Rapport 2018:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2017 Regionala resultat
Nationella trygghetsundersökningen 2006 2017 Regionala resultat Rapport 2018:3
Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Publikationen finns som pdf på www.bra.se. På begäran kan Brå ta fram ett alternativt format. Frågor om alternativa format skickas till tillgangligt@bra.se Vid citat eller användande av tabeller, figurer och diagram ska källan Brå anges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovspersonens tillstånd. ISSN 1100-6676 URN:NBN:SE:BRA-744 Brottsförebyggande rådet 2018 Författare: Johanna Viberg Omslag: Ordförrådet Omslagsbild: Helena Halvarsson Produktion: Brottsförebyggande rådet, Enheten för kommunikation Box 1386, 111 93 Stockholm Telefon 08-527 58 400, fax 08 411 90 75, e-post info@bra.se, www.bra.se Denna rapport kan laddas ner från Brås webbplats, www.bra.se
Innehåll Tabellförteckning...4 Förord...5 Sammanfattning...6 Inledning...7 Resultat...10 Referenser...31
Tabellförteckning Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person 2005 2016, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...10 Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) 2005 2016, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...11 Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott mot hushåll i riket 2006 2016, enligt reguljära NTU 2007 2017. Andel i procent för respektive län och polisregion...12 Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...13 Tabell 5. Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel som uppger att de tror att antalet brott har ökat kraftigt/något de senaste tre åren, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...14 Tabell 6. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...15 Tabell 7. Oro (mycket/ganska ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...16 Tabell 8. Oro (mycket/ganska ofta) för bostadsinbrott, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...17 Tabell 9. Oro (mycket/ganska ofta) för överfall/misshandel, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...18 Tabell 10. Oro (mycket/ganska ofta) för skadegörelse på fordon, eller bilstöld, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...19 Tabell 11. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt samt avstått aktivitet), enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...20 Tabell 12. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...21 Tabell 13. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...22 Tabell 14. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...23 Tabell 15. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...24 Tabell 16. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...25 Tabell 17. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...26 Tabell 18. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för att rättsväsendet hanterar misstänkta rättvist, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...27 Tabell 19. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...28 Tabell 20. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för att polisen hanterar misstänkta rättvist, enligt reguljära NTU 2008 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...29 Tabell 21. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för att polisen behandlar utsatta bra, enligt reguljära NTU 2008 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...30 4
Förord Brottslighet är ett ämne som ständigt engagerar, och allt högre krav ställs på samhällets förmåga att motverka de konsekvenser som brottsligheten medför i form av brottsoffer och otrygga människor. Behovet av faktabaserad information om brottslighet och otrygghet är stort. I detta sammanhang är Nationella trygghetsundersökningen (NTU) en viktig faktakälla. NTU kan dessutom verka som ett underlag i rättsväsendets arbete för att minska brottsligheten. I denna rapport publiceras resultaten från NTU 2017 för Sveriges sju polisregioner och 21 län. Rapporten beskriver utvecklingen mellan 2005 och 2016 vad gäller utsatthet för brott, samt mellan 2006 och 2017 vad gäller otrygghet och förtroende för rättsväsendet. Parallellt med den reguljära NTU 2017 genomfördes för första gången ytterligare en nationell trygghetsundersökning, kallad NTU Lokal. Undersökningen har utvecklats i syfte att bättre mäta hur situationen ser ut inte bara nationellt, utan även på regional nivå och lokalpolisområdesnivå. Eftersom NTU Lokal ännu bara genomförts en gång, och därmed inte visar utveckling över tid, presenteras dess resultat dock inte i denna rapport. Rapportens författare är Johanna Viberg, utredare vid Brå. Stockholm i februari 2018 Erik Wennerström Generaldirektör Thomas Hvitfeldt Enhetschef 5
Sammanfattning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt dess förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet 1. I denna rapport presenteras en sammanställning av regionala resultat från undersökningarna gjorda mellan 2006 och 2017, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen i varje län och polisregion över tid. Sett över tid visar resultaten från reguljära NTU att storstadslänen Stockholm och Skåne återkommer som län med störst andel brottsutsatta jämfört med riket som helhet. Enligt 2017 års mätning (som avser utsatthet för brott under 2016) har Uppsala län en ungefär lika stor andel personer som uppger utsatthet för brott som Skåne och Stockholms län, och Uppsala län har tillsammans med Gävleborgs län den största ökningen i andel utsatta 2016 jämfört med 2015. De län som över tid har haft en mindre andel utsatta personer är Norrbotten, Dalarna och Värmland. Sett över tid har Stockholms och Skåne län haft störst andel otrygga i förhållande till rikssnittet, tillsammans med Örebro och Västmanlands län. Uppsala och Gävleborgs län har enligt NTU 2017 den största ökningen i andelen otrygga jämfört med mätresultatet i NTU 2016. Dalarna, Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, och Norrbottens län har under samtliga år som mätningarna genomförts haft en mindre andel personer som upplever otrygghet jämfört med riket i stort. När det gäller förtroende för rättsväsendet visar resultatet från reguljära NTU 2017 att den uppmätta nivån för riket som helhet har sjunkit sedan 2014. Jämfört med rikssnittet har Blekinge, Skåne och Kronobergs län över tid haft en mindre andel personer med stort förtroende, medan Uppsala och Västerbottens län över tid har störst andel personer med stort förtroende för rättsväsendet. 1 I denna rapport redovisas dock inte resultat för brottsutsattas kontakter med rättsväsendet. Det beror på att det statistiska underlaget inte är tillräckligt stort, eftersom de allra flesta i undersökningen inte varit i kontakt med rättsväsendet med anledning av att de utsatts för brott. 6
Inledning Brå genomför årligen sedan 2006, enligt regeringens instruktion, Nationella trygghetsundersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka människors utsatthet för brott, deras upplevelse av trygghet och förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet (Brå 2018a). NTU bygger på intervjuer med ett stort slumpmässigt urval av personer i åldern 16 79 år bosatta i Sverige. Vid analyser av brottsutvecklingen i Sverige är NTU en viktig källa, eftersom även brott som inte är polisanmälda fångas upp. År 2017 genomfördes två nationella trygghetsundersökningar parallellt, reguljära NTU och NTU Lokal. Reguljära NTU har genomförts med samma datainsamlingsmetod och urval som tidigare, medan NTU Lokal har genomförts med en annan metod, som inneburit ett annat urval, reviderat frågeformulär och annorlunda datainsamlingsmetod. I den tekniska rapporten (Brå 2018b) finns detaljerade redogörelser för hur undersökningarna genomförts. Den metod som nu använts i den så kallade NTU Lokal kommer från och med 2018 att utgöra den nya standardmetoden. I den här rapporten redogörs på ett övergripande vis resultaten från reguljära NTU för rikets samtliga län och polisregioner. För att göra det möjligt att följa utvecklingen i varje län och polisregion över tid presenteras resultaten som tidsserier. Resultat från NTU Lokal presenteras inte eftersom undersökningen bara genomförts år 2017 och därmed inte visar utveckling över tid. 7
Tabell A. Antal respondenter i respektive län och polisregion i reguljära NTU 2006 2017. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Polisregion Stockholm 1 575 3 035 2 996 2 751 2 813 2 674 2 702 2 467 2 697 2 697 2 640 2 710 Stockholms län 1 381 2 645 2 608 2 404 2 442 2 335 2 343 2 143 2 362 2 378 2 318 2 399 Gotlands län 194 390 388 347 371 339 359 324 335 319 322 311 Polisregion Öst 848 1 699 1 669 1 526 1 604 1 574 1 520 1 404 1 349 1 335 1 297 1 277 Södermanlands län 216 419 436 386 389 394 396 343 354 344 340 330 Östergötlands län 358 722 673 662 703 685 628 599 573 562 531 535 Jönköpings län 274 558 560 478 512 495 496 462 422 429 426 412 Polisregion Syd 1 526 2 948 3 030 2 823 2 800 2 756 2 648 2 568 2 305 2 475 2 378 2 210 Kronobergs län 183 375 392 365 359 347 339 306 308 307 313 289 Kalmar län 210 390 394 386 375 360 351 339 295 317 323 294 Blekinge län 270 514 516 516 498 479 467 439 287 329 296 280 Skåne län 863 1 669 1 728 1 556 1 568 1 570 1 491 1 484 1 415 1 522 1 446 1 347 Polisregion Väst 1 395 2 724 2 701 2 656 2 617 2 608 2 514 2 452 2 288 2 407 2 282 2 181 Hallands län 245 490 480 484 464 455 445 444 380 432 375 369 Västra Götalands län 1 150 2 234 2 221 2 172 2 153 2 153 2 069 2 008 1 908 1 975 1 907 1 812 Polisregion Bergslagen 713 1 369 1 395 1 226 1 334 1 253 1 252 1 212 1 056 1 149 1 016 1 006 Värmlands län 231 467 453 414 450 404 430 385 334 405 339 316 Örebro län 246 453 481 389 454 430 403 440 389 411 378 359 Dalarnas län 236 449 461 423 430 419 419 387 333 333 299 331 Polisregion Mitt 730 1 418 1 464 1 338 1 319 1 295 1 246 1 161 1 091 1 097 1 056 1 033 Uppsala län 285 545 544 486 480 480 462 434 439 443 436 446 Västmanlands län 198 394 420 397 391 371 376 337 316 329 307 284 Gävleborgs län 247 479 500 455 448 444 408 390 336 325 313 303 Polisregion Nord 900 1 752 1 718 1 584 1 628 1 559 1 504 1 407 1 244 1 257 1 251 1 209 Västernorrlands län 222 431 422 384 387 379 364 351 294 286 303 290 Jämtlands län 210 407 421 374 389 369 355 327 321 335 318 309 Västerbottens län 237 471 451 434 443 413 408 387 316 345 333 325 Norrbottens län 231 443 424 392 409 398 377 342 313 291 297 285 Hela riket 7 687 14 945 14 973 13 904 14 115 13 719 13 386 12 671 12 030 12 417 11 920 11 626 Vid tolkning av resultaten, tänk på följande Polisregionerna var ingen administrativ indelning före 2015, men för enkelhetens skull benämns områdena som polisregioner i rapporten även om resultaten gäller perioden innan 2015. De regionala siffrorna, speciellt de för länen, grundar sig på relativt små urval, vilket innebär att precisionen i punktskattningarna inte är lika stor på regional nivå som på nationell nivå (se tabell A). Detta gör att resultaten för ett enskilt år bör tolkas med försiktighet, och mer fokus bör läggas på de sammanlagda resultaten för flera år. I reguljära NTU 2006 var det totala urvalet 10 000 personer, medan det därefter har varit 20 000 personer. Det har betydelse för jämförelsen mellan 2006 och övriga år, eftersom skattningarna inte är lika säkra vid ett mindre urval. Detta är något som ytterligare understryker vikten av att se till resultaten för flera år sammantaget i stället för att fokusera ett enskilt år. 8
Intervjupersonerna är fördelade på de län och polisregioner där de är folkbokförda. Det innebär bland annat följande: - Ett län eller en polisregion med en stor andel utsatta personer kan framstå som särskilt drabbat. En stor andel utsatta personer behöver dock inte betyda att fler brott har begåtts i just det länet eller den polisregionen. De som är folkbokförda där kan ha utsatts för brotten någon annanstans än där de är folkbokförda. - Det går inte att säga om förtroendet för rättsväsendet handlar om rättsväsendet i hela Sverige eller i det län eller den polisregion där man är bosatt, eftersom detta inte specificeras i frågan i studien. Variationen inom länen eller polisregionerna kan vara stor. Till exempel kan en kommun ha en större andel otrygga personer än en annan kommun i samma län. När värde 0 förekommer i en tabell innebär det att procenttalet har avrundats till 0. Det innebär att svarsalternativet har angetts av minst en svarande men av mindre än 0,5 procent i respektive redovisningsenhet. Undersökningens frågeområden studerar förhållanden under olika tidsperioder. Utsatthet för brott - Referensperioden för utsatthet för brott är föregående kalenderår (i NTU 2017 redovisas alltså utsattheten 2016). - Redovisningssättet för egendomsbrott mot hushåll ändrades mellan det första och det andra årets undersökning, vilket medför att jämförelse över tid inte kan göras med utsattheten 2005. Otrygghet - I kapitlet om otrygghet redovisas oro för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna (räknat från intervjutillfället). - De mer övergripande frågorna avser den uppfattning som intervjupersonen har vid intervjutillfället. Förtroende för rättsväsendet - I avsnittet om allmänhetens förtroende för rättsväsendet efterfrågas intervjupersonens uppfattning vid intervjutillfället. 9
Resultat Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person 2005 2016, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Polisregion Stockholm 15,1 13,4 12,9 13,1 13,6 12,2 13,4 13,5 13,6 12,3 14,9 18,4 Stockholms län 15,1 13,5 12,9 13,1 13,7 12,2 13,5 13,6 13,6 12,4 15,0 18,5 Gotlands län 15,1 11,7 11,9 11,6 10,7 9,5 11,1 10,3 11,3 10,7 10,6 12,0 Polisregion Öst 13,3 11,9 11,4 11,1 10,2 11,5 11,3 10,9 12,5 10,5 10,8 13,3 Södermanlands län 15,7 10,7 11,7 9,6 8,9 13,6 11,2 14,5 14,9 14,2 12,1 14,0 Östergötlands län 11,9 12,1 11,4 10,5 11,6 10,7 11,0 11,3 13,4 10,0 10,2 14,2 Jönköpings län 13,3 12,7 11,2 13,0 9,5 11,0 11,6 7,4 9,2 8,2 10,4 11,7 Polisregion Syd 14,7 13,9 12,3 11,0 11,1 12,5 11,7 12,1 13,3 12,5 15,7 16,2 Kronobergs län 13,9 11,4 9,2 9,5 8,6 9,1 11,6 9,4 13,2 12,6 13,4 13,9 Kalmar län 10,3 10,2 13,0 8,3 7,2 7,8 9,2 10,6 14,5 10,0 13,7 12,0 Blekinge län 11,4 12,7 12,1 10,3 11,7 9,4 8,7 12,9 8,5 10,1 11,9 13,4 Skåne län 16,1 15,2 12,7 11,8 12,2 14,2 12,5 12,7 13,7 13,2 16,9 17,6 Polisregion Väst 13,8 12,2 13,0 11,5 12,1 11,8 10,8 10,9 11,9 12,1 12,1 15,0 Hallands län 16,2 10,9 11,9 9,4 11,8 9,8 11,6 8,7 12,8 11,1 11,9 12,0 Västra Götalands län 13,4 12,5 13,2 11,9 12,1 12,2 10,6 11,3 11,7 12,3 12,2 15,5 Polisregion Bergslagen 10,2 9,8 9,9 10,7 10,1 9,9 11,5 10,4 10,8 8,8 11,0 13,6 Värmlands län 7,9 8,1 11,2 10,7 8,7 9,9 10,7 9,8 10,0 9,5 11,1 11,7 Örebro län 10,1 9,3 9,8 13,3 12,3 10,6 14,2 12,6 12,4 7,9 12,3 16,0 Dalarnas län 12,7 11,9 8,6 8,3 9,4 9,1 9,4 8,7 10,0 9,1 9,7 13,0 Polisregion Mitt 9,1 11,1 11,3 10,3 10,7 9,4 10,4 9,5 15,1 9,8 13,3 15,8 Uppsala län 11,6 12,3 11,4 10,4 9,7 9,5 9,8 10,4 15,9 11,1 12,7 18,6 Västmanlands län 9,0 11,3 12,2 12,1 11,8 7,8 12,4 7,9 18,2 9,2 18,4 11,4 Gävleborgs län 6,4 9,4 10,3 8,7 10,8 10,9 9,3 9,7 11,3 8,9 9,4 16,4 Polisregion Nord 10,1 9,2 9,6 11,2 8,5 9,5 10,1 8,8 11,1 9,5 11,9 13,2 Västernorrlands län 6,6 8,4 10,3 13,7 9,6 9,2 9,2 9,4 13,7 11,0 11,3 13,1 Jämtlands län 8,9 9,7 10,1 12,3 10,0 9,1 11,7 11,0 10,9 11,0 9,4 11,2 Västerbottens län 13,0 9,0 8,6 8,9 7,4 11,4 9,2 7,8 10,0 9,6 14,4 14,5 Norrbottens län 11,2 9,9 9,8 10,5 7,7 8,1 11,1 8,2 10,1 7,1 11,1 12,8 Hela riket 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 11,4 12,7 11,3 13,3 15,6 Av dem som svarat på frågorna i reguljära NTU 2017 uppger 15,6 procent att de under 2016 utsattes för någon eller några av de brottstyper som i rapporten kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri och trakasserier. Det är en ökning jämfört med 2015 (13,3 %). Utsattheten för brott mot enskild person låg på en relativt stabil nivå 2005 2014 (13,1 11,3 %) men de senaste två åren visar på en ökning. De brott mot enskild person som har ökat tydligast de senaste åren är trakasserier, bedrägeri och sexualbrott. Den andel som uppger sig ha utsatts för brott mot enskild person 2016 är större än 2015 i samtliga polisregioner. I polisregionerna Stockholm och Syd är andelen utsatta större än i övriga regioner och har legat över rikssnittet sedan den första mätningen av utsatthet 2005. De polisregioner som sett över tid har en mindre andel utsatta än riket i stort är regionerna Bergslagen och Nord. 10
På länsnivå har Skåne och Stockholms län i alla år haft en större andel utsatta än riket i stort. Resultatet visar att Uppsala och Stockholms län har störst andel utsatta 2016 i förhållande till rikssnittet och att Uppsala och Gävleborgs län har haft den största ökningen av andelen utsatta sedan 2015. År 2016 är det första året som Gävleborgs län befinner sig över rikssnittet. Dalarnas, Norrbottens och Värmlands län har haft en mindre andel utsatta än riket över tid. Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) 2005 2016, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Polisregion Stockholm 8,8 7,8 7,3 7,1 8,1 7,0 8,0 7,3 6,9 6,4 6,7 9,8 Stockholms län 8,8 7,9 7,3 7,1 8,1 7,1 8,0 7,3 6,9 6,4 6,7 9,9 Gotlands län 9,0 6,2 6,8 7,8 7,2 4,1 6,4 5,3 4,6 5,0 6,8 5,9 Polisregion Öst 7,1 7,2 7,1 6,8 5,2 6,7 6,3 6,1 6,3 5,4 6,5 6,6 Södermanlands län 8,8 7,3 6,9 6,1 4,7 8,5 7,0 9,0 8,2 8,9 6,8 8,0 Östergötlands län 6,0 7,5 7,7 5,8 5,9 5,6 5,0 5,8 7,3 5,1 6,2 6,1 Jönköpings län 7,3 6,6 6,4 8,6 4,8 6,8 7,4 4,1 3,4 3,1 6,6 6,1 Polisregion Syd 7,6 8,3 6,9 5,6 6,0 6,7 6,3 6,3 6,8 6,5 7,6 9,5 Kronobergs län 6,0 7,0 3,5 5,8 5,3 7,0 9,4 2,8 7,2 7,5 6,0 6,8 Kalmar län 4,4 5,3 8,5 4,2 3,5 5,7 4,5 6,4 7,0 4,4 6,9 7,4 Blekinge län 7,9 7,3 6,6 6,8 7,0 4,4 5,5 8,0 4,2 4,6 6,3 5,9 Skåne län 8,4 9,2 7,1 5,8 6,4 7,1 6,3 6,6 7,0 7,0 8,1 10,6 Polisregion Väst 7,6 7,3 7,3 6,8 6,8 7,4 6,2 5,6 5,7 7,0 6,7 7,4 Hallands län 10,0 6,7 6,4 4,4 8,3 5,8 4,8 4,1 5,9 5,1 6,6 5,0 Västra Götalands län 7,2 7,4 7,5 7,3 6,5 7,7 6,5 5,8 5,7 7,3 6,7 7,8 Polisregion Bergslagen 5,5 5,2 6,0 6,5 6,2 5,9 6,5 6,2 6,0 5,4 6,5 6,2 Värmlands län 3,5 4,9 7,1 6,8 6,7 4,6 7,4 4,7 5,5 5,8 5,3 4,6 Örebro län 4,6 3,9 6,0 8,4 7,0 7,5 8,4 8,6 6,0 5,3 8,3 7,6 Dalarnas län 8,5 6,8 4,7 4,3 5,0 5,5 3,9 5,3 6,4 5,1 6,0 6,4 Polisregion Mitt 5,0 6,4 6,8 5,4 6,1 5,6 5,6 4,2 8,7 4,9 6,8 7,6 Uppsala län 5,4 6,7 6,8 5,3 5,0 4,8 5,2 4,3 9,7 5,9 6,3 9,8 Västmanlands län 6,2 7,2 7,7 5,9 7,8 5,0 7,1 3,2 10,8 4,3 9,1 3,3 Gävleborgs län 3,4 5,3 6,0 5,0 6,1 7,1 4,7 5,0 5,5 4,1 5,3 8,8 Polisregion Nord 6,5 5,6 5,6 6,7 5,8 5,6 4,9 4,8 5,1 5,5 6,5 7,0 Västernorrlands län 4,4 6,0 7,1 8,8 6,8 4,8 4,0 4,4 6,9 6,0 7,7 6,2 Jämtlands län 5,5 6,0 4,6 7,0 5,9 4,3 7,4 5,9 3,9 5,8 4,2 7,2 Västerbottens län 6,7 4,3 5,1 5,5 4,6 6,6 3,9 3,5 4,1 6,4 7,3 7,3 Norrbottens län 8,7 6,5 5,3 5,6 6,1 6,1 5,5 6,1 5,2 3,8 5,5 7,3 Hela riket 7,3 7,2 6,9 6,5 6,5 6,6 6,5 6,0 6,5 6,1 6,8 8,1 Under 2016 var andelen personer i riket som utsatts för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) 8,1 procent, vilket är den högsta nivå som uppmätts sedan den första mätningen, som avsåg utsattheten 2005. Andelen har ökat med 1,3 procentenheter sedan 2015, då motsvarande siffra var 6,8 procent, I nästan samtliga polisregioner är det en större andel som uppger att de utsatts för våldsbrott under 2016 än 2015. Stockholm är den polisregion där andelen utsatta för våldsbrott är störst, och där utsattheten har varit högre än riksgenomsnittet i princip ända sedan 2005. Andelen utsatta i polisregion Syd är i princip lika stor som i Stockholm. Sett över tid har polisregion Stockholm dock legat på en mer stabil och något högre nivå än region Syd. Sedan den första mätningen, som avsåg utsatthet 2005, har polisregionerna Mitt, Nord och Bergslagen i nästan alla år haft en mindre andel som uppger att de blivit utsatta för våldsbrott än riket i genomsnitt. 11
På länsnivå har Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län under nästan hela mätperioden haft en lägre andel utsatta i förhållande till rikssnittet. I Västmanlands län har andelen som uppger sig vara utsatta varierat påtagligt under de senaste årens mätningar. Stockholms län har haft en större andel utsatta jämfört med riket som helhet under nästan hela mätperioden, och Skåne län har i nästan alla år legat nära eller över rikssnittet. Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott mot hushåll i riket 2006 2016, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Polisregion Stockholm 12,0 9,4 10,8 9,8 9,8 10,2 9,5 10,6 8,8 10,0 12,4 Stockholms län 12,1 9,5 10,9 9,8 9,8 10,3 9,5 10,7 8,8 10,0 12,5 Gotlands län 10,6 8,3 10,1 8,4 9,6 5,5 6,9 8,3 7,0 7,1 9,3 Polisregion Öst 10,6 12,0 11,4 9,4 9,1 11,1 10,5 9,1 8,8 9,3 9,5 Södermanlands län 8,2 13,6 9,7 10,6 10,2 15,1 12,4 7,4 9,1 8,1 10,1 Östergötlands län 12,5 12,7 12,8 9,8 9,7 10,4 11,2 12,5 9,5 11,5 9,5 Jönköpings län 10,0 9,8 11,0 7,7 7,7 8,9 8,0 5,8 7,7 7,4 9,0 Polisregion Syd 14,8 15,1 12,3 14,8 13,2 13,3 11,8 13,1 11,4 9,9 12,3 Kronobergs län 12,4 10,2 12,0 13,0 12,0 11,6 8,9 8,4 8,9 8,5 9,5 Kalmar län 12,1 15,7 10,3 11,0 9,8 10,9 8,3 9,8 8,5 4,9 7,1 Blekinge län 8,7 7,4 9,0 10,2 6,8 10,0 8,1 7,2 5,6 7,0 8,4 Skåne län 16,4 16,7 13,2 16,3 14,8 14,4 13,3 15,1 13,0 11,3 14,1 Polisregion Väst 13,2 11,9 11,1 10,1 9,3 8,7 7,3 8,6 9,3 9,7 9,2 Hallands län 12,8 14,6 9,7 9,7 9,3 7,4 7,9 9,0 9,2 10,6 8,8 Västra Götalands län 13,3 11,5 11,3 10,2 9,3 9,0 7,2 8,6 9,3 9,5 9,2 Polisregion Bergslagen 13,1 11,8 10,9 8,9 9,1 9,9 8,9 9,4 8,0 8,3 8,0 Värmlands län 12,6 11,7 10,8 7,0 6,4 9,7 6,9 7,8 6,8 9,0 8,8 Örebro län 14,8 15,8 14,8 11,6 10,6 12,5 10,8 12,1 9,6 10,2 9,7 Dalarnas län 11,8 7,8 7,5 8,1 10,2 7,5 8,9 8,2 7,4 5,8 5,3 Polisregion Mitt 12,3 11,7 13,0 13,8 10,5 10,1 9,3 8,8 9,9 9,7 10,9 Uppsala län 13,1 12,3 13,3 13,0 10,5 11,6 8,8 10,8 9,3 12,3 10,9 Västmanlands län 15,2 12,5 14,3 16,9 9,8 11,1 9,7 8,9 13,6 8,8 11,5 Gävleborgs län 9,0 10,3 11,5 12,0 11,2 7,2 9,6 6,1 7,3 7,2 10,3 Polisregion Nord 10,2 9,4 8,7 9,3 6,8 8,6 5,7 4,8 5,8 8,3 6,3 Västernorrlands län 10,5 8,8 7,4 7,0 6,2 8,1 4,6 3,6 4,6 9,9 6,3 Jämtlands län 8,6 10,8 7,8 6,0 4,9 9,6 5,7 2,7 6,9 6,2 3,6 Västerbottens län 11,1 10,5 9,8 12,8 8,4 8,6 6,6 6,3 6,7 7,8 7,4 Norrbottens län 9,7 8,1 9,2 9,4 6,8 8,7 5,9 5,6 5,2 8,2 6,4 Hela riket 12,6 11,7 11,2 11,0 10,0 10,4 9,2 9,7 9,1 9,5 10,3 Reguljära NTU 2017 visar att 10,3 procent av hushållen utsattes för bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld eller bostadsinbrott (kalllat egendomsbrott mot hushåll) under 2016. Det är en något större andel jämfört med 2015, då andelen utsatta hushåll var 9,5 procent. Andelen har dock minskat över tid, från 12,6 procent 2006. Det vanligaste egendomsbrottet är cykelstöld, medan utsatthet för bilstöld uppges i minst utsträckning. Andelen utsatta för egendomsbrott var 2016 störst i polisregion Stockholm och Syd och de uppmätta nivåerna regionerna emellan är i princip lika. Sett över tid har andelen utsatta varit störst i polisregion Syd som legat över rikssnittet sedan 2006. Region Stockholm har nästan alla år sedan 2012 legat över rikssnittet. Polisregion Mitt har en något större andel utsatta 2016 i förhållande till rikssnittet vilket regionen även haft 2014 och 2015. Andelen som uppger utsatthet för egendomsbrott i polisregion 12
Nord har legat under riksgenomsnittet samtliga år som mätningarna genomförts och har en påtagligt mindre andel utsatta för egendomsbrott sett över tid i förhållande till rikssnittet. Även polisregion Bergslagen har haft en mindre andel utsatta över tid och legat under riksgenomsnittet sedan 2008. På länsnivå har Skåne län den största andelen personer som uppger sig ha utsatts för egendomsbrott mot hushåll under 2016. Skåne län har också haft en större andel utsatta än genomsnittet i riket sedan 2006. I Uppsala län har andelen varit större än riksgenomsnittet de flesta åren som mätningarna genomförts. Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Jämtlands och Norrbottens län har haft en mindre andel utsatta än riksgenomsnittet under alla år som mätningarna genomförts. Även andelen utsatta i Dalarnas, Värmlands, Västerbottens och Västernorrlands län har varit lägre än i riket i genomsnitt, utom några enstaka år. Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna bostadsområdet, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Polisregion Stockholm 23 21 18 18 16 17 17 17 18 16 20 21 Stockholms län 24 22 18 18 16 18 17 17 18 16 20 21 Gotlands län 13 11 12 14 10 8 8 7 9 12 10 12 Polisregion Öst 19 17 15 16 16 15 15 14 15 15 21 19 Södermanlands län 20 18 17 18 15 16 14 15 13 18 23 19 Östergötlands län 17 17 14 16 16 15 17 15 18 15 19 19 Jönköpings län 20 16 14 16 16 15 13 13 13 14 21 17 Polisregion Syd 23 20 21 18 17 17 18 17 14 18 23 21 Kronobergs län 15 18 19 14 13 15 18 15 13 19 21 17 Kalmar län 16 13 14 10 10 14 10 14 9 11 20 16 Blekinge län 19 19 21 15 16 17 15 15 11 15 20 19 Skåne län 26 22 22 21 19 18 20 18 16 20 23 23 Polisregion Väst 20 16 16 14 15 16 15 15 16 14 20 17 Hallands län 16 19 18 14 15 14 13 15 15 12 20 14 Västra Götalands län 21 16 16 14 15 16 15 15 16 14 20 18 Polisregion Bergslagen 18 13 16 16 14 14 14 11 13 15 19 18 Värmlands län 18 12 13 18 9 11 12 8 12 14 18 16 Örebro län 17 17 20 18 18 18 19 13 16 20 22 21 Dalarnas län 18 11 15 12 15 13 11 12 11 11 18 18 Polisregion Mitt 23 15 16 17 15 14 14 14 15 15 16 23 Uppsala län 19 14 14 15 12 13 12 9 14 10 15 21 Västmanlands län 31 20 17 25 19 15 20 20 18 18 20 26 Gävleborgs län 20 11 17 13 14 15 13 14 14 18 13 23 Polisregion Nord 15 11 12 11 10 11 10 9 9 10 13 14 Västernorrlands län 16 13 15 15 12 10 12 11 10 13 14 17 Jämtlands län 10 11 9 11 7 9 12 10 7 9 14 12 Västerbottens län 15 9 13 8 11 8 9 5 10 8 11 11 Norrbottens län 16 12 10 10 9 15 10 10 7 8 13 13 Hela riket 21 17 17 16 15 16 15 15 15 15 19 19 Reguljära NTU 2017 visar att en stor majoritet av befolkningen (81 %) uppger att de känner sig mycket eller ganska trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt eget bostadsområde. Totalt 19 procent uppger 2017 att de känner sig otrygga (mycket eller ganska) eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma sena kvällar, vilket är på samma nivå som 2016. Andelen otrygga sjönk fram till 2010 och låg därefter på en stabil nivå fram till 2016 års ökning. 13
Resultatet i reguljära NTU 2017 visar att från 2016 års mätning har andelen otrygga ökat marginellt i region Stockholm och Nord och mer tydligt i region Mitt. I övriga regioner har andelen otrygga minskat något eller måttligt. Polisregion Stockholm har haft en större andel otrygga än riksgenomsnittet sedan mätningarna började 2006, vilket även gäller för region Syd, med undantag för 2014. Andelen som uppger att de är otrygga är lika stor i polisregion Stockholm och Syd och uppgår år 2017 till 21 procent för respektive region. Både polisregion Öst och Väst har legat nära rikssnittet sedan 2006, och polisregionerna Bergslagen och Nord har samtliga år haft en lika stor eller mindre andel otrygga jämfört med riksgenomsnittet. På länsnivå har Skåne och Stockholms län genomgående haft en större andel otrygga jämfört med riket, sett över tid sedan 2006. Även Örebro och Västmanlands län har de flesta åren haft en större andel otrygga personer jämfört med rikssnittet. I Dalarna, Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, och Norrbottens län är andelen otrygga mindre jämfört med riket i stort, under alla år som mätningarna genomförts. Även Kalmar och Värmlands län har de flesta år sedan 2006 haft en mindre andel otrygga än riket som helhet. Tabell 5. Uppfattning om att antalet brott har ökat de senaste tre åren, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel som uppger att de tror att antalet brott har ökat kraftigt/något de senaste tre åren, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Polisregion Stockholm 77 71 72 70 69 67 69 66 65 66 66 69 Stockholms län 77 71 72 70 69 66 69 66 65 66 66 69 Gotlands län 83 75 75 76 75 71 72 71 70 73 68 71 Polisregion Öst 82 78 81 80 78 75 78 74 69 78 77 79 Södermanlands län 82 76 78 79 75 77 79 71 70 82 77 81 Östergötlands län 83 73 80 79 78 75 77 74 69 77 77 77 Jönköpings län 81 85 84 82 81 73 79 77 69 76 78 81 Polisregion Syd 81 80 83 80 78 74 81 74 71 75 73 77 Kronobergs län 81 78 85 83 79 73 82 79 72 78 77 80 Kalmar län 76 81 84 78 81 76 81 73 73 74 78 79 Blekinge län 84 85 86 85 79 74 79 75 73 78 74 80 Skåne län 81 79 82 79 77 73 80 73 70 75 71 76 Polisregion Väst 81 78 81 77 78 73 77 73 71 74 73 75 Hallands län 85 77 81 81 78 74 75 76 71 73 76 78 Västra Götalands län 80 78 81 76 79 73 78 73 72 74 73 74 Polisregion Bergslagen 84 77 83 76 77 76 77 73 69 78 76 79 Värmlands län 83 78 84 79 76 74 76 74 71 84 79 81 Örebro län 82 78 82 74 74 75 77 70 69 79 75 77 Dalarnas län 85 76 83 73 79 77 78 75 66 73 75 80 Polisregion Mitt 83 76 79 76 75 71 77 70 69 72 70 75 Uppsala län 80 72 76 71 72 65 68 65 62 64 64 70 Västmanlands län 86 82 78 78 76 71 81 71 73 75 70 79 Gävleborgs län 85 77 83 82 79 79 83 75 72 79 78 79 Polisregion Nord 85 83 82 80 78 75 77 73 70 76 75 76 Västernorrlands län 85 84 82 79 76 75 76 72 70 80 72 76 Jämtlands län 87 87 85 79 77 76 80 76 76 80 75 77 Västerbottens län 79 77 80 77 76 71 74 71 66 70 76 72 Norrbottens län 89 86 83 85 83 78 82 76 71 75 77 80 Hela riket 81 77 79 77 76 72 76 72 69 73 72 75 14 Tre fjärdedelar (75 %) av befolkningen tror att brottsligheten i Sverige har ökat de senaste tre åren, vilket är en ökning med 3 procentenheter från 2016. Sedan 2006, när NTU genomfördes första gången, har andelen minskat med 6 procentenheter.
Polisregion Öst, Väst, Nord och Syd har samtliga år haft en lika stor eller större andel än riket i stort som upplever att brottsligheten har ökat de senaste tre åren. Polisregionerna Bergslagen och Öst är i mätningen 2017 de regioner som har störst andel som uppger att de tror att brottsligheten ökat. Polisregion Stockholm är den enda regionen som sedan mätningarna inleddes har haft en mindre andel än riket i stort som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren. På länsnivå har Blekinge, Kronobergs, Jämtlands och Norrbottens län under samtliga år haft en större andel som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren, likaså Skåne, Jönköpings, Kalmar, Värmlands och Gävleborgs län förutom enstaka år. Stockholms och Uppsala län har sedan 2006 haft en mindre andel som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren jämfört med riket i stort. Tabell 6. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Polisregion Stockholm 30 24 26 23 19 18 18 17 17 18 23 27 Stockholms län 30 24 26 23 20 18 18 17 18 18 23 27 Gotlands län 26 25 22 21 14 11 17 14 14 16 18 21 Polisregion Öst 29 25 28 24 18 19 19 22 20 24 28 29 Södermanlands län 33 24 25 24 17 20 19 23 18 31 29 33 Östergötlands län 27 24 31 25 19 19 19 21 22 23 27 26 Jönköpings län 27 25 26 24 18 19 18 22 17 21 27 29 Polisregion Syd 30 30 33 28 27 19 27 21 23 27 29 32 Kronobergs län 25 25 27 23 23 14 27 17 19 25 33 32 Kalmar län 28 28 36 24 23 16 19 18 24 17 24 27 Blekinge län 35 33 31 30 24 18 22 19 20 21 31 33 Skåne län 30 31 33 29 29 21 29 22 23 29 30 33 Polisregion Väst 32 27 33 27 25 21 23 22 22 24 25 31 Hallands län 34 32 34 27 24 18 21 24 22 24 27 30 Västra Götalands län 31 26 33 27 26 22 24 22 22 24 25 31 Polisregion Bergslagen 25 22 27 20 21 17 18 19 17 20 25 28 Värmlands län 20 18 23 23 19 13 16 16 18 17 28 24 Örebro län 28 26 27 20 22 21 19 20 19 23 23 28 Dalarnas län 26 24 31 18 21 17 19 20 15 20 22 32 Polisregion Mitt 28 22 25 22 20 17 20 17 19 20 22 30 Uppsala län 28 21 22 19 15 13 16 15 13 15 20 30 Västmanlands län 30 23 24 23 23 20 25 16 23 22 24 31 Gävleborgs län 28 23 30 24 25 18 19 20 22 26 23 30 Polisregion Nord 22 22 26 21 17 16 18 14 14 21 20 24 Västernorrlands län 23 21 28 18 18 14 21 16 17 26 23 31 Jämtlands län 17 24 27 26 20 18 23 15 19 24 26 24 Västerbottens län 19 19 23 18 13 13 9 12 12 16 17 20 Norrbottens län 28 24 25 23 19 19 20 15 11 21 17 23 Hela riket 29 25 29 24 22 19 21 19 19 22 25 29 Nästan en tredjedel (29 %) av befolkningen oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Det är en ökning sedan förra året, då 25 procent upplevde stor oro. Fram till 2011 minskade andelen, men från 2014 och framåt syns en tydlig uppgång och nu är andelen på samma nivå som den som uppmättes vid det första mättillfället 2006. Andelen som uppger att de känner stor oro över brottsligheten i samhället har ökat i samtliga regioner, enligt 2017 års mätning jämfört med 2016. Sett över tid har polisregionerna Stockholm, Bergslagen, Mitt och Nord de flesta åren haft en mindre andel än riksgenomsnittet, medan polisregio- 15
nerna Syd och Väst har en större andel än riksgenomsnittet. Polisregion Öst har haft varierande nivåer sett över tid, men ligger i 2017 års mätning på samma nivå som rikssnittet och på samma nivå som när mätningarna startades 2006. På länsnivå har storstadslänen Skåne och Västra Götaland i alla år haft en lika stor eller större andel oroliga än riket i stort. Hallands län har nästan alla år haft en lika stor eller större andel oroliga jämfört med rikssnittet. Stockholms, Uppsala, Gotlands, Värmlands, Västerbottens och Norrbottens län har de flesta åren sedan 2006 haft en mindre andel än riksgenomsnittet. Tabell 7. Oro (mycket/ganska ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Polisregion Stockholm 36 32 31 31 28 27 25 24 24 26 29 30 Stockholms län 36 33 31 31 28 28 25 24 24 26 29 30 Gotlands län 28 24 24 28 22 16 19 19 17 18 21 20 Polisregion Öst 32 28 30 28 27 24 22 25 23 23 27 26 Södermanlands län 36 28 28 28 31 33 23 26 21 26 28 31 Östergötlands län 32 27 32 28 27 23 20 25 26 21 29 25 Jönköpings län 27 29 30 27 25 20 24 24 21 23 25 24 Polisregion Syd 34 34 35 32 32 26 28 27 26 27 33 32 Kronobergs län 36 34 31 29 26 26 29 27 24 28 34 26 Kalmar län 30 30 30 28 23 24 23 22 21 18 31 29 Blekinge län 32 33 31 33 32 25 18 24 24 27 29 32 Skåne län 35 35 37 34 34 26 30 28 27 28 34 34 Polisregion Väst 32 29 30 28 29 26 27 25 22 25 30 30 Hallands län 38 34 35 36 31 22 25 25 24 29 31 30 Västra Götalands län 31 28 30 27 28 26 28 25 21 24 30 30 Polisregion Bergslagen 30 27 28 23 26 24 23 23 19 23 26 26 Värmlands län 27 22 27 26 25 24 20 22 21 23 26 24 Örebro län 35 31 30 25 28 26 29 22 20 26 29 28 Dalarnas län 26 27 27 19 24 22 21 25 15 20 24 27 Polisregion Mitt 29 29 28 28 27 23 22 22 22 23 28 30 Uppsala län 33 32 28 27 23 20 19 21 21 22 28 28 Västmanlands län 30 30 26 31 34 25 28 22 25 22 31 30 Gävleborgs län 23 25 28 26 27 25 20 23 22 26 24 34 Polisregion Nord 25 22 24 21 22 19 21 16 16 22 24 23 Västernorrlands län 23 24 29 22 26 20 21 14 17 27 28 31 Jämtlands län 26 23 23 22 24 18 20 19 18 23 25 23 Västerbottens län 23 19 22 17 17 19 17 12 18 20 22 20 Norrbottens län 26 23 23 22 24 18 23 20 13 20 21 20 Hela riket 32 30 30 28 28 25 25 24 22 25 29 29 Nästan var tredje person (29 %) av befolkningen uppger att de mycket ofta eller ganska ofta oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott, vilket är på samma nivå som 2016. Andelen minskade med 10 procentenheter mellan 2006 och 2014 (från 32 till 22 %), men har därefter ökat med 7 procentenheter. För samtliga regioner visar resultatet i 2017 års mätning små skillnader jämfört med uppmätta nivåer för 2016. I polisregion Syd har andelen som uppger att de känner en sådan oro varit större än i övriga riket sedan mätningarna inleddes, och även polisregion Stockholm har legat på samma nivå eller över riksgenomsnittet vid samtliga mätningar. I polisregionerna Bergslagen och Nord har andelen varit mindre än i övriga riket samtliga år 16
sedan mätningarna inleddes. Fram till 2017 har även polisregion Mitt haft en lika stor eller mindre andel än rikssnittet. På länsnivå har Skåne och Stockholms län återkommande en lika stor eller större andel som uppger att de är oroliga för att närstående ska drabbas av brott än riket i stort. Hallands och Kronobergs län har de flesta år sedan mätningarna startade haft en större andel än riket i stort, bortsett från enstaka år. I Gotlands, Värmlands, Jönköpings, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har andelen varit mindre än i riket i genomsnitt under samtliga år. Detta gäller även för Dalarnas län, med undantag för enstaka år. Tabell 8. Oro (mycket/ganska ofta) för bostadsinbrott, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Polisregion Stockholm 18 17 15 16 15 18 16 16 16 19 19 22 Stockholms län 19 17 15 16 15 18 17 16 16 19 19 22 Gotlands län 5 11 8 9 7 4 7 9 7 7 8 9 Polisregion Öst 13 13 14 15 14 12 18 15 15 15 18 16 Södermanlands län 15 12 15 16 11 12 11 14 13 16 17 18 Östergötlands län 11 11 13 12 15 11 14 13 16 13 17 12 Jönköpings län 16 17 15 18 15 11 29 19 16 17 20 19 Polisregion Syd 20 20 21 22 20 17 23 20 22 24 26 24 Kronobergs län 15 19 23 26 21 18 24 23 22 29 32 23 Kalmar län 22 18 20 20 17 14 19 18 16 16 22 19 Blekinge län 23 22 23 21 23 19 19 17 22 20 24 23 Skåne län 20 20 20 21 20 17 24 20 22 25 26 25 Polisregion Väst 17 16 17 15 15 15 18 17 16 18 19 20 Hallands län 19 20 19 19 21 17 21 20 18 25 19 23 Västra Götalands län 17 15 17 15 14 14 18 17 16 17 19 19 Polisregion Bergslagen 16 12 11 13 13 9 11 15 14 14 17 18 Värmlands län 14 11 9 15 12 9 9 15 19 15 18 16 Örebro län 19 13 14 12 12 11 12 18 12 14 17 19 Dalarnas län 16 11 12 12 16 8 12 13 11 12 16 19 Polisregion Mitt 16 13 14 13 15 11 12 13 13 13 16 19 Uppsala län 15 13 15 11 11 9 12 11 10 12 16 19 Västmanlands län 15 12 12 15 21 13 13 14 17 12 16 17 Gävleborgs län 17 15 15 14 13 11 11 13 13 16 15 20 Polisregion Nord 14 9 10 10 10 9 12 10 12 21 16 17 Västernorrlands län 14 12 14 12 8 10 10 11 13 24 18 23 Jämtlands län 7 9 6 10 10 8 12 10 15 22 17 15 Västerbottens län 13 7 7 7 7 9 10 10 8 19 15 12 Norrbottens län 17 9 10 13 13 10 14 8 13 21 14 16 Hela riket 17 15 16 16 15 14 17 16 16 19 19 20 Av de brott som frågorna gäller i reguljära NTU 2017 är bostadsinbrott den brottstyp som flest personer i befolkningen oroar sig för (20 %). Andelen personer som oroar sig för bostadsinbrott har ökat med 1 procentenhet sedan 2016 (19 %) vilket är en fortsättning på en svag ökning som har pågått sedan 2011. I polisregion Syd har andelen som oroar sig för bostadsinbrott varit större än riksgenomsnittet sedan 2006, och nästan alla år varit den region som haft störst andel oroliga i frågan. Resultaten för år 2017 visar dock att polisregionerna Syd och Öst är de regioner där andelen minskat mest jämfört med 2016 års mätning. I polisregionerna Bergslagen och Mitt har andelen som oroar sig för bostadsinbrott varit mindre än i riket i genomsnitt sedan 17
2006. I polisregionerna Öst och Nord har andelen varit mindre än rikssnittet nästan alla år av mätperioden. På länsnivå har Kronobergs, Blekinge, Skåne och Hallands län en större andel oroliga för bostadsinbrott än i riket som helhet nästan varje år sedan 2006. Gotlands län har både sett över tid och 2017 haft påtagligt låga nivåer av oro för bostadsinbrott i förhållande till rikssnittet. Även i Uppsala och Östergötlands län har andelen oroliga för bostadsinbrott varit lägre än riksgenomsnittet sedan 2006. I Dalarnas, Värmlands, Södermanlands, Jämtlands och Västerbottens län har andelen oroliga varit mindre eller lika stor som riksgenomsnittet bortsett från enstaka år. Tabell 9. Oro (mycket/ganska ofta) för överfall/misshandel, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Polisregion Stockholm 19 16 16 15 14 14 11 13 12 12 17 17 Stockholms län 20 17 17 15 14 14 12 13 13 12 17 17 Gotlands län 8 8 10 11 9 5 6 5 7 10 12 12 Polisregion Öst 12 12 12 11 12 10 9 11 9 11 16 15 Södermanlands län 18 14 13 13 13 13 9 10 9 15 19 20 Östergötlands län 12 12 13 11 13 11 10 13 11 10 14 13 Jönköpings län 8 11 10 10 10 7 8 8 6 8 15 14 Polisregion Syd 17 14 16 14 13 13 13 11 12 11 17 18 Kronobergs län 13 14 12 11 13 9 12 9 14 12 16 15 Kalmar län 13 8 11 11 10 9 7 7 9 7 14 13 Blekinge län 13 15 15 11 14 11 10 10 7 11 17 15 Skåne län 19 15 18 15 14 15 15 12 13 12 18 19 Polisregion Väst 15 12 14 12 12 12 11 10 10 11 16 16 Hallands län 14 14 16 16 15 9 9 8 6 12 14 12 Västra Götalands län 16 12 14 11 12 13 12 10 10 10 17 16 Polisregion Bergslagen 12 10 11 9 9 10 10 9 9 10 14 14 Värmlands län 13 7 10 11 8 6 7 9 7 8 11 10 Örebro län 13 13 14 10 11 15 16 9 11 14 19 18 Dalarnas län 11 9 9 6 10 8 7 8 7 6 11 15 Polisregion Mitt 13 13 12 12 12 10 10 10 9 10 12 18 Uppsala län 12 13 11 13 10 9 9 8 9 9 13 19 Västmanlands län 16 15 12 13 15 10 13 12 11 10 15 15 Gävleborgs län 12 11 13 10 12 11 7 10 8 12 10 19 Polisregion Nord 11 8 9 8 8 7 8 5 6 8 9 11 Västernorrlands län 10 9 12 8 9 6 9 6 8 10 11 11 Jämtlands län 6 9 6 7 7 7 10 6 6 8 11 11 Västerbottens län 15 8 8 8 9 6 6 3 7 8 8 11 Norrbottens län 11 8 7 7 7 9 8 6 4 6 8 10 Hela riket 15 13 14 12 12 12 11 10 10 11 15 16 Andelen av befolkningen som uppger att de mycket eller ganska ofta oroar sig för överfall eller misshandel är 16 procent. Sådan oro ökade påtagligt mellan 2015 och 2016 (från 11 till 15 %) och ligger kvar på ungefär samma nivå 2017. Polisregionerna Stockholm och Syd har haft andelar som legat något över riksgenomsnittet varje år sedan 2006. Polisregion Mitt ligger år 2017 för första gången över rikssnittet och är den region där andelen oroliga ökat mest jämfört med 2016. Polisregionerna Bergslagen och Nord har vid samtliga mättillfällen haft en mindre andel än riket som helhet. 18
På länsnivå har en större andel oroliga än riksgenomsnittet i alla år återfunnits i storstadslänen Skåne och Stockholm. De län som har haft en lika stor eller mindre andel oroliga än riket som helhet, så gott som samtliga år som mätningarna genomförts, är Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Värmlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län. Tabell 10. Oro (mycket/ganska ofta) för skadegörelse på fordon eller bilstöld, enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Polisregion Stockholm 23 19 17 17 15 15 13 14 15 13 14 19 Stockholms län 23 19 17 17 15 15 13 14 15 14 14 19 Gotlands län 11 15 10 10 8 8 8 9 8 8 11 9 Polisregion Öst 21 18 19 14 12 11 12 12 11 10 13 15 Södermanlands län 23 17 20 11 12 11 11 12 13 10 16 19 Östergötlands län 18 18 17 13 11 10 11 11 10 10 13 14 Jönköpings län 22 18 21 17 13 11 14 12 9 11 12 13 Polisregion Syd 22 22 22 18 18 14 16 14 16 16 17 18 Kronobergs län 17 16 21 17 12 13 15 16 16 16 22 14 Kalmar län 19 19 19 16 14 13 12 14 11 10 17 14 Blekinge län 20 23 19 18 19 15 14 12 16 15 16 20 Skåne län 24 23 23 19 19 15 17 15 17 17 16 19 Polisregion Väst 27 19 21 16 15 15 15 13 12 14 15 15 Hallands län 24 19 22 13 11 10 11 13 12 13 16 13 Västra Götalands län 28 19 21 17 15 16 16 12 12 15 15 15 Polisregion Bergslagen 21 16 16 14 12 9 10 10 9 9 12 14 Värmlands län 18 13 13 13 11 9 9 9 11 9 13 10 Örebro län 22 19 19 16 13 11 11 10 9 11 13 18 Dalarnas län 22 15 14 12 12 9 11 11 8 8 10 14 Polisregion Mitt 19 14 16 15 14 11 13 13 11 11 12 17 Uppsala län 20 10 14 13 10 8 14 10 10 9 11 18 Västmanlands län 19 17 17 18 19 16 13 14 15 10 13 16 Gävleborgs län 18 17 17 14 13 11 12 17 8 14 12 16 Polisregion Nord 16 11 11 12 9 9 10 6 7 11 11 10 Västernorrlands län 15 12 14 15 8 10 11 6 8 13 12 12 Jämtlands län 13 11 11 9 12 11 12 8 6 11 9 8 Västerbottens län 12 8 7 8 6 7 5 4 5 11 8 8 Norrbottens län 23 13 12 14 10 11 13 7 9 8 12 11 Hela riket 22 18 18 16 14 13 13 12 12 13 14 16 Bland de respondenter som angett att någon i hushållet äger en bil är 16 procent oroliga för att den ska bli stulen eller utsättas för skadegörelse. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2016 (14 %). Andelen som oroar sig för att hushållets bil ska bli stulen eller utsättas för skadegörelse minskade mellan 2006 och 2013 (från 22 till 12 %) men har sedan 2014 ökat successivt. Polisregionerna Stockholm och Syd har haft en lika stor eller större andel oroliga än riket i stort nästan alla år under samma period. Även region Väst har de flesta åren haft större andel oroliga under mätperioden, men ligger strax under rikssnittet i 2017 års mätning. Sett över tid har Polisregion Bergslagen och Nord i genomsnitt haft minst andel oroliga för den här typen av brott, jämfört med riket i stort. Även polisregion Öst har nästan alla åt mätningarna genomförts haft en mindre andel oroliga sedan 2006, då mätningarna inleddes. 19
På länsnivå har andelen i Stockholms och Blekinge län de flesta år legat över eller på samma nivå som riksgenomsnittet. Det enda län där andelen oroliga är större än genomsnittet i riket under hela perioden är Skåne län. Gotlands, Värmlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län har haft en mindre andel oroliga än riksgenomsnittet sedan 2006 då mätningarna startade. Även Östergötlands och Norrbottens län har haft minst andel oroliga i förhållande till rikssnittet, med undantag för enstaka år. Tabell 11. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt, samt avstått aktivitet), enligt reguljära NTU 2006 2017. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Polisregion Stockholm 6 6 5 5 5 5 3 4 4 4 5 6 Stockholms län 6 6 5 5 5 5 3 4 4 4 5 6 Gotlands län 3 2 5 4 2 2 3 1 1 2 3 3 Polisregion Öst 3 3 3 3 3 2 2 3 3 3 4 5 Södermanlands län 3 3 3 4 2 2 3 3 3 5 6 7 Östergötlands län 5 3 3 2 3 3 3 4 3 4 3 5 Jönköpings län 2 4 2 2 4 1 2 2 2 2 3 5 Polisregion Syd 4 4 4 4 4 3 3 3 3 3 6 6 Kronobergs län 3 5 4 3 3 5 4 2 2 4 5 4 Kalmar län 6 3 3 2 2 2 1 2 3 3 5 4 Blekinge län 5 5 4 4 3 3 1 3 2 2 7 5 Skåne län 4 5 5 5 4 3 4 3 4 4 6 7 Polisregion Väst 4 3 3 3 3 4 3 3 2 2 5 4 Hallands län 3 3 3 5 3 4 2 3 1 2 3 3 Västra Götalands län 4 3 3 2 3 4 3 3 3 2 5 5 Polisregion Bergslagen 4 3 2 2 1 3 3 3 2 3 5 4 Värmlands län 2 1 3 3 2 1 2 3 2 3 6 2 Örebro län 6 5 1 2 2 5 4 4 3 5 5 7 Dalarnas län 3 2 2 2 1 3 1 3 2 2 3 3 Polisregion Mitt 5 3 2 3 3 2 3 3 4 2 3 5 Uppsala län 7 3 2 3 2 2 3 3 4 2 3 6 Västmanlands län 4 3 2 4 6 2 6 5 3 3 4 5 Gävleborgs län 4 2 3 2 3 3 1 3 4 3 3 5 Polisregion Nord 4 2 2 2 2 2 2 1 1 1 4 3 Västernorrlands län 2 1 3 0 2 2 2 2 1 2 3 4 Jämtlands län 4 2 2 1 1 1 3 2 1 0 5 3 Västerbottens län 7 2 3 3 3 3 2 1 2 2 4 1 Norrbottens län 3 1 2 1 2 3 1 2 1 1 3 4 Hela riket 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 5 5 En stor majoritet av befolkningen uppger inte att upplevd otrygghet påverkar deras beteende (om de valt en annan väg eller ett annat färdsätt, eller om de avstått från en aktivitet). Vad beträffar otrygghetens påverkan på beteendet är utvecklingen relativt stabil över tid. I 2017 års undersökning uppger 5 procent att otrygghet har påverkat deras beteende, vilket är på samma nivå som 2016, men sett över tid sedan 2006 är andelen något större. I årets mätning har polisregion Stockholm och Syd störst andel som uppger att otryggheten har påverkat deras beteende. Andelen personer som känt sig så otrygga att det påverkat deras beteende har sedan 2006 varit något större eller lika stor i polisregion Stockholm jämfört med riket i stort, och i region Nord har denna andel varit något mindre än rikssnittet, sett över tid. 20