NYKÖPINGSÅARNAS VATTENVÅRDSFÖRBUND

NYKÖPINGSÅARNAS VATTENVÅRDSFÖRBUND Vingåker Foto K. Enstedt Information med årsredogörelse för 28 års verksamhet Nr 8, maj 29

Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Informationsskrift nr 8, maj 29 Innehåll: Förbundets organisation Styrelsens årsberättelse Regleringsverksamheten 28 Samordnad recipientkontroll inom Nyköpingsåarnas avrinningsområden 28 Postadress: c/o Håkan Lernefalt Katrineholms kommun 68 8 KATRINEHOLM

Adresslista 28 Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbunds styrelse m fl Styrelseledamöter Björn Clasinder (ordf) tel 2-69 mob: 64 88 e-post bjorn.clasinder@telia.com Gunilla Marklund (vice ordf) Oxelösunds kommun 6 8 OXELÖSUND tel - 8 9 fax -28 4 e-post gunilla.marklund@oxelosund.se Kjell Johansson Landstinget Sörmland Sjukälla 2 6 JÖNÅKER tel - 4 mob -224 e-post kjell.johansson@d.lrf.se Håkan Lernefalk (sekreterare) Katrineholms kommun Miljöförvaltningen 64 8 Katrineholm tel -6 6 fax -488 2 e-post hakan.lernefalk@katrineholm.se Bo-Gunnar Bengtsson Katrineholm Energi Djulögatan 64 2 KATRINEHOLM tel -9 fax -9 4 e-post bo-gunnar.bengtsson@keab.se Eric Lindström Nyköpings kommun 6 8 NYKÖPING tel -248 mob - 4 4 e-post eric.lindstrom@nykoping.se Jörgen Larsson Vingåkers kommun Humlegatan 6 64 VINGÅKER tel -2 e-post jorgen.larsson@vingaker.se Jonas Pettersson Brevens Bruk AB 9 KILSMO tel -8 8 e-post jonas.pettersson@brevens.se Kaj Sundin Flens kommun 642 8 FLEN tel - fax 2 28 e-post kaj.sundin@flen.se Sören Karlsson Voith Paper Fabrics Högsjö AB 64 HÖGSJÖ tel -4 8 mob -48 8 e-post soren.karlsson@voith.com

Styrelsesuppleanter Ann-Sofi Ördén SSAB Oxelösund AB 6 8 OXELÖSUND tel -2 4 fax -24 82 e-post ann-sofie.orden@ssabox.com Per Strannelid Kommunstyrelsekontoret Finspångs kommun 62 8 Finspång tel 22-8 2 mob -69 2 e-post per.strannelid@kommun.finspong.se Bengt Waldebring LRF Länsförbundet i Södermanland Box 9 6 NORRKÖPING tel - 4 e-post bengt.waldebring@lrf.se Ronny Skoogh AB Forssjö Bruk 64 9 KATRINEHOLM tel -4 6 fax -9 66 e-post ronny.skoogh@forssjobruk.se Elisabeth Lennartsson Askersunds kommun Skogsbrynet 696 92 ASKERSUND tel 8-8 tel (hem) 8-4 4 fax 8-2 e-post lisa.lennartsson@telia.com Lennart B:son Arrhenius Vingåkers kraft AB Västmannagatan 44, tr 2 STOCKHOLM tel 8-66 mob - e-post lennart.arrhenius@stbd.se Övriga Lars Juhlin (adjungerad) Länsstyrelsen 6 86 NYKÖPING tel -264 fax -26 2 e-post lars.juhlin@d.lst.se Kjell Enstedt (konsult) ELK AB Box 4 9 LJUNGSBRO Hemming Sten (kassör) Rådek Vingåkersvägen 8 64 KATRINEHOLM tel -6 fax -6 e-post kjell.enstedt@elk-ab.se tel -66 29 9 fax -66 29 9 e-post km@radek.se Gunnar Asserhed (mötesordf Vattenrådet) Landstinget i Östergötland 8 9 Linköping tel - 22 4 e-post Gunnar.Asserhed@lio.se Jerry Persson (vattenrådgivare) tel 6-8 e-post jerry.nvvf@gmail.com

29--4 Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbunds årsberättelse för år 28 År 28 förändrades förbundets arbete radikalt genom inrättandet av den första tjänsten i förbundets historia. Jerry Persson anställdes som vattenrådgivare med placering i Flen fr o m den april. Förbundets ordinarie provtagning av sjöar och vattendrag har skett genom ELK AB. Under året undersöktes intensivstationerna i grundprogrammet. Ett förslag till nytt provtagningsprogram har diskuterats i styrelsen och en arbetsgrupp bildades för framtagandet. Utgångspunkten för det nya programmet har varit att nuvarande kemiska provtagning ska kompletteras med biologiska prover och beslut om provtagningen tas på årsmötet 29. Regleringskommittén har själv samordnat sitt arbete tillsammans med fallägarna. Fallägarna har lämnat sina veckorapporter till regleringskommitténs ordförande Vattenrådsarbetet påbörjades under året och möten hölls i Vrena, Vingåker, Ökna och Hallsberg. Huvuduppgiften har varit att informera om förbundet och vattendirektivet samt att engagera lokalbefolkning och lokala verksamheter inom avrinningsområdena. Utifrån diskussionerna på vattenrådsmötena och efterföljande träffar har 2 lokala grupper bildats, där ca 4 personer har deltagit. Det under-ifrån-perspektiv, som var ett syfte med förbundets vattenrådsarbete, har uppnåtts utifrån det lokala engagemang som förbundet har kunnat stödja. Förbundets tidigare problem med en egen hemsida har lösts genom den gemensamma portal som bildats för vattenråd, vattenvårdsförbund m fl. Förbundets adress är www.vattenorganisationer.se/nvvf Förbundet har avgett yttranden till vattendelegationen i remisser angående Samarbete för bättre vatten samt Väsentliga frågor. Vattennivån i Båven har diskuterats vid flera tillfällen. Frågan ägs dock inte av förbundet. Med den nya tjänsten och det utåtriktade arbetet som vattenrådet utgör bör vi kunna göra förbundet mer känt och få fler medlemmar i förbundet. Det är också angeläget att vi breddar medlemskapet i förbundet. Björn Clasinder Förbundsordförande

Regleringsverksamheten 28 Vattenflödena har under året varierat rätt mycket. Från en relativt normal vår till en torr sommarperiod till en kraftig nederbörd och flödestopp i december. I Båven var nivåerna som allra lägst under sensommaren och farhågor fanns att den låga nivån skulle äventyra Flens Kommuns råvattenintag. Länsstyrelsen förelade om att hålla två luckor stängda, detta beslut överklagades och miljödomstolen gav de klagande rätt. Under perioden april till sista augusti ska alla tre luckor vid Sibro hållas öppna enligt vattendomen. På de följande sidorna redovisas tappningar och sjönivåer på de platser i avrinningsområdet som kontinuerlig mätning sker. För Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Jerry Persson Vattenrådgivare

Vattennivå i Tisaren 28, m över havet (höjdsystem RH) 99, 99 98, 98 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 V e ck a Dämningsgräns Sänkningsgräns Nivå Tappning Tisaren 28, Flöde m/s 2, 2,, 9 2 2 2 2 29 Vecka Tappning 9 4 4 4 4 49

Vattennivå i Sottern 28 2,4 m över havet (höjdsystem RH) 2,2 2,8,6,4,2 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 V e ck a Dämningsgräns Sänkningsgräns Nivå Tappning Sottern 28 6 Flöde m/s 4 2 9 2 2 2 2 29 Vecka Tappning 9 4 4 4 4 49

Vattennivå i Grävsjön 28 8,6 8, meter över havet (RH) 8,4 8, 8,2 8, 8,,9,8 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 Ve ck a Vattenivå Dämningsgräns Vattennivå i Högsjön 28,8 meter ö havet (RH),6,4,2, 49,8 49,6 9 2 2 2 2 29 9 4 4 Vecka Vattenivå Dämningsgräns Sänkningsgräns 4 4 49

Vattennivå i Regnaren 28 2 meter (lokalt höjdsystem),8,6,4,2,8 9 2 2 2 2 29 9 4 4 Vecka Dämningsgräns Sänkningsgräns Nivå Tappning Regnaren 28 4, Flöde m/sekund 2, 2,, 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 Vecka tappning 4 4 49

Vattennivå i Hunn 28,4,2 meter (lokalt höjdsystem) 9,8 9,6 9,4 9,2 9 8,8 8,6 9 2 2 2 2 29 ve ck a dämningsgräns sänkningsgräns nivå 9 4 4 4 4 49

Vattennivå i Tisnaren 28 44,2 meter över havet (höjdsystem RH) 44, 44 4,9 4,8 4, 4,6 4, 4,4 4, 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 4 4 4 49 Vecka sänkningsgräns dämningsgräns nivå Tappning Tisnaren 28 2 Flöde m/sekund 8 6 4 2 9 2 2 2 2 Vecka tappning 29 9 4

Vattennivå i Viren 28,4, m över havet (höjdsystem RH),2, 2,9 2,8 2, 2,6 2, 2,4 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 4 4 4 4 49 Vecka sänkningsgräns dämningsgräns nivå Tappning Viren 28 2 Flöde m/sekund 2 9 2 2 2 2 29 Vecka tappning 9

Vattennivå i Långhalsen 28, meter över havet (RH) 8,8 8,6 8,4 8,2 8,,8,6,4,2 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 Vecka Dämningsgräns Sänkningsgräns Nivå Tappning Långhalsen 28 6 Flöde m/s 4 2 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 Vecka Tappning

Vattennivå i Båven 28 2,6 2,4 2, 2,2 2, 2 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 Vecka Vattennivå Skibord Vattennivå Mellösasjön 28 2,6 2,4 meter över havet (RH) meter över havet (RH) 2, 2,2 2 26,8 26,6 26,4 26,2 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 Vecka nivå

Vattennivå Orrhammaren 28 26 meter över havet (RH) 2,8 2,6 2,4 2,2 2 24,8 24,6 24,4 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 Vecka nivå Vattennivå Gårdsjön 28 2, 2,4 meter över havet (RH) 2, 2,2 2, 2 24,9 24,8 24, 24,6 24, 24,4 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 Vecka nivå

Vattennivå Valdemaren 28 2, 2,4 meter över havet (RH) 2, 2,2 2, 2 24,9 24,8 24, 24,6 24, 24,4 9 2 2 2 2 29 9 4 4 4 4 49 Vecka nivå Vattennivå i Vadsbrosjön 28 2 meter över havet (RH),9,8,,6,,4, 9 2 2 2 2 29 Vecka Nivå 9 4 4 4 4 49

SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL INOM NYKÖPINGSÅARNAS AVRINNINGSOMRÅDE 28 Rapport 29--

INNEHÅLL. INLEDNING....... 2 2. KONTROLLPROGRAM...2. METODIK... 4. RESULTAT OCH DISKUSSION... 4. Nyköpingsån inom Örebro län.... 4.2 Östgötadelen samt Tisnaren...... 4. Huvudfåran inom Södermanlands län... 4.4 Flen-Valla området... 4. Båvenområdet. 2 4.6 Långhalsen och N2 Storhusfallet... 26. ÄMNESTRANSPORTER... 6. SVÄRTAÅN OCH KILAÅN.. BILAGOR:. Provtagningspunkter 28 2. Primärdata - vattenkemi. Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 49) 4. Grafisk statistik för K, F, N och N2. Vattenföringsdata (SMHI)

NYKÖPINGSÅARNAS AVRINNINGSOMRÅDE RECIPIENTKONTROLL 28. INLEDNING Efter beställning från Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund utförs recipientkontrollen i Nyköpingsåns avrinningsområde av ELK AB i samarbete med Alcontrol Laboratories AB ELK AB utför fältarbete, utvärdering och årsrapportering medan Alcontrol utför de kemiska analyserna. Undersökningarna under 28 inriktade sig på vattenkemiska paramtrar vid 2 st rinnpunkter. Vid av dessa utfördes provtagningar en gång per månad, medan det vid de övriga stationerna togs prover gång varannan månad. Det var samma omfattning som vid 2 års recipientkontroll. Under år 28 var det en tämligen normal vårflod och sommaren blev ganska torr. Under av året var dock flödena i vattendragen mycket höga med risker för översvämningar. Mer om flöden och regleringar finns i rapporten om regleringasverksamheten. 2. KONTROLLPROGRAM Recipientkontrollprogrammet för år 28 innehåller 2 st provpunkter för vattenkemi i rinnande vatten. Provtagningsfrekvensen var gång per månad respektive gång varannan månad. Provvattnet analyserades med avseende på följande parametrar: Temperatur ph Konduktivitet Absorbans Susp. ämnen Syre TOC Fosfatfosfor Totalfosfor Ammoniumkväve Nitratkväve Totalkväve Molybdatreaktivt kisel Provtagningar ägde rum gång per månad vid följande stationer: K2 Bokvarnsån K Gänne kvarn K2 Åkfors F Långhalsen, Ålspånga N Husby gård N2 Storhusfallet, Nyköping N22 Vrena ström Provtagningar ägde rum gång varannan månad vid följande stationer: T2 Åsbro T2 Svennevad V2 Högsjö V2 Vingåker V24 Morjanån E2 Hävla K22 Djulösjön N2 Binklinge N24 Natån N2 Tärnö bro F22 Orrhammarens utlopp F2 Gårdsjöns utlopp F24 Vadsbro F Västersjöns inlopp Till detta kommer en punkt som betalas av Vingåkers kommun nämligen V22B Ekholmsbro

Vattenföringsuppgifter inhämtas från SMHI för provpunkterna K2, K, F, N och N2. För de första fyra punkterna används puls-modellen, medan man för N2 använder värden från Christineholms regleringsdamm.. METODIK Provtagning och analys har skett enligt gällande BIN-normer och SIS-metodik. 4. RESULTAT OCH DISKUSSION Alla resultat från 28 års provtagningar finns redovisade som primärvärden i medföljande bilagor. Statistik och grafisk presentation av analysresultat finns även i bilage-delen. Nedan kommenteras undersökningarna från respektive provpunkt, och analysresultaten har i tillämpliga delar relaterats till Naturvårdsverkets Rapport 49, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag, som från och med 99 ersätter de tidigare bedömningsgrunderna från 9. I bilaga visas den klassindelningen för olika vattenkvalitetsparametrar med färgmarkeringar för respektive klass. Nyköpingsåns avrinningsområde består av en huvudfåra, som rinner från sydöstra Närke i ostlig riktning mot Nyköping. Den har tre stycken större biflöden som avvattnar Hunn-Tisnar området (Östgötadelen), Flen-Valla området samt Båvenområdet. Hela avrinningsområdet omfattar 62428 ha, och består till 68% av skogs- och sankmark, 8% åkermark och % sjöyta. Resterande % utgörs av tätorter. Nyköpingsåns avrinningsområde ligger huvudsakligen inom Södermanlands län, men vissa delar går också in i Örebro län respektive Östergötlands län. 4. NYKÖPINGSÅN INOM ÖREBRO LÄN Nyköpingsåns västligaste utpost ligger i närheten av Åsbro i Örebro län. Recipientkontrollen för Nyköpingsån inom Örebro län omfattar 2 st stationer för rinnande vatten T2 Åsbro och T2 Svennevad samt sjöarna T Tisaren och T Sottern. Under 99-2 samt 24 togs inga prover i dessa punkter, men 22 och 2 togs prover i rinnpunkterna T2 och T2, och 2 i sjöarna. Senast det togs vattenprov i rinnpunkterna var alltså 2. Provtagningspunkternas läge framgår av figur, och i bilaga finns också koordinater för provpunkterna.

T2 T2 T2 T Figur. Nyköpingsån inom Örebro län med provtagningspunkterna markerade som röda cirklar. 4.. Surhetstillstånd Inom Nyköpingsåns avrinningsområde är problemen med försurning av vattendragen små. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har de flesta provpunkterna en "god eller mycket god buffert-kapacitet". Det gäller även de områden som omfattar Örebro län där medelvärdet av ph-analyserna under 28 blev 6, för T2 Åsbro vilket var det samma som 2 och lite lägre än 22 då ph-värdet var 6,9. För T2 Svennevad noterades, som årsmedelvärde vilket var, mindre 22 och 2. Nästan identiska medelvärden som erhölls för 9 och 98. Det sker i princip inga förändringar när det gäller surhetstillståndet i den här delen av vattenesystemet. 4..2 Syretillståndet Syrehalten vid T2 Åsbro visade på ett syrerikt tillstånd (klass ) då den lägst uppmätta halten var 8,6 mg/l. Vid T2 Svennevad var den lägsta noterade syrehlaten 6, mg/l, vilket bedöms som ett måttligt syrerikt tillstånd (klass 2). Det lägsta värdet uppmättes i juni då flödet var litet. Halten av syretärande ämnen i vattnet var som högst mg/l mätt som TOC vid T2 Åsbro, vilket betecknas som klass "stor syretäring". Motsvarande värde för T2 Svennevad var 28 mg/l. Det var högre än vad som uppmätts under tidigare år och det var under andra halvåret som man noterade de högre värdena. 4.. Ljusförhållanden Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen samt förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton. Vattnets färg mättes tidigare med en kompartiv skala det s.k. färgtalet. Det har ersatts av att man mäter vattnets absorbans vid 42 nm. Vattnets partikelinnehåll bestäms som halten suspenderade

ämnen eller som turbiditet. I sjöar använder man också siktdjupet som ett mått på vattnets optiska egenskaper. Vid stationerna T2 och T2 var vattnet starkt färgat (klass ) vilket innebär en hög halt av humusämnen i vattnet. Marken i den här delen av avrinningsområdet är till stor del skogsbeklädd, vilket brukar avspegla sig i höga färgtal. Partikelhalten var förhållandevis låg vid båda punkterna vilket betyder att man hade en låg slamhalt vid både T2 och T2. Numera ingår dock inte susphalten i bedömningsgrunderna som den gjorde vid 9 års klassificering. 4..4 Näringstillstånd Trofigraden eller näringsgraden bestäms av tillgången på lösta närsalter främst fosfor- och kväveföreningar. I naturvårdsverkets bedömningsgrunder används totalfosfor och totalkväveanalyserna för att bedöma ett vattens näringstillstånd. De oorganiska fraktionerna, fosfatfosfor, ammoniumkväve samt nitrat/nitritkväve, är dock den form av närsalterna som primärproducenterna i form av alger och högre växter snabbast kan ta till sig. Vid provpunkterna T2 och T2 låg totalfosforhalterna som medelvärde för 28 på 2 µg/l vid båda stationerna. Under 2 uppmättes 6 respektive µg/l. Det var exakt samma som 22 för T2 och något lägre vid T2. Det var också lite lägre än 98, men det året var betydligt blötare, vilket oftast påverkar fosforförlusterna från omgivande marker. Kvävehalten var,69 mg/l vid T2 och,9 mg/l vid T2 räknat som medelvärde för året. Detta var mycket lika de värden som noterades åren 2, 22 och 98. Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten utgår från den arealspecifika förlusten vid respektive provpunkt. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten reprensenterar. Figur 2. Provpunkt T2 med vy över Sotterns västra del.

Vid punkten T2 finns uppgifter för att kunna beräkna den arealspecifika förlusten, som mäts i kg/ha. år. Som jämförelse har 22 och även 98 års värden beräknats trots att det var före den nuvarande klassificeringens start. Man kan där se att den arealspecifika förlusten 2 var betyligt lägre än både 98 och 22, och det gällde både fosfor och kväve. Under 28 var förlusten högre än 2, men hamnade ändå inom samma klass. Det var dock precis på gränsen till nästa klass för både fosfor och kväve. Station T2 Svennevad 98 T2 Svennevad 22 T2 Svennevad 2 T2 Svennevad 28 Totalfosfor,8,,28,4 Totalkväve 2,68 2,,26 2, Halterna har ju inte förändrats påtagligt under dessa år så huvudorsaken till variationerna ligger i flödet. 22 men framför allt 98 var ett betydligt nederbördsrikare år än 2. 28 var också blötare än 2. Det har också betydelse när nederbörden kommer under året. 2 var mycket gynnsamt transportmässigt på grund av den torra hösten. 28 var det istället betydligt blötare på senhösten. Oftast påverkas fosfortransporten mera än transporten av kväve. För 28 hamnade klassificeringen av fosfor i klass (mycket låga förluster), och för kväve blev bedömningen låga förluster (klass 2), men det var alltså precis på gränsen. 4.. Diskussion I Örebro-delen av Nyköpingsåns avrinningsområde ingår delavrinningsområdena -. Den sammanlagda arealen för Örebro-delen är 642 ha, där 9% utgörs av åkermark, % av skog- och sankmark medan % är sjöytor. Resterande % utgörs av tätort. Två sjöar, Tisaren och Sottern, har ingått i recipientkontrollprogrammet men någon provtagning har inte skett där under 28. Två punkter för rinnande vatten, T2 Åsbro och T2 Svennevad ingår och har provtagits under året. Transportberäkningar vid T2 har visat följande mängder under de senaste åren. År 98 22 2 28 Totalfosfor (ton),,9,2,4 Totalkväve (ton) 9 2 Som tidigare nämnts så har inte halterna varierat så mycket utan huvuddelen av mellanårsvariationerna beror på variationer i vattenföringen.

4.2 ÖSTGÖTADELEN SAMT TISNAREN Till detta område hänförs Nyköpingsåns avrinningsområde inom Östergötlands län samt fortsättningen på denna gren in i Södermanland, dvs. Tisnaren och Bokvarnsån. De recipientkontrollpunkter för vattenkemi som finns inom detta område är rinnpunkterna E2 Hävla och K2 Bokvarnsån, samt sjöpunkterna i Hunn (E) och Tisnaren (V). I sjöarna har det dock skett några provtagningar under 28. Bokvarnsån (K2) avspeglar Nyköpingsåns avrinningsområde inom Östergötlands län samt fortsättningen på denna gren in i Södermanland, dvs. Tisnaren och Bokvarnsån. Provpunkten E2 vid Hävla visar på vattenkvalitén från sjön Hunn och dess inflöde i Tisnaren. Punkten K2 är också en PULS-station för vattenföringsberäkning, och här sker vattenprovtagning varje månad för kemisk analys. Årsmedelvattenföringen de senaste 9 åren har varierat enligt tabellen som visas nedan. Under 2-2 var vattenföringen under m/s, men både före och efter den perioden har flödena varit högre. 8, m/s 6,4 m/s,8 m/s 4,8 m/s 4, m/s 4, m/s,4 m/s, m/s 6,4 m/s År 2 År 2 År 22 År 2 År 24 År 2 År 26 År 2 År 28 Vattenföringen 28 blev lite högre än den varit under de senaste åren. Framför allt var det högre flöden under hösten än vad det varit under senare år. Vattenföring i K2 Bokvarnsån 28 4 2 Q, m/s 8 6 4 2 Vecka nr Figur. Vattenföringen under 28 vid K2 enligt SMHI:s pulsmodell. 2 49 46 4 4 4 28 2 22 6 4

V K2 E2 E Figur 4. Karta över östgötadelen och Tisnaren med provtagningspunkterna markerade som röda cirklar. Under 28 togs dock prover endast i rinnpunkterna E2 Hävla och K2 Bokvarnsån. 4.2. Surhetstillstånd Inom denna del av Nyköpingsåns avrinningsområde är surhetstillståndet också tillfredsställande. Vid K2 Bokvarnsån var medelvärdet av ph,2 för gjorda analyser under 28, och, vid E2 Hävla. Det är värden som visar att vattnet har en mycket god buffertkapacitet (klass ), och förhållandena har inte varierat nämnvärt under årens lopp. 4.2.2 Syretillstånd och organisk halt Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket i detta fall var, mg/l i juli vid K2 Bokvarnsån. I E2 Hävla var motsvarande värde,8 mg/l. Det innebär att syreförhållandena varit goda under året och resultaten betecknar att man har ett syrerikt tillstånd (klass ). Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år blev 2 mg/l för både E2 och K2. Det innebär en måttlig syretäring (klass ). I följande diagram kan man följa syreoch TOC-halterna under året vid K2, och man kan se hur syrehalten minskar under den varma årstiden. Det beror på att vattnets förmåga att lösa syre minskar med temperaturen. Syrehalten ligger hela året på en hög nivå.

Syre i fält m g/l K2 Bokvarnsån Syre och TOC 28 4 2, 2, 8, 8 6, 6 4, 4 2, 2 mg O2/l 4,, mg TOC/l T OC m g/l 28-282- 28-284-8 28-8 286-2 28-288- 289-28-6 28-2 282- Figur. Syre och TOC kurvor från mätningarna i K2 Bokvarnsån 28. 4.2. Ljusförhållanden Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Vid K2 konstaterades att halten suspenderade ämnen var låg och visade på en låg slamhalt -2, mg/l (klass 2 AR 9:4). Absorbansen visade på ett måttligt färgat vatten (klass ). Vid E2 Hävla var susp-halten ytterligare något lägre och så även absorbansen. Det innebär att det inte skett några signifikativa förändringar i år heller. 4.2.4 Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten har ändrats från att ha baserats på halter i vattnet till utgå från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten reprensenterar. Halten av totalfosfor låg på 6 µg/l beräknat som årsmedelvärde för 28 vid K2 Bokvarnsån, vilket kan jämföras med föregående år då årsmedelvärdet blev µg/l. Fosforhalterna har legat mycket stabilt mellan -6 µg/l under en lång tid. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var också låg, µg/l, beräknat som årsmedel. Värdena har visat en svagt sjunkande tendens de senaste åren. Att värdet blev lite högre 28 kan säkerligen bero på högre nederbörd. Skillnaderna är dock mycket små.

Halten av totalkväve var också förhållandevis måttlig,, mg/l, beräknat som årsmedelvärde vid K2. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat var mycket låga, speciellt under vegetationsperioden, då dessa av växter lätt tillgängliga ämnen låg på en nivå under detektionsgränsen. Vid E2 Hävla var årsmedelvärdet för totalfosfor respektive totalkväve µg/l och, mg/l. Det kan jämföras med 2 då motsvarande värden var 4 µg/l och, mg/l, alltså nästintill identiska värden. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen K2 Bokvarnsån gav följande resultat uttryckt som kg/ha och år. Station K2 Bokvarn 99 K2 Bokvarn 2 K2 Bokvarn 2 K2 Bokvarn 22 K2 Bokvarn 2 K2 Bokvarn 24 K2 Bokvarn 2 K2 Bokvarn 26 K2 Bokvarn 2 K2 Bokvarn 28 E2 Hävla 22 E2 Hävla 2 E2 Hävla 28 Totalfosfor,2,6,42,42,28,29,24,,,42,4,2,4 Totalkväve,6 2,4,8,,,,89,28,6,9,46,8,8 Medel-Q, ms,9 8, 6,4,8 4,8 4, 4,6,4, 6,4 Det innebär att den arealspecifika förlusten för närsalterna under 28 blev något högre än under de senaste åren vilket helt kan föklaras med det något högre vattenflödet. Ser man tillbaka i tiden så var 2 det år som haft de lägsta värdena, medan år 2 hade de högsta. Det är också de åren som haft lägst respektive högst vattenföring. I tabellen ovan kan man se att de arealspecifika förlusterna och medelvattenföringen korrelerar ganska bra om än inte helt. Vattenföringen förklarar alltså den största delen av årsvariationerna för arealförlusterna. Östgötadelen och Örebrodelen är de delområden som har lägsta halterna av närssalter och de stabilaste förhållandena inom avrinningsområdet.

4. HUVUDFÅRAN INOM SÖDERMANLANDS LÄN Till detta avsnitt av Nyköpingsån räknas sträckan från Högsjö till Vrena ström. Beträffande recipientkontrollpunkter finns här 9 st stationer för rinnande vatten (inkl. K22 Djulösjön) samt 2 sjöar, Högsjön och Yngaren vilka dock ej provtogs under 28. V22B V2 V24 V2 V K K22 K2 N N2 N22 Figur 6. Huvudfåran i Södermanlands län mellan Högsjö och Vrena ström. Vattenföringen vid Gänne kvarn var år 28 låg på samma nivå som under 2, men däremot visade flödesbilden under året ganska stora skillnader. Framför allt var flödet under hösten ovanligt högt, vilket framgår av diagrammet i figur 8. Medelvattenföringen de senaste tio åren har varit: År 99 År 2 År 2 År 22 År 2 År 24 År 2 År 26 År 2 År 28 2, m/s 4, m/s,9 m/s,9 m/s,6 m/s 8, m/s 6,9 m/s, m/s 9,9 m/s 9,9 m/s Flödesvariationerna har varit tämligen stora under de senaste åren. Hösten 2 var det en mycket kraftig flödestopp efter rejäla höstregn. Medan det för åren 2 och 22 i stort sett uteblev högvattenflöden under hösten. Konsekvenserna av de höga flödena under hösten 2 och vintern-våren 2 blev stora översvämningar som nog de flesta av oss kommer ihåg. Sedan hösten 22 och fram till 26 har det istället varit mycket låga vattenstånd och svaga flöden, men flödena ökade alltså under 2 och 28.

Vattenföring vid K Gänne kvarn 2 Vattenföring vid K Gänne kvarn 28 2 2 8 2 6 Q, m/s Q, m/s 4 2 8 6 4 2 Vecka nr Vecka nr Figur. Vattenföringen under 2 och 28 vid K enligt SMHI:s pulsmodell 4.. Surhetstillstånd Inom hela området är buffertkapaciteten mycket god, varför några försurningsproblem inte förekommer vid de aktuella mätstationerna. 4..2 Ljusförhålladnen Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Halten av suspenderade ämnen var låg vid V2 Högsjö för att sedan öka i Vingåker vid Ekholmsbro, men sedan faktiskt minska lite vid V2 Vingåker (vid rv 2). Det här är en markant skillnad jämfört med 2 då man hade en betydande ökning ända fram ttll V2. Där var susphalten nästan halverad jämfört med 2. I Kolsnaren sedimenterar en del suspenderat material så vid V24 Morjanå har halten sjunkit. Ytterligare minskningar sker i sjöarna Viren och Djulösjön, men sedan ökar halten igen succesivt till Vrena ström. Mellan V24 Morjanå och fram till N22 Vrena ström är det små skillnader mellan åren 2 och 28. Absorbansmätningarna visade på ett måttligt färgat vatten vid alla stationer utom de i Vingåker, V22B och V2 som visade ett betydligt färgat vatten samt N22 Vrena ström där vattnet var svagt färgat. 2 49 46 4 4 4 28 2 22 6 4 2 49 46 4 4 4 28 2 22 6 4

Vi ng åk er V 24 M or ja K nå Gä nn ek va rn K 22 Dj ul ös jö n K 2 Åk fo rs N 2 Bi nk lin N ge 22 Vr en as trö m sb ro Ek ho lm V 22 B V 2, 9, 8,, 6,, 4,, 2,,, V 2 Vi ng åk er V 24 M or ja K nå Gä nn ek va rn K 22 Dj ul ös jö n K 2 Åk fo rs N 2 Bi nk lin N ge 22 Vr en as trö m sb ro Ek ho lm V 2 V 22 B Halten suspenderade ämnen mellan V2 Högsjö och N22 Vrena ström Hö gs jö mg/l V 2, 9, 8,, 6,, 4,, 2,,, Hö gs jö mg/l Halten suspenderade ämnen mellan V2 Högsjö och N22 Vrena ström Figur 8. Halten av suspenderade ämnen mätt som årsmedelvärden mellan V2 Högsjö och N22 Vrena ström. Det övre diagrammet gäller 2 medan det undre visar 28 års värden. 4.. Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året. Samtliga stationer utom V22B Ekholmsbro, V2 Vingåker och K2 Åkfors uppvisade goda syreförhållanden under året, vilket innebär att inget värde var lägre än mg/l. Vid V22B Ekholmsbro och V2 Vingåker var de lägsta värdena under året 6, respektive 6, mg/l. Vid Åkfors noterades det lägsta värdet till 6,6 mg/l. Det innebar ett måttligt rikt syrerikt tillstånd (klass 2). Längre tillbaka i tiden har man uppmätt betydligt lägre syrehalter vid dessa stationer, så syrehalterna har förbättrats under senare år. Risken för låga syrehalte är större om man har låga flöden i kombination med varmt väder.

K2 Åkfors Syre och TOC 28 Syre i fält mg/l TOC mg/l 4, 6 2, 4 mg O2/l 8, 8 6, 6 4, mg TOC/l 2, 4 2, 2, 28-28- 28-28- 28-28- 28-28- 28-28- 28-28- 2- - 4-8 -8 6-2 - 8-9- -6-2 2- Figur 9. Syre och TOC kurvor från mätningarna i K2 Åkforssån 28. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året. Flertalet stationer hade årshögstavärden mellan och 6 mg/l vilket innebär en måttlig - tydlig syretäring (klass 4). Punkterna i Vingåker V22B Ekholmsbro, V2 Vingåker och V24 Morjanå uppvisade årshögstavärden på 8-22 mg/l i augusti vilket innebär att dessa stationer kom över gränsen till klass stor syretäring. Det var främst under andra halvåret som man hade höga TOChalter. Både syre- och TOC-värdena var något bättre i år vid K2 än fö några år sedan. 4..4 Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten utgår från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten representerar. Halten av totalfosfor ökade från till 26 µg/l mellan V2 Högsjö och V22B Ekholmsbro, och med ytterligare 4 µg/l till 4 vid V2 Vingåker (rv 2). Det var dock betydligt bättre och lägre halter än t.ex. 2, framför allt vid V22B. I sjöarna Kolsnaren och Viren sker en retention så att halten minskar fram till K Gänne kvarn. Från Gänne kvarn till K2 sker en ökning som sedan dämpas av Yngaren varefter det blev ett nytt påslag fram till Vrena ström. Halterna varierade mellan 6 och 44 µg/l på sträckan Högsjö till Vrena ström. När det gäller V2 så noterades ett mycket högt fosforvärde i december. Man hade då rikligt med nederbörd, vilket kan ha lett till breddning vid reningsverket. Halten var betydligt lägre vid V22B som ligger strax uppströms. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor har varierat betydligt mindre, men omsätts å andra sidan mycket snabbt.

Totalfosfor - årsmedelvärden 2 µ g/l Totalfosfor - årsmedelvärden 28 4 4 4 4 2 µ g/l 2 2 2 V2 V22B V2 V24 K K22 K2 N2 N22 V2 V22B V2 V24 K K22 K2 N2 N22 Figur. Årsmedelvärden 2 och 28 för totalfosfor mellan V2 Högsjö och N22 Vrena ström. T o ta lk v ä v e - å r s m e d e lv ä r d e n 2 T o ta lk v ä v e - å r s m e d e lv ä r d e n 2 8 2 2 8 8 6 6 4 4 2 2 g/l µ g/l 8 8 6 6 4 4 2 2 V2 V22B V2 V24 K K22 K2 N2 N22 V2 V22B V2 V24 K K22 K2 N2 N22 Figur. Årsmedelvärden 2 och 28 för totalkväve mellan V2 Högsjö och N22 Vrena ström. För halten av totalkväve skedde en ökning mellan V2 Högsjö och V22B Ekholmsbro, men även mellan V22B och V2 Vingåker skedde en markant ökning. Däremellan ligger det kommunala avloppsreningsverket. Jämför man med 2 då man senast gjorde analyser i samtliga rinnpunkter så ser man att halterna är betydligt lägre vid V22B och V2 under 28. Vid de övriga stationerna är halterna i stort sett de samma. Visserligen var det klart högre flöden under 28 men skillnaderna är ändå påtagliga. Tittar man närmare på resultaten under året så ser man att en provtagning sticker ut vid V2. Det var i juni då man hade mer än dubbelt så höga halter av kväve som under övriga året. Man ser också att ammonium och nitrat dominerar på ett sätt som antyder att det är effekter från reningsverket. Under den här delen av året ska halterna av de oorganiska fraktionerna vara mycket låg eftersom vi då är i sässongen så vegetationen tar upp väldigt mycket näringsämnen. En nästan lika drastisk minskning sker sedan fram till V24 Morjanå, och därefter är förändringarna tämligen små. En beräkning av den arealspecifika förlusten har gjorts för de stationer som har relevanta bakgrundsdata. Resultaten presenteras i nedanstående tabell uttryckt som kg/ha och år, och är markerade med färger motsvarande naturvårdsverkets klassificering (Rapport 49) av fosfor och kväveförluster till rinnande vatten.

Man kan där se att det över tiden inte har varit stora skillnader. De variationer som förekommit har främst betingats av variationer i vattenföringen. Således finner man de lägsta förlusterna under 2 och se högsta under 2 och 2. V2 Högsjö är den station som har haft de lägsta arealspecifika förlusterna för både fosfor och kväve. Resultaten mellan 99 och 28 kan följas i nedanstående tabell. Station V2 Högsjö 22 V2 Högsjö 2 V2 Högsjö 28 V2 Vingåker 22 V2 Vingåker 2 V2 Vingåker 28 V24 Morjanå 22 V24 Morjanå 2 V24 Morjanå 28 K Gänne kvarn 99 K Gänne kvarn 2 K Gänne kvarn 2 K Gänne kvarn 22 K Gänne kvarn 2 K Gänne kvarn 24 K Gänne kvarn 2 K Gänne kvarn 26 K Gänne kvarn 2 K Gänne kvarn 28 K2 Åkfors 2 K2 Åkfors 22 K2 Åkfors 2 K2 Åkfors 24 K2 Åkfors 2 K2 Åkfors 26 K2 Åkfors 2 K2 Åkfors 28 N22 Vrena ström 99 N22 Vrena ström 2 N22 Vrena ström 2 N22 Vrena ström 22 N22 Vrena ström 2 N22 Vrena ström 24 N22 Vrena ström 2 N22 Vrena ström 26 N22 Vrena ström 2 N22 Vrena ström 28 Totalfosfor,2,2,29,,64,8,9,,6,49,,2,6,2,42,4,,9,4,84,6,48,9,48,48,,6,6,92,,8,,6,4,4,4, Totalkväve,,92,6,9 2,8 2,98,,2 2,6 2,24 2,66 2,9 2,,88,69,8,,84,6,48 2,2, 2,2,48, 2,42 2, 2, 2, 2,44 2,2,,,,2 2,,6 De transporterade mängderna av totalfosfor och totalkväve under 28 framgår av nedanstående tabell. Mängden totalfosfor ökar från, ton till 4 ton mellan Högsjö och Vrena. För totalkväve går man från ton vid Högsjö till ton vid Vrena.

Station V2 Högsjö V2 Vingåker V24 Morjanå K Gänne kvarn K2 Åkfors N22 Vrena ström Totalfosfor (ton), 4,,2 6,9 8,9 4 Totalkväve (ton) 6 9 29 4.4 FLEN-VALLA OMRÅDET Flen-Valla området omfattar en bigren av Nyköpingsån som avvattnar ett relativt stort område runt Flen. Denna gren mynnar sedan i Långhalsens norra del. Inom detta område finns 4 st recipientkontrollpunkter för rinnande vatten. F22 F2 F24 F Figur 2. Flen-Valla området med 4 provpunkter i rinnande vatten. Vattenföringen vid F beräknas av SMHI med Puls-modellen. I figur 6 visas ett diagram över veckomedelvärden för flödet under 2 och 28. Kurvorna visar att man på våren

28 hade lägre flöden än 2, medan man hade betydligt högre flöden uner hösten 28. Medelvattenföringen de senaste åren framgår av nedanstående uppställning som visar att 28 hade man den högsta vattenföringen sedan 2.. 4,4 m/s,4 m/s 4, m/s, m/s 2,2 m/s,2 m/s 2,9 m/s, m/s, m/s,9 m/s År 99 År 2 År 2 År 22 År 2 År 24 År 2 År 26 År 2 År 28 Vattenföring vid F Ålspånga 28 9 9 8 8 6 Q, m/s 6 4 4 Vecka nr Vecka nr Figur. Vattenföringen under 2 och 28 vid F enligt SMHI:s pulsmodell 4.4. Surhetstillstånd Inom hela området är buffertkapaciteten god eller mycket god, varför några försurningsproblem inte förekommer vid den aktuella mätstationen. 4.4.2 Ljusförhålladnen Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. 2 49 46 4 4 4 28 2 22 6 2 49 46 4 4 4 28 2 22 6 4 4 2 2 Q, m/s Vattenföring vid F Ålspånga 2

Halten av suspenderade ämnen 2 mg/l 8 6 4 2 F22 Orrhammarens utl F2 Gårdsjöns utlopp F24 Vadsbro F Ålspånga Figur 4. Halten av suspenderade ämnen mätt som årsmedelvärde från F22 Orrhammarens utlopp till F Ålspånga. Halten av suspenderade ämnen var låg vid både Orrhammarens och Gårdsjöns utlopp, men därefter händer något som gör att halten stiger mycket kraftigt fram till Vadsbro och Ålspånga. Mönstret var likadant under 2, vilket är det senaste året som provtagning ägt rum i samtliga rinnpunkter. Absorbansen visade på ett betydligt färgat vatten (klass 4) i samtliga punkter utom F22 där vattnet var starktt färgat (klass ). 4.4. Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året. Vid F22 Orrhammarens utlopp och vid F2 Gårdsjöns utlopp var inget värde lägre än mg/l, vilket innebär ett syrerikt tillstånd (klass ). Vid F24 Vadsbro samt vid F Ålspånga noterades årslägstavärden på 4, respektive, mg/l. Dessa värden uppmättes i juni respektive augusti månad. Värdena innebär att vattnet klassas som ett svagt syretillstånd (klass ). F Ålspånga Syre och TOC 28 Syre i fält m g/l T OC m g/l 4, 8 2, 6 4 2 mg TOC/l mg O2/l, 8, 6, 8 6 4, 4 2, 2, 28-282- 28-284-8 28-8 286-2 28-288- 289-28-6 Figur. Halten av syre och TOC under 28 vid F Ålspånga. 28-2 282-

Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilka samtliga låg inom intervallet - mg/l. Det innebär en hög organisk halt med tydlig syrtäring (klass 4). För Ålspångas del (6 mg/l) var det dock lite lägre än vad som noterats som årshögstavärde under åtminstone de senaste åren. 4.4.4 Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten utgår från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten reprensenterar. Halten av totalfosfor var måttlig till tämligen hög vid samtliga punkter, och den ökar succesivt nedströms. Vid Orrhammarens utlopp var den µg/l och vid Ålspånga hade den stigit till 8 µg/l beräknat som årsmedelvärde för år 28. Vid Ålspånga var det en lite högre nivå än t.es. 2 då man senast analyserade samtliga provpunkter. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var också mycket hög, 26 µg/l, också det beräknat som årsmedel. Halten av totalkväve var högst vid F2 Gårdsjöns utlopp,, mg/l, beräknat som årsmedelvärde, vilket kan jämföras med F22 Orrhammarens utlopp som hade,84 mg/l. Vid F24 och F var halterna ganska lika,,-, mg/l. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat var tidvis tämligen höga. Framför allt noterades höga värden vid F2 Gårdsjöns utlopp. Det kan sannolikt härledas till utsläppen från det kommunala avloppsreningverket i Flen. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen F Ålspånga 99-28 och för de övriga stationerna för 22, 2 och 28 gav följande resultat uttryckt som kg/ha och år. Station F Långhalsen, Ålspånga 99 F Långhalsen, Ålspånga 2 F Långhalsen, Ålspånga 2 F Långhalsen, Ålspånga 22 F Långhalsen, Ålspånga 2 F Långhalsen, Ålspånga 24 F Långhalsen, Ålspånga 2 F Långhalsen, Ålspånga 26 F Långhalsen, Ålspånga 2 F Långhalsen, Ålspånga 28 F22 Orrhammarens utlopp 22 F22 Orrhammarens utlopp 2 F22 Orrhammarens utlopp 28 F2 Gårdsjöns utlopp 22 F2 Gårdsjöns utlopp 2 F2 Gårdsjöns utlopp 28 F24 Vadsbro 22 F24 Vadsbro 2 F24 Vadsbro 28 Totalfosfor,4,2,,4,6,8,6,2,48,2,8,6,86,8,84,9,,4, Totalkväve,4 4,8, 2,68,48 2,82,99 2,9 2,4 2,9,9,29,9 2,62 2,4,6 2,6,86 2,

Under 28 de högsta arelspecifika förlusterna sedan 2 för både totalfosfor och totalkväve. Det innebär måttligt höga förluster höga förluster av fosfor (klass ) vid F22 Orrhammarens utlopp och vid F2 Gårdsjöns utlopp, medan de övriga hade höga förluster. För totalkväve hade samtliga stationer utoom F22 måttliga förluster (klass ), medan de var låga vid F22. Årets högre arealspecifika förluster kan förklaras med de högre vattenflödena. Mängden transporterade närsalter från Flen-Valla området under 28 var 9, ton totalfosfor och 6 ton totalkväve. Mängderna av transporterad totalfosfor och totalkväve för åren 9928 visas i nedanstående tabell. Årets värden ligger lite högre än medelvärdet för den tidsperioden, som blev 8, respektive 9 ton. År 99 2 2 22 2 24 2 26 2 28 Totalfosfor 8,2,9,8 8,, 6, 6, 6,9 8,4 9, Totalkväve 6 2 2 84 9 4 6 4. BÅVENOMRÅDET Denna gren av Nyköpingsån omfattar Båven och Lidsjöns tillrinningsområde och mynnar i Långhalsens nordöstra del. Förutom recipientkontrollpunkten i Båven finns stationer med rinnande vatten, N24 Natån, F Västersjöns inlopp och N Husby gård. Den sistnämnda punkten avspeglar delområdets vattenkvalitet som kommer in i Långhalsen. Båvenområdet, som ligger i den nordöstra delen av Nyköpingsåns avrinningsområde, omfattar ca 8 ha, varav ca 66% utgörs av skogs- och sankmark, medan knappt % är åkermark. Ungefär % av arealen består av sjöytor, medan tätorter utgör ca,6 %. I det här området ligger avrinningsområdets största och djupaste sjö, nämligen Båven, där man har en recipientkontrollpunkt benämnd F. Den ingick dock inte i kontrollprogrammet för 28. Vattenföringen vid N Husby gård var faktiskt lägre 2 och hamnade på samma nivå som 2. Så var inte var fallet för de andra delområdena. År 99 År 2 År 2 År 22 År 2 År 24 År 2 År 26 År 2 År 28,8 m/s,4 m/s 6, m/s 4,9 m/s 2,2 m/s, m/s, m/s,4 m/s 4,6 m/s, m/s

F N24 F N Figur 6. Båvenområdet med provpunkter. Vattenföring vid N Husby Gård 28 8 Q, m/s 6 4 2 Vecka nr Figur. Vattenföringen under 28 vid N enligt SMHI:s pulsmodell Även här var det det en flödestopp i slutet av året. 2 49 46 4 4 4 28 2 22 6 4

4.. Surhetstillstånd Buffertkapaciteten var mycket god, varför några försurningsproblem inte förekommer vid den aktuella mätstationen. 4..2 Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket vid Husby Gård var 8, mg/l. Värdet uppmättes i oktober. Halter över mg/ l klassificeras som ett syrerikt tillstånd (klass ). Det gällde även Natån som hade 9, mg/l som lägst. Vid F Västersjöns inlopp var det dock tidvis betydligt lägre syrehalter. Den lägsta uppmättes till 2,9 mg/l i augusti vilket innebär ett syrefattigt tillstånd (klass 4). I nedanstående diagram kan man jämföra årets resultat med 2 års värden. Värdena är ganska lika med extremerna uppträder vid olika tidpunkter under året. F Västersjöns inlopp Syre och TOC 2 2, 2, 2 2 8, 2 6, mg O2/l, 8, 6, 4, 2,, 2-2-8 2-4-2 2-6-6 2-8- 2--2 2-2-9 mg O2/l 2, mg TOC/l 4, 4, 2,, mg TOC/l F Västersjöns inlopp Syre och TOC 28 28-2- 28-4-8 28-6-2 28-8- 28--6 28-2- Figur 8. Syre och TOC kurvor från mätningarna 2 och 28 vid F Västersjöns inlopp. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket var i år blev mg/l vid N Husby gård. Vid Natån var den 9,9 mg/l och vid F Västersjöns inlopp var den 26 mg/l. Den sistnämnda innebär en stor syretäring (klass ) medan de båda övriga visar på en måttlig syretäring (klass ). 4... Ljusförhållanden Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Vid N konstaterades att halten suspenderade ämnen var måttllig (4,4 mg/l) och visade på en måttligt hög slamhalt mätt som årsmedelvärde (klass AR 9:4). Vid N24 Natån var susphalten låg (,9 mg/l) medan den var hög vid F Västersjöns inlopp (,). Absorbansen visade på ett måttligt färgat vatten (klass ) mätt som årsmedelvärde vid N24 och N med F uppvisade ett starkt färgat vatten (klass ).

4..4 Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten utgår från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten reprensenterar. Halten av totalfosfor låg på 26 µg/l beräknat som årsmedelvärde vid N Husby gård, vilket är en nivå som den har legat på de senaste åren. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var 4 µg/l, också det beräknat som årsmedel vilket var lägre än de senaste åren. Det är värden som är att betrakta som måttligt höga. Natån hade ytterligare lägre fosforhalter ( µg/l ) medan F Västersjöns inlopp uppvisade betydligt högre halter, med 64 µg/l totalfosfor och 22 µg/l fosfatfosfor, vilket ändå var lägre än 2 då man senast gjorde motsvarande analyser. Vattendraget är litet och bidraget från Malmköpings reningsverk blir därför proportionellt sett mycket stort. Halten av totalkväve var,6 mg/l, beräknat som årsmedelvärde vid N. Det är ungefär samma nivå som de senaste åren. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat var låga under hela året även om man har en årstidsvariation. Vid N24 Natån låg halterna på samma nivå medan F Västersjöns inlopp hade drygt dubbelt så hög totalkvävehalt. Där var även de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat tidvis tämligen höga. Man kan notera att januarivärdet vid N Husby gård visade ovanligt höga närsaltshalter. Det var för provpunkten extrema värden med mycket höga fosfatfosfor och nitrathalter. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen N Husby Gård 99-28 och för de båda andra stationerna 22, 2 och 28, har gett följande resultat uttryckt som kg/ ha och år. Station N Husby gård 99 N Husby gård 2 N Husby gård 2 N Husby gård 22 N Husby gård 2 N Husby gård 24 N Husby gård 2 N Husby gård 26 N Husby gård 2 N Husby gård 28 N24 Natån 22 N24 Natån 2 N24 Natån 28 F Västersjöns inlopp 22 F Västersjöns inlopp 2 F Västersjöns inlopp 28 Totalfosfor,2,2,6,4,6,2,2,28,2,2,,,,9,94,84 Totalkväve,6,2,6,,46,66,,,92,,8,4,6 2,49,94,8 Det innebär värden som enligt bedömningsgrunderna klassas som mycket låga förluster (klass ) för fosfor vid N24 och N, och måttligt höga (klass ) vid F. För kvävet blev det klass mycket låga förluster vid N24 och N, och låga (klass 2) vid F. Skillnaderna mellan åren vid N har varit små. En förklaring till detta är säkerligen den utjämnande effekt som de stora vattenmagasinen Båven och Lidsjön utgör.

Årets transportberäkningar visade att, ton totalfosfor och 66 ton totalkväve fördes ut till delområde 2 via Båven området. År 99 2 2 22 2 24 2 26 2 28 Totalfosfor 4, 4, 4,6,,,9 2, 2, 2,2, Totalkväve 4 94 8 8 8 66

4.6 LÅNGHALSEN OCH STORHUSFALLET Långhalsen är en mycket speciell sjö. Den har en säregen morfometri och fungerar som uppsamlingsbassäng för Nyköpingsåns tre stora grenflöden. Sjön är grund, ca m, vilket F N N2 N22 N2 Spånga (SLU) N2 Figur. Långhalsen och nedre Nyköpingsån med provpunkter. också bidrar till sjöns karaktär. I och med att man har recipientkontrollpunkter i alla de tre stora inflödena av vatten till Långhalsen och även punkter nedströms sjön vid Spånga (SLUpunkt) och i Storhusfallet (N2) kan man göra tämligen bra beräkningar över hur Långhalsen fungerar ur närsaltssynpunkt vid olika år. Av dessa orsaker finns det anledning att kommentera resultaten från recipientanalyserna i ett särskilt avsnitt dit även Nyköpingsåns utflöde i Östersjön (N2 Storhusfallet) har tillförts. Under 28 togs inga prover i sjön utan enbart i tillrinningspunkterna och i punkten N2, Storhusfallet. 28 har prov även tagits vid Tärnö bro (N2). Vattenföringen i Christineholm vid Långhalsens utlopp under 28 visas i figur 2. Den ligger också till grund för transportberäkningarna vid N2 Storhusfallet. Medelvattenföringen vid Christineholm var 2, m/s under 28. Det var i nivå med 26 och 2.

28, m/s 28, m/s 2, m/s 2, m/s 8, m/s 6,8 m/s,2 m/s 2,2 m/s 2, m/s 2, m/s År 99 År 2 År 2 År 22 År 2 År 24 År 2 År 26 År 2 År 28 Vatte nföring Christineholm 2 Vattenföring Christineholm 28 6 6 4 4 m/s m/s 2 2 jan feb mars april maj juni juli aug s ep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Figur2. Vattenföringen under 2 och 28 vid Christineholm enligt SMHI. 4.6. Surhetstillstånd Några försurningsproblem föreligger inte heller i detta område, varför ingen separat diskussion förs om detta. 4.6.2 Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket vid Storhusfallet var, mg/l och 8, mg/l vid Tärnö bro. Det betecknas som ett syrerikt tillstånd (klass ). Halter över mg/l klassificeras som ett syrerikt tillstånd. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år inträffade vid tillfällen då 2 mg/l noterades vid N2 Storhusfallet. Det innebär en måttlig syretäring (klass ). I övrigt låg TOC-halten runt mg/l. Årsmedelvärdet var, mg/l och på senare år har det funnits en liten tendens till sjunkande värden. 4.6.. Ljusförhållanden Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt

material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Vid N2 konstaterades att halten suspenderade ämnen var hög (9,2 mg/l) och visade på en hög slamhalt mätt som årsmedelvärde (klass 4 AR 9:4). Det var något högre än 2, men årsvariationerna har varit tämligen små. Absorbansen visade på ett måttligt färgat vatten (klass ). 4.6.4 Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten utgår från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten reprensenterar. Halten av totalfosfor låg på 4 µg/l beräknat som årsmedelvärde, vilket kan är i paritet med vad som brukar uppmätas vid N2. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var µg/ l, också det beräknat som årsmedel. Halten av totalkväve var,9 mg/l, beräknat som årsmedelvärde, vilket var lite lägre än de senaste årens resultat. Det högsta värdet noterades från januari med,2 mg/l. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat varierade under året. Det högsta ammonium uppmättes i maj och det högsta nitratvärdet uppmättes i januari. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen N2 Storhusfallet har gett följande resultat uttryckt som kg/ha och år. Station N2 Storhusfallet, Nyköping 99 N2 Storhusfallet, Nyköping 2 N2 Storhusfallet, Nyköping 2 N2 Storhusfallet, Nyköping 22 N2 Storhusfallet, Nyköping 2 N2 Storhusfallet, Nyköping 24 N2 Storhusfallet, Nyköping 2 N2 Storhusfallet, Nyköping 26 N2 Storhusfallet, Nyköping 2 N2 Storhusfallet, Nyköping 28 Totalfosfor,86,99,,84,2,6,49,2,26,8 Totalkväve 2,42 2,6 2,9,89,2,,,9,8,8 Det innebär värden som enligt bedömningsgrunderna klassas som låga förluster (klass 2) både vad det gäller fosfor och kväve under åren 2. De senaste sex åren har det varit låga förluster från Nyköpingsån ut till Östersjön.

Ser man till in- och utflöde av närsalter i Långhalsen och upprättar en balansberäkning så får man följande resultat för år 28. N22 Vrena ström F Ålspånga N Husby gård Delområde Långhalsen Summa: N2 Storhusfallet Retention (ton) Retention (%) Totalfosfor (ton) 4, 9,,,8,6 28,9 6, Totalkväve (ton) 6 66 9 669 4 Retentionen i Långhalsen blev i år tämligen stor för fosfor, men mindre för kväve. För fosfor beräknades att ca % av tillförd totalfosfor fastlades i sjön, och % av kvävet. Den kraftiga nederbörden och därmed höga vattenföringen under slutet av året bidrog sannolikt till att minska retentionen för helåret.

. Ämnestransporter Uttransporten av närsalter och organiska ämnen från Nyköpingsån under den senaste 28-årsperioden har sett ut på följande sätt: År 8 82 8 84 8 86 8 88 89 9 9 92 9 94 9 96 9 98 99 2 2 22 2 24 2 26 2 28 Totalfosfor Totalkväve Nitratkväve COD(Mn)/TO C ton ton ton kton 64 94 8, * 98 226 8, 42 642 2,2 6 6 4,44 42 98 26 8,2 4 8 8 8,8 6 9 6,68 2 944 29,4 4 8 6,4 6 98 8,6 2 6 98,2 4 4 8,4 466,49 2 82,44 24 889 2,9 4 6 4,2 4 4,94 24 88,4 86 2,9** 6 99 28 2,** 4 2,** 686 4 8,6** 2 29 2 2,82** 22 4 6,** 424 9,** 26 649 24,66** 24 6 2 8,98++ 29 669,88** Flöde Mm 848 8 92 662 948 89 9 6 9 9 44 484 699 9 492 849 89 96 66 2 2 4 4 84 6 * osäkert värde ** beräkningen grundas på TOC-analys Skillnaderna mellan de olika åren är således mycket stora, och hänger till stor del samman med de olika årens nederbördsmängder och vattenflöden i systemet. 82 var det ett mycket högt värde för totalfosfortransporten, men enligt kommentarerna i årsrapporten var den siffran mycket osäker. För år 28 blev vattenflödet lite högre än medelvärdet för de senaste 28 åren, som ligger på 689 Mm. 2 är det år med det lägsta flödet undetr de senaste 28 åren. År 2 liksom år 2 var väldigt speciella år när det gäller vattenflöden, med mycket stora flöden i slutet av året respektive början av året med bl.a. översvämningar som följd. Årsmedelvärdet av vattenflödet var år 2 det näst högsta under den period som vi har mätningar, endast 88 uppvisar något högre flöden. Man ser också i tabellen hur viktigt sambandet mellan flöde och närsaltstransporterna är. Det framgår med ännu större tydlighet av figurerna 2-2.

Transport av totalfosfor ur Nyköpingsån 8-28 4 2 2 8 Vattenflöde 8 6 6 4 4 2 2 Totalfosfor 2 2 2 2 99 9 9 9 9 89 8 8 8 8 Mm ton/år Figur 2. Transport av totalfosfor ur Nyköpingsån 8-28 samt flödet. Transport av total- och nitratkväve ur Nyköpingsån 8-28 2 8 8 6 6 4 4 2 2 Totalkväve ton Nitratkväve ton Flöde Mm Figur 22. Transport av total- och nitratkväve ur Nyköpingsån 8-28 samt flödet. 2 2 2 2 99 9 9 9 9 89 8 8 8 8 Mm ton/år 2

Transport av organiskt material ur Nyköpingsån 8-28 6 2 4 2 kton/år 8 6 6 Mm 8 4 4 2 2 COD(Mn)/TOC kton 2 2 2 2 99 9 9 9 9 89 8 8 8 8 Flöde Mm Figur 2. Transport av organiskt material ur Nyköpingsån 8-22 samt flödet. För 99-28 bygger beräkningen på halten av TOC. Tidigare COD(KMnO4)-värden har räknats om till COD(Mn) med en faktor,9. Om man tar en titt på hur flöden och transporter har varierat under perioden 8-28 så ser man att 28 var ett år där flödet hamnade något över snittet för de senaste 28 åren.. Transporten av totalfosfor visade en minskande trend från 8-talet till 9-talet men under 9-2 kunde man se att transporten åter började öka. Den trenden bröts dock 22 och därifrån blev det ett fullkomligt ras för ämnestransporterna under 2, men ökade åter 24 och har därefter legat på ungefär samma nivå. Totalkvävet visar en liknande trend. I Nyköpingsån finns nu en relativt lång tidsserie av mätningar när det gäller närsalter och transporter av dessa. Transporten av organiskt material mätt som COD(Mn)/TOC följer flödet i mycket hög grad. Några större förändringar i förhållandet mellan transportmängd och flöde är svår att se. Man kan se att nederbörden och de åtföljande vattenflödena har en mycket stor betydelse för materialtransporten i vattensystemet. Man kan också se att det inte har hänt särdeles mycket under 9- och 2-talet när det gäller att få ned mängderna som kommer ut i Östersjön. Under åren på 2-talet har flödena varierat så oerhört mycket så det är svårt att utläsa om något reellt har skett. Största delen av källorna handlar om diffusa källor som markförluster, och inte längre så hög grad av enskilda punktkällor som det är enkelt att sätt fingret på. Icke desto mindre har det varit känt under en lång tid att så har varit fallet. Det tycks dock svårt att komma fram till åtgärder som skulle kunna minska ytavrinningen från omgivande marker.

6. Svärtaån och Kilaån Från och med 26 redovisas och kommenteras resultat från Svärtaån och Kilaån i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds årsrapport. Svärtaån mynnar i Sjösafjärden strax öster om Nyköping medan Kilaån mynnar i Stadsfjärden strax söder om Nyköping alldeles intill Nyköpingsåns mynning.. Figur 2. Svärtaåns och Kilaåns mynningspunkter. Vattenföringen i de båda åarna visade samma mönster som i Nyköpingsån med kraftiga flöden under januari till och med april varefter fklödet sjunker drastiskt och är lågt i juni. Därefter ökar det lite i juli och augusti, men den stora ökningen sker i slutet av året. Medelvattenföringen blev 28 likartad med 2 men lägre än 26.