ner order i annotationsboken försvann. S16 har använts mycket och fungerat bra även om det för ordergivning egentligen inte behövs någon speciell blankett. En blankett ska vara ett hjälpmedel och blanketten har i sig själv inget värde. Orsaken till att S16 infördes sades vara att order mottagna per telefon inte alltid skrevs ner i annotationsboken utan istället skrevs ner i tidtabellen. Det kan inte vara någon säkerhetsrisk att en order står i körplanen då det är de dokument som föraren tittar mest frekvent på. Synpunkter på ändringar av blanketter Återigen, det är framför allt för många blanketter. Ett mycket vanligt alternativ "det finns inga växlar" saknas. Att kryssa i rutan "växlarna ligger rätt" då det inte finns växlar skapar en olustig känsla. Ansvaret för att föraren ska ha med sig penna ligger på järnvägsföretaget och behöver inte föreskrivas av Transportstyrelsen. Någon orderblankett som motsvarar den äldre blanketten S13 finns inte i bilaga 5 till JTF. Blankett 32 är framtagen för att i möjligaste mån uppfylla behovet av att ha så mycket som möjligt samlat på en orderblankett. Att införa regler om att order ska antecknas av föraren i körplanen anser vi vara svårt. Inte minst eftersom det sannolikt inte skulle gå att få plats med det innehåll som finns i dagens blanketter. Att förlita sig på att föraren ska skriva i fritext i körplanen anser vi vara säkerhetsmässigt tveksamt. Det handlar inte bara om var en order antecknas utan även innehåll i det som antecknas. Därför finns olika blanketter med formulär för olika order för att säkerställa att rätt saker meddelas och skrivs ner. 21 Vi har svårt att se varför detta förfaringssätt skulle skapa en olustkänsla. Det viktiga är att föraren får ett besked som talar om hur denne ska agera. Med beskedet "växlarna ligger rätt" vet föraren dels vilken hastighet denne ska hålla och dels vilka krav som ställs på uppsikt och kontroll.
TX Logistik Då det tar en viss tid att fylla i blankett 21 händer det att föraren istället får besked att övergå till växling fram till signal X för att där återigen bli tåg. Detta gör att blankett 21 inte fylls i och kan innebära att tåget får passera flera huvudsignaler i stopp på ett besked (om att övergå till växling). Blankett 21 innebär i sådana fall en direkt minskning av säkerheten, förekomsten av en blankett som anses för tidsödande att fylla i medför att inget riktigt tillstånd för att passera stopp ges och tåget får istället ett besked (om att övergå till växling) som gör att det passerar flera huvudsignaler på samma besked. 21 Blankett 21 krävs enligt de tekniska specifikationerna för driftskompabilitet (TSD). Vi uppfattar synpunkten så att den inte innehåller någon kritik mot själva utformningen av blanketten utan mot dess själva existens. Enligt synpunkten bryter operativ personal mot intentionen bakom reglerna i JTF. Detta kan vi dock inte bekräfta. Om det är så att personal bryter mot reglerna i JTF eller intentionen bakom dessa regler är det en fråga som ska hanteras av verksamhetsutövaren genom rapportering och uppföljning. Om det finns brister i själva utformningen av och innehållet i blanketten är vi självklart öppna för synpunkter om detta. TX Logistik Blankett 26 ska inte vara styrande dokument. Det ska anges vilka uppgifter föraren ska ha men hur dokumentet ska se ut ska inte regleras. 26 För närvarande har vi inga planer på att ta bort blanketten men vi kommer att beakta denna synpunkt vid kommande revidering. TX Logistik Blankett 27 ska inte vara styrande dokument. Det ska anges vilka uppgifter föraren ska ha men hur dokumentet ska se ut ska inte regleras. 27 För närvarande har vi inga planer på att ta bort blanketten men vi kommer att beakta denna synpunkt vid kommande revidering.