Riskanalys för kv. Lagern

FSD projekt nr 2210-010 Riskanalys för kv. Lagern Solna Stad Upprättad: 2010-04-27 Reviderad: 2010-05-25 Fire Safety Design AB Civilingenjör Anna-Karin Davidsson Civilingenjör Mattias Ödén Antal sidor: Rapport 22 Bilagor 20

Dokumentinformation FSD Projekt nr: 2210-010 Dokumenttitel: Riskanalys för planområde kv. Lagern Objekt: kv. Lagern Dokumentnummer: Uppdragsgivare: 2210-010-RA-revA Peab Exploatering AB Fabege AB Uppdragsgivarens referens: Handläggare: Johan Helin, Peab Victoria Berggren, Fabege AB Anna-Karin Davidsson Civilingenjör Mattias Ödén Brandingenjör/Civilingenjör Kontrollerad av: Henrik Källström Brandingenjör/Civilingenjör Rev A 2010-05-25 Riskanalys AKD, MÖ HK 0 2010-04-27 Riskanalys AKD, MÖ HK Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av Sidan 1 av 22

Sammanfattning Fire Safety Design AB (FSD) har, på uppdrag av Peab och Fabege utfört en riskanalys med anledning av upprättande av detaljplan för område kv. Lagern i Solna. Syftet med riskanalysen är att beskriva de risker som belastar planområdet avseende hantering och transport av farliga ämnen i närområdet. Rapporten behandlar risker för människors liv. På den aktuella fastigheten i Solna är i dagsläget Råsunda fotbollsstadium belägen. I samband med att en ny arena byggs kommer Råsunda stadium att rivas och på tomten planeras ny bebyggelse med bostäder samt kontors- och serviceverksamhet. I direkt närhet till området finns en bensinstation som hanterar brandfarlig vara och längs med planområdet löper Frösundaleden där farligt gods fraktas. Brandfarlig vara kan även komma att hanteras inom fastigheten i samband med etablering av restaurangverksamhet. De människor som befinner sig inom planområdet, antingen i form av boende, som besökande kunder eller genom sitt arbete ses som skyddsobjekt. I riskbedömningen antas att de personer som påverkas av konsekvensen av en olycka befinner sig utomhus, vilket här motsvaras av 4000 personer/km 2 på ett avstånd av minst 30 meter från Frösundaleden och 1000 personer/km 2 inom 30 meter från vägen. Att anta att samtliga personer befinner sig utomhus är ett konservativ antagande avseende samhällsrisk framförallt för scenarierna med relativt långa riskavstånd. De scenarier som i en grovanalys bedömts kräva vidare kvantitativ riskutredning är olycka på Statoils bensinstation, farligtgodsolycka på Frösundaleden och olycka i samband med transport av gasol inom planområdet. Analysen visar generellt på låga risknivåer i planområdet. Individrisken ligger endast över den lägre rekommenderade nivån nära (inom 25 meter) från Frösundaleden. Samhällsrisken ligger i stora delar under ALARP. Med den gynnsamma effekt som tvärbanan bidrar till erhålls en samhällsrisknivå helt belägen under ALARP och med utgångspunkt i dessa resultat bedöms samhällsrisken som tolerabel. Slutsatsen är att risken i planområdet kan ses som tolerabel. Byggnader inom 25 meter från Frösundaleden bör dock inte innehålla vårdverksamhet. Sidan 2 av 22

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE... 4 1.3 METOD... 4 2 REGLER OCH RIKTLINJER... 4 2.1 RISK, DEFINITION AV BEGREPP... 4 2.2 VILKA RISKER KAN ACCEPTERAS?... 5 2.2.1 Säkerhetsrisker... 5 3 GROVANALYS... 7 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING... 7 3.2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 7 3.3 SKYDDSOBJEKT... 7 3.4 RISKINVENTERING... 7 3.4.1 Statoil... 7 3.4.2 Frösundaleden... 8 3.4.3 Planerad restaurangverksamehet...8 3.5 AVGRÄNSNINGAR... 8 3.6 SCENARIOANALYS... 8 4 FÖRDJUPAD RISKANALYS... 11 4.1 SANNOLIKHETER... 11 4.1.1 Statoil... 11 4.1.2 Frösundaleden... 11 4.1.3 Planerad restaurangverksamhet... 11 4.2 KONSEKVENSER... 12 4.2.1 Statoil... 12 4.2.2 Transporter på Frösundaleden... 12 4.2.3 Planerad restaurangverksamhet... 14 5 SAMMANVÄGD RISKBEDÖMNING FÖR OMRÅDET... 15 5.1 SAMMANSTÄLLNING AV SCENARIER... 15 5.1.1 Nuläget... 15 5.1.2 Framtiden... 17 6 KÄNSLIGHETS- OCH OSÄKERHETSANALYS... 19 7 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 21 8 REFERENSLISTA... 22 BILAGA A STATOIL... 1 BILAGA B FRÖSUNDALEDEN... 1 BILAGA C PLANERAD RESTAURANGVERKSAMHET... 1 BILAGA D KLASSNINGSPLAN... 1 BILAGA E BILD ÖVER VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR... 1 BILAGA F RISKINVENTERING... 1 Sidan 3 av 22

Inledning 1.1 Bakgrund Fire Safety Design AB (FSD) har, på uppdrag av Peab och Fabege utfört en riskanalys för kv. Lagern med anledning av upprättande av detaljplan. På tomten finns befintlig bebyggelse. Den västra delen av bebyggelsen bestående av kontorsbebyggelse och det så kallade Dallashuset behålls medan övriga byggnader rivs. Ny bebyggelse upprättas i form av bostäder och kontors- och verksamhetslokaler. 1.2 Syfte Denna riskanalys syftar till att beskriva de risker som belastar fastigheten avseende den hantering och de transporter av farligt gods som sker i närområdet samt beakta eventuella risker inom fastigheten. Samt att vid behov arbeta fram riskreducerande åtgärder. 1.3 Metod Följande arbetsgång har legat till grund för analys av riskerna för området. Steg 1 Grovanalys a) Områdesbeskrivning. b) Riskinventering genom litteraturstudier och platsbesök. c) Identifiering av möjliga scenarion utifrån den insamlade informationen. Steg 2 Riskberäkningar för säkerhetsrisker d) Analys av de identifierade scenariona, där konsekvens och sannolikhet uppskattas kvantitativt eller kvalitativt. Steg 3 Riskbedömning e) Sammanställning av riskbilden. f) Osäkerhets- och känslighetsanalys. g) Riskreducerande åtgärder. 2 Regler och riktlinjer 2.1 Risk, definition av begrepp Ordet risk används i många olika sammanhang, gemensamt för användningen är dock att det syftar på någonting negativt. I denna handling används följande definition på begreppet risk: Risk = Konsekvens Frekvens Med konsekvens avses här konsekvenserna av en oönskad händelse eller olägenhet. Med frekvens avses ett mått på hur ofta denna händelse förväntas inträffa (olyckans eller olägenhetens sannolikhet). Sidan 4 av 22

Mått på konsekvens och frekvens kan tas fram på olika sätt, kvalitativt eller kvantitativt, baserat på statistik och/eller expertbedömningar. Dessutom kan bedömningen av måtten påverkas av egna erfarenheter, t.ex. kan en händelse upplevas som mer sannolik om någon i vår närhet har drabbats än om vi bara sett en notis i en tidning [1]. Konsekvenser av oönskade händelser kan drabba många olika skyddsvärden. Följande uppdelning görs av IEC [2]. Individrisker Arbetsmiljörisker Samhällsrisker Egendomsrisker Miljörisker I denna handling beaktas individ- och samhällsrisker. Med individrisk menas den risk som en enskild individ utsätts för när den vistas på en viss plats. Konsekvensen bedöms utifrån hur en enskild individ kan antas drabbas av en händelse. Med samhällsrisk menas den risk som alla personer i ett område utsätts för och konsekvensen bedöms utifrån hur många personer som kan antas drabbas av en händelse. Samhällsrisken ökar alltså om personantalet i området ökar. En indelning av individ- och samhällsriskerna i hälso- respektive säkerhetsrisker kan också göras. I denna analys beaktas endast säkerhetsrisker. Säkerhetsrisker definieras som risken att omkomma i samband med en händelse, t.ex. en brand eller ett kemiskt utsläpp. 2.2 Vilka risker kan accepteras? Att bedöma huruvida en risk är acceptabel eller inte är en process som involverar många faktorer. Förutom en teknisk bedömning av risken ligger även mer subjektiva uppfattningar till grund för en bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller inte. T.ex. påverkas bedömningen av vem konsekvensen drabbar och vilka vinster som görs i samband med att risken tas. I samhällsplaneringen ställs hela tiden risker och vinster med olika karaktär mot varandra och det är viktigt att göra en genomtänkt bedömning av vilka risker som kan accepteras. I denna handling görs en teknisk bedömning som ska ses som ett underlag för en helhetsbedömning av huruvida risknivån för det aktuella planområdet kan accepteras. Nedan följer de bedömningsgrunder som används i denna handling. 2.2.1 Säkerhetsrisker För säkerhetsrisker finns i vissa länder nationella riktlinjer vad gäller acceptabel risknivå. I Sverige finns inga sådana nationella riktlinjer, det närmaste vi kommer är de värden som anges i Räddningsverkets FoU-rapport Värdering av risk [1] se tabell 2.1. Värdena är rekommenderade av Det Norske Veritas som acceptanskriterier för samhällsrisk och kan fungera som en vägledning. Antal omkomna N=1 N=10 N=100 Frekvens per år (undre gräns) 10-6 10-7 10-8 Tabell 2.1 Förslag till acceptanskriterier [1]. Frekvens per år (övre gräns) 10-4 10-5 10-6 Dessa kriterier är föreslagna att användas per kilometer väg eller för en specifik anläggning och kan anses gälla för det aktuella planområdet. Risknivåerna tas även upp av Länsstyrelsen Stockholm i en rapport från 2003 [21]. Sidan 5 av 22

Kriterier för samhällsrisk formuleras i dessa sammanhang ofta i form av ett s.k. FN-diagram. Detta innebär ett sätt att grafisk presentera sambandet mellan sannolikheten för att en olycka skall inträffa och antalet omkomna som en konsekvens av denna olycka. Med värdena i Tabell 2.1 erhålls Figur 2.1. Det område som är beläget mellan de båda begränsningslinjerna för oacceptabel risk och för låg (acceptabel) risk benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). Området anger ett intervall inom vilket kostnad/nyttovärdering eller annan optimering bör användas för att sträva efter att ytterligare sänka risknivån. 1,00E-03 Samhällsrisk 1,00E-04 å r e r p a d ö d r fle r le e N v a s e n v k re F 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 oacceptabelt 1,00E-08 1,00E-09 1 10 100 1000 Ant al döds fall ALARP acceptabelt Figur 2.1 FN-diagram med föreslagna acceptanskriterier. (FN = frequency of accidents versus number of fatalities). De acceptanskriterier som föreslås för individrisk är 10-7 som undre gräns och 10-5 som övre gräns [1]. Mellan dessa finns en ALARP-zon där riskerna kan förebyggas om det anses rimligt. Man kan jämföra detta med risken att dödas av ett blixtnedslag som är 10-7 [1]. Sidan 6 av 22

3 Grovanalys 3.1 Områdesbeskrivning I detta kapitel följer en beskrivning av de aktuella förutsättningar som finns för den aktuella fastigheten. Fastigheten är belägen i Solna stad och avgränsas av Frösundaleden i söder och Solnavägen i öst. Fastigheten är belägen mellan centrumbebyggelse, Solna centrum, och det bostadsområde som löper längs med båda sidor av Råsundavägen. Vad gäller transportvägar så löper Frösundaleden som är klassad som sekundär farligt godsled längs med planområdets ena sida. Den enda verksamhet som har identifierats med tillstånd för brandfarlig vara är en Statoil bensinstation belägen i korsningen Frösundaleden/Huvudstagatan. 3.2 Verksamhetsbeskrivning Inom den aktuella fastigheten är idag Råsunda stadion belägen. Denna planeras att rivas och ge plats för bostadsbebyggelse samt kontorshus. I bottenplan på den nya bebyggelsen kommer förutsättningar för verksamheter såsom caféer, restauranger m m att skapas. Inom kv. Lagern finns även kontorsbebyggelse dels i den kamformade kontorsdel som ligger i anslutning till Råsunda stadions västra läktare och dels i det så kallade Dallashuset beläget i det sydvästra hörnet. Dessa byggnader kommer ej att rivas. 3.3 Skyddsobjekt Skyddsområde definieras i denna rapport som det som ska skyddas från identifierade riskkällor (se nedan). Skyddsobjekt utgörs av: - Personer som kommer att bo i den planerade bostadsbebyggelsen och vistas utomhus. - Personer som kommer att arbeta i den planerade kontorsbebyggelsen och i de planerade verksamheterna. - Besökare till den planerade verksamheten. För de personer som passerar genom planområdet men ej är kopplade till någon av verksamheterna eller byggnaderna har ingen kvantitativ analys gjorts utan eventuella risker kommenteras endast. 3.4 Riskinventering Riskanalysen beaktar säkerhetsrisker för det aktuella planområdet. 3.4.1 Statoil Statoils bensinstation är beläget vid korsningen Huvudstagatan/Frösundaleden. Vid stationen säljs bensin, diesel, E85 (etanol) och gasol på flaska. Stationen har öppet dygnet runt och har förutom drivmedelsförsäljning även biltvätt, biluthyrning samt försäljning av spolarvätska i lösvikt. Stationen får leveranser av drivmedel dagligen. Ingen ökning av verksamheten planeras [18]. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse ska om ny bebyggelse planeras inom ett avstånd mindre än 100 meter från bensinstation en riskanalys utgöra ett av beslutsunderlagen i planärendet. Länsstyrelsen anger även rekommenderade skyddsavstånd, se tabell nedan. Avståndet till aktuellt planområde är minst 50 meter, vilket medför att riskerna ska Sidan 7 av 22

dokumenteras. I samband med ett tidigare planförslag för nybyggnation i Statoils direkta närhet togs en riskanalys fram av Brandskyddslaget för den aktuella bensinstationen [10]. Denna analys kompletteras här med konsekvens och sannolikhetsberäkningar för en olycka på bensinstationen, se Bilaga A. Objekt Avstånd till bensinmack Kontor 25 Bostäder 50 Tabell 3.1 Rekommenderade avstånd i meter[7]. 3.4.2 Frösundaleden Frösundaleden är en sekundär farligt godsled men kommer här att behandlas som en primär. Detta då den löper mellan två primära farligt godsleder vilket innebär att ingen riskklass kan uteslutas. Enligt nationell statistik utgör ca 1,7 promille av alla fordon farligtgods transporter, vilka kan medföra konsekvenser inom det aktuella området. Farligtgodsolyckor kan medföra riskavstånd på flera kilometer vid utsläpp av till exempel ammoniak. Medan utsläpp av bensin eller diesel som utgör de mest frekventa olyckorna med farligt gods ger riskavstånd på ca 100 meter. 3.4.3 Planerad restaurangverksamhet Många restauranger hanterar gasol både inne i verksamheten i spisar och utomhus på uteserveringar. Restauranger i området medför även transporter av gasolflaskor, vanligtvis så kallade P19 flaskor. Sannolikheten för scenarier med gasol är visserligen mycket låg, men ger upphov till ett visst riskområde. 3.5 Avgränsningar Med risk avses i dessa sammanhang en kombination av sannolikheten för en olycka och dess konsekvens. Rapporten behandlar risker för människors liv, här kallade säkerhetsrisker. Följande risker behandlas ej: - Risker för egendom, arbetsmiljö och påverkan på miljön. - Risker förknippade med bullersituationen i det aktuella området. - Risker kopplade till ökad trafikbelastning och därigenom risk för att omkomma i trafikolyckor. - Risker förknippade med kontinuerlig exponering av toxiska ämnen. 3.6 Scenarioanalys De scenarion som valts för vidare analys är sådana som karakteriseras av allvarliga konsekvenser och som ändå bedöms vara rimliga ur ett sannolikhetsperspektiv. De är alltså inte några worst-casescenarier med värsta tänkbara konsekvenser, utan tänkbara händelser eller företeelser som är rimliga att dimensionera åtgärder utifrån. Scenarioanalysen redovisas här i tabellform där en bedömning görs huruvida vidare analys krävs. Denna bedömning grundas på det aktuella ämnets art, omfattning på hanteringen samt avstånd till skyddsobjekt. Tabell 3.2 visar en sammanställning av de riskkällor som identifierats i området som har sitt ursprung i verksamheter belägna på angränsande fastigheter. Sidan 8 av 22

Riskklass Scenario Vidare kvantitativ analys Statoil Klass 2, Gaser Olycka i samband med Ja hantering av gasol Klass 3, Brandfarliga Olycka i samband med Ja vätskor hantering av bensin Olycka i samband med Nej hantering av E85 Olycka i samband med Nej hantering av Kemetyl Olycka i samband med Nej hantering av diesel Farligt godstransport på Frösundaleden Klass 1, Explosiva ämnen och föremål Olycka med explosiva ämnen på Frösundaleden Ja Klass 2, Gaser Olycka med kondenserad Ja brännbar gas på Frösundaleden Bedömningsgrund Gasol kan vid antändning ge upphov till omfattande skador vid ett utsläpp. Kan, om det antänds vid ett läckage, medföra betydande konsekvenser för personer som vistas i närheten. Omfattas av scenariot ovan. Omfattas av scenariot ovan. Omfattas av scenariot ovan. Den kraftiga tryckvåg som bildas medför konsekvenser på människor som vistas i närheten. Gasol kan vid antändning ge upphov till mycket omfattande skador inom ett större område vid ett utsläpp. Olycka med kondenserad giftig gas på Frösundaleden Ammoniak och svaveldioxid kan leda till mycket allvarliga skador på människor inom ett större område i samband med ett utsläpp. Klass 3, Brandfarliga Olycka med brandfarlig vätska Ja Kan, om det antänds vid ett läckage, kan vätskor på Frösundaleden medföra betydande konsekvenser för personer som vistas i närheten. Klass 4, Brandfarliga Se scenario för klass 3 Nej Kortare riskavstånd än klass 3 samt mycket fasta ämnen ovanliga vid vägtransport, scenariot kan därför ingå i analysen av klass 3. Klass 5, Oxiderade Se scenario för klass 1 Nej Kortare riskavstånd än klass 1. Kan därför ämnen och organiska omfattas av samma scenario. peroxider Klass 6, Giftiga och Olycka med giftiga ämnen på Nej Medför normalt ej risk för personskador då smittförande ämnen Frösundaleden skada förutsätter att man kommer i direkt kontakt eller får i sig ämnet. Klass 7, Radioaktiva Olycka med radioaktiva ämnen Nej Medför normalt inga akuta skador även i de ämnen på Frösundaleden fall där radioaktivt material kommit ut. Vid transport vidtas även mycket omfattande säkerhetsåtgärder. Klass 8, Frätande Olycka med frätande ämnen på Nej Kan uppskattas ge personskador via stänkt ämnen Frösundaleden upp till 20 m från olycksplatsen. Klass 9, Övriga farliga Olycka med övriga farliga Nej Kan uppskattas ge personskador i direkt ämnen och fasta ämnen på Frösundaleden närhet till olycksplatsen. föremål Planerad restaurangverksamhet Brandfarlig vara klass 3 Olycka i samband med Ja Gasol kan vid antändning ge upphov till hantering av gasol omfattande skador vid ett utsläpp. Tabell 3.2 Sammanställning av typer av risker förknippade med hanteringen av farligt gods utanför och inom fastigheten Sidan 9 av 22

Ingen bedömning görs här av den hantering av farliga ämnen som eventuellt sker inomhus. Dessa risker skall beaktas i samband med utformandet av byggnadens övergripande brandskydd. För de scenarier där det finns ett behov av en vidare analys sammanställs de olika faktorer som påverkar omfattningen på respektive scenarios konsekvens och sannolikhet. Som beskrivet ovan skall verksamheten inom planområdet förändras. Det är dock inte det enda som kommer att ske utan samhällsutvecklingen för området i stort kommer även den att påverka riskbilden. Två variabler har identifierats som direkt kommer att påverka beräkningarna: Trafikmängder på Frösundaleden Tvärbanans vara eller inte vara I Bilaga E redovisas en schematisk bild av hur hänsyn kommer tas till detta. Sidan 10 av 22

4 Fördjupad riskanalys 4.1 Sannolikheter Nedan ges sannolikheterna för en olycka för respektive riskobjekt (Statoil, Frösundaleden och planerad restaurangverksamhet). Sannolikheterna är beräknade i respektive riskobjekt bilaga och nedan återges endast en kortfattad redogörelse för respektive scenario. 4.1.1 Statoil Frekvensen för en olycka på Statoil kan delas i två huvudgrupper: frekvensen för en olycka med brandfarlig gas och frekvensen för en olycka med brandfarlig vätska. Frekvensen för en olycka med brandfarlig vätska grundas på statisk från räddningstjänstinsatser och avser utsläpp större än 100 liter [17]. Mindre utsläpp än 100 liter ger ingen påverkan på planområdet, se avsnitt om konsekvenser nedan. Statistiken visar på en olycksfrekvens på 1 utsläpp på 25 år för den aktuella bensinstationen. Sannolikheten för att utsläppet sedan ska antändas är 2 % [8]. Sannolikheten för en olycka med brandfarlig gas är svårare att bedöma. Enligt uppgift från verksamheten sker under högsäsongen en leverans av gasolflaskor i veckan [18]. Frekvensen för en olycka i samband med denna transport kan uppskattas enligt VTI modellen till 4,37E-08 utsläpp som antänds/år. Denna frekvens innefattar inte sannolikheten för en olycka på grund av hanteringen inom Statoil men kan ses som ett riktvärde. 4.1.2 Frösundaleden Skattningen av frekvensen för en olycka på Frösundaleden som innehåller farligt gods görs enligt VTI modellen [8]. Beräkningarna som redovisas i Bilaga A ger den väntade sannolikheten för att en olycka ska inträffa under ett år till 0,025 %, vilket motsvarar en olycka på ca 4000 år. Alla olyckor leder inte till någon konsekvens inom planområdet, vilket utreds i ett händelseträd i Bilaga A. Sannolikheten för ett scenario bygger på andelen av respektive farligtgodsslag. Eftersom inga specifika data finns för Frösundaleden används nationell statistik. I Tabell 4.1 redovisas statistik från Länsstyrelsens riktlinjer som använts vid sannolikhetsberäkningar för respektive scenario, [6]. ADR-klass Ämne Andel Klass 1 Explosiva ämnen och föremål 0.9 % Klass 2 Gaser 12 % Klass 3 Brandfarliga vätskor 76,9 % Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen 0,9 % Klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 1,2 % Klass 6 Giftiga ämnen 0,6 % Klass 7 Radioaktiva ämnen 0,1 % Klass 8 Frätande ämnen 7,2 % Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0,3 % Tabell 4.1 Fördelning i antal transporter av olika huvudklasser enligt ADR [6]. Scenarioanalysen görs med hjälp av ett händelseträd som beskriver sannolikheten för händelseförlopp som leder till en olycka med konsekvens på närområdet. Händelseträdet återges i Bilaga A. Ingående sannolikheter ges av VTI [8]. 4.1.3 Planerad restaurangverksamhet Sannolikheten för en olycka vid transport till/inom planområdet är mycket låg. Även dessa beräkningar bygger på VTI-modellen från Räddningsverket, se Bilaga C. Då det endast är en planerad verksamhet som utreds har samtliga indata antagits utifrån erfarenheter från liknande verksamheter. Sidan 11 av 22

Antal transporter Sannolikhet för olycka 1 per dygn 7,29E-6 4,37E-08 1 per vecka 1,04E-6 6,24E-09 Sannolikhet en olycka som leder till ett utsläpp som antänds Tabell 4.2 Sannolikhet för olycka vid trasport av gasol till planerad restaurangverksamhet. Olyckor inom respektive verksamheten ska begränsas inom densamma i samband och i enlighet med de bestämmelser som gäller för respektive verksamhet inom området. Hänsyn till detta ska tas i samband med utformningen av respektive lokaler. 4.2 Konsekvenser Baserat på konsekvensbeskrivningarna i Tabell 3.2 och aktuella avstånd mellan riskkällor och området samt sannolikheten för en olycka behandlas konsekvenser av följande riskscenarier vidare i analysen av planområdet. 4.2.1 Statoil Bensinmacken är belägen söder om Frösundaleden. Infarter till bensinstationen är lokaliserade på Rudsjövägen via vilken även leveranser till bensinstationen sker. Konsekvensberäkningar för olycka vid transport till och från bensinmacken omfattas av transporter på Frösundaleden. Genomförda konsekvensberäkningar (Bilaga A) visar på riskavstånd som understiger avståndet till planområdet samt de av Länsstyrelsen utgivna riktlinjerna. ADRklass Ämne Riskavstånd väntevärde (m) Riskavstånd 95% percentilen (m) Klass 2.1 Gaser (brandfarliga) 7 30 Klass 3 Brandfarliga vätskor 19 26 Tabell 4.3 Beräknade riskavstånd för respektive godsklass. De längsta avstånden 19 respektive 26 meter är från lossningsplatsen för tankfordon. Dessa avstånd stämmer även bra med rekommenderade skyddsavstånd till lossningsplats för bensintankfordon från Sprängämnesinspektionen [19] (tabell nedan). Objekt Avluftningsrörets mynning till bensincistern Mätarskåp för bensin Pejlförskruvning till bensincistern A-byggnad 12 18 6 25 B-byggnad 6 3 3 12 Starkt trafikerad gata 3 3 3 3 Tabell 4.4 Rekommenderade avstånd i meter vid nyetablering av bensinstation [19]. Lossningsplats för bensintankfordon Med A byggnad avses i dessa riktlinjer byggnader där människor bor samt byggnad i vilken vanligen människor vistas som saknar anledning att känna till förekomsten av hantering av brandfarliga vätskor eller gaser. 4.2.2 Transporter på Frösundaleden Nedan redogörs för konsekvenser av olyckor inom respektive ADR-klass. För beräkningar och mer detaljerad beskrivning av konsekvenser hänvisas till Bilaga A. Sidan 12 av 22

4.2.2.1 Farligtgodsolycka med explosiva ämnen (klass 1) Explosiva ämnen skiljer sig från andra typer av farligtgods på så sätt att de innehåller såväl bränsle som syre och därför kan komma att explodera även utan en olycka med spridning av eller brand. De fasta explosiva material som används idag är dock relativt stabila, men kan komma att explodera vid t ex förhöjd temperaturer eller fysiskt tryck (våld). Även om en olycka med en transport av explosivt material inträffar är sannolikheten för explosion relativt liten. Sannolikheten för samtidig explosion i hela lasten är i sin tur ytterligare begränsad. Som dimensionerande produkt väljs ämnet Trotyl. Vilket anses vara representativt och har dokumenterade egenskaper. Trotyl har ett energiinnehåll på 4,2 MJ/kg. Energiinnehållet är alltså betydligt lägre än för t ex bränslen eller plaster som ofta ligger mellan 20 och 50 MJ/kg. Vid en explosion kan högt tryck bildas. Om explosionen sker i det fria kommer trycket dock snabbt att avta med avståndet. 4.2.2.2 Farligtgodsolycka med brandfarligt gasutsläpp (klass 2.1) I detta scenario används gasol som dimensionerande ämne. Gasol är en blandning av propan och butan samt tyngre än luft. En olycka där gasol är inblandad kan resultera i en jetflamma, ett brinnande gasmoln samt en BLEVE. Vid ett läckage kan den gasol som är i gasfas antändas med en så kallad jetflamma som följd. Ett läckage behöver dock inte leda till direkt antändning. Gasol kan även blandas med luft och bilda ett gasmoln. Vid fördröjd antändning kommer en flamfront sprida sig genom molnet. Är flamfrontens hastighet tillräckligt hög kommer ett övertryck att skapas, en så kallad gasmolnsexplosion, där höga nivåer av värmestrålning samt en tryckvåg mot byggnader och människor är möjlig. Störst effekt uppnås om molnet antänds en till fem minuter efter utsläppet [9]. Det skall här noteras att även om strålningsnivåerna kan vara höga vid en antändning av gasmolnet är de också kortvariga. Nivåerna av värmestrålning beror på molnets utbredning som i sin tur varierar med faktorer så som väder, mängd utsläppt gas samt åtgärder för att begränsa läckaget från behållaren, till exempel genom insats från räddningstjänsten. Behållaren kan också explodera om den utsätts för höga temperaturer med volym- och tryckökning inuti behållaren som följd. Tryckökningen kan medföra att behållaren rämnar. Konsekvensen av detta kan bli en BLEVE om den expanderande gasblandningen antänds. Följande scenarion behandlas: BLEVE Gasmolnsexplosion Jetflamma 4.2.2.3 Farligtgodsolycka med giftigt gasutsläpp (klass 2.3) I detta scenario antas ett farligtgodsekipage med ammoniak välta eller kollidera. I samband med detta antas ett läckage uppstå, varvid ett kontinuerligt eller momentant utsläpp av innehållet sker. Ett momentant utsläpp innebär att behållaren skadas så svårt att hela dess innehåll strömmar ut i stort sett samtidigt, vilket är mycket osannolikt. Ett tungt gasmoln bildas som fångas upp av vinden och driver iväg i marknivå. Ett kontinuerligt utsläpp uppstår vid till exempel ett mindre hål i behållaren och innebär att gasen kontinuerligt strömmar ut tills det att trycket inne i tanken har sänkts till atmosfärstryck. Beräkningarna har därför endast utförts för kontinuerliga utsläpp. Sidan 13 av 22

Ammoniak transporteras under tryck i vätskeform och kommer, om tanken brister, att övergå till gasfas. Vid förångningen upptas värmeenergi ur omgivningen och gasen erhåller en lägre temperatur än den omgivande luften varför den lägger sig strax ovan markytan. Spridningen och spädningseffekten påverkar koncentrationen och är beroende av vindriktningen och vindstyrkan. Ammoniak är i högre koncentrationer mycket giftig och kan leda till döden vid inandning. I lägre koncentrationer verkar ämnet framförallt irriterande på slemhinnor, i ögon, andningsvägar, etc. Ammoniak är dessutom frätande och bildar tillsammans med luft inom ett snävt koncentrationsintervall en explosiv blandning. I denna rapport betraktas giftigheten hos ammoniak som dimensionerande konsekvens, brännbarheten beaktas inte då brännbarhetsområdet är mycket begränsat vilket även ger begränsade riskavstånd. Dimensionerande konsekvens för scenariot är ammoniakens giftighet i form av LC 50 -värde för ammoniak. LC står för Lethal Concentration och LC 50 är den koncentration av en kemikalie som medför att hälften av individerna i en testgrupp dör. 4.2.2.4 Farligtgodsolycka med brandfarlig vätska (klass 3) En olycka i samband med en transport av farligt gods kan leda till ett utsläpp av brännbar vätska. Om denna antänder bildas en pölbrand, vars värmestrålning kan utgöra en risk för personer som vistas i området. I detta scenario beräknas en pölbrand med bensin som läcker ut och antänds. Hälften av transporterna med brandfarlig vätska är bensin och den andra hälften är diesel eller eldningsolja som normalt inte antänds vid en olycka [7]. 4.2.2.5 Farligtgodsolycka med giftiga ämnen (klass 6) Spridningen av giftiga ämnen som inte är i gasfas kan ske till exempel genom att giftig vätska rinner ut på marken och avdunstar vilket bildar ett gasmoln som kan spridas med vinden. Frekvens av dessa transporter är låg i förhållande till frekvensen av giftiga gaser. Vidare är källstyrkan från en avdunstande vätskepöl avsevärt lägre än källstyrkan från ett hål i en tank med tryckkondenserad gas, vilket medför kortare riskavstånd. Bedömning görs därför att genom att räkna upp frekvensen för giftig gas med sannolikheten för en olycka med giftiga ämnen täcks detta scenario in. Detta är ett konservativt antagande vilket medför att riskbilden i området överskattas något. 4.2.2.6 Sammanställning av konsekvenser, transporter på Frösundaleden Riskavstånd, avstånd till dödliga förhållanden, för respektive scenario redovisas i tabell nedan. Beräkningar finns redovisade i Bilaga A. ADRklass Ämne Riskavstånd väntevärde (m) Riskavstånd 95% percentilen (m) Klass 1 Explosiva ämnen och föremål 30 98 Klass 2.1 Gaser (brandfarliga) 46 228 Klass 2.3 Gaser (giftiga) 55 123 Klass 3 Brandfarliga vätskor 10 23 Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen <10 <23 Klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider <30 <98 Klass 6 Giftiga ämnen <56 <123 Tabell 4.5 Beräknade riskavstånd för respektive godsklass. 4.2.3 Planerad restaurangverksamhet I samband med etablerandet av restauranger är det troligt att gasol kommer att hanteras i och transporteras inom planområdet. Gasol består normalt av en blandning av propan och butan, där den största delen är propan [13]. Sidan 14 av 22

Gasen är tyngre än luft och kan ansamlas i slutna utrymmen, speciellt vid eller under marknivå, till exempel i lågpunkter som källarutrymmen och dagvattenbrunnar. De vanligaste typerna av gasflaskor inom restaurangbranschen är PA11 och P19 [12]. PA 11 är den typ som ofta används till värmelyktor på uteserveringar, P19 är vanlig i restaurangkök. De scenarier som kan inträffa är samma som beskrivits ovan i avsnitt 4.2.2.2, men i mindre omfattning. Konsekvenserna utreds mer noggrant i Bilaga C. De studerade fallen ger en påverkan inom 30 meter för utsläpp, förutom när det gäller den skada en sprängd flaska kan åstadkomma vid en BLEVE. Flaskan kan enligt beräkningsprogrammet kastas iväg ca 300 meter. ADRklass Ämne Riskavstånd Riskavstånd 95% väntevärde (m) percentilen (m) Klass 2.1 Gaser (brandfarliga) 12 30 Tabell 4.6 Beräknade riskavstånd. 5 Sammanvägd riskbedömning för området Att bedöma huruvida en risk är acceptabel eller inte är en process som involverar många faktorer. Förutom en teknisk bedömning av risken ligger även mer subjektiva uppfattningar till grund för en bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller inte. T.ex. påverkas bedömningen av vem konsekvensen drabbar och vilka vinster som görs i samband med att risken tas. I samhällsplaneringen ställs hela tiden risker och vinster med olika karaktär mot varandra och det är viktigt att göra en genomtänkt bedömning av vilka risker man kan acceptera. I denna handling görs en teknisk bedömning som ska ses som ett underlag för en helhetsbedömning av huruvida risknivån för planområdet kan accepteras. I avsnitt 2.2 redogjordes för de bedömningsgrunder som används i denna handling. 5.1 Sammanställning av scenarier Som tidigare nämnts finns ett par faktorer som kan komma att påverka förutsättningarna för de genomförda beräkningarna i ett framtida scenario. Dessa är trafikmängderna på Frösundaleden och tvärbanans vara eller icke vara. 5.1.1 Nuläget Utifrån de beräkningar som redovisats i Bilaga A, Bilaga B och Bilaga C har en scenariosammanställning gjorts, se Tabell 4.3, Tabell 4.5 och Tabell 4.6. Då riskområdet för Statoil understiger avståndet till planområdet samt att rekommendationerna avseende skyddsavstånd enligt Länsstyrelsen i Stockholms riktlinjer [7] följs för planförslaget tas inte denna riskkälla med i sammanställningen. Typ av bebyggelse Skyddsavstånd Bebyggelsefritt, parkering mm 0 m Kontor och likande 25 m Bostäder och personintensiva 50 m verksamheter Tabell 5.1 Rekommenderade skyddsavstånd mellan bensinstation och ny bebyggelse [7]. Individrisken utmed Frösundaleden varierar med avståndet från densamma. I Figur 5.1 nedan redovisas individriskens fördelning över avståndet från Frösundaleden. Individrisken till följd av trassporter till planerade restaurangverksamheter är ca 5E-08 12 meter från transportvägen. Sidan 15 av 22

Figur 5.1 Individrisk vid olika avstånd från Frösundaleden. Konsekvenserna för samtliga scenarion har beräknats utifrån antagandet om en persontäthet på 1000 personer/km 2 inom 30 meter från Frösundaleden och 4000 personer/km 2 i övrigt, uppskattningar som gjorts utifrån den planerade markanvändningen med stöd av Länsstyrelsens riktlinjer [6] samt statiskt underlag på befolkningstätheten i Solna. Samhällsrisken som scenarierna ger upphov till presenteras i figurer nedan. Figur 5.2 Samhällsrisk för det aktuella detaljplaneområdet. Beräknat för 1 km 2. Sidan 16 av 22

Samhällsrisken är beräknad för ett kvadratkilometer stort område norr om Frösundaleden vilket därmed förutsätter liknande verksamhet som den i planförslaget för hela området. Detta är för att kunna jämföra risknivån med andra område och visar alltså inte enbart på den samhällsrisk som planförslaget innebär, utan även på den samhällsrisk som uppstår om liknande verksamhet inryms inom hela kvadratkilometern. Samhällsrisken inkluderar riskkällorna Frösundaleden och planerad restaurangverksamhet. 5.1.2 Framtiden Enligt trafikprognos kommer trafiken på Frösundaleden öka till ca 50 000 fordon/dygn. Antas olyckorna öka i samma omfattning medför detta en ökning av individrisken runt Frösundaleden och samhällsrisken i planområdet. Figur 5.3 Individrisk vid olika avstånd från Frösundaleden 2020. Sidan 17 av 22

Figur 5.4 Samhällsrisk för det aktuella detaljplaneområdet år 2020. Beräknat för 1 km 2. För stora konsekvenser ligger samhällsrisken i figuren över den undre acceptansnivån. Detta beror på de gasspridningsscenarier som har beräknats med samtliga personer utomhus. I verkligheten befinner sig flertalet inomhus och kommer därmed inte att drabbas av sceneriet i samma utsträckning. Risknivån i det här fallet är alltså överskattad varför inga åtgärder behöver vidtas för att minska konsekvensen av dessa scenarier. Samhällsrisken för planområdet ligger utan åtgärder även för trafikprognosen 2020 inom ALARPzonen för små konsekvenser nära Frösundaleden. vilket innebär att man genom kostnad/nyttovärdering eller annan optimering bör sträva efter att ytterligare sänka risknivån. Den planerade tvärbanan kommer enligt liggande förslag att gå mellan Frösundaleden och planområdet [17]. Tvärbanan medför därmed en barriär mot Frösundaleden och medför att risknivån inom planområdet från Frösundaleden minskar. Se figur nedan. Sidan 18 av 22

Figur 5.5 Samhällsrisk för det aktuella detaljplaneområdet, givet att tvärbanan placeras mellan Frösundaleden och planområdet. Beräknat för 1 km 2. Resultatet visar på den gynnsamma effekten på planområdet som det ökade avståndet till Frösundaleden ger. I analysen är endast det faktum att tvärbanan ökar avståndet mellan den planerade bebyggelsen och trafiken på Frösundaleden behandlat ej hur den faktiska utformningen kan komma att påverka ett olycksscenario på vägen. 6 Känslighets- och osäkerhetsanalys I en detaljerad kvantitativ riskanalys är osäkerheterna i beräkningar och antaganden relativt omfattande. I denna analys har indata till beräkningarna valts utifrån konservativa antaganden, vilket innebär att resultaten snarare är en överskattning av risken än en underskattning. Frekvensen för antalet olyckor per år bygger på VTI-modellen [8]. I riskanalysen används prognostiserade värden för trafikmängder 2020. Hur denna trafikmängd påverkar olycksbilden i området är relativt osäkert. I analysen har antagits att olyckskvoten är konstant dvs. att olyckorna ökar i samma takt som trafiken. Risken finns att ökade trafiknivåer medför att olyckskvoten ökar. Nedan redovisas hur en ökning av olyckskvoten med 50 % påverkar riskbilden i området. Sidan 19 av 22

Figur 5.6 Samhällsrisk för det aktuella detaljplaneområdet 2020 med en 50 % ökning av olyckskvoten. Beräknat för 1 km 2. Som framgår i figuren ovan medför en 50 % ökning av olyckskvoten en knappt märkbar förändring i en logaritmisk skala. För att påverka resultatet krävs en kraftig missbedömning av olyckskvoten i storleksordningen en faktor 10 åt något håll vilket inte är troligt. Osäkerheten i frekvens ligger alltså inte i trafikmängderna utan i de övriga indata som anges i VTI-modellen [8]. Dessa är dock vedertagna och används i många riskanalyser vilket gör risknivån för analysen jämförbar med andra analyser. De framräknade konsekvenserna av en olycka är även de befästa med osäkerheter. Osäkerheten ligger främst i att bedöma vilken typ av olycka som kommer att inträffa. För många av beräkningsfallen ligger svårigheten i att bedöma hur stor skadan på transportbehållaren blir, givet en olycka. Skadeområdet kan bedömas vara ungefär proportionellt mot skadans storlek vilket innebär en avgörande skillnad om skadans storlek är 2 cm 2 eller 200 cm 2. En annan faktor som spelar in är hur skadan på behållaren sker och i vilken riktning den pekar. En skada riktad uppåt är troligen gynnsammast medan en skada pekande horisontellt kan ge störst konsekvenser. I analysen har horisontell spridning förutsatts vilket bedöms vara konservativt. Vad gäller beräkningar för olyckor som innefattar brand så är antagandet av exponeringstiden och därmed den nivå som väljs till kritiska strålningsnivån av stor betydelse för uppskattningen av antalet omkomna. En kortare exponeringstid, vilket uppnås genom att de exponerade individerna har bra möjligheter att snabbt söka skydd, ger en större tålighet mot strålning [9]. Val av dimensionerande scenario har även betydelse då det påverkar storleken på konsekvenserna. När det gäller beräkningarna avseende brandfarlig vätska kan val av dimensionerande scenario betraktas som konservativt då bensin valts som är ett mer lättantändligt ämne än diesel och strålar med högre intensitet än till exempel etanol. Sidan 20 av 22

7 Slutsatser och förslag till riskreducerande åtgärder Det kan konstateras att den aktuella planförslaget är tolerabelt ur ett individriskperspektiv. Individrisken ligger under 10-7 på ett avstånd av 25 m från Frösundaleden. Inom 25 meter från Frösundaleden ligger individrisken inom ALARP-zonen, varför inga vårdanläggningar bör etableras inom detta avstånd från Frösundaleden. Samhällsrisken för planområdet ligger utan åtgärder i stora delar under ALARP-zonen, vilket tyder på tolerabla risknivåer för den planerade bebyggelsen. Effekten av tvärbanan har gynnsam effekt på risknivån från Frösundaleden då en buffertzon skapas, vilket ytterligare sänker samhällsrisknivån för planområdet. Sidan 21 av 22

8 Referenslista [1] Davidsson, G, et al. Det Norske Veritas. (1997). Värdering av risk. Statens Räddningsverk, Karlstad. ISBN 91-88890-82-1. [2] International Electrotechnical Commission, (IEC). (1995). Dependability management Part 3: Application guide Section 9: Risk analysis of technological systems. International Standard 300-3-9. [3] Boverket (1995). Bättre plats för arbete, Allmänna råd 1995:5. [4] Räddningsverket (2008). Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, Handbok. [5] MSB (2008). Väginformation om farligtgods. [6] Länsstyrelsen i Skåne län, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport Skåne i utveckling, 2007:06. [7] Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport 2000:01. [8] Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. (1996) Farligt gods Riskbedömning vid transport. Beställningsnummer B20-194/96 Statens Räddningsverk. [9] Fischer, Forsén, Hertzberg, Jacobsson, Koch, Runn, Thanning, Winter.(1998) Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. ISSN 1104-9154. Försvarets forskningsanstalt. [10] Olsen, H., & Stål, M., Rapport 5034 Riskhänsyn vid fysisk planering en detaljsutdie av Malmö hamn. Lunds teknsika Högskola, Lund. [11] Kvål, R., (2008-09-10) PM AVSEENDE PLACERING AV PARKERING, KONTOR OCH BOSTÄDER INTILL BEFINTLIG BENSINSTATION, Brandskyddslaget, Stockholm [12] Samtal med AGA. [13] Air liquids hemsida, data för gasol (2007-03-27) http://www.airliquide.se/en /business/pdf/varuinfo/sakerhetsdatablad/gasol_ny.pdf [14] Räddningsverkets Informationsbank, version 4.5.03, Räddningsverket, 2006 [15] Farligt Gods Riskbedömning vid transport, B20-194/96, Karlstad, 1996. [16] STRADA, www.transportstyrelsen.se uppgifter inhämtade 2010-04-14. [17] Planbeskrivning Detaljplan för Tvärbana Norr, etapp 2 Solna Business Park Solna Centrum. (2010-04- 02) [18] Samtal med Marie Edfelt, Statoil. [19] Sprängämnesinspektionens allmänna råd (SÄIFS 1997:8) om hur föreskrifterna om hantering av brandfarliga gaser och vätskor bör tillämpas vid bensinstationer, december 1997 [20] Petersson, M., Riskanalysmodell för bensinstationer, (1999) Lunds Brandförsvar, Lund. [21] Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur. Rapport 15:2003. Sidan 22 av 22

Bilaga A Statoil I denna bilaga behandlas risker förknippade med verksamheten på Statoil Råsunda. Transporter till och från bensinmacken omfattas av transporter på Frösundaleden, se Bilaga B. Sannolikheter Olycka med brandfarlig vätska Sannolikheten för en olycka med brandfarlig vätska på en bensinstation utreds av Lunds Brandförsvar [20]. Frekvensen för ett utsläpp i samband med lossning av drivmedel vid en genomsnittsstation i Sverige kan uppskattas till 1 utsläpp på 25 år. Med utsläpp avses här utsläpp på minst 100 liter. Sannolikheten för att ett utsläpp antänds ansätts till 2% enligt VTI [8]. Se händelseträd nedan för frekvensen för respektive utsläpp. Figur A.1 Händelseträd, utsläpp av brandfarlig vätska. Det händer att kunder som har tankat glömmer att hänga tillbaks pistolhandtaget innan de åker från bensinstationen. När bilen lämnar tankningsplatsen slits handtaget loss men eftersom slangarna är försedda med slangbrottsventiler är det enbart den vätska som kan finnas i själva handtaget som kan läcka ut. Det rör sig då enbart om någon enstaka deciliter varför utsläppet inte bedöms medföra någon omfattande brand om antändning sker, se vidare under konsekvenser nedan. Olycka med brandfarlig gas Sannolikheten för en olycka med gasol antas vara proportionell mot antalet transporter som levererar gasol. Enligt uppgift sker leveranser 1 gång per vecka under högsäsongen vilket enligt VTI modellen (se Bilaga C, för beräkning av olycksfrekvens vid 1 transport per vecka) ger en sannolikhet för utsläpp som leder till en frekvens på 4,37E-08 utsläpp som antänds/år. Sidan 1 av 4

Konsekvensberäkningar Påfyllnadsröret till cisternerna, som är placerade under mark, ligger i delen mot Huvudstagatan. Samtliga pumpar/mätarskåp är placerade under tak. Gasolen förvaras i flaskor i brandsäkra skåp på den södra kortsidan av stationsbyggnaden. Försäljningen av gasol varierar under året. Under sommaren, då störst andel gasol säljs, kommer leveranser med gasol ungefär en gång per vecka [10]. Statoil har idag tillstånd för följande mängder brandfarlig vara. Typ av ämne Bensin Kemetyl (spolarvätska) Diesel Gasol E85 Mängd 80 000 liter 2000 liter 30 000 liter 400 liter 20 000 liter Figur A.2 Förteckning över tillstånd för brandfarlig vara hos Statoil Detaljist AB. Olycka med brandfarlig vätska De konsekvenser som kan påverka människor negativt är direkta skador från strålning. Ingen hänsyn tas till sekundära skador, t.ex. personskador orsakade av bränder i byggnader som antänds av branden. Bensin används som dimensionerande scenario för all brandfarlig vätska på bensinmacken. Mindre utsläpp än 100 liter kommer att få mycket korta riskavstånd och behandlas inte vidare i analysen. Avståndet från ett utsläpp av bensin till en infallande strålning på 15 kw/m 2 har beräknats av Lunds brandförsvar enligt tabell nedan [20]. Händelse Sannolikhet (%) Mängd (liter)) Riskavstånd väntevärde (m) Utsläpp litet 50 100-500 12 Utsläpp mellan 25 500-1500 19 Utsläpp stort 25 1500-26 Tabell A.1 Pöldiameter samt sannolikhet för respektive scenario. Innanför effektområdet antas samtliga omkomma och utanför ingen. Olycka med brandfarlig gas Gasol är en mycket brandfarlig gas. Brännbarhets- och explosionsområdet ligger mellan 1,7 och 9,5%. Förvaring sker i gas- och vätskefas i flaskor som är försedda med säkerhetsventil. Säkerhetsventilen öppnar vid ett inre tryck av 25 bar, vilket motsvarar en temperatur på cirka 65ºC. Vanliga storlekar på förvaringskärlen för fritidsburk är 6-11 l. BLEVE Scenariot som behandlas är att en gasolflaska av typen PA11 utsätts för direkt flampåverkan och exploderar i en BLEVE. För att beräkna vilka konsekvenserna blir av en BLEVE har Räddningsverkets program Gasol använts. De indata som legat till grund för beräkningarna redovisas i Tabell A.2. Sidan 2 av 4

Lagring PA 11 Lagringstemperatur: 15,0 C Kondensationstryck: 6,29 bar Lagringstryck: 7,00 bar Tanken: Form: Cylindrisk Diameter 0,7 m Längd 1,5 m Fyllnadsgrad 80% Tankdata Tankens vikt tom : 8 kg Designtryck: 7 bar Väder Lufttrycket 760 mmhg Temperaturen: 15 C med en relativ luftfuktighet på 50% Vind: 3 m/s på 2 m's höjd Tabell A.2 Indata till Gasolprogrammet RIB [14]. Utdata från programmet redovisas i Tabell A.3. Resultat PA 11 Utsläppt massa 10,8 kg Diameter 14,3 m Varaktighet 1,5 s Höjd 10,52 m över marken. Avstånd till 3:e gradens brännskador 7 m Avstånd till 2:a gradens brännskador 12 m Avstånd till 1:a gradens brännskador 22 m Tanken delas i 2 delar. Dessa flyger 216,3 m Tabell A.3 Utdata från Gasol. Beräkningarna visar på ett riskavstånd på 7 meter. Jetflamma Utsläpp genom säkerhetsventil som antänds ger en jetflamma. Konsekvensen av jetflamma beräknas enligt Farligt Gods Riskbedömning vid transport [15]. Beräkning görs för flaska som värms upp till säkerhetsventilens sprängtryck, 25 bar samt för stående flaska och flaska som inte är stående vilket innebär ett utsläpp i vätskefas. Indata till beräkningarna redovisas i Tabell A.4. Indata Lagringstemp 338 K Lagringstryck 25 bar Cp 1,6794 kj/(kgk) Cv 1,4909 kj/(kgk) Cd 0,95 Diameter på hål 0,018 m Area på hål 0,000254469 m 2 Molvikt 44 kg/kmol Stökiometrisk koncentration 4 vol% Densitet vätskefas 500 kg/m 3 Tabell A.4 Indata till beräkningar av jetflamma. Sidan 3 av 4

För att beräkna det maximala avståndet för jetflamman från gasfasen samt vätskefasen har programmet Gasol använts. Det ger det maximala avståndet 12 meter f.r gasfasen respektive 30 meter för vätskefasen. Gasmolnsexplosion Ett utsläpp utan direkt antändning ger ett område med brännbar gasblandning som motsvarar området för jetflamma. Antändning av molnet kommer i första hand ge skador på grund av det tryck som skapas. Eftersom det rör sig om förhållandevis små mängder utsläpp, maximalt 11 kg med en utsläppstid på ca 20 sekunder, kommer molnet med brännbar gasblandning inte att innehålla mer än enstaka kg gasol. I ett moln innehållandes 2 kg gasol, som är ca 30 meter långt och ett par meter brett, erhålls ett maximalt energiinnehåll på 2-3 MJ/m 3 eller totalt 100 MJ i hela molnet. Utifrån metod i Vådautsläpp av brandfarliga gaser bedöms riskområdet motsvara de som beräknats ovan [15]. Sammanfattning konsekvens De studerade fallen ger en påverkan inom 30 meter för utsläpp, förutom när det gäller den skada en sprängd flaska kan åstadkomma vid en BLEVE. Flaskan kan enligt beräkningsprogrammet kastas iväg ca 300 meter. ADRklass Ämne Riskavstånd väntevärde (m) Klass 2.1 Gaser (brandfarliga) Bleve 7 Gaser (brandfarliga) 30 Gasmolnsexplosion Gaser (brandfarliga) Jetflamma 12-30 Tabell A.5 Beräknade riskavstånd för brandfarlig gas. Sidan 4 av 4

Bilaga B Frösundaleden Sannolikheter Förväntat antal olyckor med farligt gods ges av VTI-modellen enligt nedan [8]. Antal olyckor och andel singelolyckor fås av STRADA [16]. I analysen används även den estimerade trafikmängden för 2020 på 50 000 fordon/dygn. Då denna trafikmängd är avsevärt högre än då olycksstatistiken togs fram uppräknas antalet olyckor i samma storleksordning. Beräkning av frekvensen för en farligtgodsolycka Nuläget 2020 Vägtyp (skyltad hastighet) 50 km/h Längd 1 km ÅDT 20 000 fordon/dygn 50 000 fordon/dygn Trafikarbete 182,5 9,64 (STRADA) uppräknad för prognos ÅDT Antal olyckor (O) 3,8 Olyckskvot 0,075 0,052837573 Andel singelolyckor (Y) 0,11(STRADA) 0,11 (STRADA) Andel fordon skyltade (X) 0,0017 VTI) 0,0017 (VTI) Antal olyckor med fordon skyltade med farligt gods 0,012/år 0,031/år Index 0,02 (VTI) 0,02 (VTI) Antal farligtgodsolyckor 0,000247912/år 0,00062/år Tabell B.1 Beräkning av frekvensen för en farligtgodsolycka [8]. Utifrån frekvensen av farligtgodsolyckor beräknas sannolikheten för respektive scenario med hjälp av ett händelseträd, se nedan. Sannolikheten för ett utsläpp av gaser som transporteras tryckkondenserade är 30 ggr lägre än motsvarande sannolikhet för utsläpp av farligt gods i tunnväggiga vagnar [8]. Sidan 1 av 7