Nr 33, hösten 2014 JBS-bladet Jakobsbergs Båtsällskap Detta är kallelsen till Årsmötet som äger rum onsdag 19 november kl. 19.00 i Klubbhuset OBS Årsmöteshandlingarna läggs i klubbhuset och på hemsidan senast en vecka innan mötet. Dagordning enligt stadgar inkl. proposition. Kaffe serveras. Efter mötet kommer Göran Arvedahl / besättningsman att berätta / visa bilder om seglingen JBS - Marseille. Välkomna! Styrelsen
Ordföranden har ordet I juni firade vi att klubben är 50 år och det blev en fin fest med över 130 deltagare. Tack Klubbmästaren Elsiv som tillsammans med flera som arrangerade det hela. Vi hade aktiviteter för barnen med familjen Tomas/Susanne Bränge och Lasse/ Maria Elfström och tipsrunda arrangerad av Hasse Klarström. På grund av hård vind fick vi ställa in prova på seglingen i hamnen men hade den 6 juni Prova på segling vid Görvälns slott med 120 deltagare. Just att vi har medlemmar som alltid ställer upp är en styrka i vår klubb, totalt har vi mer än 80 funktionärer och dess - utom arbetsplikt och vakthållning för övriga medlemmar. Klubben har genomgått en stor förändring under 50 år och vi fortsätter att investera och utveckla klubben. I höst byter vi ut brygga 2 med en ny som kommer att ha Y-bommar, en investering på 700.000 kr. På sikt planerar vi att succesivt byta övriga bryggor och införa y-bommar. I samband med detta föreslår styrelsen att bryggavgifter för y-bomsplatser ska baseras på bryggbreddplats och inte som idag på båtbredd. I april 2014 lämnade JBS svar till kommunen hur vi skall hantera bottenfärger och tvätt av båtbottnar. Kommunen har återkommit med frågor hur vi ska få skrovrena båtar och sluta måla giftiga färger som inte är tillåtna i Mälaren. Vi som medlemmar måste följa gällande lagar och regler vilket innebär att inga giftklassade färger får målas på båtar som har huvudsaklig hemvist i Mälaren. Vid årsmötet kommer vi att informera mer om frågor och svar till kommunen och vad det innebär för klubbens medlemmar. På vanligt sätt så finns upptagningslistan, med några förändrade tider jämfört med förra året, i JBS bladet. Obs att upptagningsdatum bestämmer iläggningsdatum. Välkomna till höstmötet och efterföljande föredrag. Göran Granberg Samman - komster 2014 För mer info och anmälan se www.jbs.nu Medlemmarnas sidor/säsongens sammankomster. Jolleseglingar Söndagar 13 17. Cafe t är öppet alla upptagningsdagar. Förarbevisutbildning Start onsdag 24 sept. kl. 19.00. Anmälan se sista sidan Årsmöte Onsdag 19 nov. kl.19.00. Motioner till årsmötet senast 7 oktober till styrelsen. Föredrag på Årsmötet Önskeresan II JBS Marseille JBS medlemmen Göran Arvedahls berättar och visar bilder efter årsmötets slut. Omslagsfoto: Sillgrisslans startsträcka vid Stora Karlsö Per-Åke Ohlson Klubbmästarns spalt Jag skulle vilja tacka alla som hjälpte till med 50-års festen, Agneta & Anders, Länsman, Ulla & Juha, Anette & Kalle & Lasse och Hans för musiken. Det var inte lätt att försöka få till tältet i blåsten och det slutade med att vi fick upp sidorna. En blåsig men trevlig fest. Tack alla, ingen nämnd och ingen glömd, som orkade upp dagen efter festen för att hjälpa till med städning samt återställande av möblerna, allt gick i ett nafs. Sen vill jag påpeka att alla är försiktiga med sina saker och inte glömmer nånting för det har tyvärr en förmåga att få fötter. Jag har en upphittad liten radio som återfås mot beskrivning. Ingen loppis vid upptagningarna men café som vanligt, så välkomna. Elsiv JBS bladets redaktion Olle Sjöblom lämnar nu jobben som redaktör för JBS-bladet och för hemsidan. Ett stort tack till Olle för ett jättebra arbete med hemsidan och JBS bladet där Olle nu gjort 11 nr. Vi hälsar Mary Anne Löhr Nyman välkommen att ta över jobben. Redaktionsruta JBS-bladet är en medlemstidning för Jakobsberg Båtsällskap, och utkommer med två nummer per år. Adress: Box 95, 177 22 Järfälla Telefon: 08-580 347 51 E-post: jbskontakt@jbs.nu Hemsida: www.jbs.nu användarnamn: jbs / lösenord: bojan Tryck: TMG Sthlm AB JBS redaktionen består av: Göran Granberg som är ansvarig utgivare och Olle Sjöblom Helena Rosén Per-Olof Persson Camilla Wallin Mary Anne Löhr Nyman
Upptagning 2014 Anteckna på respektive upptagningslista i hamnkontoret senast 1 vecka före aktuell upptagningsdag Samling 20 minuter före angiven tid för att: Upptagning 2014 Sjösättning 2015 bli registrerad visa giltigt försäkringsbrev kontrollera att medlemsuppgifter stämmer samt att det är samma namn på medlem, båtägare och försäkringstagare 30/8 13/9 kl 11.30 4/10 kl 11.30 Söndag 5/10 kl 11.30 18/10 kl 11.30 Söndag 19/10 30/5 Söndag 3/5 kl 11.00 2/5 kl 11.00 2/5 25/4 kl 11.00 25/4 Upptagning och sjösättning Tiderna framgår av figuren ovan, alltså att sjösättningsdag bestäms av upptagningsdag som väljs på teckningslista. Teckningslistorna läggs ut i hamnkontoret 1 augusti. OBS! Båthus dimensionen ska anges. Trailerbåtar på hamnplanen måste vara borttagna senast 15 september och ska placeras på plats anvisad av hamnkapten. Tidig upptagning och sen sjösättning är tänkt för medlemmar utan egen båtplats samt för er som planerar större arbeten på båten. Upptagning vid andra tider än ovanstående medges undantagsvis och ska avtalas med hamnkapten. Avgift 1.500 kr. Transport av vaggor Vaggor transporteras med truck och sker tisd 26/8 kl 18, sönd 7/9 kl 10, sönd 28/9 kl 10, tisd 14/10 kl 18. Avgift 50 kr. Alla som väljer denna transport skall hjälpa till i lag. Transport vid annan tidpunkt med truck kostar 400 kr och tid skall avtalas med hamnkapten. Pallning av båtar Båtägare ska ha egna bockar och stöttor men helst vagga. Säkerhetskrav och anvisningar enligt Vaggor/Stöttor på JBS varvsområde rev. F, 2013-03-31 (se hemsidan) skall följas. Exempelvis måste bockar vara stelt för bundna tvärs och för segelbåtar även i längsled. Vaggor för båtar med mast på skall besiktigas av Hamnkapten som också kontaktas vid andra vaggfrågor. Märkning Båtar ska ha väl synlig JBS-dekal med medlemsnummer och slingmärkning för att tas upp. Vice hamnkapten lämnar ut dekal och slingmärken. Bockar, vaggor, båtvagnar och master ska ha en speciell plastmärkbricka med medlemsnamn och nummer. Brickor med märktråd och penna finns i hamnkontoret och vid masthuset. Masthuset Mastmateriel ska buntas ihop ordentligt. Inga lösa linor eller utstickande delar som kan vålla skada får finnas. Förstagsrull skall tas bort om den sticker ut längre än masten. Master ska läggas på anvisad plats. Platslistor finns anslagna vid masthuset. Kontakta masthusansvarige i frågor om detta. Märkbrickan ska kunna läsas när masten är på plats. Det är parkeringsförbud framför masthuset under upptagningsveckorna. Pallvirke och vaggor Pallningsvirke och annat som ligger kvar på övre plan efter 20 oktober och ej är märkt med speciell plastmärkbricka med medlemsnamn och nummer samt år 2014 kommer att forslas bort. Informationsträff En informationsträff för nya medlemmar och de som för första gången skall ha vinterplats äger rum torsdag 23 oktober kl 20.30 i klubbhuset. Upptagnings- och sjösättningsrutiner med mera kommer att presenteras. VIKTIGT! Hamnbefäl(bär orange väst) ansvarar för säkerheten, och; informerar medlemsgruppen om säkerhetskraven innan upptagning påbörjas delegerar uppgifter till medlem/ersättare kontrollerar att ingen person befinner sig befinner sig på eller i båten när den lyfts dirigerar truckföraren Kontrollerar att avfendring/madrassering mot truck är tillräcklig för transport Medlem (bär grön väst) skall; vara närvarande vid upptagning av egen båt. Medlem kan utse ersättare som då skall ta medlems fulla ansvar ha förberett båten för smidig hantering och demonterat delar som kan skadas se till att slingmärkning finns utföra delegerade uppgifter ge klartecken till hamnbefäl vid lyft av egen båt när sling kopplats och kollats Bottentvätt av egen båt under pågående upptagning kan medges av hamnbefäl Obs! Inga barn i närheten vid trucklyft! När medlems egen båt tagits upp ska medlem snarast återgå till arbetslaget. Parkering Parkering/trafik i hamnen är ej tillåten när upptagning pågår.
Önskeresan II en JBS-are seglar till Medelhavet. Den 6:e maj 2014 var kylig, men det var avseglingsfest för Göran Arvedahl som tänkte segla till Marseilles. Avseglingsfesten. Göran hade inbjudit vänner och bekanta och inte minst de 14 besättningar som skulle med på var sin etapp under resan. En ungdomskamrat, Göran Kihlberg hälsade välkommen och överlämnade ordet till JBS ordförande Göran Granberg. Denne Göran hade fyndigt nog med sig proviant i form av öl från de planerade länderna samt en flaska champagne att avnjutas vid framkomsten till Marseilles. Göran Arvedahl berättade sedan om bakgrunden och att han fått kopiera Schildts loggbok samt att han träffat Schildts hustru. Vi sjöng en specialskriven version av En släpper på vattnet samt inte minst övriga båtar som man slussar tillsammans med. Den 13 maj var man framme i Borenshult efter att som ensam båt avverkat Bergs slusstrappa. Då hade man avverkat 17 slussar och började få in rutinen. Givetvis varierar servicen vid slussning men så här långt var besättningen på Evanna III nöjd och efter ha avverkat den största slussen i meter räknat, Borenshult, lade man till vid kanalkontoret i Motala och bjöd personalen på tårta som tack för fin service. Höjdpunkter. Den 15 maj passerades Göta kanals högsta punkt, Forsvik. Så var det dags att börja slussa ner från 92 m.ö.h. till Vänern, 45 m.ö.h. Den 16 maj slussade man ut från Sjötorp för att på kvällen lägga till i Vänerns pärla, Mariestad. Här avnjöts en annan höjdpunkt, Mariestads öl, tillsammans med matjessill och potatis. Det hela hade sin upprinnelse för 25 år sedan då Göran steg in på ett antikvariat och inköpte Önskeresan av Göran Schildt. I boken beskriver Schildt hur han seglade till Medelhavet via Frankrike. Resan gjordes för 66 år sedan då det började vara möjligt efter krigets härjningar. Drömmar och beslut. Schildt drömde om att segla till Medelhavet när han låg i skyttegravarna under Finska vinterkriget, Göran har drömt om denna segling i 10 år. När Görans hustru gick bort för två år sedan fattade han sitt beslut. Han köpte en HR34 som han seglade hem från Holland 2012. Sedan dess har rustning/planering pågått och nu var det dags för avfärd. sjöman älskar havets våg varpå Till havs spelades. Så blev det korv och mingel. Därefter samlades vi vid Görans festflaggade båt, Evanna III, och de som ville fick gå ombord. Det hela avrundades med kaffe och kaka i klubbhuset. Undertecknad har därefter följt resan på Görans blogg Önskeresan II och artikeln är baserad på information ur denna. Kylig start. Resan inleddes den 7 maj. Detta innebar, förutom den låga temperaturen, att gästhamnar och slussar ännu inte kommit igång. Till exempel var gästhamnen i Oxelösund inte öppnad och i vissa delar av Göta Kanal var Evanna III årets första båt. En så här lång seglats bjuder givetvis på skiftande väder. Redan tidigt råkade man ut för dimma. Så till exempel över Bråviken och över Vänern. Men med både radar och GPS kan man lugnt segla vidare. Först den 15 maj översteg temperaturen 15 grader. Slussar. Den långa färden, som till stora delar gick på floder och kanaler, innebar att man passerade ett stort antal slussar. Dels är man beroende av slussens storlek, hur snabbt slussvakten Dimma över Vänern. Vänern passerades i tät dimma med bara 50 m sikt. Så småningom anlöpte man Vänersborg efter att ha navigerat med hjälp av GPS och radar. Efter tre broöppningar i Vänersborg och fyra i Trollhättan lade man till i gästhamnen vid första stora Trollhätteslussen. Slussarna i Trollhättan. Efter övernattning och proviantering slussade Evanna III ner 40 meter via fyra slussar. Så var man nere på Göta älv där man mötte stora lastfartyg. Lade på kvällen till i gästhamnen i Lilla edet, 5 m.ö.h. I Lilla Edet finns sista slussen ner till havsnivån. Strömmen från ett vattenkraftverk gjorde det knepigt att styra. Efter 3 broöppningar var man så framme vid Göta älvbron och västerhavet. Lade till vid Lilla Bommens gästhamn. Göteborg utan sjömack. Märkligt nog har Göteborg ingen sjömack. Bunkringen av diesel fick ordnas medhjälp
av lånad bil och plastdunkar. Här fick Evanna III autopiloten kalibrerad. Flyttade till GKSS i Långedrag där servicen var bättre. Kattegatt och Limfjorden. Lättade från Långedrag kl. 06.00 på måndagsmorgonen. Var efter 18 timmars segling framme vid Hals i Limfjordens mynning. Fortsatt segling i fint väder och förlig vind. Framme i Thuborön fredag 30 maj, 500 sjömil från JBS. Tankade diesel och städade inför besättningsbyte och överfarten till England. Nordsjön. Landade i Ramsgates hamn, strax ovanför Dover med dess vita klippor. Överfarten bjöd på sol, regn och stiltje. Ibland motström på 4 knop. Stag lossade i riggen och vindmätaren blåste ner. Skepparen upp i riggen för att reparera. Dover. Seglade den 8 juni till Englands mest trafikerade hamn, Dover. Behaglig segling i lätta vindar. Lämnade Dover på måndagsmorgonen och seglade till Royal Sovereign. Fick på vägen lägga om kursen på grund av skjutövning. Blev anvisade plats vid legendariska Tua Tua på väg hem från Västindien. Frankrike. Hade tänkt segla till Dieppe men lade om kursen och seglade till Fecamp norr om Le- Havre. Gick in i hamnen vid högvatten kl 20.00 den 10 juni. Seglade dagen därpå mot LeHavre. Gick in söder om LeHavre och gick motströms uppför Seine. Kom till bron Port de Trancarville. Ingen hamn eller brygga att förtöja vid, förbjudet att ankra. Lägger till vid en pråm. Kapten Pascal kommer upp och vi ger honom ett par öl (Sveriges bästa: Mariestads öl) och får i gengäld champagne från hans hemort! Sov gott och lämnade pråmen 07.30 för att dra nytta av tidvattnet. Satsade på att nå Rouen innan kvällen. Följde tidvattnet och seglade 55 NM på sju timmar! Rouen. Kom så till Rouen efter färden uppför Seine i rasande fart. Mastade av Evanna och lade till vid en kommunal marina. Mast och bom skickades på trailer till Marseilles. På söndagen var det besättningsbyte. Tågstrejk gjorde att den nya besättningen fick lifta Beauvais Rouen. Fick reda på att Canal du Bourgogne bara hade ett vattendjup på 1,4 m och fick planera om. Lämnade Rouen söndag 29 juli. Franska sjöpolisen bordade oss och kollade att alla forts sidan 9 Maria Elfström ett porträtt Många känner Maria Elfström som klubbens miljöombud. Hon har bestämda åsikter och ibland regler för hur vi ska måla våra båtar och ta hand om vårt avfall. Det är inte bara hennes arbete som kommunekolog som gör henne lämplig att vara miljöombud utan även hennes brinnande intresse för vår miljö på land och i vatten. Miljön är ju vårt arv till kommande generationer. Jag stämmer träff med henne, för jag vill gärna veta lite mer om henne. Jag möter en glad och pigg tjej. Det är en solig dag och vi äter lunch i Kungsängens centrum och sitter ute bland getingarna. Vi pratar inte om miljöarbetet utan jag ställer frågor om hennes båtliv. Jag hade hört att hon var en duktig seglare och att hon kan manövrera sin båt själv. Jag med mitt nyvunna intresse för att köra båt, ok motorbåt, men ändå, blev lite imponerad när jag hörde att hon både kunde navigera och segla. Vi satt och pratade en lång stund, och efteråt kände jag, att jag ändå hade velat veta mycket mer. En 17 årig Maria köper och renoverar skärgårdskryssare Vad man kanske inte känner till är att hon är uppväxt med båtliv. Hennes mamma älskade att vara ute på sjön men var inte intresserad av att vare sig navigera eller styra familjens båt, men hennes pappa tyckte att Maria skulle vara med och köra familjens motorbåt, en Albin 25. Han hjälpte henne också att köpa en liten egen skärgårdskryssare, SK 30, när hon bara var 17 år. Den hette Indra, efter åskans och regnets gudinna. Den var byggd 1923 och hon såg den första gången på Gåshagavarvet på Lidingö. Ägaren hade en gång köpt den för 20 000 kr men sålde den till en förhoppningsfull tonåring för 3 000 kr. Båten hade legat på land i många år och det var hårt arbete att få den sjöduglig. Den sjösattes sent på sommaren och hon drog in båten under en brygga och lät den hänga i band så den skulle svälla ihop. När båten sjösattes, fick hon höra att gubbarna på varvet tvivlat på att en liten 17årig tjej skulle klara av att få den i skick och sjösätta den. Lite problem dök upp innan sjösättningen, när hon som vanligt tog med redskap och material på Lidingötåget. Denna gång hade hon med sig en trycktank med bensin; den fick hon inte ta med på tåget. En vänlig båtägare på varvet hjälpte till och tog tanken i sin bil. Maria behöll båten i två år, men insåg att den krävde för mycket underhåll. Den hade ändå använts mycket, hon seglade både med sina kamrater och ibland med sin bror och utnyttjade den även på skolans friluftsdagar. Inspirerar till båtköp och båtliv Flera år senare blev det i alla fall dags att köpa egen båt igen och tillsammans med väninnan Irma, köpte hon en Comfort 26. Irma som varit en typisk landkrabba, hade fått följa med och segla med Maria några gånger och uppleva skärgården och livet på sjön och älskade det. Båda två fann senare sina livskamrater som också delade deras båtintresse. Marias man Lasse är också seglare och aktiv i båtklubben och ordförande i jollesektionen. Det har hunnit passera lite båtar i Marias (och Lasses) liv, några har hon kunnat segla ut med själv när lusten fallit på, men några har varit lite tunga och det kunde behövas lite matroser eller någon som tar emot när segelturen är över. - Det är skillnad att segla en liten Comfort 26 och en båt som väger nästan 8 ton och även om det är skönt att vara ute ensam också, måste man ju tänka sig för och inte vara dumdristig, säger hon. Maria har också tagit med sig vänner och arbetskamrater för att de ska få känna på hur härligt det är att segla. Hon bjuder mycket på sig själv och är enligt kamraterna lugn och trygg och lämnar gärna över rodret till övriga, så att alla känner sig delaktiga. Familjeliv på sjön Semestrarna tillbringar familjen alltid tillsammans på sjön och seglar. Dottern är vuxen och det är numer bara sönerna, som är 15 år gamla, som följer med. De tar sin del av ansvaret och kan både segla och navigera, har de stolt berättat för mig. Segelturerna varar kanske inte lika länge som Maria hade önskat och resor som är längre än tre veckor är inte så vanliga. Det har ändå blivit segling både till Åland och Öland och i somras styrde man kosan till Gotland. Det var första gången sönerna varit med om att segla så långt på öppet vatten. En nyttig och rolig forts nästa sida
erfarenhet. Det ger förmodligen blodad tand för dem som känner att på sjön kan man koppla av och vara sig själv. Kapten ombord? Eftersom både Maria och Lasse är duktiga seglare så undrade jag : Vem är det som bestämmer ombord? Maria tittade på mig och skrattade och sa, Hos oss behöver ingen bestämma. Vi är båda vana seglare och vi fattar våra beslut tillsammans. Vi pratar med varandra om hur det är bäst att lägga till och andra praktiska saker. När det gäller målet för resorna, är det nog jag som kommer med mest förslag. Men besluten fattar vi tillsammans. Jämlikhet på sjön Det har alltid varit Marias mål att alla ombord ska lära sig hantera båt och navigering. Hon har inga problem att lämna över till vänner och kollegor som ibland följer med och seglar så att de får pröva på att styra själva. Det är roligt tycker hon när hon kan inspirera andra att våga ta rodret. Hon tycker det är självklart att kvinnor ska vara delaktiga i både navigering och att köra både den motor- eller segelbåt som familjen har. Det är också lika viktigt att männen låter kvinnorna vara med. Tiden för ruffhäxor är - eller i alla fall borde vara - över! Tycker både Maria och jag. Drömmar och framtidsplaner Jag slutade med att fråga om hon har några drömmar om att t.ex. segla över Atlanten eller kryssa i Karibien, eller något annat som så många seglare pratar om. Men nej, Maria har en liten Spätta, ja ingen plattfisk då, utan en segeljolle, som hon tänker få ordning på. Hon köpte den för 10 år sen när hon tyckte hon ville komma tillbaka till det lilla båtlivet och seglade med den, både ensam och med sina barn. Den tidigare ägaren tyckte båten var i toppskick, men Maria ville ändå åtgärda en del. Hon upptäckte när hon renskrapade båten, att mässingsskruvarna var av dålig kvalité och bytte därför ut samtliga skruvar i skrovet från mässing till brons. Tyvärr visade sig också att den nya fernissan inte tålde vatten och det kändes lite tungt att börja från början. Båten blev liggande. Hon måste besluta om hon ska måla båten under vattenlinjen eller epoxylimma varje lamell, men ett beslut är ändå fattat: Till nästa sommar ska den ligga i vattnet och vara segelklar. Det är en vacker segeljolle och det kan bli många turer i den, varför inte segla den till jobbet någon gång, säger Maria. Mary Anne Löhr Nyman 2 nya båtar till jollesektionen Vi i styrelsen för Jollesektionen har under flera år diskuterat hur vi skulle få våra ungdomar som gått seglarskolan att fortsätta i vår Jollesektion. Som det nu är så kommer 95% inte tillbaka efter den vecka de gått i seglarskolan. Det skall också nämnas att seglarskolan är öppen för alla ungdomar i vår kommun. Det är blandat flickor och pojkar i åldern 9 13 år, det enda krav vi har är att de skall kunna simma 200 meter. Under alla år jag varit engagerad så har seglarskolan blivit fullbokad. Från början för ca 30 år sedan var det två veckor på sommaren med ca 6 deltagare per vecka. I år har vi 3 veckor med nybörjare och ytterligare 1 vecka med fortsättningskurs för de som varit med tidigare. Varje vecka har vi 12 13 elever som seglar Optimistjolle, den anses vara bästa nybörjarbåt då den är stabil och enkel att hantera. Till fortsättningskursen har vi förutom våra 13 Optimister även en Trissjolle som tar 2 3 elever. En väg vi diskuterat för att få våra nybörjare att fortsätta segla är att skapa mer kompisanda och ge möjlighet att segla en större jolle där fler får plats. Vi har tittat på många alternativ men det har oftast stupat på höga kostnader t.ex. en C55 kostar 150.000:-. Vi har visserligen vår trissjolle men den är gammal och sliten. I samband med båtmässan Allt för Sjön dök en ny möjlighet upp då Kryssarklubben skulle förnya sina 2 Krona jollar som finns på deras seglarskola i Malma Kvarn. Vi kunde få köpa 2 begagnade båtar för 16.000:- st. Då priset låg inom vår budget beslöt vi att åka ut till Värmdö och titta. Det var Göran, vår ordförande, samt Hubbe (Gunnar Hübinette) och jag. Jollarna var hårt slitna men vi ansåg att det fanns möjlighet att åtgärda dessa till en rimlig arbetsinsatts. Vi tog beslut att ta med oss en jolle hem och eventuellt köpa ytterligare en. När vårsolen kom fram och temperaturen stigit så satte Hubbe och jag som medhjälpare igång med att plasta, spackla, slipa och måla för att få våra 2-Kronor i användbart skick. Vårt mål var att de skulle kunna sjösättas till seglarskolan vid midsommar tid. Efter lite trassel med riggen så är den första 2-Kronan nu i sjön och har provseglats av några ungdomar i seglarskolan som verkar vara mycket nöjda. Lite data om 2-Kronan. 2-kronan har ambitionen att ge god balans mellan spännande segling, enkelhet, säkerhet och hållbarhet. Segling är en sport för hela livet! 2-kronan kan användas av många och varar länge! En enkel jolle med moderna former och goda seglingsegenskaper. En båt som ger möjlighet till allsidig användning och är lätt att sköta får gott andrahandsvärde. 2-kronan är en kappseglingsbåt men skall även kunna vara en båt för nybörjare eller enkel dagseglare för familjen. Sven-Erik Bränge (Kassör i Jollesektionen)
JBS 50-års fest Göran Granberg välkomnade alla till JBS 50-års fest. Det bjöds på bubbel och tilltugg. Alla var förväntansfulla och såg fram emot en glad middag med klubbvänner och dans. Men en fest börjar ju inte med det, den börjar flera månader tidigare. Först med lite funderingar kring vad man ska bjuda på, kanske lite rundfrågningar. Man behöver göra en inbjudan och en lista där man antecknar sig och betalar. Klubben sponsrade generöst eftersom det handlar om en 50-års fest, och man vill att så många som möjligt kan och vill komma. Ändå krävs det lite tjatande om att anteckna sig, konstigt nog. Därefter behöver man göra inventering på vad som finns kvar efter tidigare fester. Göra kompletteringar. Göra inköp. Vi har väl alla planerat för fester för 20-40 personer, men det är lite skillnad när det är 150 personer. Mycket bärande. Och köpande. Och allt kan man inte köpa på kort, så en hel del utlägg blir det. Elsiv är idel öra för veteranen Bengan Sjöbergs rövarhistorier. Det är tur att det finns eldsjälar som Elsiv som driver det hela. Den här gången hade hon hjälp av Agneta och Anders, Ulla och Juha, Anette och Kalle och Göran Larsson (Länsman). Stort tack till er alla, från alla oss andra! Många fler hjälpte till att ställa hyrda bord och stolar på plats och att bära ut de bord och stolar som behövdes från klubbhuset samt sätta upp och spänna fast tälten i halvstorm. Tack! Som några gånger tidigare blev det helstekt gris. Tomas, som kommer med sitt team och ordnar det hela, tycker det är roligt att vi uppskattar det och att vi är en trogen kund. Han ger faktiskt bra rabatt bara därför. Jag frågade vad det kostade och det Borden dukas upp. Ulla kastar varpa under Länsmans överinseende. varierar lite, så jag fick ingen ordentlig uppgift om det. Men klart är, att de fasta kostnaderna gör att det inte är lönsamt för en vanlig släktmiddag. På förmiddagen ordnades en prova-påjollesegling, som Tomas och Susanne Bränge höll i och som var mycket uppskattad av alla deltagare. Senare på eftermiddagen/kvällen hade Hans Klarström ordnat en tipspromenad med lite tävlingsmoment: kasta varpa, knyta knopar, binda fast varandra i tjocka rep och skapa en triangel med förbundna ögon. Priset var en matkasse, men alla hade chansen att vinna något för resterande priser lottades ut. Under maten bjöds på musikunderhållning. Hasse, hade som vanligt med sin utrustning och spelade och sjöng, ibland med hjälp av kompisen Göran (Länsman). Det som håller en fest igång är ändå snapsvisorna. Under ledning av Sven-Erik Bränge sjöngs av hjärtans lust. Ofta hellre än bra. Några sångare överröstade Sven-Erik med sina egna toner och ord på sången, vilket skapade både förvirring och skratt. Knep o knåp för knotiga händer. Jag gick runt och lyssnade på vad som samtalen om. Förutom att alla tyckte det var roligt, handlade många samtalsämnen forts nästa sida
Några veteraner (Arne Nyman, Sme-Lasse, Sune Månsson) berättar skepparhistorier... om vad man skulle göra på sommaren. Vilka destinationer man valt för seglingar och utflykter. Gotland och Sandhamn verkade vara självklart för många, men någon skulle åka Göta Kanal och runt västkusten och Skåne tillbaka. Några ville utforska Mälaren lite mer, det finns så många fina ställen, och vattnet är ju varmare där än ute i Östersjön. Snart var i alla fall dansen i full gång och samtalen fick ta lite paus. JBS husband, Tomaz & Co, spelade gamla goa danslåtar. Några började dra sig hemåt. Själva kröp vi ner i förpiken kring midnatt. Men de sista lämnade inte festen förrän vid 3 tiden på morgonen, fick vi höra nästa morgon. Festen är ju inte slut, förrän städningen och undanplockningen är klar. Följande morgon samlades många för att städa. För er som inte deltagit i det någon gång, gör det! Det är roligt! Alla ställer upp med gott humör och fulla av energi. Allt avslutas med lunch på rester. Hur mycket man än äter på festen, finns alltid lite över. Och samtalsämnena tryter inte. Nu är det snart dags att segla ut på nya äventyr! Mary Anne Löhr Nyman Skymningen sänker sig över hamnen på 50-årsdagen den 14 juni 2014. Göran är en av eldsjälarna i JBS Göran Larsson är ännu en av eldsjälarna i JBS. Görans första uppdrag var då han 1978 invaldes i JBS styrelse för att åta sig vissa byggprojekt. Göran har jobbat inom flottan och Polisen men är även utbildad Väg & Vatten byggnadsingenjör. Om namnet Länsman är bekant, ja då är det Göran som avses. Allt började 1969 när Göran sökte medlemskap i JBS. På den tiden var det bara att dyka upp och fråga vart man kunde få ha sin båt, så fick man sig en låneplats tilldelad. JBS hamn bestod då endast av bryggorna och det lilla vakthuset. 1978 ritade Göran förråden som byggdes ihop med vaktstugan. Han beställde material och var arbetsledare för många positiva medlemmar som slutförde arbetet. 1979 besökte han en båtklubb i Hässelby där man uppfört ett vakttorn på bryggan. Det där kan vi göra vi med, fast bättre och högre, tänkte Göran. Han gjorde en ritning. Delarna kom bland annat från en 40 meter hög mast som kapades, vi nöjde oss med 4 meter, och ett fundament 2x2x2 meter( 8 kubik betong) göts. Själva vaktkuren monterades på marken och lyftes sedan upp med vår truck. Några förståsigpåare menade att om det blåste mer än 10 sek/m skulle tornet rasa omkull. Tornet har nu stått i snart 35 år. (Där finns värme, telefon mm). Funktionen Vaktchef inrättades 1993 beslöt JBS styrelse att en funktion som Vaktchef skulle inrättas. Göran tillfrågades och valdes på årsmötet samma år till detta. En funktion som han fortfarande innehar. Funktionen som säkerhetsansvarig har på senare år även knutits till Vaktchefsarbetet. Säkerhetsfrågorna och jobbet kring det är mycket mer omfattande och mer tekniskt nu än det var förut. Grinden är det mest påtagliga. Vi har nu en helt annan grind än den tidigare som man låste med hänglås och vanlig nyckel. Vid grinden finns strålkastare och kameror som fångar all aktivitet vid grinden dygnet runt, och de ska ses över så att de alltid fungerar. Stölder sker ju tyvärr då och då. I sommar har stöld skett av två båtar, en av jollesektionens följebåtar och vår hamneka. De har återfunnits, men med minder skador, så de ska nu lagas. Stölderna har efter en topp för några år sedan i det närmaste försvunnit de sista två åren, vilket vi hoppas skall vara en följd av vårt säkerhetsarbete och alla medlemmars engagemang. Göran får telefonsamtal i stort sett varje dag, antingen om vaktlistan/vakttjänsten eller något angående säkerheten. Göran minns det mesta om hur det var i klubben förr, och hur det har förbättrats. Innan masthuset byggdes var det några träställ vid nuvarande mastkranens område. Ca 12 master fick plats på ett ställ. Inför vintern lades presenningar över dem. Numera är det ju mer och mer vanligt att låta masten vara kvar på sin båt över vintern, tidigare tog alla bort ned den och ett masthus blev nödvändigt. Att vara medlem bygger på engagemang Göran funderar vidare ang säkerheten/gemenskapen. Förr var hamnen en mötesplats på ett annat sätt än nu, dels för gemenskap, och dels för de byggen och projekt som genomfördes och som man samlades omkring. Numera känner inte medlemmarna varann lika bra som förr. Att vara medlem i vår klubb bygger på eget engagemang och att alla hjälps åt. Att vara med på t.ex. Arbetsplikten kan man också se som ett tillfälle att lära känna varann, så att man känner igen de man möter i grinden nästa gång. Till sist, Göran har varit funktionär i 24 år hittills, och det är nog inte så många som slår det rekordet. Camilla Wallin
Att motorsegla Vi har en motorseglare. Det är en fantastiskt bra båt. Är det fint väder, kan man sitta ute och styra, men är det ruggigt kan man vara inne. Blåser det och är lite öppet vatten, hissar vi segel och får lite extra fart, och hör hur vinden smattrar i seglen. Härligt! Alla vet väl nu, att jag är rätt ny ombord på vår båt och på sjön. Mina 7 år står sig slätt mot Arnes 30-40 år eller hur många det nu är. I början, när vi la till där det fanns båtar, föreslog jag en del platser, men Arne sa en gång som jag minns särskilt, - Nej, vi lägger oss inte där, det ser ut att vara en klubb, eller ett gäng som är ute och seglar regatta, de har ju likadana båtar, de vill nog helst ligga för sig själva och prata segling. Jag har funderat och studerat och det visar sig oftast att segelbåtar ligger bredvid segelbåtar och motorbåtar bredvid andra motorbåtar. Stora segelbåtar och motorbåtar lägger sig gärna bredvid lika stora. Riktigt stora segelbåtar har vi bara sett ligga på svaj om det inte är en riktig hamn. Vi lägger oss ofta på svaj eller hittade någon plats där vi är lite ensamma. Kräftskivan på Möskär Väderprognosen för årets kräftskiva var inte goda, men trots det anlände 9 båtar till bryggan. De som kom under fredagen hade lite otur med kraftigt regn, men lördagen bjöd på sol och värme. Långbordet fylldes och Hasse och Göran stod för underhållning och nubbevisor. Det blev en hel del sånger av Cornelis Vreswijk, eftersom en gästande holländsk familj dykt upp och fick vara med om sitt första kräftkalas. Mary Anne Löhr Nyman I år la vi märke till något annat roligt. Tre segelbåtar, låg bredvid varandra, på svaj, och helt tydligt var det en som bestämde hur man skulle ligga och när man skulle åka. Kaptenen på båten med högst mast. Jag undrar, är det så? Vi stannade många gånger i sommar på samma ställe i flera dagar, och studerade båtar när de la till och när de seglade ut. Jag såg under hela sommaren inte en kvinna lägga till med motorbåt. De var alltid hopp-i-land-kalle. ALLTID!!! Däremot verkade det vara nästan fler kvinnor som la till än män, när man hade segelbåt. Eller som styrde ut båten för den delen. Det var också oberoende av om det fanns barn ombord eller inte, eller om det var en stor eller liten båt. En glädjande upptäckt. Vi la märke till en båt speciellt. En trevlig familj bestående av mormor, dotter, måg, och barnbarn, la till bredvid oss. Här styrde mormor med järnhand. Här fanns ingen medbestämmanderätt. Jag tror hon var väldigt rädd om båten. Hon bestämde allt ombord även när den låg i land och hon stod vid rodret hela tiden vi såg dem. Dottern verkade mer sjövan än hennes man, som verkade väldigt tafatt. Stämningen var i alla fall god och de var ett trevligt sällskap. Det är skönt att lägga till i en egen vik, men lite roligt att studera andra båtar och folk ombord också. Vi såg inte till några JBS are förrän vi kom till Huvudskär. Där såg vi 3 båtar och en av dem som hamnade bredvid oss. Roligt! Mary Anne Löhr Nyman forts från sidan 4 tillstånd var i sin ordning. Slussade och gick någon timme till den lilla byn Poses i en bikanal till Seine. Låg lugnt vid kanalstranden. Mot Paris. Soligt och varmt på Seine. Gick vidare till Villenes med marinan St. Louis. Skepparen dök och kollade propellern. Njöt av efterföljande dusch! Fortsatte resan uppför Seine. Natthamn i Port van Gogh. 4 juli avverkades sista sträckan in till Paris och förbi Eiffeltornet och Notre Dame till marinan Port Arsenal. Resan Stockholm Paris tog 58 dagar. Sista sträckan var JBS-paret Margareta och Bertil besättning. Ny besättning mönstrar på. Resan går vidare. Om den fortsatta resan till Medelhavet kan du läsa på onskeresan2.blogspot.com varifrån materialet till denna artikel hämtats. Vid årsmötet kommer också Göran Arvedahl att berätta och visa bilder om hela resan. Per-Olof Persson Den 14 augusti slussade Evanna III ut i Medelhavet och champagneflaskan från JBS kunde öppnas.
Kappsegling i Turkiet Det hela startade för min del med att min äldste son Tomas (även medlem i JBS) varit nere i Turkiet med sina seglar kompisar. De hade ställt upp och kapp seglat i något som heter Marmaris International Race Week. Varje gång som jag som varit ute på Arlanda för att hämta hem honom och hans kompisar, har de förutom sitt bagage också kommit släpande med ett antal bucklor (priser) i olika valörer. Att de sedan var på ett strålande humör, dess utom brunbrända och hade massor av historier att berätta gjorde inte saken sämre. Jag tänkte förstås, detta måste jag prova på någon gång! Det hela startade för min del med att min äldste son Tomas (även medlem i JBS) varit nere i Turkiet med sina seglar kompisar. De hade ställt upp och kapp seglat i något som heter Marmaris International Race Week. Varje gång som jag som varit ute på Arlanda för att hämta hem honom och hans kompisar, har de förutom sitt bagage också kommit släpande med ett antal bucklor (priser) i olika valörer. Att de sedan var på ett strålande humör, dess utom brunbrända och hade massor av historier att berätta gjorde inte saken sämre. Jag tänkte förstås, detta måste jag prova på någon gång! Lite bakgrund om Marmaris Race Week. Detta är en segling som går av stapeln varje höst i början på november. Perfekt för oss här uppe i Norden som just tagit upp våra båtar och täkt dom för vintern. Den som arrangerade detta äventyr i Norden är en försvenskad turk vid namn Behcet. Han och hans familj fixade båtar, anmälan, hyr flygmaskiner och ordnat det mesta. Man seglar i 5 olika klasser, från riktiga racerbåtar till de klasser vi höll oss till d.v.s. Charterbåtar i olika storlekar. Totalt är det ca 120 båtar med besättningar från hela Europa, mycket tyskar, fransmän och britter. Men svenskarna har genom tidigare framgångar och mycket tack vare Bechet blivit en stor grupp på över 100 seglare. Den episod jag tänkte berätta om var 1999 års race. Vi hade varit nere året innan och då seglat en i vårt tycke Container d.v.s. en 32 fot trög gammal franskbyggd sak som vi med all möda försökte förflytta åt rätt håll, placeringen blev trots allt rätt hygglig, jag tror att vi hamnade totalt på en 11:e plats totalt i vår klass på ca 30 båtar. Detta år bestod vår besättning av mej som skeppare, Sonja och sonen Tomas, dessutom hade vi toppat med vännerna Per och Bibbi Wårstam. De verkade vara tillräckligt tokiga för att hoppa på en sådan här grej. De hade väl inte någon riktig kappseglingserfarenhet men det kompenserades av att det här skall bli skitkul. Vår båt var en nästan ny Beneteau på 34 fot, någon spinnaker fanns inte utan vi fick hålla till godo med ett för oss då nytt undanvindsegel Gennaker. Vi hade värmt upp oss de första dagarna på den insjövik som ligger precis utanför den jättelika marinan i Marmaris. Seglingarna bestod av triangelbanor, seglingarna startade normalt vid 12 tiden på dagen, när vinden började infinna sig. Hade man tur och vinden höll sig hela dan, kunde man vara i hamn på eftermiddagen. Ibland hände det att vinden dog ut så att man fick leta upp den sista rundningsbojen med hjälp av ficklampa. Skymningen kommer vid 17-tiden, sedan blir det fort mörkt, väldigt mörkt. Första kappseglingen Så var det dags för det stora eldprovet d.s.k. Offshore Race en distanssegling på ca 40 distansminuter, start utanför Marmaris och mål utanför en ny marina i staden Göcek. Första start var satt till kl.11.00, vi kom iväg rätt hyggligt i vår start i den svaga bris som låg utanför Marmaris, för övrigt låg Medelhavet som en spegel. Efter en timme var den brisen borta. Där låg 120 båtar på ett glittrande hav och väntade på vind, vi hade 40 distanser till mål där ett stort partaj skulle gå av stapeln till vår ära. Efter att ha legat och drivit några timmar insåg vi det omöjliga, vi bröt startade motorn och meddelade detta till tävlingsledningen på VHF:n. De övriga båtarna låg kvar och drev på det bleka havet. De måste vara större optimister än vi, för att komma i mål innan maxtiden kl.23.00 skulle vi behöva segla med en snittfart på 5 knop. När vi rundade udden till den långa viken in till Göcek hade det blivit mörkt, nu skulle vi få gå på fyrarna sista biten. Problemet var bara, vi så inga fyrsken, hade man släkt ner alla fyrar? Som tur var hade vi med en egen GPS. Jag lade ut kurser och Per styrde, det var riktigt spännande, ute var det kolsvart, vi kunde bara ana land på håll. När vi kom in i sunden mellan öarna fick vi en förklaring varför vi inte sett fyrljusen. Vi kunde ana vissa ljussken när vi kom riktigt nära, troligen satt det endast en 40 watts lampa i fyren, ibland kunde det växa en buske framför. Jag gissar att de fiskare som är ute och kommer hem sent måste ha bra lokalkännedom. När vi närmade oss Göcek såg vi att hela hamnen badade i ljus, ut kom en gummibåt och lotsade oss in till bryggan. I land såg vi massor av människor, det hördes musik och sång, hela hamnen var full av partytält. När vi knyter fast båten i bryggan tänds plötsligt strålkastare på oss, jag ser filmkameror och en mikrofon dyker upp framför ansiktet på mig. En röst säger Gratulations to the first place, you are the first boat! How was the race? Jag blir lång i ansiktet, förstår ingenting och svarar: Sorry the race is cancel, no wind. Därefter släcks strålkastarna och mänskorna från Turkiskt TV lommar därifrån. Alla är vi lite snopna, men eftersom det är sent och vi är hungriga går vi upp och tar del i partyt, efterhand börjar fler och fler av båtarna dyka upp i hamnen, men vi är trötta efter en lång dag och lägger oss mätta och belåtna. Nästa kappsegling Nästa dag, en ny underbar morgon, i dag skall vi starta strax innan udden ner mot Göcek och segla tillbaks till Marmaris. Vi går för motor de ca 10 distanser ut till starten, solen skiner det är varmt och skön, lite vind. Vi börjar bli oroliga, blir det ännu en ny dag med motorgång? När vi kommer ut till starten går det hög gammal sjö, troligen har det blåst under natten. Vi startar hyggligt i vår klass och styr mot udden med Gennakern hissad, vinden är svag och sjön besvärlig. Då kom-
Göran hjälper en JBS-medlem att montera en vindmätare. mer Siroccon en hård sydvästlig vind som har tagit fart från Afrika. Ner med Gennakern ut med Genuan, båten kränger ned till relingen. Nu gäller det att klara udden sedan blir det slör hela vägen ner mot Marmaris. Sjön börjar byggas upp ännu mer, nu börjar de andra båtarna försvinna i vågdalarna. Jag har ett tufft jobb bakom ratten det gäller att hela tiden parera sjöarna och samtidigt hålla höjd. Tänk vad mycket lättare det är att styra med pinnen. Vi rundar udden och kan äntligen falla av, nu börjar en resa som påminner om berg och dalbana på Gröna Lund. Sjön går hög, det blåser ca. 10-12 meter vi surfar undan med ca 9-10 knop. Dom andra båtarna ser vi bara när dom ligger på en vågkam eller kommer surfande ner mot oss, vi får hjärtat i halsgropen. Värst är några fransmän som inte verkar ha kontroll på läget, vi får skrika till dom att hålla undan. En eventuell kollision i den här sjön kan ställa till med stora problem. Efterhand börjar vinden lägga sig, så vi kan sätta Gennakern igen. När vi närmar oss mål säger Tomas att han har problem med magen och måste gå på toaletten. Jag ser att han är vit i ansiktet, han har drabbats av Faraos hämnd. Eftersom vi bara har några meter kvar till Mål och därefter skall ta ner Gennaker, säger jag: Kan du vänta en minut? Och Tomas svarar lugnt: Inga problem det har redan hänt. Avslutande kappsegling De nästföljande dagarna ägnade vi oss med att avsluta kappseglandet med ytterliggare en distanssegling, Sedan blev det sol och bad i de underbara vikarna strax utanför Marmaris. Trots att vi är i början på november ligger dagstemperaturen mellan 25 till 30 grader och 23 grader i vattnet. En sån här vecka finns inga döda punkter, kappsegling på dagarna och party på kvällarna allt gratis, sponsrat av diverse företag. Dom som orkar, kan sedan, innan det är dags för kojen göra en runda på bargatan i Marmaris. Hur gick det då på seglingarna? Resultatet för vår del blev inget att skryta med, vi hamnade någonstans i mitten. Vi får skylla på att vi hade för ny båt, enligt det handicapsystem som man seglar efter gynnas gamla båtar, har man sedan lite fräscha segel till det, så har man stora chanser. Sonen Tomas kappseglingar Bättre gick det för Tomas kompisar, Mats Stuxberg och bröderna Brandels (JBS:are), de vann nästan alla sina seglingar. De blev bäst i sin klass och segrade totalt i Marmaris Race. Förutom duktiga seglare, så hade dom en 10 år gammal Oceanis 39 med fräscha segel, samt en egen spinnaker som dom släpat med sig hemifrån. Gissa om det blev fler bucklor att ta hem det året! Hur är det idag Tyvärr efter vad jag hört, så har Marmaris Race spelat ut sin roll för oss Skandinaver, i dag är det bara en massa tokiga och onyktra Ryssar som lagt beslag på denna segling. Däremot att nöjessegla i Medelhavet eller i Adriatiska havet på hösten är något som jag kan rekommendera fler att göra, Förutom att man förlänger båtsäsongen så får man minnen för livet. Vid tangentbordet Sven-Erik Bränge Krämig fläskfilépasta med svamp, basilika och spenat 500 gram Tagliatelle 500 gram fläskfilé 1 st gul lök 3 st vitlöksklyftor 200 gram färska champinjoner 70 gram färsk spenat 25 st färska basilikablad 3 dl grädde 1 tsk salt 2 nypor svartpeppar 1 msk olivolja 1 msk smör 1 dl riven parmesan Putsa fläskfilén från senor och skär den i strimlor. Skala och finhacka 1 gul lök och 3 st vitlöksklyftor. Skär champinjonerna i tunna skivor. Koka pastan enl. anvisning på paketet. Hetta upp en panna med 1 msk olja och en klick smör. Fräs lök och champinjoner i ca 5 min tills svampen har fått ordentligt med färg. Tillsätt fläskfilén och 1 tsk salt och bryn tills den är genomstekt. Slå på grädde och låt det puttra tills pastan är klar. Sila av pastan och blanda med fläskfilén. Skölj spenaten och vänd ner den på slutet. Smaka av med svartpeppar från kvarn. Servera med 1 dl riven parmesanost.
B Föreningsbrev Returadress: Jakobsbergs Båtsällskap Box 95 177 22 Järfälla Viktig information 2014-2015 arbetsplikt som innebär att demontera den gamla bryggan samt montera Y-bommar på den nya. Detta innebär också att de som har bryggplats på brygga 2 måste antingen ta upp båten senast 14/9 eller efter överenskommelse med hamnkapten få en låne - plats därefter. Utbildningar Miljöutbildning i hamnen (för alla medlemmar). Vi fortsätter med utbildningen i samband med arbetsplikt. Många fick utbildningen 2012 2014. En kort utbildning i säkerhet vid upptagningen. Hålls av Hamnbefälen innan varje upptagningspass startar. Vi vill minimera risker för skador. Introduktion för nya medlemmar. Torsdag 23 oktober kl. 20.30 i klubb - huset. Styrelsen bjuder in nya medlemmar och de som första gången skall ha vinterplats för information om klubben och regler samt hur verksamheten bedrivs. Ny medlem får också kallelse per e-post eller brev. Ny medlem måste ha gått denna utbildning för att få båtplats. Förarbeviskurs Onsdagar 10 ggr + examen med start 24 september kl.19.00. Kursen kostar 600 kr + materiel och examenskostnad. Anmälan senast 15 september till jbskontakt@jbs.nu Markarbeten i hamnen Under augusti-september görs ett antal arbeten. Övre nya trailerplan justeras och uppfarterna görs något längre och med grus som minskar risken för att bilar slirar. Backen utanför klubbhuset har ett flertal gånger blivit ojämn vid kraftiga regnfall. För att eliminera fortsatta problem kommer backen att asfalteras. Ojämnheter på nedre plan kommer justeras med grus. El i hamnen Trasiga lampor och dåliga el. uttag/ brytare har bytts. Nya övre trailerplan har fått bättre belysning och ett antal nya el. uttag Båtplats 2015 Om du inte har och önskar båtplats (egen eller låneplats) måste du varje år ansöka på nytt. Kölista för egen brygg- trailer- eller strandplats upprättas varje vinter baserat på de ansökningar som inkommit under hösten/vintern. Ansökningar skall ha inkommit senast 15 februari. Därefter fördelas tillgängliga platser för 2015. Enklast ansöker man genom att fylla i en e-blankett på JBS hemsida under Medlemmarnas sidor / Blanketter. Ansökan om båtplats och/eller lån av båtplats. Alternativt fyller man i en pappersblankett som läggs ut i klubbhuset under vintern. Ifylld blankett läggs i brevlådan vid nedre entrén. Platser fördelas primärt i medlemsnummerordning, men anpassas alltid mot båtarnas och de tillgängliga bryggplatsernas storlek. Trailerplatser Nedanför slänten mot södra grinden har marken jämnats till och där inför vi på prov snedställda numrerade egna trailerplatser som är bredare än de nuvarande trailerplatserna. Trailerbåtsägare med båt som är 2,3 m eller bredare får erbjudande, enligt medlemsnummerordning, om att där få en fast trailerplats. Byte av brygga 2 Under hösten (v. 38-40) kommer brygga 2 att bytas ut mot en ny med Y-bommar. Några medlemmar kommer att kallas till Avgifter Styrelsen föreslår att; Avgift för nya Y-bomsbrygga 2 baseras på bryggbredd och ej på båtbredd. Eftersom bryggbredden blir större kan avgiften bli upptill 25 % högre. Medlemmar vid brygga 2 har fått denna information. En nyckeldeposition på 1000 kr införs för medlemmar som fortsättningsvis kvitterar ut nycklar och bilpass. Depositionen återfås då nycklar och bilpass återlämnas. Debiteringssystemet för sommar trailerbåtar ändras vilket ger en något högre avgift.