Granskningsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2017 Burlövs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Building a better
Fluilding a better Innehåll 1. Inledning...2 2. Resultatutfa112016...2 2.1 Utfall kommunen...2 2.2 Driftredovisning...5 2.3 Budget- och prognosföljsamhet...5 3. Kommentarer till bokslut...6 3.1 Bokslutsprocessen...6 3.2 Materielle anläggningstillgångar...6 3.3 Bidrag till statlig infrastruktur...6 3.4 Pensioner och pensionsmedelsförvaltning...7 3.5 Avsättningar...8 3.6 Flyktingersättningar...8 3.7 Tvister... 8 3.8 Resultatutjämningsresery...9 4. Måluppföljning...9 4.1 Inledning... 9 4.2 Avstämning av balanskravet...9 4.3 Finansielle mål...9 4.4 Verksamhetsmål...10 5. Sammanfattande bedömning...12 1
Øuilding a better 1. Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Burlövs kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för 2016. Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med Jagen om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallegen ska revisorevna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Revisorevnes skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning auseende delårsrapporten har lämnats separat. Revisjonen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebäratt vi planerat och genomfört revisjonen för att med hög men finte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen finte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallegen 9 a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2. Resultatutfa112016 2.1 Utfall kommunen Årets resultat uppgår till 60,1 mkr vilket är ca 50,5 mkr högre än utfallet för 2015. Avvikelsen blir något lägre om de jämförelsestörande kostnaderna om 18,8 mkr för 2015 exkluderas. Utfallet för 2016 blev något högre än den prognos som lämnas i samband med delårsbokslutet, 60,1 mkr mot prognostiserat 55,9 mkr. I prognosen ingick dock såväl realisationsvinster på fastighetsförsäljningar om 5,3 mkr som exploateringsöverskott på 4 mkr, och dessa transaktioner har ej genomförts 2016. Därmed är avvikelsen mot prognos de facto 13,5 mkr. Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mkr) 60,1 55,9 14,8 9,6 ~_ Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Prognos delår Den positiva budgetavvikelsen om 45,3 mkr förklaras i huvudsak av följande: Verksamheternas budgetavvikelse 39,2 mkr Skatter och statsbidrag 17,1 mkr Finansielle poster 0,2 mkr Indexuppräkning södra stambanan -1,9 mkr Avskrivninger 0,5 mkr Jämförelsestörande poster -9,8 mkr 2
~EY euilciing ~ better werrking world För att jämföra resultatet mellan åren så har en jämförelse gjorts nedan som eliminerer s.k. jämförelsestörande poster. ~ ~ Årets resultat 60,1 mkr 9,6 mkr Återbetalning försäkringspremier (AFA) - -5,1 mkr Nedskrivningar av engångskaraktär - +23,9 mkr Vinst auseende exploateringsöverskott - - Justerat resultat 60,1 mkr 28,4 mkr För 2016 finns inga jämförelsestörande poster, och trots justering för de jämförelsestörande posterns 2015så överstiger utfallet vida föregående års resultat. I budgeten för 2016 fauns det dock budgeterat jämförelsestörande intäkter om 9,8 mkr auseende försäljning av mark. Detta har dock blivit förskjutet till 2017. För att åskådliggöra hur de jämförelsestörande posterns har påverkat kommunens resultat över tid visas i nedenstående tabell en jämförelse mellan årets resultat och resultat justertit för engångsposter för de seneste fem åren. Årets resultat samt årets resultat exklusive jämförelsestörande poster (mkr) 120 100 80 60 40 21,8 20 3,1-0,9 n ~ _ -- - -20 2012 2013 1,0 101,6 2014 17,9 9,6 28,4 - ~ --- -- - 2015 60,1 60,1 2016 Årets resultat Årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling Verksamhetens nettokostnader uppgårtill -836,2 mkr vilket är en minskning om ca 1,3 mkr i förhållande till 2015. Detta beror främst på att riktade statsbidrag har ökat aysevärt under året. Verksamheterna har de facto ökat sine kostnader men tack vare dessa riktade statsbidrag så ligger ändå nettokostnaderna inivå med föregående år. De riktade bidragen har främst erhållits från Migrationsverket och Skotverket. Skatteintäkter och generelle statsbidrag och utjämning uppgår till totalt 892,5 mkr och jämfört med föregående års utfall om 836,1 mkr medför detta en ökning om cirka 56,4 mkr. Ökningstakten auseende skatteintäkter, bidrag och utjämning är mellan 2016 och 2015 cirka 6,7 % vilket kan jämföras med ökningstakten för verksamhetens nettokostnader om 2,1 %(justertit för jämförelsestörande poster). I nedenstående graf redovisas utfallet för nettokostnader respektive skatteintäkter. Ytterligere en linje är tillagd för att motsvara justerade nettokostnader auseende jämförelsestörande poster. 3
building a hetter Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 950, 00 ~ ~ 850,00 ~~~ 800, 00 750,00 // ~ 700, 00 650,00 600,00 -- - _ 2011 2012 2013 2014 2015 2016 tnettokostnad Skatteintäkter, statsb o utj Nettokostnad, exkl jämförelsest poster Under perioden 2011 till 2016 har skatteintäkterna ökat från 717,7 mkr till 892,5 mkr, dvs en ökning om totalt 174,8 mkr alternativt ca 24,4 %. Motsvarande förändring auseende verksamhetens nettokostnader är 127,5 mkr alternativt 18,0 %. Det är viktigt att bevaka utvecklingen av nettokostnaderna och beakta detta i framtida budget- och planarbete så att dessa finte överstiger skatteintäkterna. Värt att notera är också den osäkerhet som föreligger i framtida skatteintäktsprognoser. I nedenstående graf är den procentuella ökningen nedbroten per år. Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 2o,00 ro i5,00^ra io,00~ro 5,00~io ~~ ~~~ \ o,00~ro - _- ~ ~ -5,00% -10, 00% -15.00% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 tnettokostnad Skatteintäkter, statsb o utj Nettokostnadsföräntlring exkl jämförelsestörande poster 4
Øuildiny a hetter Nyckeltal, befolkningsutveckling Befolkningsmängden i kommunen uppgick vid årsskiftet till 17 646 personer. Detta är en ökning om 216 personer i förhållande till föregående år. Sedan 2008 har befolkningen i kommunen ökat med 1 416 personer, alternativt 8,7 %. Antal invånare i kommunen 18000 _ -- - - _- - 17500 -- - - -- 17000 _- -- 16500 - - - _ - - 16000 -- --- 15500 -- - - - - -- 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2.2 Driftredovisning Verksamheternas totala budgetavvikelser uppgår till +39,2 mkr fördelat på nämnderna +26,2 mkr och centrals poster +13,0 mkr. Till skillnad från tidigare så visar ingen nämnd negativ budgetavvikelse för 2016. Störst budgetavvikelse syns för socialnämnden, som visaren positiv avvikelse på 15,7 mkr. Den främsta förklaringen till detta är överskott auseende ensamkommande barn inom individ- och familjeomsorgen på 10 mkr. Detta förklaras av att kommunens egna boenden och familjehem har lägre kostnader än den ersättning som erhålls från migrationsverket. Det noteras att även kostnader för försörjningsstöd har urinskat, vilket förklarar 3,5 mkr av den positiva budgetavvikelsen. 2.3 Budget- och prognosföljsamhet nedanstående tabell sammanfattas budget- respektive prognosavvikelsen för de fem senaste räkenskapsåren. 2016 2015 2014 2013 2012 Budget 14,8 12,7 74,8 59,1 1,1 Utfall 60,1 9,6 101,6-1,0 21,8 Budgetavvikelse 45,3-3,1 +26,8-60,1 +20,7 Prognos från 30 juni 55,9 22,2 97,7 43,1 23,2 Utfall 60,1 9,6 101,6-1,0 21,8 Prognosavvikelse 4,2-12,6 +3,9-44,1-1,4 Med undantag för 2015 och 2013 så har budgetavvikelsen för den senaste femårsperioden varit positiv. förhållande till prognosen som genomfördes i samband med avgivande av delårsrapporten per 30 juni 2016 är utfallet cirka 4,2 mkr högre. Utifrån ovanstående analys bedömer vi att kommunen haft en rimlig prognosträffsäkerhet mellan delårsbokslut och faktiskt utfall de senaste åren. E
Building a better warkinq woricl 3. Kommentarer till bokslut 3.1 Bokslutsprocessen Bokslutsprocessen uppges vara oförändrad mot tidigare år. Bokslutet var väl förberett i samband med genomförd revision. 3.2 Materiella anläggningstillgångar Investeringsbudqet nedenstående tabell sammanfattas genomförda nettoinvesteringer i jämförelse med budget samt en beräkning av genomförandegraden definierad som utfallet i relation till budget för den seneste femårsperioden. 2016 2015 2014 2013 2012 Utfall nettoinvesteringer (mkr) 85,9 92,2 97,8 58,5 27,5 Budget nettoinvesteringer (mkr) 139,0 140,5 160,8 195,1 127,0 Genomförandegrad (%) 62 66 61 30 22 tabellen ovan konstateres att investeringsbudgeten för 2016 uppgick till 139 mkr. Utfallet under 2016 uppgick till 85,9 mkr vilket innebär en genomförandegrad om cirka 62 % (2015: 66 %). Genomförandegraden för 2016 ligger i nivå med de seneste åren och det konstateres således att fullmäktiges entegna budget över investeringsverksamheten ej har uppnåtts. Komponentredovisning december 2013 uppdaterade Rådet för kommunal redovisning rekommendation 11.3 (nya benämnd 11.4) beträffande materielle anläggningstillgångar. I rekommendationen förtydligas kravet på s.k. komponentavskrivning innebärande att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången deles upp på dessa. Respektive komponent ska därefter skrives av separat. Den kanske vanligaste typen av tillgång som består av flertalet komponenter med olika nyttjandeperioder är fastigheter. Kommunen har för tillgångar som tagits i bruk under 2014-2016 tillämpat komponentavskrivning. Uppdelning för investeringar före 2013 har ej genomförts. 3.3 Bidrag till statlig infrastruktur Burlövs kommun ingick under 2011 ett genomförande- och finansieringsavtal för pendlarstation med Trafikverket. I avtalet förbinder sig Burlövs kommun att medfinansiera projektet med 21,5 mkr. I enlighet med legen om kommunal redovisning kan dessa typer av åtagande redovisas entingen i balansräkningen eller i resultaträkning. Redovisning ska ske i samband med att det finns ett bindande avtal. Om redovisning sker i balansräkningen ska bidraget lösas upp under maximalt 25 år. Burlövs kommun har valt att redovisa detta bidrag i balansräkningen och löser upp bidraget under 20 år. Upplösningen har påbörjats det år avtalet ingicks. Detta medför således att resultatet kommer under 20år belastes med cirka 1,1 mkr D
Fluildinq a better årligen med start 2011. Enligt avtalet med Trafikverket ska bidraget indexuppräknas då avtalet om medfinansiering är beräknat utifrån 2010 års penningnivå. Indexuppräkningen för 2016 uppgick till 0,9 mkr vilket har bokförts i årets resultat. 3.4 Pensioner och pensionsmedelsförvaltning Burlövs kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 290,2 mkr fördelat på 3,6 mkr redovisat som aysättning i balansräkningen och 286,6 mkr som ansvarsförbindelse. Det totala pensionsåtagandet har urinskat med ca 14,5 mkr framförallt hänförligt till ansvarsförbindelsen till följd av utbetalningar. I nedenstående tabell sammanfattas det totala pensionsåtagandet fördelat på ansvarsförbindelse och skuld respektive marknadsvärdet på kapitalförvaltningen. 350,0 298 2304,7 300,0 - - _ 280,6290,2 250,0 - ~ Avsättning 200,0 - - -- ---- - Ansvarsförbindelse 150,0 _ -- 100,0-50,0 -- 119,4 ~3~,~ - Totalt pensionsåtagande ---- Marknadsvärde kortfristiga plateringar 6,5 3,6 2015 2016 Som framgår av diagrammet ovan täcker pensionsförvaltningen totalt 47 % av det totala pensionsåtagandet. Detta är en ökning i förhållande till föregående år då motsvarande relation uppgick till 39 %. Det bokförda värdet för pensionsmedelsförvaltningen uppgår till 81 mkr platerede i aktiefonder. Det totala övervärdet uppgår således till 54,1 mkr alternativt 67 %. 7
Øuildinq a better working wori.d 3.5 Avsättningar Kommunens aysättningar, exklusive aysättningar för pensioner, uppgår till totalt 119,3 mkr per 2016-12-31 vilket är i paritet med föregående år. Avsäffninq för medfinansiering av Pendlarstation Burlöv Som redogjorts ovan har Burlövs kommun under 2011 fingått ett genomförande och finansieringsavtal för pendlarstation med Trafikverket. Då beloppet finte har utbetalats till Trafikverket samtidigt som bidraget ska redovisas i samband med att det finns ett bindande avta) har beloppet reserverats som en aysättning. Avsättningen uppgår per 2016-12-31 till 23,8 mkr och består av avtalat bidrag om 21,5 mnkr samt indexuppräkning under åren 2011-2016. Avsättninq dåvarande Banverket bokslutet 2008 genomfördes en aysättning auseende avtal mellan Burlövs kommun, dåvarande Benverket samt Region Skåne angående utbyggnad av Södra stambanan. Den ursprungliga aysättningen baserat på avtalet uppgick till 75,0 mkr. I enlighet med avtal har beloppet indexuppräknats ibokstuten 2010-2016 innebärande att den utgående aysättningen uppgår till 87,5 mkr. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut under 2009 har 75 Mkr ayskilts från likvide medel och placerats i långsiktig kapitalförvaltning. Detta i syfte att "öronmärka" medel för att täcka kommunens medfinansiering av utbyggnaden av södra stambanan genom Burlöv. Marknadsvärdet på dessa medel uppgår per 2016-12-31 till 116,1 mkr innebärande att de ayskilda medlen överstiger det bedömda åtagandet. Avsättning för framtida exploateringsavgiffer Avsättning för framtida exploateringsavgifter uppgår till totalt 7,6 mkr varav 3,9 mkr avser St Bernstorp 1 och 3,7 mkr avser St Bernstorp 2. Åtagande avser beräknade återstående exploateringsutgifter i enlighet med fastställda detaljplaner och beräknas att regleras inom de närmaste 3-5 åren. 3.6 Flyktingersättningar Kommunen erhöll i december 2015 statsbidrag auseende tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen med 7,9 mkr. 7,3 mkr periodiserades i föregående års bokslut och detta belopp har således intäktsförts 2016 i enlighet med RKRs rekommendation. 3.7 Tvister Under 2015 gick entreprenören för nybyggnaden av Svenshögskolan i konkurs under pågående entreprenad. Konkursen orsakade kommunen merkostnader i form av betalt men ej utfört arbete och fördyring av återstående byggnation. I bokslutet 2016 finns en fordran på kommunens försäkringsbolag om 11 mkr. Denne ersättning är erhållen 2017. Inga övriga tvister har identifierats under vår granskning.
Building a better 3.8 Resultatutjämningsresery Från och med 1 januari 2013 infördes möjligheten för kommuner och landsting att reservero överskott till en s.k. resultatutjämningsresery (RUR). Syftet med RUR är att kommuner och landsting i sin balanskraysutredning ska få förbättrade möjligheter att utjämna resultatet över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. Ett annat syfte är att skapa större stabilitet för verksamheterna. Under 2013 fattade kommunen beslut om att införa en resultatutjämningsresery och för åren 2010-2012 samt 2014 reserverader totalt 41,7 mkr. I bokslutet 2016 föreslås ingen ytterligare aysättning. Det bör noteras att en resultatutjämningsresery finte synliggörs i resultaträkningen utan framgår enbart av den s.k. balanskraysutredningen. I balansräkningen ska RUR specificeras som en delpost till det egna kopitalet vilket framgår i kommunens årsredovisning. 4. Måluppföljning 4.1 Inledning Enligt kommunallogen skall kommunfullmäktige fastställa finansielle mål samt mål och inriktningar för verksamheten utifrån god ekonomisk hushållning. Detta görs i budgeten varefter uppföljning sker av måten i årsredovisningen. Allmänt kan de finansielle måten anses avse de ekonomiska ramarna medan verksamhetsmålen avser kvaliteten och inriktningen på den verksamhet som skall utföras. 4.2 Avstämning av balanskravet Arets resultat enligt resultaträkning 60,1 Avgår renvinster 0,0 Balanskraysresultat 60,1 Medel till resultatutjämningsresery 0,0 Justering för kostnader auseende åtgärder där medel reserveratsför -14,5 kommande år Årets balanskraysresultat 45,6 Ovenstående utredning av balanskravet framgår i förvaltningsberättelsen vilket innebär ett balanskraysresultat efter synnerliga skäljusteringar om 45,6 mkr (2015: 12,5 mkr). Det konstateras således att kommunen uppfyller kommunallogens krav på en ekonomi i batons. 4.3 Finansielle mål Kommunfullmäktige i Burlövs kommun har för 2016 fastställt följande finansielle målsättningar: E
8uildinq ~ better Årets resultat, exklusive renvinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, skall vara lägst + 5 mkr, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskraysaystämning. Investeringsvolym som ett snitt över budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 ska finte överstiga 90 miljoner kronor per år. Avstämning av måluppfyllelsen görs i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Det justerade resultatet uppgår till 60,1 mkr, och investeringsvolymen för 2016 uppgår till 85,9 vilket därmed innebär att fullmäktiges finansielle målsättningar uppnås. 4.4 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning skall anges i budgeten och utvärderas och följas upp av kommunstyrelsen i delårsrapportens respektive årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten beslutat om fem övergripande verksamhetsmål. Målsättningarna har utgångspunkt i fastställd vision. De övergripande urålen är indelade i lika många kategorier vilka framgår nedan. Try_gghet: Andelen Burlövsbor som upplever en höq grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska uppleve/sen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Medborgarinflytande: Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamheter och utveckling. Boende och Miijö: År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktive boendekommunerna iskåne. Arbete och Näringsliv: År 2017 ska andelen sysselsetta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre. Service och kvalitet: År 2017 ska Burlövsborna vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamheter och service. För att bedöma de övergripande urålen finns totalt elva indikatorer. I årsredovisningens förvaltningsberättelse görs en utvärdering av måluppfyllelsen för de fem övergripande urålen, baserat på dessa elva indikatorer. För att aggregera måluppfyllelsen på de övergripande urålen har kommunen bestämt följande gränsvärden: 10
Bt~iiding a hetter följande tabell görs en sammanställning av kommunstyrelsens uppföljning av delmåten fördelat på respektive övergripande mål. Övergripande mål Indikator Uppf. Övergripande mål: Trygghet Indikator 1 Index, trygghetsmätning Övergripande mål: Medborgarinflytande Indikator 2 Övergripande mål: Boende och miljö Indikator 3 Indikator 4 Övergripande mål: Arbete och näringsliv Indikator 5 Indikator 6 Indikator 7 Indikator 8 Övergripande mål: Service och kvalitet Indikator 9 Indikator 10 Indikator 11 SCB:s Nöjd Inflytande index SCB:s Nöjd region index Avfallsåtervinning via materialåtervinning Elever i årskurs 9 behöriga till yrkesprogram Förvärvsarbetande invånare 20-64år Andelen arbetslösa 18-64år Etablerade på arb.marknad el. stud. eft två år Socialstyrelsens brukarbedömning - helhet hemtjänst Socialstyrelsens brukarbedömning - helhet särskilt boende Svensk Näringslivs företagsklimat, ranking Bedömning av den samlade måluppfyllelsen Vad gäller verksamhetsmålen anses samtliga fem övergripande mål uppnådda eller på väg att uppnås till planperiodens slut. Inget mål bedöms ej uppnått. Kommunens finansiella målsättning har uppnåtts. I årsredovisningens förvaltningsberättelse framgår en samlad bedömning vari slutsatsen dras att verksamheten för 2016 har bedrivits utifrån god ekonomisk hushållning. Det är vår bedömning att verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till övervägande del helt eller delvis har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. 11
6uildimg ~ bett?r warkinq world 5. Sammanfattande bedömning Efter granskningen av årsredovisningen för 2016 är vår sammanfattande bedömning följande: Det lagstadgade balanskravet har uppfyllts. Fullmäktiges finansielle målsättningar har uppfyllts. Utifrån avrapporteringen i årsredovisningen bedöms verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till övervägande del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Arlöv den 3 maj 2017 1 Lisa Stensson Auktoriserad revisor 12