Disaggregering av prognos för godstransporter 2040 till Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN tec

Underlasrapport Disareerin av pronos för odstransporter 2040 till Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN tec -Trafikverkets Baspronoser 2018

Dokumenttitel: Disareerin av pronos för odstransporter 2040 till Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN tec Trafikverkets Planpronos 2018 Publikationsnummer: 2018:088 Ärendenummer: TRV 2017/58771 ISBN: 978-91-7725-274-0 Författare: Petter Wikström Dokumentdatum: 2018-04-01 rev 2018-11-15 Kontaktpersoner: Petter Wikström 2

Innehåll SAMMANFATTNING... 5 1. INLEDNING... 6 2. GENERELL METOD... 7 3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH SAMGODSRESULTAT... 9 3.1 Järnvä... 9 3.1.1 Tillväaånssätt för Bansekunderla... 9 3.1.2 Samodsresultat Bansekunderla... 10 3.2 Vä... 11 3.2.1 Tillväaånssätt EVA... 11 3.2.2 Samodsresultat EVA... 13 3.2.3 Tillväaånssätt Sampers... 14 3.2.4 Samodsresultat Sampers/Samkalk... 17 3.3 Sjöfart... 18 3.3.1 Tillväaånssätt TEN tec... 18 3.3.2 Samodsresultat sjöfart... 19 STATISTIKKÄLLOR... 22 Järnvä... 22 Vä... 22 Sjö... 22 Referensmaterial... 22 3

BILAGA 1. FÖRSÄTTSBLAD TILL EXCEL-DOKUMENT... 23 BILAGA 2. METOD FÖR UNDERLAG TILL BANSEK... 24 BILAGA 3. UNDERLAG TILL BANSEK: GODS2040_181115_JA... 27 BILAGA 4. METOD FÖR UNDERLAG TILL EVA OCH SAMPERS/SAMKALK... 43 BILAGA 5. METOD FÖR TRENDFRAMSKRIVNING AV VOLYMER I TEN-T HAMNAR... 52 4

Sammanfattnin Denna rapport är en beskrivnin av hur utdata från Samodspronosen använts för att ta fram ett disareerat underla för järnvä, vä och sjöfart till kalkylverktyen Bansek (järnvä), EVA och Sampers/Samkalk (vä), samt även till EU-kommissionens databas TEN tec (sjöfart). I ett tillhörande Excel-dokument finns beräkninar, underla m.m. sammanställda. Huvudscenariot, som inkluderar bränsleskatteöknin för vä, höjda banavifter för järnvä och effekten av Svaveldirektivet för sjöfart, har använts för underlaet till EVA samt även till TEN tec. Underlaet till Sampers/Samkalk är detsamma som i Baspronosen från 2016, eftersom Sampers arbetsrupp beslutat att inte ändra tillväxttalen och uppdatera dessa till de senast framtana i Samods. För järnvä har underla från Samodsresultat taits fram i form av branschutvecklinstal per varurupp (STAN12-nivå) för att användas i järnväskalkyler med Trafikverkets kalkylverkty Bansek. På väsidan har Samodsresultaten disareerats med avseende på vätyp (Europaväar - övria väar) till EVA och med avseende på fordonstyp (LBU - LBS) till Sampers/Samkalk. LBU står för LastBil Utan släp, LBS står för LastBil med Släp. Till både EVA och Sampers/Samkalk har tillväxttal per län taits fram för perioderna 2014-2040 samt 2014-2060. Tillväxten för perioden 2014-2060 lier utanför pronosen, men har taits fram då den behövs för EVA och Sampers/Samkalk-kalkylerna för att inkludera livsländen på infrastrukturen. För EVA-underlaet har justerinar av Samodsresultaten i basåret jorts för att bättre stämma överens med fördelninen av trafikarbetet på Europaväar jämfört med övria väar. För Sampers/Samkalk-underlaet har motsvarande justerinar av Samodsresultaten jorts så att underlaet är i linje med statistik ällande fördelninen mellan LBU/LBS i basåret. För sjöfart har Samodsresultaten för de 12 hamnområdena i Sverie disareerats till de 25 TEN-T-hamnarna, med hjälp av trendframskrivnin baserad på hamnstatistik samt BNPutvecklin för åren 1999-2015. 5

1. Inlednin I Trafikverkets uppdra inår bland annat att tillhandahålla aktuella kalkylunderla. I samband med det, har en odspronos för år 2040 taits fram, för vä-, järnväs- och sjöfartstransporter. Trafikverkets rapport Pronos för odstransporter 2040 - Trafikverkets Baspronoser 2018, 1 vilken här benämns Godspronosrapporten, sammanfattar förutsättninarna för pronosen, samt resultaten. Denna rapport är en underlasrapport till Godspronosrapporten och beskriver den nedbrytnin och justerin av Samodspronosens resultat som enomförts under år 2017/2018 för att ta fram underla till kalkylverktyen. De verkty som har försetts med underla är EVA och Sampers och dess tillhörande kalkylverkty Samkalk (vä) och Bansek (järnvä). Ett disareerat underla för sjöfart har också taits fram till EU-kommissionens databas TEN tec, vilken används för uppföljnin och reviderin av de transeuropeiska transportnätverken. I ett tillhörande Excel-dokument redovisas Samodsresultat för olika scenarion, statistikunderla, m.m. Denna rapport er en mer utförli beskrivnin av Kapitel 7 (Disareerin av resultat) i Godspronosrapporten. För information om pronosförutsättninar m.m. hänvisas till Godspronosrapporten. Rapporten börjar med en beskrivnin av antaanden och indata, som följs av använda metoder och beräkninar. Därefter presenteras Samodsresultaten till kalkylerna för vä, järnvä, respektive sjöfart. 1 TRV 2018:087 6

2. Generell metod Pronosen som har taits fram byer på en rad förutsättninar och antaanden, vilka i huvudsak omfattar: Låntidsutredninen 2015 (LU15) Nedbrytnin av LU15 eorafiskt och på fler branscher Varuvärdespronos Utrikeshandelspronos Transitpronos Bränsleskatteöknin IMOs svaveldirektiv Höjda banavifter Åtärder i transportsystemet enlit ällande planen för perioden 2018-2029 För utförliare information om dessa förutsättninar, se kapitel 2 och 4 i Godspronosrapporten. I Godspronosrapporten beskrivs även den efterfråan och det utbud som antas för pronosåret 2040. Denna rapport beskriver tillväaånssätt och resultat från disareerin av Samodsresultat för användnin i kalkyler för respektive trafiksla. För järnvä har resultaten disareerats med avseende på varurupp, för vä har resultaten disareerats med avseende på olika vätyper (Europaväar respektive övria väar), samt fordonstyper (LBU och LBS), och för sjöfart har resultaten disareerats per TEN-Thamn. För vä och järnvä beräknas trafiktillväxttal respektive branschutvecklinstal. Trafiktillväxttalen/ branschutvecklinstalen över odsmänder för perioden 20xx till 20yy beräknas på följande vis: Tillväxttal/Branschutvecklinstal [Basår Pronosår] = odsmänd Pronosår /odsmänd Basår För sjöfart beräknas lastade och lossade volymer i ton per år och hamn. De scenarier som har analyserats är: 7

-Huvudscenariot för år 2040 (som inkluderar bränsleskatteöknin, höjda banavifter och effekter av införandet av Svaveldirektivet) -Känslihetsanalys med läre tillväxt -Känslihetsanalys utan bränsleskatteöknin för vä -Känslihetsanalys med väslitaeavift -Känslihetsanalys med malmöknin -Känslihetsanalys med länre tå -Känslihetsanalys elektrifierin av Meråkerbanen -Känslihetsanalys ökad trafik till/från Timrå -Känslihetsanalys Sundsvalls Loistikpark För underlaen till samtlia kalkylverkty, Bansek, EVA och Sampers/Samkalk, liksom för TEN tec, har Huvudscenariot använts. I nästa kapitel beskrivs tillväaånssätt och Samodsresultat för respektive trafiksla. 8

Miljoner tonkilometer 3. Tillväaånssätt och Samodsresultat 3.1 Järnvä Underla från Samodsresultatet i form av branschutvecklinstal per varurupp (STAN12- nivå) har taits fram till Trafikverkets kalkylverkty Bansek. Detta verkty används för att ta fram samhällsekonomiska kalkyler för järnväsinvesterinar och underlätta en likvärdi hanterin av olika investerinsobjekt. Beräkninar för att ta fram branschutvecklinstalen finns i Excel-dokumentet i blad Bansek. Branschutvecklinstalen beräknas från Banseks basår (år 2014) till pronosåret (2040) och avser förändrinar i tonkm för odstransporter på järnvä. Branschutvecklinstalen har sedan kombinerats med information om trafikerin och odsvolymer per varurupp, bandel och tåtyp för att få fram indata till Bansek, se avsnitt 3.1.2 samt Bilaa 2 för beskrivnin av denna metodik. 3.1.1 Tillväaånssätt för Bansekunderla Då basåret i Samods är 2012 och basåret i Bansek är 2014 antas nolltillväxt mellan åren 2012 och 2014 för att harmonisera dessa (se blad Bansek, Tabell 2). Då man tittar på hur den överripande utvecklinen för transportarbetet på järnvä har sett ut under denna period kan man se att nivån för år 2012 och år 2014 är unefär densamma, se Fiur 1. Detta indikerar att skillnaderna mellan åren inte är särskilt stora då den ekonomiska nedånen medfört en avstannad utvecklin för denna period. Branschutvecklinstal som ett resultat från pronosen har räknats om till årlia branschutvecklinstal för att möjliöra detta antaande. 25 000 20 000 Kombi lastbilar och semitrailers Kombi containrar och växelflak 15 000 10 000 Vanslastods 5 000 0 Malm på malmbanan 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 Fiur 1. Utvecklinen av transportarbete på järnvä över tid. Källa: Trafikanalys 9

Utvecklinstrender krin röna korridorer, nya järnvässkyttlar, dry port-koncept m.m. visar att det finns en strävan i samhället mot att öka andelen järnvästransporter i kombisementet. Färdia varor är en varurupp som ofta inår i kombitransportlösninar. Detta motiverar att särskilt varuruppen färdia varor har potential att i större utsträcknin transporteras på järnvä. 3.1.2 Samodsresultat Bansekunderla Tabell 1 nedan visar Samodsresultat som använts vid framtaandet av underla till Bansek i form av branschutvecklinstal för statistik, Baspronos och varuruppsanpassnin. Kolumnen länst till höer, Tillväxt, innehåller de branschutvecklinstal som använts i framtaandet av underlaet till Bansek (se vidare förklarin nedan). Varurupp 2 012 2 040 Tillväxt 1. Jordbruk 266 390 1,46 2. Rundvirke 1 876 2 852 1,52 3. Trävaror 531 517 0,97 4. Livsmedel 1 524 2 019 1,33 5. Råolja och kol 368 184 0,50 6. Oljeprodukter 10 7 0,73 7. Järnmalm 4 455 6 144 1,38 8. Stålprodukter 3 184 4 790 1,50 9. Papper och massa 3 397 3 290 0,97 10. Jord, sten och bynad 508 598 1,18 11. Kemikalier 692 461 0,67 12. Hövärdia produkter 4 566 10 364 2,27 Totalt 21 377 31 615 1,48 Tabell 1. Branschutvecklinstal beräknade utifrån modellresultat i Samods för basår och pronosår.. Dessa branschutvecklinstal har av Trafikverket använts i kombination med information om trafikerin och odsvolymer per varurupp, bandel och tåtyp för att få fram input till Bansek, se Bilaa 2 för beskrivnin av metodik. Resultatet i form av en underlastabell till Bansek återfinns i Bilaa 3. Denna version av 2040-pronosen för odstrafik på järnvä benämns Gods2040_181115_JA. 10

3.2 Vä Samodsresultat har även sammanställts för vä i syfte att kunna användas i Trafikverkets kalkylverkty EVA och Sampers/Samkalk. EVA står för Effekter vid VäAnalyser och detta verkty används för att beräkna effekter och samhällsekonomisk lönsamhet för enskilda objekt eller trafiksystem inom vätransportsystemet. Sampers är ett nationellt modellsystem för trafikslasöverripande analyser och pronoser av persontransporter. Samkalk är en delmodell i Sampers, som används för att öra samhällsekonomiska beräkninar utifrån de resultat som Sampers enererar. Även vissa effekter för lastbilar beräknas här. På väsidan har Samodsresultaten disareerats m.a.p. vätyp (Europavä vs. övria väar) till EVA och m.a.p. fordonstyp (LBU vs. LBS) till Sampers/Samkalk. LBU står för LastBil Utan släp, LBS står för LastBil med Släp. Till både EVA och Sampers/Samkalk har tillväxttal per län taits fram för perioderna 2014-2040 samt 2014-2060. Tillväxten för perioden 2014-2060 lier utanför pronosen, men har taits fram då den behövs för EVA och Sampers/Samkalk-kalkylerna för att inkludera livsländen på infrastrukturen. Tillväxttalen till EVA och Sampers/Samkalk har taits från för Huvudscenariot (som omfattar bränsleskatteöknin, höjda banavifter och effekten av införandet av Svaveldirektivet). 3.2.1 Tillväaånssätt EVA Till kalkylverktyet EVA har trafiktillväxttal per län taits fram, uppdelat på Europaväar och övria väar. Tillväxttal tas fram för olika vätyper då trafiktillväxten ofta är höre på Europaväar än för övria väar. Fiur 2 nedan visar den historiska trafikutvecklinen där man ser att den kraftiaste ökninen av fordonskilometer i relation till antalet fordon har skett på Europaväar. 11

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 250 200 150 100 50 0 LB Europaväar LB_Övr riksväar Fiur 2. Diaram över den historisk trafikutvecklin för trafik på Europaväar samt övria riksväar indexerat m.a.p. fordonskilometer. Diarammet är baserat på statistik från Trafikverket. Resultaten från Samodspronosen visar däremot en jämn fördelnin över län och vätyp. Detta är alltså en avvikelse i modellen från den historiska trenden som statistiken ovan visar där trafikutvecklinen på Europaväar är mycket kraftiare än på övria väar. Även stickprov från trafikmätninar som Trafikverket enomför visar samma trend som statistiken ovan. I underlaet till EVA som taits fram under 2017/2018 ur Samodspronosen har en version av den så kallade Pivot-pointmetoden 2 använts vid nedbrytnin till vätyper. Enkelt uttryckt innebär denna metod att den bästa tillänlia informationen om basåret används och appliceras på modellens tillväxttakter under pronosperioden, med beränsninsfaktorer och villkor i de fall där de inående parametrarna har värdet noll. Metoden har utvecklats för att hantera data på OD-matrisnivå, men har i detta fall applicerats på mer areerade data. Trafikverket har statistik från trafikmätninar om trafikarbete per län och vätyp för åren 2001 och 2011, vilket har använts i disareerinen av Samodsresultatet till EVA. 3 2 Daly A, Fox J, Patruni B and Milthorpe F (2012): Pivotin in Travel Demand Models, Australasian Transport Research Forum 2012 Proceedins, 26-28 sept 2012, Perth, Australia. 3 För en detaljerad beskrivnin av metoden se bilaa 4. 12

3.2.2 Samodsresultat EVA Tabell 2 nedan visar tillväxttalen per län till EVA som taits fram med den metod som beskrivits i föreående avsnitt (observera att dessa är desamma som i Baspronosen för 2016, eftersom förvaltninsansvaria för EVA-verktyet beslutat att inte ändra trafiktillväxttalen och uppdatera dessa till de senast framtana i Samods). Det är svårt att öra en kvalificerad bedömnin av hur en rimli utvecklin kan se ut efter 2040. Trots detta behöver värden för 2060 tas fram till både EVA och Sampers/Samkalk. Tidiare har samma årlia utvecklin använts för hela perioden, dvs. man har förlänt de pronostiserade värdena. Då metoden har ifråasatts, har en läre utvecklinstakt för perioden 2040-2060 än för perioden 2014-2040 valts att användas. Utvecklinen på länre sikt påverkas av en rad samhällsförändrinar, teknikutvecklin, prishöjninar m.m. vilket ör pronoser lånt in i framtiden svåra att öra. Pronoser på europeisk nivå pekar på en minskande ökninstakt efter 2040. Rapporten EU transport GHG: Routes to 2050? - Annex to Task 3 paper on the EU transport demand : Freiht trend and forecasts indikerar att ökninen för Sverie 2030-2050 är ca 75% av ökninen i perioden 2010-2030. Detta antaande har använts vid framtaandet av tillväxttalen för perioden 2040-2060 nedan. Nuvarande version av trafiktillväxttalen till EVA benämns Gods2040_181115_JA. Län E 2014-2040 Ö 2014-2040 Totalt 2014-2040 E 2014-2060 Ö 2014-2060 Totalt 2014-2060 Stockholm 1,90 1,94 1,91 1,70 1,74 1,71 Uppsala 1,27 1,68 1,43 1,14 1,51 1,28 Södermanland 1,97 2,23 2,06 1,76 2,00 1,84 Österötland 2,30 0,87 1,85 2,06 0,78 1,65 Jönköpin 1,56 1,23 1,38 1,40 1,11 1,23 Kronober 1,29 0,57 0,85 1,15 0,51 0,76 Kalmar 1,13 0,76 0,91 1,01 0,68 0,82 Gotland 0,00-0,23-0,23 0,00-0,21-0,21 Blekine 0,99 0,37 0,73 0,89 0,33 0,65 Skåne 1,60 1,74 1,65 1,43 1,56 1,48 Halland 1,51 1,79 1,61 1,35 1,60 1,44 Västra Götaland 1,91 1,91 1,91 1,71 1,71 1,71 Värmland 1,53 1,33 1,44 1,37 1,19 1,29 Örebro 1,72 1,22 1,52 1,54 1,09 1,36 Västmanland 1,90 1,06 1,51 1,70 0,95 1,35 Dalarna 1,80 0,89 1,08 1,62 0,80 0,97 Gävlebor 1,23 1,16 1,20 1,10 1,04 1,08 Västernorrland 0,89 0,95 0,91 0,80 0,85 0,82 Jämtland 1,41 1,08 1,27 1,26 0,97 1,14 Västerbotten 1,29 0,82 1,14 1,16 0,73 1,02 Norrbotten 2,21 1,11 1,93 1,98 0,99 1,73 Sverie 1,67 1,38 1,49 1,24 Tabell 2. Trafiktillväxttal per län till EVA för Huvudscenariot, procentuell förändrin m.a.p. fordonskm per år. 13

3.2.3 Tillväaånssätt Sampers Tillväxttal har även taits fram till Sampers/Samkalk, där tillväxttal per län för LBU (lastbil utan släp) samt för LBS (lastbil med släp) önskas. Dessa tillväxttal har taits fram för åren 2014-2040 samt 2040-2060, för samma scenarion som i fallet EVA. 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 utan släp med släp alla fordon Fiur 3. Statistik från Trafikanalys över antal fordonskilometer per år för svenska lastbilar, med och utan släp. Då resultaten från Samodskörninarna inte är tillräcklia för att användas som underla vid fördelnin av trafiköknin på fordonstyper, har justerin av resultaten jorts med Pivotpointmetoden utifrån statistik från Trafikanalys 4. Statistik från Trafikanalys visar att lastbilar utan släp har haft en minsknin av trafikarbetet på ca 24% mellan åren 2001 och 2013, medan lastbilar med släp har ökat ca 14%, se Fiur 3 ovan. Minskninen av lastbilar utan släp är en krafti minsknin och det har inte bedömts vara trolit att denna trend kommer att påå i samma takt till år 2040. 4 För en detaljerad beskrivnin av metoden se bilaa 5. 14

700000 Fordonskm utländska lastbilar 2004-2012 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Fiur 4. Statistik från Trafikanalys över antal fordonskilometer per år (2004-2012) med utländska lastbilar (enhet: tusen fordonskilometer). Statistik från Trafikanalys visar även en tydli öknin av trafikarbetet med utländska lastbilar, som de flesta fall är lastbilar med släp, se Fiur 4 ovan. Statistiken i tabell 5 nedan har använts för att estimera andelen LBU år 2040 enlit nedan: lbu lbu e rt r,2001 ( c (( T 2001) 1)/ ) där lbu rt = procentuell andel lbu i reion r under år T c = modell koefficient = Box-Cox parameter för tidsparametern Estimerade parametervärden fås enom tillämpnin av minstakvadratmetoden på %- avvikelserna. 15

2001 2010 Stockholm 52% 47% Uppsala 46% 41% Södermanland 39% 34% Österötland 39% 34% Jönköpin 32% 27% Kronober 30% 25% Kalmar 30% 25% Gotland 51% 46% Blekine 28% 23% Skåne 35% 30% Halland 33% 28% Västra Götaland 36% 31% Värmland 29% 24% Örebro 34% 29% Västmanland 31% 26% Dalarna 26% 21% Gävlebor 28% 23% Västernorrland 27% 22% Jämtland 27% 22% Västerbotten 33% 28% Norrbotten 36% 31% Totalt 37% 32% Tabell 3. Andel LBU per län m.a.p. fordonskilometer, enlit statistik från Trafikanalys. Statistiken es på nationell nivå (dvs. den sista raden), länsvisa fördelninar finns för 2001 från Lastbilsundersökninen och är utifrån den nationella utvecklinen mellan år 2001 och 2010 framskrivna per län till år 2014. På samma sätt som i framtaandet av underla till EVA så har Pivot-pointmetoden använts när underlaet till Sampers/Samkalk taits fram, baserat på den framräknade LBU -andelen i tabell 4 nedan 5. 5 För en detaljerad beskrivnin av metoden se bilaa 5. 16

Stockholm Uppsala Södermanland Österötland Jönköpin Kronober Kalmar Gotland Blekine Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävlebor Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Län lbu 2001 lbu 2010 Modell lbu 2040 Stockholm 52% 47% 39% Uppsala 46% 41% 35% Södermanland 39% 34% 30% Österötland 39% 34% 30% Jönköpin 32% 27% 25% Kronober 30% 25% 23% Kalmar 30% 25% 23% Gotland 51% 46% 39% Blekine 28% 23% 22% Skåne 35% 30% 27% Halland 33% 28% 25% Västra Götaland 36% 31% 28% Värmland 29% 24% 22% Örebro 34% 29% 26% Västmanland 31% 26% 24% Dalarna 26% 21% 20% Gävlebor 28% 23% 22% Västernorrland 27% 22% 21% Jämtland 27% 22% 21% Västerbotten 33% 28% 25% Norrbotten 36% 31% 28% Tabell 4. LBU andel 2001 och 2010 enlit statistik från Trafikanalys, samt estimerin av LBU-andel 2040 3.2.4 Samodsresultat Sampers/Samkalk Fiur 5 nedan visar den relativa förändrinen av fordonskilometer per län och år med lastbil för Huvudscenariot fram till 2040. 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00-0,50 Fiur 5. Den relativa förändrinen av fordonskilometer med lastbil för Huvudscenariot (2040). 17

Tabell 5 nedan visar de resultat som används i Sampers/Samkalk-kalkylerna (observera att dessa är desamma som i Baspronosen för 2016, eftersom Sampers arbetsrupp beslutat att inte ändra trafiktillväxttalen och uppdatera dessa till de senast framtana i Samods). Län LBS 2014-2040 LBU 2014-2040 Totalt 2014-2040 LBS 2014-2060 LBU 2014-2060 Totalt 2014-2060 Stockholm 2,07 1,55 1,91 1,86 1,39 1,71 Uppsala 1,58 0,92 1,43 1,41 0,82 1,28 Södermanland 2,34 1,02 2,06 2,09 0,92 1,84 Österötland 2,12 0,97 1,85 1,90 0,86 1,65 Jönköpin 1,73 0,52 1,38 1,55 0,47 1,23 Kronober 1,17 0,14 0,85 1,05 0,12 0,76 Kalmar 1,16 0,30 0,91 1,04 0,27 0,82 Gotland -0,36 0,03-0,23-0,32 0,03-0,21 Blekine 1,10-0,11 0,73 0,99-0,10 0,65 Skåne 1,80 1,28 1,65 1,61 1,15 1,48 Halland 1,87 0,82 1,61 1,67 0,73 1,44 Västra Götaland 2,23 0,93 1,91 2,00 0,83 1,71 Värmland 1,52 1,30 1,44 1,36 1,16 1,29 Örebro 1,76 0,76 1,52 1,57 0,68 1,36 Västmanland 1,75 0,69 1,51 1,56 0,62 1,35 Dalarna 1,24 0,72 1,08 1,11 0,64 0,97 Gävlebor 1,40 0,25 1,20 1,26 0,23 1,08 Västernorrland 1,07-0,24 0,91 0,96-0,22 0,82 Jämtland 1,59 0,18 1,27 1,43 0,16 1,14 Västerbotten 1,30-0,12 1,14 1,17-0,11 1,02 Norrbotten 2,14 1,34 1,93 1,92 1,20 1,73 Sverie 1,78 0,86 1,54 1,59 0,77 1,38 Tabell 5. Resultat till Sampers/Samkalk. Länsvisa tillväxttal m.a.p. procentuell tillväxt per år av fordonskilometer för Huvudscenariot 2014 Tillväxttalen avser här procentuell tillväxt per år och län från Huvudscenariot. Samma antaande har använts som i EVA-underlaet anående utvecklinen 2040-2060. Denna version av trafiktillväxttal till Sampers/Samkalk benämns Gods2040_180401_JA. 3.3 Sjöfart 3.3.1 Tillväaånssätt TEN tec För sjötransporterna har relativ utvecklin av antalet hanterade ton per år och hamnområde för år 2040 taits fram ur Samods. Modellresultatet för basåret 2012 har jämförts med sjöfartsstatistik per hamnområde. I ton räknat så underskattar modellen volymerna i hamnarna för basåret jämfört med statistiken. Enlit hamnstatistiken för år 2012 var summan av lastade och lossade volymer i hamnarna 165 miljoner ton. I modellen summeras motsvarande volymer till sammanlat 154 miljoner ton. Följderna för tillväxttakten per hamnområde i pronosen bedöms dock inte bli så stora med anlednin av detta. Trafikanalys sjöfartsstatistik har under de senaste åren ändrat indelninen av hamnområden, så att flera områden i sydöst har slaits ihop till ett område. Detta innebär att anpassninar av Samodsresultaten har behövt öras för att en jämförelse mellan pronosen och den historiska trenden skall vara möjli, se Excel-dokumentet, blad 18

Hamn_Ton, Tabell 1. En annan uppift som efterfråas är pronoser för hanterade ton per TEN-hamn. Trafikverket levererar årlien in den uppiften till EU-kommissionens informationsverkty TEN tec 6, som är en databas som EU administrerar. Trafikverket har tidiare utvecklat en metod för att disareera pronosresultaten från Samods för de 12 hamnområdena till de 25 TEN-hamnarna 7. Metoden år ut på att skatta en sinifikant trendframskrivnin per hamn, baserat på den statistik som finns tillänli. Den trendframskrivna nivån för lastade och lossade volymer per år och hamn i pronosåret används för att fördela volymerna per hamnområde från Samodsmodellen till TENhamnarna i hamnområdet. Metoden för disareerin omfattar en beräknin av sex olika trendframskrivninsmetoder för att hitta vilken/vilka som bäst överensstämmer med historiska trenden. Metoden beräknar också vilka av metoden som är mest sinifikant för varje hamn. Den första beräkninen är en kombination av BNP utvecklin och tid, den andra endast tid, tredje endast BNP och den fjärde en linjär reression. En test örs på dessa för att jämföra metodernas statistiska sinifikans mot materialet och ett krav på att koefficienten inte få överstia två åner standardavvikelsen enomförs. En femte metod beräknas som medelvärdet av alla historiska flöden i fallen där ina sinifikanta samband beräknas. En sjätte beräknin för exponentiell utjämnin för att se om den är mer sinifikant än de andra metoderna enomförs. 3.3.2 Samodsresultat sjöfart Fiur 8 nedan visar hanterade ton för respektive hamnområde i basåret 2012 och pronosåret 2040. Göteborsområdet hanterar störst odsmänder både 2012 och 2040. 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2012 2040 Fiur 6. Hanterade ton per hamnområde för 2012 och för Huvudscenariot 2040. 6 http://ec.europa.eu/transport/themes/infrastructure/tentec/ 7 Framtanin av odsvolymer enom TEN-T hamnar i Sverie Metodrapport; TRV/Ramböll 2015. 19

Ur nedanstående tabell framår vilken metod som använts för att skatta trenden per TENhamn fram till 2040. För en detaljerad beskrivnin av metoden, se Bilaa 6. Hamn Luleå Skellefteå Övria Haparanda-Skellefteå Umeå Sundsvall Övria Umeå-Sundsvall Gävle Övria Hudiksvall-Gävle Grisslehamn Kapellskär Stockholm Nynäshamn totalt Övria Norrtälje Nynäshamn Norvik varav Köpin (inår i Mälarhamnar) varav Västerås (inår i Mälarhamnar) Övria Uppsala-Eskilstuna Oxelösund Norrköpin Övria Södertälje-Norrköpin Oskarshamn Övria Västervik-Kalmar Visby Gotlands hamnar (exkl Visby) Övria Visby (Gotland) Karlskrona Karlshamn Ystad Trellebor Övria Karlskrona-Trellebor Malmö Helsinbor Övria Malmö-Helsinbor Halmstad Varber Övria Halmstad-Varber Götebor Stenunsund Strömstad Övria Stenunsund-Strömstad Övria Trollhättan-Kristinehamn (Vänern) Metod 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 2. Rer: Tid 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 4. LinRe: Tid 4. LinRe: Tid 4. LinRe: Tid 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 4. LinRe: Tid 5. Medelvärde 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid 1. Rer: BNP + Tid 5. Medelvärde 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 3. Rer: BNP 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid Tabell 6. Använd metod för att skatta trenden per TEN hamn till 2040 20

Metoden för disareerin av Samodsresultat per hamnområde till TEN-T-hamn resulterar i nedanstående lastade och lossade volymer år 2040. TEN-T Hamnar Resultat 2014 Pronos 2040 Luleå 7531 11296 Umeå 1791 4257 Sundsvall 2158 4430 Gävle 4545 6056 Grisslehamn 32 74 Kapellskär 2262 4315 Stockholm 4768 6757 Nynäshamn/Norvik 3067 7608 Köpin 999 255 Västerås 1501 4764 Oxelösund 5256 9047 Norrköpin 3301 5295 Oskarshamn 796 1403 Visby 717 629 Karlskrona 1605 4213 Karlshamn 5108 6687 Ystad 3047 6475 Trellebor 10138 13377 Malmö 7211 16665 Helsinbor 7814 15508 Halmstad 443 885 Varber 1753 3456 Götebor 36832 68224 Stenunssund 3682 5135 Strömstad 190 214 Totalt: 116547 207027 Tabell 7. Hanterade ton per TEN-T-hamn för 2014 och för Huvudscenariot 2040. 21

Statistikkällor Järnvä Tonkilometer per varurupp (NST/R) år 2014. Trafikanalys. Vä Fordonskilometer med lastbil utan släp per län år 2001. SIKA Fordonskilometer med lastbil utan släp respektive lastbil med släp totalt i Sverie år 2001-2010. Trafikanalys Fordonskilometer i Sverie med utländska lastbilar, år 2004-2012. Trafikanalys Fordonskilometer med lastbil fördelat på Europaväar respektive övria väar, år 1993-2015. Trafikverket. Sjö Hanterade ton/ten-t hamn år 2014. Trafikverket Hanterade ton per hamnområde år 1999-2014. Trafikanalys Referensmaterial Daly A, Fox J, Patruni B and Milthorpe F (2012): Pivotin in Travel Demand Models, Australasian Transport Research Forum 2012 Proceedins, 26-28 sept 2012, Perth, Australia. Riccardo Enei, EU transport GHG: Routes to 2050? - Annex to Task 3 paper on the EU transport demand : Freiht trend and forecasts, 2010. Trafikmätninar, stickprov Trafikverket 22

Bilaa 1. Försättsblad till Excel-dokument Försättsblad Detta försättsblad förklarar kortfattat innehållet i Excel-dokumentet. Blad Bansek 1 Detta blad presenterar Samodsresultat till Bansek för respektive varurupp. Huvudscenariot används (MainSc2040D171222). Utvecklinsfaktorerna för år 20xx-20yy som har taits fram har beräknats enom att dela antal tonkm för 20xx med antal tonkm för 20yy för respektive varurupp. Blad Bansek 2 Detta blad presenterar resultatet av disareerinen för järnvä till Bansek mha utvecklinsfaktorer per varurupp från Samods (på blad Bansek 1). Antal tå per dyn, år, tåtyp och sträcka redovisas, liksom volymen i nettoton per år och sträcka, totalt och uppdelat per varurupp. Blad EVA Bladet visar Samodsresultat till EVA. Samodsresultaten har justerats för fördelninen mellan Europaväar och övria väar. Blad Sampers Bladet visar Samodsresultat till Sampers/Samkalk. Samodsresultaten har justerats för fördelninen mellan LBU och LBS. Blad Hamn_Ton Bladet visar Samodsresultat per hamnområde. Huvudscenariot används (MainSc2040D171222). Resultaten har anpassats enom att: areera tre hamnområden till ett samt enom att anpassa resultaten till kalkylverktyens basår (2012-2014) Blad Statistik Statistik från Trafikanalys över: -fordonskilometer med LBU i Sverie år 2001 och 2010, samt länsvis SIKAstatistik för år 2001 som är framskriven utifrån den nationella trenden -tonkilometer på järnvä för NST/R-varurupper år 2000-2016 -hanterade ton vid hamnområden år 2000-2016 Blad2012 Detta blad visar Samodsresultat för odsflöden på vä, disareerat på respektive län och vätyp, för basåret 2012. Blad 2040_Huvudscenario Detta blad visar Samodsresultat för odsflöden på vä, disareerat på respektive län och vätyp, för det använda pronosscenariot Tabellerna har samma upplä som föreående blad. 23

Bilaa 2. Metod för underla till Bansek Godspronosen i Åtärdsplanerinen baseras på ett scenario för den ekonomiska utvecklinen som byer på Låntidsutredninen 2015 (SOU 2015:106). Godsrelevanta utdata från denna utrednin har disareerats eorafiskt och branschvis och sedan kombinerats med pronoser för varuvärden, utrikeshandel och transit, vilket beskrivs i rapporten Pronoser för odstransporter 2040 Trafikverkets Baspronos 2016. En efterfråan per trafiksla har slutlien beräknats i Samodsmodellen och vidarebearbetats. Resultatet är sammanställt bl.a. i form av förändrin per varurupp totalt för alla transportsla mellan åren 2014-2040 och förändrin per varurupp för järnvästransporter under samma period. Samodsmodellen är en modell som opererar på en strateisk nivå, vilket ör att resultatet bör tolkas med försiktihet på länknivå. Därför används branschutvecklinen för järnvä ur Samodsmodellen i kombination med tåtidtabellen och kartlada odsvolymer för ett basår (här 2014) för att ta fram en pronos för järnvä som kan ses som mer tillförlitli på enskilda bandelar. Denna metod benämns Banods. Pronosen används i Trafikverkets kalkylverkty Bansek, som syftar till att ta fram samhällsekonomiska kalkyler för järnväsinvesterinar och underlätta en likvärdi hanterin av olika investerinsobjekt. Metodik Nedan beskrivs framtaandet av pronosen för järnvä Förutsättninar: -Låntidsutredninen 2015; SOU 2015:106 -Pronoser för varuvärden, utrikeshandel och transit enlit Nya varuvärden 2040 data, metod och resultat : TRV/WSP 2015; Pronos för fördelnin av svensk export och import på utrikes länder år 2040 : TRV/WSP 2015. -Infrastrukturinvesterinar för järnvä enlit Samlad effektbedömnin av försla till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018-2029 ; TRV 2018. -Persontrafikerin enlit Tåtrafik i Baspronos 2040 - beskrivnin av trafikerinen ; TRV 2018:090. -Aviserad bränsleskatteöknin för vä 24

-Höjda banavifter (baserade på marinalkostnadsprissättnin i syfte att uppnå full internaliserin inom järnvässektorn). -Höjda bränslekostnader för sjöfart (p..a sänkta ränsvärden för svavel enlit IMO:s beslut 2008). Metod: Kartlänin järnvästrafik + odsvolym 2014 Branschutvecklin för järnvä 2014-2040 enlit Samodsmodellen Antaanden om förändrad trafikstruktur (se nedan) Kapacitetsavstämnin Verkty: Access Förändrad trafikstruktur Som en följd av investerinarna i Nationell plan för transportsystemet, antas omledninar av odstrafik till nedanstående stråk/banor ske fram till 2040. Botniabanan Systemtå från Skellefteå och Umeå, vanslast mellan Luleå/Umeå och Hallsber/Götebor, kombitå mellan Luleå/Umeå och Stockholm/Årsta samt posttå flyttas över från Stambanan enom övre Norrland/Norra Stambanan till Botniabanan/Ostkustbanan. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 8 tå Kilafors-Söderhamn Systemtå från Skellefteå och Umeå och vanslast mellan Luleå/Umeå och Hallsber/Götebor som flyttats över från Stambanan enom övre Norrland/Norra Stambanan till Botniabanan/Ostkustbanan (se ovan) fortsätter på stråket Kilafors- Söderhamn. Kombitåen från Umeå fortsätter till Gävle och vidare. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 8 tå 25

Väster om Vänern Tå mellan Dalarna och Götebor som ida år via Borläne-Ställdalen-Hallsber eller Borläne-Avesta-Frövi-Hallsber flyttas över till Borläne-Kil-Götebor. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 9 tå Hallandsås Tå mellan Malmö/Trellebor Götebor som ida år via Markarydsbanan flyttas över till Eldsbera-Arlöv. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 11 tå Grödinebanan Tå som fortsätter till Åby. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 13 tå Nyköpinsbanan Tå som trafikerar Järna-Flen-Åby omleds till Nyköpinsbanan. Summa tå per vardasdyn 2014: 3 tå Sydostlänken En delmänd av de tå som trafikerar centrala/norra Sverie-Malmö omleds till Sydostlänken. Summa tå per vardasdyn 2014: 3 tå Resultat Som en följd av ekonomins utvecklin 2014-2040, de investerinar som inår i planförslaet 2018-2029, förändrade relativa kostnader mellan trafikslaen, m.m, förväntas odstransporterna på järnvä att kunna öka fram till 2040 enlit nedan. 2014 2040 21.3 30.6 (mrd tonkm per år) 26

Bilaa 3. Underla till Bansek: Gods2040_181115_JA Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Stockholm Cst Sst Sst Stockholm C- 2 E 6613 26 1 836 510 1 390 1 553 2 626-1 045 47 280 246 724 197 555-3 585 43 376 371 360 6 345 126 867 47 952 144 027 601 438 Stockholm Södra Stockholm Sst Äs * Stockholm Södra- 5 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - Älvsjö (i) Stockholm Sst Äs * Stockholm Södra- 5 E 6613 26 1 836 510 1 390 1 553 2 626-1 045 47 280 246 724 197 555-3 585 43 376 371 360 6 345 126 867 47 952 144 027 601 438 Älvsjö (y) Stockholm Sst Tm * Stockholm S- 5 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - Tomteboda Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Flb Tu Tu Fleminsber-Tumba 7 E 3940 16 1 254 447 1 839 739 818-544 40 940 213 642 171 065-3 104 37 560 321 566 5 495 109 856 41 522 124 715 184 982 Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) (Södertälje H)- Södertälje Syd (Södertälje H)- Södertälje Syd Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Tu Söd Gau Tumba-Södertälje hamn 13 E 3940 16 1 254 447 1 839 739 818-544 40 940 213 642 171 065-3 104 37 560 321 566 5 495 109 856 41 522 124 715 184 982 Äs Flb Hu Älvsjö-Fleminsber (i) 8 E 8710 35 2 584 660 3 793 739 2 576-1 602 67 365 351 538 281 481-5 107 61 803 529 123 9 041 180 764 139 007 205 214 754 216 Äs Flb * Älvsjö-Fleminsber (y) Flb Söö Msj Fleminsber- Södertälje syd övre Söö Jn Söö Södertälje syd övre- Järna Söu Jn Bre Södertälje syd undre- Järna Söd Söu Söd Södertälje H- Södertälje syd undre 8 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - 21 E 4771 19 1 330 212 1 954-1 759-1 058 26 425 137 897 110 415-2 003 24 243 207 557 3 547 70 908 97 485 80 498 569 234 10 E 4771 19 1 330 212 1 954-1 759-1 058 26 425 137 897 110 415-2 003 24 243 207 557 3 547 70 908 97 485 80 498 569 234 9 E 4745 19 1 404 440 1 839 353 883-1 670 38 081 221 448 159 120-2 887 34 937 299 111 5 111 102 185 38 623 116 006 386 930 2 E 6079 24 1 710 637 1 839 1 627 943-1 670 49 368 291 708 206 280-3 743 45 292 387 762 6 626 132 471 50 070 150 388 386 930 Jn Gn Mö Järna-Gnesta 17 E 5797 23 1 571 049 1 224-2 576-1 998 27 914 145 665 116 636-2 116 25 609 219 250 3 746 74 902 98 995 85 033 771 182 Gn Fle Sh Gnesta-Flen 45 E 5797 23 1 571 049 1 224-2 576-1 998 27 914 145 665 116 636-2 116 25 609 219 250 3 746 74 902 98 995 85 033 771 182 Fle K Sde Flen-Katrineholms C 23 E 6973 28 2 034 156 1 871-2 930-2 171 44 068 271 086 184 134-3 341 40 429 346 132 5 914 118 249 115 378 134 243 771 182 K H Hö Katrineholms C- Hallsber 65 E 6644 27 1 924 425 2 178 222 1 119-3 124 33 196 173 228 138 706-2 517 30 455 260 737 4 455 89 075 104 352 101 123 986 581 H Lå Lln Hallsber-Laxå 30 E 22051 88 10 669 670 6 510 1 806 3 435-10 299 73 499 627 371 307 112 328 884 5 572 67 431 577 304 602 086 660 381 74 545 230 555 7 114 930 Lå Gdö Fa Laxå-Gårdsjö 23 E 15813 63 7 946 283 3 888 292 2 229-9 404 40 047 208 981 167 334-3 036 36 741 314 551 155 811 570 617 40 617 128 650 6 279 898 Gdö Sk Mh Gårdsjö-Skövde 61 E 15522 62 7 882 797 3 888-2 229-9 404 37 617 196 299 157 179-2 852 34 511 295 463 155 485 564 096 38 152 121 246 6 279 898

Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Sk F ss Skövde-Falköpin 30 E 15233 61 7 565 287 3 599-2 229-9 404 36 940 192 769 154 352-2 801 33 890 290 148 155 394 262 445 37 465 119 185 6 279 898 F Hr Fby Falköpin-Herrljuna 34 E 16876 68 9 276 313 3 959-2 391-10 526 40 416 210 907 168 876-3 064 37 079 317 449 155 860 271 771 40 991 242 907 7 786 993 Hr A Vå Herrljuna-Alinsås 35 E 16876 68 9 276 313 3 959-2 391-10 526 40 416 210 907 168 876-3 064 37 079 317 449 155 860 271 771 40 991 242 907 7 786 993 A Or Lr Alinsås-Götebor (Olskroken) 43 E 16876 68 9 276 313 3 959-2 391-10 526 40 416 210 907 168 876-3 064 37 079 317 449 155 860 271 771 40 991 242 907 7 786 993 Or G G Olskroken-Götebor C 3 E 2981 12 727 066-1 217 892-872 13 258 69 185 55 397-1 005 12 163 104 134 1 779 35 575 13 446 40 387 380 736 K Åby Stö Katrineholms C-Åby 41 E 5587 22 2 032 412 1 602 222 1 866-1 897 53 265 341 805 222 564-4 038 48 867 418 371 7 149 142 928 54 022 162 260 577 143 Åby Nr Åby Åby-Norrköpins C 8 E 8792 35 2 915 832 3 402 1 017 1 931-2 441 79 132 499 514 330 647-5 999 72 599 621 544 10 620 212 338 80 257 241 058 762 125 Nr Lp Gi Norrköpins C- Linköpin 46 E 6171 25 2 261 953 2 752 219 1 885-1 315 62 701 391 048 261 993-4 754 57 525 492 491 8 415 168 249 63 593 191 006 560 176 Lp My Mt Linköpin-Mjölby 32 E 6331 25 2 395 146 2 752-2 264-1 315 67 800 417 656 283 298-5 140 62 202 532 539 9 099 181 931 68 764 206 539 560 176 My Tns Bx Mjölby-Tranås 36 E 17466 70 6 918 637 11 130 599 2 997-2 741 172 262 1 388 377 719 785-13 060 158 040 1 464 267 778 803 473 746 174 712 524 759 1 050 827 Tns N * Tranås-Nässjö 52 E 17466 70 6 918 637 11 130 599 2 997-2 741 172 262 1 388 377 719 785-13 060 158 040 1 464 267 778 803 473 746 174 712 524 759 1 050 827 N Av Gt Nässjö C-Alvesta 87 E 18015 72 7 538 165 11 008 206 2 449-4 352 197 707 1 531 073 826 107-14 989 181 384 1 664 130 360 264 542 025 200 519 608 928 1 411 036 Av Äh Vs Alvesta-Älmhult 47 E 20427 82 8 257 987 11 084 2 461 2 485-4 397 208 117 1 170 612 869 602-15 778 190 934 1 745 891 361 662 569 956 211 076 640 638 2 273 720 Äh Hm O Älmhult-Hässleholm 51 E 17517 70 7 506 831 12 147 183 2 192-2 994 212 491 1 108 864 887 880-16 110 194 948 1 780 250 362 249 581 695 215 513 653 964 1 492 867 Hm Hö Tö Hässleholm-Höör 30 E 13356 53 5 951 809 8 229 592 1 739-2 796 178 660 932 318 746 518-13 545 163 909 1 403 292 23 978 490 913 181 200 544 249 1 273 227 Hö E S Höör-Eslöv 20 E 13356 53 5 951 809 8 229 592 1 739-2 796 178 660 932 318 746 518-13 545 163 909 1 403 292 23 978 490 913 181 200 544 249 1 273 227 E Lu dat Eslöv-Lund 17 E 13730 55 6 064 057 8 229 963 1 739-2 799 180 544 942 151 754 391-13 688 165 638 1 418 092 24 231 495 969 183 112 549 989 1 336 252 Lu Al Flp Lund-Flackarp-Arlöv 11 E 14056 56 6 127 124 8 229 1 335 1 739-2 754 182 958 954 750 764 479-13 871 167 853 1 437 055 24 555 502 448 185 560 557 343 1 336 252 Lu Al * Lund-Flackarp-Arlöv(i) 11 E 7028 28 3 063 562 4 115 667 869-1 377 91 479 477 375 382 240-6 936 83 927 718 528 12 277 251 224 92 780 278 672 668 126 Lu Al Åkn Lund-Flackarp-Arlöv(y) 11 E 7028 28 3 063 562 4 115 667 869-1 377 91 479 477 375 382 240-6 936 83 927 718 528 12 277 251 224 92 780 278 672 668 126 28

Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Arlöv-Malmö- Lockarp-Lernacken Arlöv-Malmö- Lockarp-Lernacken Al M * Arlöv-Malmö (i) 5 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - Al M al Arlöv-Malmö (y) 5 E 22337 89 10 410 234 11 057 4 178 2 034-5 068 249 765 1 303 373 1 043 626-18 936 229 144 1 961 791 33 521 681 713 253 317 760 855 3 874 194 Södra Jn Nk Tba Järna-Nyköpin 57 E 2448 10 725 861 1 839-65 - 544 19 835 126 234 82 881-1 504 18 198 155 798 2 662 53 225 20 117 60 424 184 982 Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Nk Åby Åba Nyköpin-Åby 52 E 2872 11 817 997 1 839 424 65-544 23 362 144 639 97 618-1 771 21 434 183 501 3 135 62 689 23 695 71 169 184 982 Stambanan (Järna )-(Arlöv) Götebor G Am * Götebor-Almedal 5 E 11108 44 5 083 214 3 117 277 2 873-4 840 40 924 213 558 170 998-3 103 37 545 321 440 5 492 525 860 41 506 124 666 3 598 121 närställverksområ de Västlänken Am G * Almedal-Götebor 5 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - C/Västlänken Västkustbanan (Al medal)-(lund) Am Kb Ldo Almedal-Kunsbacka 23 E 6848 27 3 501 013 2 735 277 676-3 160 40 209 209 828 168 012-3 048 36 890 315 826 5 396 317 447 40 781 122 489 2 241 087 Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Rååbanan (Helsinbor)- (Eslöv) Markarydbanan (Eldsbera)- (Hässleholm) Markarydbanan (Eldsbera)- (Hässleholm) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Kb Vrö Få Kunsbacka-Värö 32 E 6848 27 3 501 013 2 735 277 676-3 160 40 209 209 828 168 012-3 048 36 890 315 826 5 396 317 447 40 781 122 489 2 241 087 Vrö Vb Vrö Värö-Varber 15 E 8691 35 3 989 686 2 735 1 762 937-3 257 55 132 287 699 230 364-4 180 50 580 433 034 7 399 357 489 55 916 167 947 2 339 947 Vb Teo Haa Varber-Torebo 24 E 6907 28 3 471 008 2 735 557 636-2 979 41 941 218 867 175 249-3 180 38 479 329 430 5 629 322 095 42 538 127 765 2 165 835 Teo Fabp Teo Torebo-Falkenber 5 E 6907 28 3 471 008 2 735 557 636-2 979 41 941 218 867 175 249-3 180 38 479 329 430 5 629 322 095 42 538 127 765 2 165 835 Fb Hd Bp Falkenber-Halmstad 42 E 6535 26 3 390 267 2 735 186 636-2 979 38 851 202 738 162 334-2 945 35 643 305 153 5 214 313 801 39 403 118 350 2 165 835 Hd Ea Ea Halmstads C- Eldsbera Ea Bån Lao v Eldsbera-Båstad norra Bån Ä Vbt Båstad norra- Änelholm 12 E 5764 23 3 284 145 2 933-439 - 2 392 40 124 209 384 167 656-3 042 36 811 315 157 5 385 107 667 40 695 122 230 2 235 995 20 E 4690 19 2 937 632 2 785-295 - 1 610 30 341 158 329 126 776-2 300 27 836 238 312 4 072 81 414 30 772 92 426 2 145 054 27 E 4690 19 2 937 632 2 785-295 - 1 610 30 341 158 329 126 776-2 300 27 836 238 312 4 072 81 414 30 772 92 426 2 145 054 Ä Ka Vh Änelholm-Kattarp 13 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - Ka Hb Öda Kattarp-Helsinbor 14 E 75 0 36 611 - - 75 - - 1 402 7 314 5 856-106 1 286 11 008 188 3 761 1 421 4 269 - Hb Tp Bib Helsinbor- Teckomatorp 34 E 3265 13 1 750 938 46 1 884 - - 1 335 29 199 152 371 122 006-2 214 26 788 229 344 3 919 78 351 29 614 88 948 988 184 Ea Mrd Gnd Eldsbera-Markaryd 42 E 1073 4 346 513 147-144 - 782 9 784 51 054 40 880-742 8 976 76 845 1 313 26 253 9 923 29 804 90 940 Mrd Hm Mrd Markaryd-Hässleholm 37 E 1073 4 346 513 147-144 - 782 9 784 51 054 40 880-742 8 976 76 845 1 313 26 253 9 923 29 804 90 940 Hb Lkö Glv Helsinbor- Landskrona 22 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - Lkö K Lkö Landskrona-Kävline 20 E 217 1 47 207-217 - - - 1 807 9 430 7 551-137 1 658 14 194 243 4 849 1 833 5 505-29

Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Rååbanan (Helsinbor)- (Eslöv) Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Västkustbanan (Al medal)-(lund) Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Ä Åp * Änelholm-Åstorp 14 E 4690 19 2 937 632 2 785-295 - 1 610 30 341 158 329 126 776-2 300 27 836 238 312 4 072 81 414 30 772 92 426 2 145 054 Åp Tp Bih Åstorp-Teckomatorp 35 E 4102 16 2 341 157 2 782-295 - 1 024 30 295 158 094 126 588-2 297 27 794 237 957 4 066 81 293 30 726 92 289 1 549 758 Tp E * Teckomatorp-Eslöv 15 E 45 0 17 674 - - - - 45 677 3 531 2 827-51 621 5 314 91 1 815 686 2 061 - K Al Fl Kävline-Arlöv 19 E 7539 30 4 121 629 2 828 2 101 295-2 314 60 625 316 365 253 317-4 596 55 620 476 182 8 136 162 677 61 487 184 681 2 537 942 Tp K * Teckomatorp-Kävline 9 E 7539 30 4 121 629 2 828 2 101 295-2 314 60 625 316 365 253 317-4 596 55 620 476 182 8 136 162 677 61 487 184 681 2 537 942 K Lu Vkä Kävline-Lund 11 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - M Tr Svö Malmö-Trellebor 33 E 4065 16 1 289 921 2 307 1 759 - - - 49 379 257 681 206 328-3 744 45 302 387 852 6 627 132 502 50 082 150 424 - Am Myk Hås Almedal-Mölnlycke 10 E 4260 17 1 582 200 383-2 197-1 681 715 3 730 2 987-54 656 5 614 96 208 413 725 2 177 1 357 034 Myk Bs Rd Mölnlycke-Borås 57 E 4260 17 1 582 200 383-2 197-1 681 715 3 730 2 987-54 656 5 614 96 208 413 725 2 177 1 357 034 Bs V Hto Borås-Värnamo 100 E 5014 20 1 582 200 383-2 951-1 681 715 3 730 2 987-54 656 5 614 96 208 413 725 2 177 1 357 034 V Av Rym Värnamo-Alvesta 48 E 2666 11 1 122 020 383-2 284 - - 2 023 10 556 8 452-153 1 856 15 888 271 211 923 2 052 6 162 862 685 Av Vö Gm Alvesta-Växjö 18 E 487 2 247 439 458 - - - 28 1 567 8 179 6 549-119 1 438 12 311 210 210 701 1 590 4 775 - Vö Em Lo Växjö-Emmaboda 56 E 487 2 247 439 458 - - - 28 1 567 8 179 6 549-119 1 438 12 311 210 210 701 1 590 4 775 - Em Kac Nyb Emmaboda-Kalmar 57 E 782 3 311 576 458 295 - - 28 4 023 20 991 16 808-305 3 690 31 596 540 217 289 4 080 12 254 - Em Ck Hm ö Emmaboda-Karlskrona 57 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - 30

Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Ostkustbanan (Ulr Mr Skby Mr Märsta-Skavstaby 9 E 1949 8 585 313 6-1 943 - - 5 094 26 581 21 283-14 648 4 673 40 008 684 13 668 5 166 356 949 96 560 iksdal)-sundsvall; Uppsala N Stockholm Cst Ke So Stockholm C-Karlber 2 E 1268 5 271 228 6 126 1 136 - - 6 141 32 044 25 658-14 727 5 634 48 231 824 16 477 6 228 18 706 96 560 (i) Stockholm Cst Ke * Stockholm C-Karlber 2 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - (y) Stockholm Ke Upv Hv Karlber- Upplandsväsby (i) 22 E 1268 5 271 228 6 126 1 136 - - 6 141 32 044 25 658-14 727 5 634 48 231 824 16 477 6 228 18 706 96 560 Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ke Upv * Karlber- Upplandsväsby (y) Upv Skby R Upplandsväsby- Skavstaby (i) Upv Skby * Upplandsväsby- Skavstaby (y) 22 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - 3 E 1268 5 271 228 6 126 1 136 - - 6 141 32 044 25 658-14 727 5 634 48 231 824 16 477 6 228 18 706 96 560 3 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - Myn U Kn Myrbacken-Uppsala (i) 21 E 1949 8 585 313 6-1 943 - - 5 094 26 581 21 283-14 648 4 673 40 008 684 13 668 5 166 356 949 96 560 Myn U * Myrbacken-Uppsala (y) Mr Myn My n 21 E 0 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - Märsta-Myrbacken 8 E 1949 8 585 313 6-1 943 - - 5 094 26 581 21 283-14 648 4 673 40 008 684 13 668 5 166 356 949 96 560 Una U Una Uppsala N-Uppsala C 2 E 205 1 79 614 - - 205 - - 448 2 340 1 874-67 932 411 3 523 60 1 203 455 1 366 - U Sam Ltn Uppsala C-Samnan 7 E 2140 9 656 722 6-2 134 - - 8 373 43 695 34 987-635 7 682 65 768 1 124 22 468 8 492 366 939 96 560 Sam Öh Sas Samnan-Örbyhus 37 E 2140 9 656 722 6-2 134 - - 8 373 43 695 34 987-635 7 682 65 768 1 124 22 468 8 492 366 939 96 560 Öh Tip Os Örbyhus-Tierp 17 E 2405 10 756 651 6 231 2 168 - - 12 199 63 657 50 971-925 11 191 95 814 1 637 32 733 12 372 378 592 96 560 Tip Sur Mr m Sur Fvk Bo m Tierp-Skutskär 34 E 2405 10 756 651 6 231 2 168 - - 12 199 63 657 50 971-925 11 191 95 814 1 637 32 733 12 372 378 592 96 560 Skutskär-Furuvik 6 E 3913 16 1 637 787 6 1 739 2 168 - - 12 199 944 793 50 971-925 11 191 95 814 1 637 32 733 12 372 378 592 96 560 Fvk Gä * Furuvik-Gävle 11 E 3913 16 1 637 787 6 1 739 2 168 - - 12 199 944 793 50 971-925 11 191 95 814 1 637 32 733 12 372 378 592 96 560 Gä Shv Hly Gävle-Söderhamn västra Shm Hkl Bod a 79 E 3921 16 1 217 560 904 440 1 047-1 530 21 927 114 421 91 619-1 662 20 116 172 223 2 943 58 836 22 238 66 795 644 780 Söderhamn-Hudiksvall 53 E 7149 29 3 032 524 3 566-1 047-2 535 19 413 101 303 81 114-1 472 17 810 290 598 337 756 352 174 19 689 65 791 1 745 406 Hkl Gnp Gnp Hudiksvall-Gnarp 44 E 6929 28 2 945 923 3 346-1 047-2 535 16 097 84 003 67 262-1 220 14 768 264 558 337 311 343 279 16 326 55 692 1 745 406 Gnp Suc Maj Gnarp-Sundsvall 44 E 6929 28 2 945 923 3 346-1 047-2 535 16 097 84 003 67 262-1 220 14 768 264 558 337 311 343 279 16 326 55 692 1 745 406 31