Riktlinjer fö r vå rdvål lögöpedi Dokument reviderat 2017-12-08. Revideringshistorik finns på dokumentets sista sida. Medicinska prioriteringar Medicinska prioriteringar görs inom all hälso- och sjukvård och grundas på Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Patientlagen (2014:821). Vården ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av vård ska prioriteras. Hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården ska tillgodoses och sjukvården ska bedrivas kostnadseffektivt. Medicinsk bedömning av patientens behov ligger till grund för prioriteringar. Med detta avses både sjukdomens svårighetsgrad och patientens förmåga att tillgodogöra sig vården. Målet med Patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Skollagen (SFS 2010:800) innehåller grundläggande bestämmelser om förskola och skola och har genomgått ett antal revideringar genom åren. I lagändringar som trädde i kraft 1 juli 2014, lyfter Skollagen fram skolans skyldighet att utreda elevers svårigheter och behov av stödinsatser. Vid behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas (SL 3 kap. 3, 5 ), följas upp och utvärderas. Det behövs ingen diagnos för att en elev ska ha rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd. Specialpedagogiska myndighetens (SPSMs) kompetens kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. Riktlinjerna för medicinska prioriteringar avseende vårdval logopedi är framtagna av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen efter samråd med representanter för vårdgivare verksamma inom vårdval logopedi, sakkunniga och andra berörda aktörer. Riktlinjer för Vårdval Logopedi Dessa Riktlinjer för vårdval logopedi ska vara vägledande för logopeder som är verksamma inom vårdval logopedi inom Stockholms läns landsting och är menade som stöd vid vårdgivarens medicinska prioriteringar. För remisser gäller generellt att de ska innehålla en tydlig frågeställning och syfte med logopedisk insats. Ofullständiga remisser ska skickas åter till remittent för komplettering. Patient och eller företrädare för patienten ska vara delaktiga i mål för logopediska insatser och all information ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar (SFS 2014:821). Mål med logopedisk insats ska dokumenteras i patientens journal. I de fall nationella riktlinjer för de olika målgrupperna ej föreligger, ska logopediska insatser utgå från senaste evidens och beprövad erfarenhet. I syfte att upprätthålla särskild kompetens ska logoped verksam inom vårdval logopedi i Stockholms läns landsting ha ett tillräckligt patientunderlag gällande specifika behandlingsmetoder. För överföring av utredning till närstående, pedagog, personal i särskilt boende eller annan hälso- och sjukvårdspersonal ska logopeden ge specifika råd utifrån varje enskild patients behov och undvika allmänt hållna råd som är svåra att översätta och tillämpa i det enskilda patientfallet. 1
Ingår ej i vårdval logopedi Att lära flerspråkiga barn med typisk språkutveckling, ungdomar eller vuxna personer att tala, läsa eller skriva svenska Att utreda och eller behandla personer med röstrelaterade frågeställningar som inte faller inom hälso- och sjukvårdsuppdraget (t ex sång, drama, muntlig framställning) Utredning och eller behandling av barn, ungdomar eller vuxna som får teambaserad insats där annan logoped ingår Intervention enbart baserad på önskemål från närstående/vårdnashavare Patienter som är inskrivna i ASIH, se s. 8 Remiss på skolbarn före åk 3 med frågeställning läs- och skriv/dyslexiutredning Intyg för körkortsprov Intyg för högskoleprov Utbildning till personalgrupp eller motsvarande Enstaka remisser kan tas emot vid särskilda skäl efter att vårdgivaren har meddelat Beställaren. Motivering till varför logopedisk insats som avviker från Riktlinjerna ändå genomförs meddelas handläggare på HSF och dokumenteras i patientens journal. Målgrupper Patienter med tal- och språkstörning Förskolebarn Vid tal-/språkutredning av förskolebarn bör logopeden inhämta underlag från BVC och eller relevant information från vårdnadshavare för att möjliggöra logopedisk bedömning av om det föreligger medicinskt behov av logopedisk insats Utredningen bör omfatta bedömning av både expressiv och impressiv förmåga Ett besök i förskola för observation av förskolebarnet kan ske i syfte att komplettera en tal- och språkutredning Behandling av okomplicerade uttalssvårigheter genomförs tidigast vid 5 års ålder Behandling av uttalssvårigheter kan genomföras före 5 års ålder om det framkommer att barnet påverkas socialt till följd av sina uttalssvårigheter. Logopedens bedömning av att ett medicinskt behandlingsbehov föreligger, ska i dessa fall dokumenteras Behandling av komplicerade uttalssvårigheter kan om behov identifieras, ske innan barnet har fyllt 5 år. Med komplicerade uttalssvårigheter åsyftas inom vårdval logopedi uttalsutveckling som uteblir eller också inte följer typisk ljudutveckling och eller som påverkar barnet socialt. Vid utredning av förskolebarn med annat modersmål än svenska ska modersmålet beaktas för att särskilja språkliga brister från språkstörning och därigenom möjliggöra logopedisk bedömning av om det föreligger ett medicinskt behandlingsbehov 2
Logopedens utredningsresultat bör i dessa fall tolkas med särskild försiktighet eftersom test och bedömningsinstrument kan vara normerade och eller standardiserade för barn med enspråkiga svensktalande vårdnadshavare Överföring av utredningsresultat till närstående ingår enligt vårdvalsuppdraget i en omfattande utredning och rapporteras därför inom utredningen med KVÅ för avslutad utredning Överföring av utredningsresultat till förskola syftar till att ge pedagogisk personal ett underlag som kompletterar och stödjer fortsatta pedagogiska åtgärder Logopeden ska känna till överenskommelser om samverkansrutiner mellan huvudmän vid överföring av utredningsresultat, se Kommunerna i Stockholms Läns hemsida http://www.ksl.se Besöket kan äga rum på förskolan eller på mottagningen och rapporteras bara en gång Skolbarn Vid tal/språkutredning av skolbarn ska ett pedagogiskt underlag från skolan inhämtas för att möjliggöra logopedisk bedömning av om det föreligger medicinskt behov av logopedisk insats I underlaget från skolhälsovården ska tydligt framgå vilka anpassningar som gjorts samt resultat av anpassningar och stödjande insatser. Det ska även framgå vilka kvarstående svårigheter barnet har i skolan efter att stödinsatser har satts in och att det finns skäl att tro att insatser från sjukvården skulle vara till stor nytta för barnet Remisser ska innehålla en tydlig frågeställning samt syfte med utredningen Ofullständiga remisser ska skickas åter till remittent för komplettering. Inför bedömning av om det föreligger medicinskt behov av utredning bör logopeden inhämta information om eventuella svårigheter utöver de språkliga (t ex generella inlärningssvårigheter, kontakt-, koncentrations- eller uppmärksamhetssvårigheter) och om en psykologutredning har genomförts Ett besök i skolan för observation av skolbarnet kan ske i syfte att komplettera en tal- och språkutredning Vid utredning av skolbarn med annat modersmål än svenska är det viktigt att modersmålet beaktas för att särskilja språkliga brister från språkstörning och därigenom möjliggöra bedömning av om det föreligger ett medicinskt behandlingsbehov Logopedens utredningsresultat bör i dessa fall tolkas med särskild försiktighet eftersom test och bedömningsinstrument kan vara normerade och eller standardiserade för barn med enspråkiga svensktalande vårdnadshavare Vid för skolbarnets ålder atypiska uttalssvårigheter kan behandling ges oavsett ålder Underlag för bedömning av medicinskt behov ska dokumenteras Vid för skolbarnets ålder typiska uttalssvårigheter som t ex [r, sje, tje] kan begränsad behandlingsinsats ges tidigast från 6 års ålder Skolbarn med typiska uttalssvårigheter prioriteras ej Logopedisk utredning av skolbarn (åk 1-3) med språkstörning kan utmynna i o behandling i de fall medicinskt behov av behandlingsinsats bedöms föreligga o råd och stöd till närstående och eller skola 3
Logopedisk intervention till skolbarn med språkstörning (från åk 4) ska i första hand bestå av råd och stöd till närstående och eller skola Om medicinskt behov föreligger kan begränsade behandlingsinsatser efter åk 4 ges. I de fall det är medicinskt indicerat att påbörja logopedisk behandling ska en behandlingsplan delges skolan. Behandlingsmål samt resultat och uppföljning ska dokumenteras i patientens journal Överföring av utredningsresultat till närstående ingår enligt vårdvalsuppdraget i en omfattande utredning och rapporteras därför inom utredningen med KVÅ för avslutad utredning Överföring av utredningsresultat till skola syftar till att ge skolhälsovård och pedagogisk personal ett underlag som kompletterar och stödjer skolans åtgärdsprogram och fortsatta stödåtgärder Logopeden ska känna till överenskommelser om samverkansrutiner mellan huvudmän vid överföring av utredningsresultat, se Kommunerna i Stockholms Läns hemsida http://www.ksl.se Besöket kan äga rum på skolan eller på mottagningen och rapporteras bara en gång Vuxna Remiss med frågeställning tal- och språkstörning gällande en vuxen person kan föranleda ett första besök som inleds med ett orienterande samtal för att möjliggöra logopedisk bedömning av om medicinskt utredningsbehov föreligger Utredning kan genomföras om det framkommer skäl att tro att insatser från sjukvården skulle vara till stor nytta för patienten Remiss gällande patient med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ska innehålla en tydlig frågeställning för att möjliggöra logopedisk bedömning av om medicinskt utredningsbehov föreligger Patienter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Utredning dyslexi Dyslexiutredning med undersökning av språk, läs- och skrivförmåga samt omfattande intyg. I utredningen ingår omfattande testning, analys, kvalificerade utlåtanden och överföring av resultat till patient/närstående. * utvecklingsrelaterad intellektuell påverkan Inom vårdval logopedi åsyftas utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar som t ex neuropsykiatrisk problematik Omfattande utredning dyslexi Dyslexiutredning med fördjupad tal- och språkutredning vid tidigare diagnostiserad/misstanke om språkstörning och eller bedömning av svensktalande flerspråkig patient och eller utvecklingsrelaterad intellektuell påverkan* Omfattande utredning dyslexi innebär en fördjupad utredning med högre grad av komplexitet (jfr. Utredning dyslexi) i testning, analys, intygsformulering och överföring till följd av samtidigt förekommande svårigheter relaterade till språkstörning, flerspråkighet och eller utvecklingsrelaterad intellektuell påverkan. 4
Skolbarn Ett pedagogiskt underlag från skola ska inhämtas för att möjliggöra logopedisk bedömning av om det föreligger ett medicinskt utredningsbehov. I första hand hänvisas till dokumentet Underlag inför logopedisk utredning inför läs- och skrivförmåga, se Vårdgivarguiden I underlaget från skolhälsovården ska det tydligt framgå vilka anpassningar som gjorts och resultat och uppföljning av anpassningar samt stödjande insatser. Det ska även framgå vilka betydande kvarstående svårigheter barnet har i skolan efter att stödinsatser har satts in och att det finns skäl att tro att insatser från sjukvården skulle vara till stor nytta för barnet Av remissen bör det även framgå om remittent misstänker att barnet/eleven har svårigheter utöver de språkliga (t ex generella inlärningssvårigheter, kontakt-, koncentrations- eller uppmärksamhetssvårigheter) och om en psykologutredning har genomförts Remiss med frågeställning kring läs- och skriv/dyslexiutredning av flerspråkiga elever bör kompletteras med särskilt pedagogiskt underlag för att möjliggöra logopedisk bedömning av om det föreligger ett medicinskt utredningsbehov. I första hand hänvisas till specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSMs) material: Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Logopedens utredningsresultat bör i dessa fall tolkas med särskild försiktighet eftersom test och bedömningsinstrument kan vara normerade och eller standardiserade för barn med enspråkiga svensktalande vårdnadshavare Utredning av barn med annat modersmål än svenska bör ske tidigast efter att barnet har erhållit läs- och skrivundervisning i svenska i minst 2 år för att utredningen också ska kunna genomföras på svenska. I dessa utredningar är det viktigt att modersmålet beaktas Logopedens utredningsresultat bör i dessa fall tolkas med särskild försiktighet eftersom test och bedömningsinstrument kan vara normerade och eller standardiserade för barn med enspråkiga svensktalande vårdnadshavare Överföring av utredningsresultat till skola ingår i produkterna utredning dyslexi och omfattande utredning dyslexi Överföring av utredningsresultat till skola syftar till att ge skolhälsovård och pedagogisk personal ett underlag för fortsatta åtgärder Logopeden ska känna till överenskommelser om samverkansrutiner mellan huvudmän vid överföring av utredningsresultat som finns framtagna, se Kommunerna i Stockholms Läns hemsida, http://www.ksl.se För dyslexihjälpmedel ska logopeden inför bedömning av hjälpmedelsbehov samråda med skolhälsovården. 5
Vuxna Remiss med frågeställning läs- och skriv-/dyslexi kan vid första besöket inledas med ett orienterande samtal för att möjliggöra logopedisk bedömning av om medicinskt utredningsbehov föreligger (t ex vid remiss från psykolog där det är oklart om utredning är indicerad pga bristfälligt underlag) Förnyad utredning och intyg - skolbarn och vuxna Remiss gällande patient som tidigare utretts av logoped och behöver ett intyg för anpassningar för studier och eller arbete bedöms föranleda ett enskilt besök I de fall logopeden gör bedömningen att ett sådant intyg kräver en förnyad utredning, definieras utredningen som en dyslexiutredning (ej omfattande) Obs! För intyg inför högskoleprov eller körkortsprov hänvisas till respektive myndighets hemsida med godkända intygskrivare. Intygsutfärdaren tar en avgift för intyg, landstingsersättning utgår ej. Patienter med röststörning Remiss gällande barn och vuxna ska innehålla information om stämbands-/ larynxstatus för att identifiera röststörning med organisk orsak Remiss utan information om stämbands-/larynxstatus bedöms vara ofullständig och ska skickas åter till remittent för komplettering. Enstaka remisser kan beviljas vid särskilda skäl efter att vårdgivaren har samrått med Beställaren Stämbands-/larynxstatus tillsammans med patientens värdering av egna röstbesvär samt logopedens akustiska/auditiva bedömning av patientens röst ligger till grund för beslut om medicinskt behov av om logopedisk intervention inom vårdvalet föreligger alternativt om patienten ska vidareremitteras till annan vårdnivå Röstbehandling till patienter med könsdysfori kan enbart ske inom vårdvalet om behandlande logoped har dokumenterad fördjupad kompetens kring transsexualism och eller könsidentitesproblematik Metodgrundad behandling enligt Lee Silverman Voice Treatment (LSVT ) ska endast genomföras av LSVT -certifierad logoped 6
Patienter med neurologiskt betingad tal-, språk- och eller sväljstörning Remiss gällande patient med nedsatt sväljningsfunktion till följd av neurologisk sjukdom eller skada ska hanteras utan dröjsmål Logopedisk intervention omfattar utredning, analys och diagnostik av faktorer som påverkar patientens förmåga till säker och tillräcklig oral nutrition samt överföring av skriftlig åtgärdsplan till närstående och eller omvårdnadspersonal. Logopeden ska känna till överenskommelser om samverkansrutiner mellan huvudmän vid överföring av utredningsresultat, se Kommunerna i Stockholms Läns hemsida, http://www.ksl.se Vid logopedisk intervention till patient med nedsatt tal-/språkfunktion till följd av neurologisk sjukdom eller skada hänvisas till Aphasia Rehabilitation Best Practice Statements 2014 i avvaktan på nationella riktlinjer. Metodgrundad behandling enligt Lee Silverman Voice Treatment (LSVT ) ska endast genomföras av LSVT -certifierad logoped Logopedisk intervention kan ges till patienter på vårdvalsmottagningen eller där patienten är skriven så som till exempel på särskilt boende (SäBo), korttidsboende eller i patientens egna hem Patienter som stammar Logopedisk intervention till barn, ungdomar och vuxna som stammar ska utgå ifrån framtagna Nationella Riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Vid behandlingsinsats som baserar sig på specifik metod till förskolebarn som stammar ska logopeden ha erforderlig kompetens enligt Nationella Riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik samt har ett tillräckligt patientunderlag för att upprätthålla kompetensen Avgränsning mellan logopediska insatser inom Vårdval Logopedi och Habilitering & Hälsa Samtidig logopedisk insats till patient inom Habilitering & Hälsa och Vårdval Logopedi ska ej förekomma. Patient/närstående/vårdnadshavare ska därför alltid tillfrågas om patienten erhåller insatser från annan vårdgivare, t ex logoped. Om det framkommer att patienten får insatser från Habilitering & Hälsa ska logopeden ta kontakt med aktuell vårdgivare inom habiliteringen. Logoped verksam inom Vårdval Logopedi ska vidareremittera patient till Habilitering & Hälsa i de fall då det framkommer att patienten har en etablerad behandlingskontakt med logoped inom habiliteringen. Logopedisk vårdvalsintervention som kräver ökat samarbete med habiliteringen och eller omfattande kringkontakter, till exempel upprepade kontakter eller möten med 7
förskola, skola, psykolog, fysioterapeut eller annan vårdgivare, är inte att räkna som primärvård och ska äga rum inom Habilitering & Hälsa. Patient som får teaminsats inom Habilitering & Hälsa ska i regel inte få logopediska insatser av logoped som är verksam inom Vårdval Logopedi. Följande undantag gäller tills vidare: Habilitering & Hälsa kan remittera patient till vårdvalslogoped i de fall då frågeställning handlar om interventioner i samband med o Stamning o Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Logopeder inom Habilitering & Hälsa har inte denna kompetens varför logopedisk interventionen i dessa fall definieras som en konsultinsats. Habilitering & Hälsa bibehåller patientansvaret så som det övergripande ansvaret för habiliterande insatser och för direktkontakter med förskola, skola, psykolog, eller annan vårdgivare Habilitering & Hälsa kan remittera patient till vårdvalslogoped i de fall då frågeställning handlar om tidsmässigt begränsad utredning i samband med o Tal- och språkbedömning på annat språk än svenska förutsatt att vårdvalslogoped behärskar det efterfrågade språket Patienten ska kunna hantera direkt intervention. Interventionen definieras som en konsultinsats. Habilitering & Hälsa bibehåller patientansvaret så som det övergripande ansvaret för habiliterande insatser och för direktkontakter med förskola, skola, psykolog, eller annan vårdgivare Habilitering & Hälsa kan remittera patient till vårdvalslogoped i de fall då specifik frågeställning handlar om tidsmässigt begränsad intensivbehandling i samband med o Tal-, språk- eller röststörning vid lindring intellektuell funktionsnedsättning Patienten ska kunna hantera och tillgodogöra sig direktbehandling. Vårdvalslogopedens intervention ska vara begränsad i tid och effektmått ska dokumenteras i patientens journal. Logoped inom habiliteringen bibehåller patientansvaret Patient som överförs från logoped verksam inom Vårdval Logopedi till verksamhet inom Habilitering & Hälsa, ska informera närstående/vårdnadshavare om att habiliteringen övertar behandlingsansvaret och ansvarar för prioritering av patientens behov och insatser vidare; utlova till exempel ingen fortsatt intervention hos logoped Uppdrag för Vårdval Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) ingår inte i uppdragsbeskrivningen för Vårdval Logopedi Vårdgivare verksamma inom Vårdval ASIH är ansvariga för att tillgodose patientens eventuella behov av logopedisk kompetens, se Vårdavtal ASIH s. 33: Vårdgivaren ska säkerställa att bedömning och behandling av logoped tillgodoses i enskilda patientärenden där behov föreligger. 8
Revideringshistörik Datum Ändring Sidhänvisning 2017-02-01 Text om motivering till s. 2 bedömning som avviker från Riktlinjerna 2017-02-01 Hänvisning till pedagogiskt s. 5 underlag 2017-02-24 Lagt till observandum gällande s. 6 intyg 2017-12-14 Avgränsning mot H & H s. 7-8 Förtydligande gällande ASIH 2017-12-14 Tillägg i insatser som ej ingår s. 2 9