Årsrapport 2016 RMPG kvinnosjukvård RMPG kvinnosjukvård består av följande kvalitetsgrupper; Fostermedicin Gynekologi Obstetrik Preventiv kvinnohälsa Gynekologisk onkologi BB-vård Alla kvalitetsgrupper lämnar egna årsrapporter med mångdubbelt flera nyckeltal. Vi hänvisar till dessa årsrapporter. Här kommer en sammanfattning med utvalda kvalitetsindikatorer som speglar de olika ingående delarna. RMPG kvinnosjukvård liksom dess olika kvalitetsgrupper träffas två ggr per år, ett internat med övernattning och ett dagsmöte. Kvalitetsindikatorer Förutom de nationella jämförelserna i ÖJ, har RMPG Kvinnosjukvård sedan många år ett aktivt arbete i kvalitetsgrupper som speglar olika delar av verksamheten, d.v.s. gynekologi, obstetrik, preventiv kvinnohälsa, fostermedicin, BB-vård och gynekologisk cancer, där representanter från alla sjukhus i regionen ingår. Varje grupp ger ut en årlig rapport där olika kvalitetsparametrar jämförs och där målvärde sätts upp. Målen sätts utifrån den bästa kliniken, då man därigenom vet att de är möjliga att nå. Vi har en aktiv dialog mellan de olika sjukhusen och lär av varandra, vilket främjar kvalitet och utveckling. Många av de kvalitetsparametrar som man aktivt arbetar med, finns också med i Öppna jämförelser, men en fördel är att materialet som grupperna tar fram är aktuellare. Andel kvinnor som röker eller snusar vid 30-32 veckors graviditet ligger för Jönköping och Östergötland i nivå med riket, medan Kalmar ligger högre än riket Andel kvinnor som screenats för riskbruk av alkohol under graviditeten ligger i hela regionen över riksgenomsnittet. Östergötland utmärker sig nationellt med att ha lägst andel kejsarsnitt hos förstföderskor i fullgången graviditet. Kalmar respektive Jönköping ligger strax under respektive över riksgenomsnittet. Andel bristningar i bäckenbotten i samband med förlossning hos förstföderskor ligger lägst i landet i Jönköping. Jämfört med riket har Östergötland bättre resultat och Kalmar ligger sämre. Det har under många år varit fokus inom kvinnosjukvården på att minska bristningar och man ser i aktuellare material en förbättring av parametern. Införande av ett nationellt bristningsregister under året, främjar även det arbetet. Gynop-registret ligger till grund för många jämförande parametrar inom gynekologin och generellt sett har regionen god följsamhet till registret, vilket möjliggör jämförande material. Östergötland har högst andel dagkirurgi vid framfallsoperationer i landet, medan Jönköping ligger i nivå med riket och Kalmar under riksgenomsnittet. Regionen når inte upp till riksgenomsnittet för minimalinvasiv kirurgi vid livmoderoperation, d.v.s. titthålskirurgi och vaginal operation. Detsamma gäller andelen titthålskirurgi vid operation på äggledare och äggstockar. Hela regionen ligger bättre än riket för andelen oönskade händelser vid borttagande av livmodern och har färre komplikationer än riket efter framfallsoperation.
Gynekologi Ett område med förbättringspotential är postoperativ infektion efter prolaps. Vi jobbar mot ett målvärde på 5 %. Infektioner innebär stort lidande för patienterna och genererar ofta inneliggande slutenvård. Vi använder antibiotikaprofylax vid flertalet operationer. Andelen laparoskopiska operationer för extrauterin graviditet (op som påbörjats och avslutats laparoskopiskt). Här ses på många kliniken en positiv utveckling över åren. Siffrorna talar också för att det finns kompetens för laparoskopisk kirurgi dygnets alla timmar. Tyvärr har vi inte siffror för riket att jämföra med. Obstetrik Utmaningar/områden med förbättringspotential Upptäcka och åtgärda men framför allt förebygga bristningar i samband med förlossningen. Mål:< 2 % av vaginala förlossningar får grad III-IV-bristning. < 4 % bristningar grad III-IV hos vaginala 1-föderskor Utveckla VAS ytterligare relatera till förlossningssätt och förlossningskomplikationer. Exempel på områden där vi har förbättrats och har goda resultat är: Icke-instrumentell förlossning: > 80 % Apgar < 4 vid 5 min: 0 % VAS förlossningsupplevelse: > 95 % anger > 3 ( 1-10) Det vill säga så normala förlossningar som möjligt där barnen mår väl och föräldrarna är nöjda.
Fostermedicin Område med förbättringspotential är ett fortsatt arbete för evidensbaserad, patientsäker och jämlik vård genom att arbeta för att införa NIPT i hela regionen och genom att verka för att behålla tidig datering och för fortsatt användning av Obstetrix och Astraia. En stark kvalitetsparameter är att alla gravida kvinnor inom Sydöstrasjukvårdsregionen erbjuds KUB vilket är unikt i Sverige - Detektionsgraden av kromosomavvikelser hos kvinnor som gör KUB (mål 90 %) Preventiv kvinnohälsa Utmaningar/områden med förbättringspotential I regionen har vi målet att få alla kvinnor att sluta röka mellan hälsosamtalet/inskrivningen och graviditetsvecka 32. Ett delmål är att 60% (tidigare 50%) slutar under denna tid, vilket två av de sju regionområdena gjort enligt ovanstående diagram. Samtliga enheter redovisar att en högre andel gravida slutar röka jämfört med tidigare, dock varierar siffran från 27% till 61%. Sifforna är något svårvärderade då de ej överensstämmer med statistiken från medicinska födelseregistret 2015 och Graviditetsregistrets årsrapport 2015. Ett område där vi har förbättrats och har goda resultat är andelen som tillfrågats om våldsutsatthet.
Inom regionen har 91 % gravida kvinnor tillfrågats om våldsutsatthet där står vi oss mycket väl i riket. Gynonkologi Det regionala samarbetet fungerar mycket bra. Trots att ett arbete med att förkorta väntetider pågått sedan flera år har regionen klart otillfredsställande väntetider inom flera områden. Exempelvis tid från diagnos till start strålbehandling vid cervixcancer och tid från operation till start av postoperativ kemoterapi vid ovarialcancer. Täckningsgrad avseende anmälan i SQRGC jämfört med cancerregistret. Samtliga gynekologiska cancerdiagnosgrupper.. Ovarialcancer och motsvarande enlig ovan. Väntetid primär op start postoperativ cytostatika per upptagningsområde.
Sydöstra regionen Riket Corpuscancer; ledtid 35 dagar. Ovarialcancer; ledtid 28 dagar. Cervixcancer; ledtid 35 dagar. Samtlig data har hämtats från de nationella kvalitetsregistren för cancersjukdomar via regionala cancercentrum i samverkan (https://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/kvalitetsregister). BB-vård Vårdtiderna har generellt minskat post partum, man kan se att liksom tidigare har Eksjö de kortaste vårdtiderna. Andelen som har vårdtider över 96 timmar(4 dygn) är generellt låg. Tradition och ambitionen att minska resandet för barn och föräldrar ligger nog bakom de tämligen stora skillnaderna mellan sjukhusen. Ett annat mått av intresse här är antalet återinläggningar efter förlossning
Ett förbättringsområde är Postpartumsamtal och vad de skall innehålla. Det kommer i dagarna att komma ut ett nytt regionsgemensamt BB. Riktlinjer - Vårdprogram Gemensamma vårdprogram och riktlinjer för regionen Assisterad befruktning för lesbiska par Assisterad befruktning. Gemensamma regler och grundkrav för IVF i Sydöstra sjukvårdsregionen Basprogram för mödrahälsovården Blodgruppsimmunisering Cervixcancerprevention Endomteriehyperplasi Foster med hjärtmissbildning eller fetal arytmi Preventivmedelsrådgivning PGD Preimplantatorisk Genetisk Diagnostik Riskbedömning vid förlossning Ultraljusscreening av gravida samt invasiv diagnostik Rasklassificering BB Postpartumsamtal Nationella vårdprogram Endometriecancer Ovarialcancer Icke epitelial ovarialcancer
Cervixcancer Alla regionala vårdriktlinjer och vårdprogram processas i RMPGs olika kvalitetsgrupper för att sedan stadfästas i RMPG. Under året har 3 regionala vårdprogram uppdaterats. Utvärderingar av följsamheten görs kontinuerligt. Utvecklingstendenser Nya bättre cancerläkemedel har blivit tillgängliga, dessa är kostsamma. Vi jobbar efter modellen ordnat införande, vilket är tidskrävande varför det finns en tendens att kraven från behandlande läkare och patienter inte uppfylls tillräckligt snabbt. Standardiserat vårdförlopp (SVF) börjar få bättre struktur sedan sjukvårdsregionen samordnade införandet, men har ännu inte satt sig. Allt mer individuella gynonkologiska cancerbehandlingar såsom Lynparza ställer större krav på utredning och information Ökad nivåstrukturering ställer nya krav. Flödena kan inte bara gå mot universitetssjukhuset utan former för operationer av ffa benigna tillstånd på sjukvårdsregionens övriga enheter måste utarbetas. Sannolikt fortsätter födelsetalen att stiga. Medelåldern bland gravida ökar och med ökande ålder sammanhängande riskfaktorer. Populationen gravida förändras på så sätt att medelåldern och andelen kvinnor med kroniska sjukdomar ökar, liksom andelen kvinnor som lider av övervikt. Det vi noterat senaste åren är en ökande andel gravida kvinnor som genomgått gastric-by-pass-operation. Dessutom tillkommer en ökande psykosocial problematik som starkt påverkar graviditet, förlossning och föräldraskap och även en ökande andel kvinnor med invandrarbakgrund. Föräldrarna ställer högre krav på delaktighet och valfrihet vid förlossningen. Sammantaget ser vi en kontinuerligt ökande andel gravida med riskfaktorer. Mer utvecklad och säkrare fosterdiagnostik (NIPT;RH-screening, Preeklampsiscreening mm) föranleder kostnader i ett tidigare skede jämfört med tidigare. Den nedre gränsen för överlevnad till ett gott liv hos de nyfödda förskjuts hela tiden nedåt, vilket leder till en tidigare satsning med ökade kostnader både för kvinnosjukvården och även för barnsjukvården. Ur hälsoekonomisk synvinkel kan troligen en del dessa kostnader hämtas in. En stor del av arbetet inom MHV är hälsoförebyggande. En omfattande screeningverksamhet för att förebygga cervixcancer finns sedan många år. Stor energi läggs ned på att minska tobaksbruk hos såväl gravida som inför operation. Investeringar Ökande krav på god standard på maskinparken inom fostermedicin (en bra ultraljudsapparat kostar drygt 1 milj.) Fortsatt satsning på Kalmars maskinpark är nödvändig för att nå paritet med övriga regionen. Förändringar av vårdbehovet under kommande år som medför avtalspåverkan Implementeringen av den nya patientlagen innebär ökad patientrörlighet. Det finns olika riktlinjer i landet och patienterna kommer i allt större utsträckning att söka sig dit där de upplever att de får den bästa vården. Detta kommer att ställa allt större krav på nationell samordning och nationella vårdprogram. Kommer vårdavtalen i framtiden att få mindre betydelse? Inom regionen behöver snarast avtal ses över och skrivas i kölvattnet av nivåstruktureringen. Patientflödet bör gå både från och till samtliga enheter i
sjukvårdsregionen. RMPGs nya uppdrag (lite tankar från RMPG kvinnosjukvård) Vårt arbete grundar sig på kunskap och kunskapsstyrning, de ekonomiska ramarna och olika förutsägningar inom sjukvårdsregionens regioner och landsting kan dock sätta hinder i vägen för lika vård i regionen. Det bör snarast utarbetas riktlinjer och avtal för nivåstrukturering och arbetsfördelning inom sjukvårdsregionen, dett gäller framför allt såväl malign som benign kirurgi. Sjukvårdgemensam upphandling fungerar inte i praktiken, de olika regionerna och landstinget i sjukvårdsregionen har hittills inom vårt område inte samarbetat. Inom läkemedelssektorn har vi många nivåer inom onkologin, beslut fattade om behandlingsstrategier av RCC måste även dras lokalt för ordnat införande vilket innebär mycket merarbete. Sammanfattning av tre områden som vi vill trycka på inför framtiden 1. Vikten av medveten strategisk kompetensförsörjning 2. SVF, ledtider och mer individualiserad cancerbehandling är en stor utmaning. 3. Fostermedicinska utvecklingen går snabbt och allt flera undersökningar kan göras. Kalmar 170502 Gunnel Lindell Ordförande RMPG Kvinnosjukvård