Enetjärn Natur AB Inventering av fågellivet Snösätra-Ekudden - Ersättning av befintliga 220 kv-ledningar med ny 400 kvledning

Om dokumentet Enetjärn Natur AB Inventering av fågellivet Snösätra-Ekudden - Ersättning av befintliga 220 kv-ledningar med ny 400 kvledning Inventeringsuppdraget har genomförts under april - juni 2016. Följande personer har medverkat i utredningen: utredning, bedömningar och rapportering. Erfaren fältornitolog med flerårig vana av fågelinventeringar i olika sammanhang. God erfarenhet av MKB- arbete särskilt med avseende på fåglar. Masterexamen i biologi. inventering. Erfaren fältornitolog med flerårig vana av fågelinventeringar i olika sammanhang. kvalitetsgranskning. Stor erfarenhet av MKB, både ur myndighets- och konsultperspektiv, och krav på däri ingående utredningar. Alla är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Framsida: Natura 2000-området Kvarnsjön en tidig inventeringsmorgon innan solen har nått ner till myren. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Affärsverksamhet Svenska kraftnät Geodatasamverkan 2

Innehåll Om dokumentet... 2 1 Inledning...4 2 Metodik...5 2.1 Fågelinventering... 5 3 Resultat och analys... 7 3.1 Generell häckfågelinventering...7 3.2 Särskilt om arter i Kvarnsjöns Natura 2000-område...10 3.3 Nattskärreinventering...10 4 Bedömningar och rekommendationer... 11 4.1 Bedömningar...11 4.2 Rekommendationer...16 Källor... 18 3

11 Inledning Svenska kraftnät planerar ersätta befintliga 220 kv-ledningar med ny 400 kv-ledning Syfte mellan Snösätra och Ekudden. Under 2014 Syftet med fågelinventeringen är att förbättra kunskapsunderlaget för de delar av ledningens genomfördes en fågelutredning för området. sträckning där underlaget tidigare varit bristfälligt. Den visade generellt att kunskapen om områdets fåglar är relativt god. Längs vissa sträckor var dock underlaget sämre och där föreslogs riktade inventeringar. Svenska Kraftnät har av Enetjärn Natur beställt en inventering av de sträckor och arter som föreslogs i utredningen samt med en utökning i den norra delen där en ny sträckning planeras. Föreliggande rapport beskriver hur inventeringen genomförts och presenterar resultatet från inventeringen. 4

3Ormvråk Ormvråken är inte rödlistad men tas ändå upp här då den ofta återvänder till samma boplats år efter år. En häckning hittades ca 30 meter från den befintliga ledningen norr om Orlångsån och en vid Fräkenbotten 50 meter från ledningsgatan. Under det tredje besöket sågs ungar i båda bona. Duvhök NT Duvhök sågs inte under inventeringarna, däremot hittades ett duvhöksbo (figur 2) efter tips från och Boet ligger bara några meter från den korridor som markerar omdragningen av ledningen till Snösätra station. Inga duvhöksungar sågs i boet den 15 juli då boet besöktes. Om det hade skett en lyckad häckning i boet så borde ungarna vara kvar i boet eller åtminstone i boets närhet. Ingen spillning sågs heller under boet. Det är således oklart om boet nyttjades 2016 men boet har innan dess nyttjats regelbundet under många år och bör betraktas som en aktiv boplats. Boet är konstgjort och byggt i en gran som numera är död. Gråtrut VU Gråtrut observerades förbiflygande med några exemplar under de tre inventeringstillfällena. Silltrut NT Silltrut observerades förbiflygande med två exemplar under det första inventeringstillfället. Mindre hackspett NT En mindre hackspett hördes ropa en gång vid andra besöket, men fågeln kunde inte lokaliseras. Vid återbesök på platsen påföljande dag spelades artens läte upp varvid en hane genast svarade med att trumma. Fågeln flyttade sig Fågeldirektivet Fågeldirektivet är ett EU-direktiv från 1979. Det innehåller regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU, totalt 200 fågelarter. I Fågeldirektivets bilaga 1 listas de fågelarter som är särskilt skyddsvärda. Fågeldirektivet har implementerats i den svenska Artskyddsförordningen. De markeras med B i Artskyddsförordningens bilaga 1. I denna rapport markeras dessa särskilt skyddsvärda arter med FD efter artnamnet. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. En art kan sättas upp på rödlistan t.ex. ifall populationen är liten eller ifall den endast förekommer på ett fåtal platser och därmed är sårbar för förändringar på dessa platser. Även en vanlig art som har stor utbredning kan dock bli rödlistad om dess population är stadd i snabb minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades under våren 2015. 8

3 inom ett litet område, ihärdigt trummande under ca 10 minuter. Inom området noterades flera träd med håligheter som skulle kunna utgöra bohål. Dock sågs ingen hona och fågeln visade inga tecken på att vara knuten till något särskilt hål. Observationerna bedöms representera ett revir av arten (figur 2). Gröngöling NT Vid första besöket hördes två ropande gröngölingar. Vid andra besöket sågs en gröngöling förflytta sig mellan två skogsdungar vid ett tillfälle. Vid det tredje besöket gjordes tre observationer. En sammantagen bedömning är att observationerna från de tre besöken representerar 3-4 revir längs ledningen. Några boplatser hittades inte. NT, FD Spillkråka Vid det tredje besöket hördes en spillkråka vilket utgör den enda observationen under inventeringarna. Det är inte troligt att arten häckade nära ledningen 2016 men något revir kan säkert överlappa med ledningen. Ängspiplärka NT Två sjungande ängspiplärkor hördes vid första besöket dessutom observerades tre stationära ängspiplärkor på en annan plats. Några överflygande ängspiplärkor hördes dessutom. Vid andra besöket gjordes inga observationer av arten. Vid det sista besöket sågs arten i Lissmadalen där den konstaterades häcka med minst två par i närheten av ledningen. En sammantagen bedömning är att observationerna från de tre besöken representerar 2 revir i Lissmadalen. De observationer som gjordes på andra platser under besök 1 bedöms vara rastande fåglar. Stare VU Inga observationer av stare gjordes vid det första besöket. Vid andra besöket noterades stare på fem olika platser. Oftast rörde det sig om en eller två förbiflygande individer, men vid en plats noterades 11 födosökande starar. Vi det tredje besöket observerades en grupp med starar i Lissmadalen och en häckning i ett gammalt bohål från större hackspett. Bohålet låg bara några meter från ledningsgatan. En sammantagen bedömning är att observationerna från de tre besöken representerar 1-2 revir nära ledningen. Kungsfågel VU Vid första besöket observerades kungsfågel på 14 lokaler. Vid andra besöket observerades kungsfågel på elva platser och vid sista besöket på 14 platser. Sammanlagt bedöms observationerna representera ca 20 revir längs ledningen. Kungsfågeln togs 2015 upp som sårbar (VU) på rödlistan på grund av den minskning som skett under en tioårsperiod. De senaste två åren har det dock gått bra för arten och den har ökat signifikant. Kungsfågeln är en av våra tio vanligaste arter (Svensk Fågeltaxering 2016). 9

3TörnskataFD Vid det sista besöket sågs en törnskata i hästhagarna längs ledningen norr om Lilla Orlången. Lokalen bedöms vara en häckningslokal eftersom fågeln varnade. Gulsparv VU Vid både första och andra besöket sågs eller hördes sjungande gulsparv på sju platser och vid det sista besöket sågs arten på fem platser. En sammantagen bedömning är att observationerna från de tre besöken representerar 8 revir. Sävsparv VU Vid andra besöket observerades sävsparv på två lokaler och vid tredje besöket på tre platser. Inga observationer gjordes vid första besöket. En sammantagen bedömning är att observationerna från de tre besöken representerar 4 revir. Övriga observationer Under det första inventeringstillfället hittades två platser där det fanns många fjädrar från knölsvan/ sångsvan i ledningsgatan. Båda fyndplatserna låg inom 10 meter från den befintliga ledningen och båda hittades nära Ågestasjön (figur 4), där svanarna bedöms ha kolliderat med befintlig ledning. 3.2 Särskilt om arter i Kvarnsjöns Natura 2000-område De fågelarter som finns listade i Natura 2000-områdets bevarandeplan är bivråk VU, trädlärka, nattskärra NT och orre. Under inventeringen gjordes inga observationer av bivråk, trädlärka eller orre. Varken orre eller trädlärka bedöms häcka längs ledningen 2016. Vad gäller bivråk överlappar sannolikt något revir med ledningen men inga boplatser hittades under inventeringen. Arterna bedöms inte påverkas av projektet. För nattskärra se separat rubrik. 3.3 Nattskärreinventering Ett nattbesök gjordes 14-15 juni för att inventera nattskärra. Vädret var optimalt för inventering av nattskärra med vindstilla förhållanden, relativt varmt och uppehåll. Inventeringen gjordes längs en sträcka av 1,5 km söderut från Vidjavägen bl.a. genom Natura 2000-området Kvarnsjön (figur 3). Nattskärra är en av de arter som finns listade i områdets bevarandeplan. Det finns inte rapporter eller lämpliga miljöer för häckande nattskärra på några andra platser längs ledningen varför arten inte inventerades på några andra platser. Under inventeringen observerades två nattskärror längs ledningsgatan. En hane spelade på flera platser på båda sidorna om ledningen och vid ett tillfälle sågs en annan fågel flyga i ledningsgatan (figur 3). Sannolikt var den andra fågeln en hona. Förutom dessa två observationer hördes en tredje fågel längre åt nordost. Söder om Natura 2000-området hörds inga nattskärror. 10

4 Bedömningen av den påverkan som utbyggnadsförslaget kan komma att få på de fåglar som 4 Bedömningar och rekommendationer observerats under inventeringen. 4.1 Bedömningar Observationerna av silltrut och gråtrut har endast varit förbiflygande fåglar och de kommer inte att påverkas av de planerade åtgärderna. Gröngöling, spillkråka, stare, kungsfågel och sävsparv häckar alla längs ledningen med ett eller upp till ca 20 par. Själva ledningsgatan är dock inte en häckningsplats för någon av dessa arter. Den är heller inte en viktig plats för födosök. Det finns ändå en potentiell risk att man genom arbetet med att byta ut ledningen riskerar att störa någon eller några individer av dessa arter eftersom de finns längs ledningen. Arterna är dock såpass vanliga och risken för att de ska påverkas så liten att det inte kan anses motiverat att vidta särskilda skyddsåtgärder för någon av arterna. Arternas bevarandestatus påverkas inte. Ängspiplärka häckar i Lissmadalen i de öppna hagarna och möjligen i ledningsgatan. Det finns en potentiell risk att bon förstörs om man arbetar i detta område under häckningstid. Gulsparv finns på några platser längs ledningen samt törnskata på ett ställe. Arterna kan nyttjar de buskrika och öppna miljöerna som finns i ledningsgatan både för födosök och häckning. Avverkar man buskar i ledningsgatan under häckningstid finns det risk att man förstör någon häckning av gulsparv eller en häckning av törsnkata. Både ängspiplärka och gulsparv är rödlistade på grund av att de minskat i antal, men båda arterna är fortfarande talrika. Törnskata har tagits bort från rödlistan i den senaste uppdateringen. Miljöerna kommer efter genomfört arbete inte att ha försämrats för någon av arterna. Arterna kommer således även fortsättningsvis kunna finnas kvar i ledningsgatan. Bedömningen är att det inte är motiverat att vidta särskilda skyddsåtgärder för någon av de tre arterna. Arternas bevarandestatus påverkas inte. Ormvråken är varken rödlistad eller upptagen i Fågeldirektivets bilaga 1. Det är ändå relevant att ta hänsyn till boplatsera (figur 4). Duvhök Det finns ett duvhöksbo precis utanför utredningskorridoren (figur 2). Boet kommer inte att avverkas men det finns en uppenbar risk att en eventuell häckning kommer att störas under arbetet med ledningen. Beroende på vilket intrång ledningen orsakar finns även en risk att boplatsen inte kommer att vara attraktiv efter det att ledningen byggts. Det bedöms dock finnas goda förutsättningar för att reviret kommer att finnas kvar även om boplatsen inte längre kommer att användas. Det finns sannolik flera alternativa träd som skulle kunna utgöra boplatser inom några hundra meter från den aktuella boplatsen. 11

4 För att förbättra förutsättningarna för att duvhöken ska finnas kvar i reviret bedöms det relevant att bygga några ytterligare konstgjorda duvhöksbon. Konstgjora duvhöksbon har byggts på flera platser tidigare med lyckat resultat. Eftersom inte alla konstgjorda bon accepteras är det relevant att bygga några bon så duvhöken får ett par alternativ att välja mellan. I ett första läge bör man leta efter lämpliga träd för att bygga boplatser i samma skogsområde som boplatsen finns idag, dock på ett sådant avstånd att man inte riskerar att påverka boplatsen under byggnation och rivning av ledningen. Mindre hackspett Mindre hackspett har observerats mellan den planerade Snösätra station och sankmarken norr om Magelungen (figur 2). Flera äldre bohål från mindre hackspett hittades. Det bedöms inte som troligt att dessa hål har använts som boplats under 2016, men det kan heller inte uteslutas. Bäst förutsättningar för häckning finns inom område G och H (se naturvärdesinventeringen, Enetjärn Natur 2016 och figur 2). Området bedöms vara en plats dit mindre hackspett återvänder för att häcka. Om träd avverkas för kraftledningsgata inom områdena G eller H bedöms det finnas en risk för att ett fortplantingsområde för mindre hackspett påverkas negativt på ett sådant sätt att dess kontinuerliga funktion som boplats försämras. För att säkert avgöra om det blir en sådan negativ påverkan behövs en mer noggrann studie göras av mindre hackspett och miljöer för mindre hackspett undersökas i ett större område. Framkommer det i en sådan studie att områdets kontinuerliga funktion som fortplantingsområde för mindre hackspett påverkas av en avverkning inom område G eller H behöver även behovet av en artskyddsdispens nogsamt utredas. Om ledningen istället dras söder om de områden med högre värden för mindre hackspett (områdena G och H) och avverkning i dessa områden undviks bedöms inte fortplantningsområdet för mindre hackspett påverkas. Under anläggningsarbetet finns det dock en risk att störa arten, även om ledningen dras söder om områdena G och H. För att undvika sådan störning bör inget arbete genomföras under artens häckningstid, från 1 april-31 juli (figur 5). När ledningen väl är på plats bedöms den inte påverka arten om fortplantningsområdet undviks på det sätt som föreslås ovan. Några ytterligare studier bedöms då inte som nödvändiga. Nattskärra Nattskärra noterades i och i kanten på Kvarsjöns Natura 2000-område längs den befintliga ledningen. Arten har observerats i ungefär samma område under flera år (Artportalen 2016) och det bedöms vara ett fortplantningsområdet för arten. Ledningsgatan kan utgöra en häckningsplats för arten och arten har konstaterats nyttja ledningsgatan för födosök. Ledningen bedöms i dagsläget ha en positiv inverkan på revirets lämplighet för arten då det bidrar till en öppenhet i skogen. Under anläggningsarbetet finns det en risk att störa arten. För att undvika störning ska inget arbete genomföras under artens häckningstid från 20 maj - 31 augusti. När ledningen väl är på plats bedöms den inte påverka arten. 13

4Övriga upplysningar Under inventeringen hittades resterna av två svanar (sång- eller knölsvan) som bedöms ha kolliderat med ledningen (figur 4). Båda hittades i eller nära det område som bedömts som ett område med ökad risk för fågelkollisioner i fågelutredningen (Enetjärn Natur 2015). Även tidigare år har svanar hittats döda i detta område berättar Lars Lööv, Södertörns fågelklubb. Fågelklubben anser att man bör sätta upp fågelavvisare på ledningarna där de passerar området mellan Ågestasjön och Orlången. 4.2 Rekommendationer Anpassningar i anläggningsarbetet bedöms vara relevant för (se figur 5): Fågelområden från Fågelutredningen (Enetjärn Natur 2015), duvhök inom 200 meter från bo (utom vid industriområdet), nattskärra inom 500 meter från revircentrum och mindre hackspett inom området väster om Magelungsvägen fram till våtmarksområdet ca 200 meter mot sydväst. På dessa platser gäller att mer störande arbeten som t.ex. där fordon och maskiner används och som orsakar buller, så som anläggning, rivning, avverkning, schaktning etc. inte bör utföras under tiden 1 april - 31 augusti för fågelområdena, 1 april - 31 juli för mindre hackspett och duvhök och 20 maj - 31 augusti för nattskärra. Mindre störande arbeten i form av aktiviteter så som inmätning, utsättning etc. kan dock utföras på dessa platser även under dessa tider. Eftersom det finns en risk för att duvhökshäckningen kan komma att påverkas även under drifttiden för den nya ledningen kan det vara relevant att bygga konstgjordda boplatser. För mindre hackspett bör man inte avverka träd för kraftledningsgata i objekten F och G med lämpliga miljöer för arten (figur 2). Avverkningar där riskerar att påverka arten negativt. Ett alternativ för ledningen där man undviker avverkningar i dessa områden rekommenderas. Fågelavvisare rekommenderas längs sträckan där fåglar flyger mellan Orlången och Ågestasjön (figur 5). Vid de två kända ormvråksbona (figur 4) rekommenderas att hänsyn tas i möjligaste mån genom att undvika mer störande arbeten upp till 200 meter från bona under tiden 1 april - 31 juli. I övrigt bör all avverkning för den nya ledningsdragningen genomföras utanför fåglarnas häckningstid 1 april - 31 augusti. 16

Källor Personer Persson, M. 2016. Uttag av uppgifter från Artportalen rörande rödlistade fågelarter och arter upptagna i bilaga 1 till Fågeldirektivet, norra delen.. Lokal ornitolog och ordförande i Södertörns fågelklubb. Lokal ornitolog med expertkunskaper om duvhök. Lokal ornitolog med expertkunskaper om duvhök. Webbsidor Aktuella artfakta för rödlistade fågelarter har hämtats från ArtDatabankens webbsida, http://www. artdata.slu.se/rodlista/ Kompletterande uppgifter om fågelobservationer i och runtom utredningsområdet har hämtats från www.artportalen.se/birds/. Rapporter Enetjärn Natur 2016. Inventering och bedömning av naturvärde Snösätra Planerad transformatorstation och ombyggnation av kraftledningar. Enetjärn Natur 2015. Utredning och bedömning av fågellivet Snösätra-Ekudden - Ersättning av befintlig kraftledning. Svensk Fågeltaxering 2016. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 2015. 18