KULLA GUNNARSTORPS MÖLLA KULLA GUNNARSTORP 1:21 HELSINGBORGS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2017 RENOVERING SPÅNKLÄDSEL OCH MÅLNING

KULLA GUNNARSTORPS MÖLLA KULLA GUNNARSTORP 1:21 HELSINGBORGS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2017 RENOVERING SPÅNKLÄDSEL OCH MÅLNING RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

Kulla Gunnarstorps mölla, Kulla Gunnarstorp 1:21. Antikvarisk medverkan 2017. Renovering spånklädsel och målning. Text och form: Caroline Ranby Foto: Caroline Ranby och Kaj-Åke Dahlström Nyhamnsläge 2017 Caroline Ranby Brisvägen 6 263 75 Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com www.ranbytextkulturmiljo.se

Innehåll Medverkande...7 Objekt och administrativa uppgifter...7 Bakgrund och syfte...7 Juridiska förutsättningar...8 Metod...8 Byggnadshistorik...8 Äldre fotografier och vad de berättar om möllan...9 Tidigare åtgärder och förutsättningar...11 Utförda åtgärder 2017...13 Iakttagelser under arbetet...19 Avvikelser från handlingarna/ursprungliga beslut...19 Kulturhistorisk bedömning...20 Källor och litteratur...21 Arkiv...21 Muntliga uppgifter...21 Litteratur...21

Kulla Gunnarstorps mölla är belägen i nordvästra Skåne i Helsingborgs kommun. Möllan har tillhört godset Kulla Gunnarstorp och ligger strax söder om slottet. Kartan nedan från Lantmäteriet.

Medverkande Antikvarisk medverkan vid renovering av byggnadsminnet Kulla Gunnarstorps mölla, Kulla Gunnarstorp 1:21, Helsingborgs kommun, Skåne län har utförts av: Brisvägen 6 263 75 Nyhamnsläge 073-0641746 caroline.ranby@telia.com www.ranbykulturmiljo.se gm Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag Objekt och administrativa uppgifter Objekt Kulla Gunnarstorps mölla Fastighetsbeteckning Kulla Gunnarstorp 1:21 Socken Allerum Kommun Helsingborg Länsstyrelsens beslut Dnr 432-5453-2017 (tillstånd) Dnr 434-26699-2016 (bidrag) Beställare Kullens hembygdsförening, Kommittén för Kulla Gunnarstorps mölla Entreprenör Vasstak, Magnus Börjesson Leif Olssons Måleri AB Kommittén har bidragit med eget arbete Antikvarisk medverkande Byggnadstid 2017-05-09 2017-08-24 Slutbesiktning 2017-08-24 Bakgrund och syfte Kulla Gunnarstorps mölla var i behov av visst underhåll samt byte av ett antal förbrukade spån på bölet. Eftersom möllan utgör byggnadsminne och eftersom byggnadsvårdsbidrag erhållits från Länsstyrelsen, ställde nämnda myndighet krav på antikvarisk medverkan under renoveringsarbetets gång. Kommittén för Kulla Gunnarstorps mölla inom Kullens hembygdsförening uppdrog därför åt att utföra denna antikvariska medverkan. 7

Juridiska förutsättningar Kulla Gunnarstorps mölla ligger inom riksintresse för både kulturmiljövård och naturvård. Möllan byggnadsminnesförklarades 1992. I enlighet med skyddsföreskrifterna får möllan inte byggas om eller förändras exteriört. Nuvarande material eller färg får inte bytas ut. Ingrepp i kvarnbyggnadens konstruktion får inte göras och maskineriet skall bevaras. Metod Den antikvariska medverkan har omfattat deltagande i möten med Kommittén för Kulla Gunnarstorps mölla, anvisningar till entreprenör samt slutbesiktning. Medverkande antikvarie har även stått för dokumentation före, under och efter utfört arbete. Byggnadshistorik Det finns uppgifter som anger att Kulla Gunnarstorps mölla skall ha uppförts med början 1792 och varit klar att börja mala 1798. Andra uppgifter daterar byggnationen av möllan till 1802 05 med skattläggning 1809. Eftersom det samtidigt anges att möllebyggaren hette Georg Soffel bör byggnationen ha skett vid det senare tillfället. Etnologen Sven B. Ek har nämligen kunnat visa att Soffel var född 1780. Han var således ett 12-årigt barn 1792 och lär inte ha byggt någon mölla vid den åldern. De påstådda byggnationsåren 1792 98 tycks ha tillkommit genom muntliga uppgifter. Vid den renovering av möllan som gjordes 1916 fann man en mjölbinge med årtalet 1798. Bingen, som är förkommen, kan naturligtvis vara återanvänd från en äldre kvarn och behöver inte indikera ett byggnadsår. Den nuvarande möllan ersatte nämligen en äldre, Gryntemölla, med anor från 1500-talet. Gryntemölla var en vattenkvarn som börjat fungera dåligt på grund av vattenbrist. Initiativtagare till byggandet av den nuvarande möllan var innehavaren av Kulla Gunnarstorps gods, Amelie Sparre. Hon blev änka 1894, vilket också utgör en indikation på att årtalen 1802 05 är korrekt byggnadsår. Hade hennes man levt hade det varit han och inte Amelie som varit upptagen som den som lät bygga möllan. I protokollet från skattläggningen 1809 omtalas att möllan blev helt färdigställd första detta år. Den hade då två par större stenar samt två par mindre. De mindre användes till grynmalning samt till gårdens, det vill säga Kulla Gunnarstorps, enskilda behov. Möllan utgjorde godsets skattlagda tullkvarn. Fler uppgifter om möllebygget kan således finnas i godsräkenskaperna. 8

Möllebyggaren Georg Soffel sägs i olika källor vara av olika härkomst. Ibland sägs det att han var holländare, ibland tysk och ibland en dansk som lärt sig yrket i Holland. Ytterligare andra uppgifter säger att han lärde yrket av sin familj som bestod av möllebyggare. Sven B. Ek har emellertid funnit att Soffel kom från Tyskland. Under en period på 1800-talet var Soffel nämligen skriven i Kopparmöllan i Helsingborg och finns upptagen i husförhörslängden från 1818 19. Där anges att han var länsbyggmästare och född i Tyskland 1780. Efter färdigställandet av Kulla Gunnarstorps mölla skall Soffel ha stannat på orten några år som möllare. Han gifte sig enligt Allerums församlings vigselbok 1810 med en flicka som var jungfru på Kulla Gunnarstorp. Soffel står då omnämnd som byggmästare. Kulla Gunnarstorps mölla är av typen holländare och avslutas upptill med en så kallad båthätta. Båthättan är en äldre konstruktion som efterhand ofta ersattes av en hätta med formen av en lökkupol. Möllan är Kullabygdens äldsta och en av de största med fem våningar. Den har två par stenar bevarade, sädeskross samt skalkvarn. Intill möllan finns ett möllehus. Bevarade uppgifter berättar att möllan renoverades 1916 av möllebyggare Nils Tellström. En ny kvarnaxel sattes då in, vingar, häckverk och omgång byttes. Även fönstren i bölet ändrades och man satte in lodräta fönster som fick en åt sidorna sluttande överdel. Möllan var i bruk fram till 1950 då den lades ner. Den skänktes till Kullens Hembygdsförening 1956 (1962 enligt andra uppgifter). Äldre fotografier och vad de berättar om möllan Ett antal äldre fotografier av möllan har bevarats. Det äldsta, från 1890, visar möllan med bölets ursprungliga fönstertyp. Både bölets fönster, fönstren i grunden samt dörrar och portar var då målade i en mörk färgnyans. Ett fotografi som också är taget före fönsterbytet 1916 visar snickerierna med något ljusare färg, dock inte vit. På fotografier tagna på 1920 40-talen, det vill säga efter fönsterbytet 1916, är fönsterbågarna i bölet relativt mörka med en ljus, kanske vit, omfattning. Dörrarna är målade i ännu ljusare färgnyans än före fönsterbytet 1916 medan bölets listverk är målat i samma nyans som omkringliggande spåntäckning. På ett fotografi taget tidigast på 1930-talet kan även konstateras att möllans hätta och nedre parti då var pappklädda. Resterande del av möllan var spånklädd. På de äldre bilderna tagna före 1916 är hela möllan spånklädd. Konstateras kan att de vita snickerier som idag finns på möllan, inklusive bölets listverk, är ett ganska sentida påfund. Inte heller efter hembygdsföreningens första renovering av möllan 1962 64 var snickerierna vitmålade. Listverket var fortfarande tjärat. Den brunröda färgen som idag finns på grundens fönster kan vara ungefär samma nyans som fanns på möllan under sent 1800-tal. Under en period från 1916 och framåt var dessa fönster målade i ljusare nyanser. 9

Möllan på ett fotografi från 1890. De gamla fönstren finns kvar i bölet. Fönster, dörrar och portar är målade i en mörk färgnyans. Foto i möllekommitténs ägo. Möllan på 1920-talet efter 1916 års renovering då bland annat nya fönster sattes in. Foto i Helsingborgs museers samlingar. Fotografi taget tidigast på 1930-talet. Hättan och bölets nedre parti är pappklädda. Bölets fönsterbågar har en mörk färgnyans med ljusa, troligen vita omfattningar. Äldre vykort, okänd fotograf. 10

Kulla Gunnarstorps mölla var i behov av underhållstjärning. Bölet var delvis grönt av algpåväxt. Tidigare åtgärder och förutsättningar Sedan Kullens hembygdsförening tog över möllan har den renoverats kontinuerligt. De första åtgärderna gjordes 1962 64. Nya vingar, ny axel och ny spånklädsel tillkom då. I början av 1980-talet bröts möllans vingar i samband med en storm. Nya vingar kom på plats 1989 90 (annan uppgift säger att nya vingar sattes upp 1995) och man ersatte även det gamla häckverket. Spelet och stjärnhjulet reparerades. En helt ny omgång skall också ha tillkommit. År 2002 var det dags för underhållsarbeten. De åtgärder man hade tänkt utföra var utvändig rengöring med fasad- och mögeltvätt, tjärning av virket med båtsmörja (1/3 dalbränd trätjära, 1/3 terpentin, 1/3 rå linolja) genom sprutning, målning av vitmålade detaljer med linoljefärg, putslagning av sockeln samt vitkalkning. Länsstyrelsen gav inte tillstånd till fasad- och mögeltvätt samt sprutning av tjäran utan krävde in kompletterande handlingar. Efter komplettering och ändring beslutades att tvätt skulle ske med såpa och spånen tjärstrykas på traditionellt sätt. Länsstyrelsen krävde även målning med linoljefärg av god kvalitet. Tanken från föreningens sida var att använda en färg kallad Lasol linoljefärg, vilken enligt fabrikanten skulle tunnas med 30 % lacknafta eller linolja vid första strykningen. År 2008 fick möllan åter nya vingar. 11

De sågade spånen var urlakade och i behov av tjärstrykning, särskilt mot söder och väster. Fönstren i bölet var i behov av ommålning. Färgen fl agnade och kittet hade lossnat på några ställen. I den putsade grunden förekom ett mindre antal sprickor. 12

Ett antal spån mot söder och sydväst var förbrukade och komplettering behövdes med nya spån. Utförda åtgärder 2017 Omkring 3000 spån (cirka 35 kvadratmeter) har bytts på möllan mot söder och sydväst. Spånen är relativt tunna, sågade. De är av gran och kommer från norra delen av Småland. Efter leverans har kommittén förberett spånen för uppsättning. De har sågat till dem i rätt storlek och gett dem samma runda form som de befintliga spånen. Därefter har de doppat spånen i båtsmörja, en blandning av 1 del trätjära, 1 del linolja och 1 del balsamterpentin. Spånen har därefter spikats på plats av entreprenören. Varmförzinkad spik har använts och spånen ligger i tre lager. Hela bölet har rengjorts från alger med Grön Fri (benzalkoniumklorid) och därefter tjärstrukits. Man har använt dalbränd trätjära som värmts till minst 60 grader. Tjärstrykningen har gjorts med pensel. Portarna i grunden ströks med tjära på samma sätt som bölet. Samtliga vitmålade trädetaljer såsom fönster, taklister och dörrar har målats. Fönstren var i relativt dåligt skick, varför man beslutade att även omkittning borde göras. Lös färg och löst kitt avlägsnades, varefter kittfals och kvistar shellackerades. Fönstren kittades om och målades med Ottossons vita linoljefärg 13

titan-zink. Fönstren i grunden, som är av äldre typ än de i bölet, renoverades på samma sätt och målades med brunröd linoljefärg av Ottossons tillverkning specialkulör 8010 Y70R. Avtäckningsplåtarna vid fönster och lister har skrapats rena från rost och målats om. Täckplåtarna över bölets fönsterkupor har liksom tidigare målats svarta. Övriga plåtarbeten är vitmålade. Den putsade grunden har setts över, putslagats och målats. Den befintliga putsen och färgen hade inslag av cement. Vid tidigare renoveringar har man därför inte lyckats få kalkfärg att fästa på putsen utan använt KC-färg. Vid nuvarande renovering gjordes putslagningarna med KC-bruk, grundningsbruk och C-bruk från Finja Betong. Avfärgningen gjordes med Hydraulit från AB Målarkalk. Spånen sågades till rätt längder och fick sin rundade form av medlemmarna i Kommittén för Kulla Gunnarstorps mölla. Därefter doppades spånen i båtsmörja (roslagsmahogny). Till vänster ligger spånen upplagda i möllans port i väntan på uppsättning. Motstående sida: Spikning av spånen. På nedre delen av bölet fanns rester av tjärpapp kvar - den papptäckning som man kan se på fotografier från 1920 50-tal. Spånen spikades i tre lager med ett halvt spåns förskjutning på samma sätt som de gamla spånen. Översta bilden visar även ett av fönstren under pågående renovering. 14

Spånen stryks med dalbränd trätjära. Möllan före och efter åtgärd. 16

Dörr och fönster i bölet efter renovering. Nya spån till vänster och gamla till höger. 17

Den spånklädda porten före och efter tjärstrykning. Porten tycks vid något tillfälle strukits med stenkolstjära. 18

Iakttagelser under arbetet Möllans ena par portar är klädda med tjocka ekspån. Denna typ av spån har enligt uppgift från hembygdsföreningen i äldre tid suttit på hela möllan. När hembygdsföreningen tog över var möllan klädd med tunnare spån av något varierande slag samt även papp på vissa delar. Tjäran hade svårt att tränga in i portarnas spån, eftersom spånen har tjocka, äldre tjärlager. Troligen har stenkolstjära använts vid något tillfälle, eftersom ytan är hård. Detsamma gäller den andra porten som är brädklädd. Avvikelser från handlingarna/ursprungliga beslut Egentliga handlingar fanns inte utöver uppgifter i offerter. Medverkande antikvarie har bistått med målningsanvisningar. Förutom bölet sprutades även hättan, vingarna och grunden med Grön Fri. Fönstren var i något sämre skick än väntat varför de, förutom ommålning, även kittades om. Förutom bölet tjärströks även hättan och vingarna, eftersom man hade lift på plats. Istället för kalkbruk och kalkfärg användes KC-bruk och KCfärg till grunden, eftersom den tidigare reparerats med dessa material och kalkfärgen inte fick fäste. Den putsade grunden efter lagning och ommålning. 19

Kulturhistorisk bedömning Bölet har algsanerats med Grön Fri, vilket kan vara motiverat med tanke på möllans läge invid uppväxande skog. Det får eventuellt ses som en engångsåtgärd, om det inte visar sig att alg- och mögelpåväxten blir extremt besvärande i framtiden. Sprutning med Grön Fri på hättan, vingarna och grunden meddelades medverkande antikvarie först när åtgärden var utförd, liksom tjärning av dessa delar. Valt bruk till grunden, Finja Betongs C-bruk, kommunicerades inte heller med antikvarie. Avfärgning med Hydraulit bestämdes i Grundens fönster före och efter renovering. överenskommelse mellan beställare, antikvarie och entreprenör. Avvikelserna från handlingarna/ursprungliga beslut får sägas vara väl motiverade. Byte av spån, tjärstrykning och ommålning av snickerier med linoljefärg har skett med noggrannhet och med respekt för möllans kulturhistoriska värden. Putsningen av grunden har skett med material som motiverats av de material och metoder som använts vid äldre renoveringar. Vid en framtida renovering av grunden kan det vara motiverat att knacka ner befintlig puts helt för att få bort den cementhaltiga putsen och därefter göra en omputsning med kalkbruk och avfärgning med kalkfärg. Generellt sett visar renoveringen av Kulla Gunnarstorps mölla på vikten av att detaljerade handlingar, liknande de som krävs när kyrkor renoveras, ligger till grund för renoveringar och underhållsåtgärder av byggnadsminnen. Dessa handlingar bör utförligt redovisa de material och metoder som skall användas vid renoveringen och förslagsvis ligga till grund för tillståndsprövningen. När entreprenörer som i första hand inte sysslar med byggnadsvård anlitas till bygg- 20

nadsminnen, är det naturligt att de rekommenderar material och metoder som används till moderna hus. I föreliggande fall har entreprenörerna uppvisat lyhördhet i kommunikationen med medverkande antikvarie, men det hade varit enklare för alla parter om en noggrann handling legat till grund för renoveringen. Källor och litteratur Arkiv Helsingborgs museer Fotografier Landsarkivet, Lund Allerums kyrkoarkiv Regionmuseets arkiv, Lund Handlingar rörande Kulla Gunnarstorps mölla Muntliga uppgifter Medlemmar av Kommittén för Kulla Gunnarstorps mölla inom Kullens hembygdsförening Litteratur Ek, Sven B. 1962. Sägen och sanning om skånska kvarnar. I: Kulturen 1962. Lund. Eriksson, Olof S. 1959. Möllorna i Kullen. I: Kullabygd 1959. Månsson, Birger 1965. Kulla Gunnarstorps kvarn en återblick i dess 160-åriga historia med anledning av restaureringen 1962 1964. I: Kullabygd 1965. Stave, Anders 1998. Kulla Gunnarstorps mölla. Ett 200-årsjubileum med återblick till tiden för uppförandet. I: Kullabygd 1998. Detalj som visar det parti av möllans böle där spånen bytts ut. 21

RANBY TEXT & KULTURMILJÖ