Marknadsboden i Bötterums hembygdsgård Antikvarisk medverkan omläggning av tak och renovering av källarbjälklag Bötterum 2:9, Långemåla socken, Högsby kommun, Kalmar län, Småland Ulrika Haraldsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport 2016
Kalmar läns museums bebyggelseenhet Kalmar läns museums bebyggelseenhet utför antikvarisk medverkan vid förändringar och renoveringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse/ bebyggelsemiljöer. Flera medarbetare är också certifierade som sakkunnig kontrollant av kulturvärden enligt Plan- och bygglagen. Kalmar läns museum kan även erbjuda expertis inom exempelvis landoch marinarkeologi, konservering och kulturmiljöpedagogik. www.kalmarlansmuseum.se Antikvarisk medverkan vad är det? Alla kyrkor och kyrkogårdar tillhörande svenska kyrkan byggda före 1940 är skyddade enligt Kulturmiljölagen. Denna lag används också för att skydda vissa andra byggnader, så kallade byggnadsminnen. I Kalmar län handlar det om ca 135 byggnader, bebyggelsemiljöer, parker etc. När en sådan skyddad miljö ska förändras krävs ett särskilt tillståndsbeslut från länsstyrelsen, som får ställa villkor om hur åtgärderna ska utföras. Samma sak gäller när länsstyrelsen fattar beslut om så kallade byggnadsvårdsbidrag till olika kulturhistoriskt värdefulla miljöer eller byggnader runt om i länet. För att åtgärderna ska genomföras enligt länsstyrelsens beslut, med antikvariskt perspektiv och traditionella metoder och material som innebär minsta möjliga skada på byggnaden eller bebyggelsemiljön ska arbetet följas av antikvarisk expertis, den antikvariske medverkande. Denne ska vara fastighetsägaren och hantverkarna behjälplig med goda råd, följa och dokumentera arbetet samt redovisa genomförda åtgärder i en rapport.
Marknadsboden i Bötterums hembygdsgård Antikvarisk medverkan omläggning av tak och renovering av källarbjälklag Bötterum 2:9, Långemåla socken, Högsby kommun, Kalmar län, Småland Författare Bebyggelseantikvarie Ulrika Haraldsson (UH) Foto Författaren där inte annat anges Granskad av Antikvarie Magdalena Jonsson Layout Stefan Siverud Diarienummer Kalmar läns museum: 31-192-16 Länsstyrelsen Kalmar län: 434-7526-15, 434-8837-15 Utgivare Kalmar läns museum 2016 Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-1417-10 från Lantmäteriverket. Utförd av Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Kontaktperson Liselotte Jumme Beställare Kontaktperson Hantverkare Renoveringsperiod Fältbesök skedde Slutbesiktigande Övriga handlingar och digitala fotografier Långemåla hembygdsförening, Kyrkgatan 48, 570 76 Ruda Dea Carlsson (DC) Tallåsen bygg AB, Magnus Andersson (MA) Andreés väg 4, 570 76 Ruda 2016, juni-september 20160627 UH, DC, MA och Sven-Allan Törnqvist (S-AT), 20160825 UH, DC, MA och S-AT, 20160903 UH, DC, Birthe Pedersen Sieurin och Thomas Lövqvist, 20160915 UH, DC, MA och S-AT Utförs av Länsstyrelsen Förvaras i Kalmar läns museums topografiska arkiv.
Skala 1:1 000 000 Karta över Kalmar län med platsen markerad. 4
Kort om den aktuella byggnaden Marknadsboden i Bötterums Hembygdspark är sedan 2010 skyddad som byggnadsminne. När marknadsboden uppfördes är inte känt men den kan vara från 1800-talets första hälft. Vinden har använts som magasin bl.a. för säd, bottenvåningen har fungerat som marknadsbod och källaren har fungerat som förvaringsutrymme för bl.a. rotfrukter. 5
Utförda åtgärder Nyrenoverad marknadsbod med Dea Carlsson och Sven-Allan Törnqvist från Långemåla Hembygdsföreningen samt Magnus Andersson från Tallåsen Bygg. Den antikvariska medverkan har skett i samband med tillståndsgivning för aktuella åtgärder enligt Kulturmiljölagen. Tillstånd utfärdat av Länsstyrelsen Kalmar län. Den antikvariska medverkan har skett i samband med beviljande av byggnadsvårdsbidrag för aktuella åtgärder. Bidrag beviljat av Länsstyrelsen Kalmar län. Åtgärderna har utförts på ett hantverksmässigt sätt med traditionella material och metoder. De följer anvisningarna i Vård- och underhållsplanen. Renoveringen syftar till att säkra upp byggnaden så att den kan bevaras och brukas. Arbetet har utförts på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte har minskat. Allt virke levererades av Hanåsa sågverk. Tak Tillstånd före renovering Taket var belagt med skadade/sköra trekupiga betongpannor från ca. 1950-talet på sticketak. Taket var otätt och läckte. Nocken var bara tätad med bruk. Sticketaket hade mindre skador mot norr. Mot söder var sticketaket väldigt dåligt och fungerade inte längre som täckande undertak. Båda takfallen hade 3 lager sticketäckning med gamla lagningar med stickor och takpapp. 6
Norra takfallet före åtgärd. Norra takfallet före åtgärd, närbild. 7
Södra takfallet före åtgärd. Södra takfallet före åtgärd, närbild. 8
Upplagat sticketak mot norr. Vidtagna åtgärder Befintlig taktäckning och läkt togs ner. Skadad del av undertak mot väster lagades upp med nya furubrädor lika befintliga. Sticketaket mot norr lagades upp med nya furustickor. Sticketaket mot söder revs. Nytt sticketak i 3 lager spikades med furustickor lika tidigare utförande. De nya stickorna är tillverkade av Olle Karlgren, Grimhult i Mönsterås. Vindskivor, stormlister, vattbräda och hängbrädor sågs över. De övre vindskivorna byttes till nya i furuvirke lika tidigare i utförande och material och målades med Falu rödfärg. Det nya takteglet byggde högre därför sattes en extra vindskiva på. Ny bär- och ströläkt spikades. Nytt enkupigt lertegel och nockpannor i lertegel från Vittinge lades. Upplagat sticketak mot norr. 9
Dåligt sticketak mot söder före åtgärd. Rivning av södra takfallets sticketak. Upplagat undertak mot söder. 10
Norra takfallet efter åtgärd. Södra takfallet efter åtgärd. 11
Bjälklagskonstruktionen och golv före åtgärd. Källarbjälklag Tillstånd före renovering Bjälklagskonstruktionen mellan bottenvåningen och källaren var i dåligt skick. Golvplankor var skadade. Karmen till källarluckorna var skadad. Sparrar var inlaxade i syllen för att skapa stabilitet i konstruktionen. 12
Bjälklagskonstruktionen och golv före åtgärd. 13
Källarnedgången före åtgärd. 14
Renovering av bjälklagskonstruktionen. Vidtagna åtgärder Bjälkar och bärlinor av furu sågade i sågbänk med cirkelsåg, eventuellt inte original, ersattes med tätvuxet virke i samma dimensioner och utförande som de tidigare. Påtagligt angripna sparrar av furu (200x200x6000) ersattes med nya i furu i samma konstruktion, förankring i syllen och med samma dimensioner och bearbetning som de tidigare. Påtagligt angripen bärlina av furu (200x200) ersattes med ny i furu med samma dimensioner och bearbetning som den tidigare. Påtagligt angripna pelare av furu (200x200) ersattes med nya i tätvuxen furu med samma dimensioner och bearbetning som de tidigare. De nya stolparna sattes på flata stenar. Bjälkar av ek (3010x125x125) till källarluckornas karm byttes till nya i återvunnen, tätvuxen ek med samma dimensioner och bearbetning som de tidigare. Karmen behandlades med Skogens trätjära. För att komma åt balkarna i bjälklagskonstruktionen behövde golvet i bottenvåningen delvis friläggas. Spik kunde sparas eller kapades. Konstruktionen kompletterades med ny modern galvad spik. Skadade golvplankor av furu byttes till friska återanvända golvplankor av furu lika befintliga. Trossbotten har bevarats vid kanterna. 15
Bjälklaget efter renovering. 16
Bjälklaget efter renovering. 17
Källarnedgången efter åtgärd. 18
Infällda friska golvplankor, sett från första våningen. Bevarad trossbotten. 19
Källarluckor före åtgärd. Källarluckor före åtgärd. Källarluckor efter åtgärd. Källarluckor efter åtgärd. 20
Virket i utrymmet vid källarnedgången, nytt undertak under plåten. Källarluckor Tillstånd före renovering Källarluckorna från ca. 1980-talet var skadade och upplagade vid flera tillfällen. Utrymmet vid källarnedgången över själva luckorna var plåtklätt med ett skadat undertak. Vidtagna åtgärder Luckorna byttes mot nya i samma utförande i furuträ som de tidigare. Luckorna behandlades med Skogens trätjära. Järn återanvändes. Virket i utrymmet vid källarnedgången, över själva luckorna byttes till friskt furuvirke med samma utförande som tidigare. Plåten målades svart med Nordsjö Tinova oljetäck. Utrymmet trätjärades. Kommentarer Sticketaket mot söder var i mycket dåligt skick. För att få ett tätt underlag så revs det tidigare sticketaket ner och ersattes med nytt sticketak i tre lager likt tidigare utförande. Åtgärden har samråtts med Länsstyrelsen. De nya stolparna sattes på flata stenar för att förhindra fuktvandringar, innan stod de direkt på jordgolvet. Åtgärden har samråtts med Länsstyrelsen. Källaren har sen tidigare delvis kalkstensbeläggning. Källarluckorna var skadade och upplagade vid flera tillfällen. De tidigare luckorna var inte så gamla, de hade inget kulturhistoriskt värde i sig. Luckorna var sammanfogade med skruvar i virke av dålig kvalité från ca. 1980-talet. Luckorna byttes mot nya i samma utförande i 21
Nya stolpar på stenar. trä som de tidigare. Åtgärden har samråtts med Länsstyrelsen. Den norra bjälklagsbalken är kvar utan åtgärd. De övriga var påtagligt skadade och behövde bytas. Del av borttagen balk sparas i källaren för framtida eventuella undersökningar. Källarens skräp, byggrester och smuts städas ur med spade och borste. Ny stödstolpe har satts upp för den södra källarluckan, lika befintlig stödstolpe för den norra källarluckan. Åtgärden har samråtts med Länsstyrelsen. Allt nytt eller återanvänt virke som har ersatt skadat virke har samma dimensioner, träslag och bearbetning som borttaget virke i enlighet med tillståndsbeslutet. Källaren var sen tidigare renoverad i omgångar. Det är inte säkert att de nu utbytta delarna var original från uppförandet. Sändlista Länsstyrelsen i Kalmar län, 391 86 Kalmar, digitalt och 3 ex Riksantikvarieämbetet, Box 5405, 114 84 Stockholm, 2 ex Långemåla hembygdsförening, Dea Carlsson, Kyrkgatan 48, 570 76 Ruda 22
Adress Telefon Fax E-post Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 info@kalmarlansmuseum.se