Motioner och motionssvar Stadgar

Motioner och motionssvar Stadgar Ung Vänsters :e Kongress - maj

1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 S1 - Ändring i drogstadgan Stadgarna kring alkohol är dåligt formulerande och försvårar i praktiken förbundets arbete. Det finns en allvarlig problematik gällande hur stadgeinlägget är skrivet, vilket skänker stor sannolikhet för språkförbistringar förbundets medlemmar sinsemellan, och i sin tur allvarligt problematiserar hur stadgar skall, och tolkas av klubbar och distrikt. Att tobak i dagsläget inte regleras av de nuvarande stadgarna gällande drogintag står inte heller uttryckt i skrift, vilket givetvis bör förändras. Därav den nya distinktionen i berusningssyfte, däri tobak nu icke längre ingår. Detta berör också en problemformulering som framlades av flera motionärer under rikstinget 01 vilken belyste problematiken i att förbjuda droger, vilket även går ut över mer allmänt accepterade droger såsom kaffe och tobak, vilka dock knappast kan betecknas vara berusningsinducerande. Vilket är ytterligare en tydlig fördel med distinktionen berusningsmedel. (Motionärerna är medveten om att de motioner som refereras inte rörde stadgarna) Nuvarande stadgar innebär även att narkotikaklassade läkemedel faller under kategorin droger och att intag av dessa under evenemang skulle substituera ett stadgebrott. Likt stadgekommittén skriver i sitt inlägg i Rak Vänster omöjliggör stadgarna i dagsläget all närvaro vid evenemang där alkohol kan serveras och detta kan, och medför givetvis, stora praktiska problem. Närmast tillgängligt finns exempelvis valvakor med moderpartiet och dylika evenemang vilka ofta hålls i lokaler där alkohol serveras, som i och med nuvarande stadgar blir omöjliga för Ung Vänster att närvara vid. Därav anser vi att följande justering av stadga moment 1 del bör göras. (Märk väl att mediciner och tobak nu inte innefattas av stadgan.) Vi yrkar Att moment 1 ändras till Under förbundets egna evenemang och möten, vilket betecknar evenemang som anordnas och direkt organiserats av Ung Vänster, är intag av alkohol och andra berusningsmedel i berusningssyfte förbjudet för alla medlemmar Daniel Jonasson, Gottfrid Nilsson, Ung Vänster Skövde, Gunnar Alweglim, Ung Vänster Jönköping Stadgekommitténs svar på motion S1: Motionärerna vill förändra Ung Vänsters alkohol- och drogstadga och skriva om den till vad de anser vara en tydligare och bättre stadga. Vi i Stadgekommittén håller inte med motionärerna om deras bild av stadgan. Vi håller med motionärerna om att det är en stadga som i vissa fall kan vara svår att tolka, men samtidigt ser vi att just den här stadgan behöver vara skriven på det sätt den är skriven. Motionärerna lyfter i sin motion upp tre argument för att förändra stadgan. Det första argumentet är att stadgan är dåligt formulerad. Vi i kommittén har under kongressperioden diskuterat just formuleringen av alkohol- och drogstadgan och har landat i att den nuvarande formuleringen är den formulering som bäst täcker in stadgans syfte. Definitionen av droger är att det är en substans med berusande verkan som kan vara beroendeframkallande. Vi anser att stadgan därmed gör skillnad på till exempel kaffe och narkotika. Motionärerna vill i sitt förslag till ny stadga förtydliga vilka arrangemang som berörs av stadgan. Vi vänder oss mot den typen av konkretisering av verksamhet eftersom det skulle kunna tolkas som att det i övriga tillfällen är okej att inta alkohol eller droger. Motionärernas skrivning skulle till exempel innebära att en 1

1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 medlem som representerar Ung Vänster i ett sammanhang där det serveras alkohol skulle kunna inta alkohol utan att bryta mot stadgarna. Med den nuvarande skrivningen är det tydligt att all verksamhet ska vara fri från alkohol och droger. Det andra argumentet och en stor del av motionärernas argumentation handlar om begreppet droger och syftet med att inta alkohol och droger. Vi förstår motionärernas intention med skrivningen men håller inte med. Att förtydliga att det handlar om berusningssyfte är problematiskt på många sätt. Alkohol ses ofta som en måltidsdryck och med motionärernas skrivning skulle det vara möjligt för medlemmar att dricka alkohol under arrangemang om de dricker alkohol som en måltidsdryck och inte som ett berusningsmedel. Den skrivningen vore oerhört problematisk och vore att bryta förbundets stolta historia som en nykter plattform för ungas organisering. Vårt förbund är unikt i synen på alkohol. Till skillnad från andra ungdomsförbund ser vi inte politiken som en arena för nöje och fest, för oss är politik kampen om ett värdigt liv. Det sista argumentet motionärerna lyfter fram är att stadgan omöjliggör närvaro vid evenemang där alkohol kan serveras. Här hänvisar motionärerna också till stadgekommitténs debattartikel i Rak Vänster och på RV-debatt. Vi upplever att det kan ha uppstått ett missförstånd här. Med vår debattartikel vill vi lyfta diskussionen om hur stadgan kan tolkas. Vi skriver inte att stadgan omöjliggör närvaro vid evenemang där det serveras alkohol utan lyfter snarare upp problematiken som kan uppstå vid till exempel möten med internationella samarbetsorganisationer. Vid arrangemang med Vänsterpartiet ska vi alltid vara tydliga med vår syn på alkohol och förklara bakgrunden. I den här typen av situationer har vi en viktig roll att förmedla vår syn på alkoholkonsumtion i organisationen till partiet och få dem att välja lokaler som inte serverar alkohol. Precis som Thåström sjöng det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal så är det Vänsterpartiet som är konstiga som inte har en stadga om alkohol och vi som är normala som har det. Vi har inte organiserat oss för att ha roligt, utan för att förändra världen. Vi vill rekommendera medlemmar och kongressombud att läsa vår debattartikel i Rak Vänster. Där lyfter vi också upp vår syn på rollen som en nykter, inkluderande organisation och det historiska perspektivet på alkoholstadgan. Stadgekommittén föreslår kongressen Att avslå motion S1 Förbundsstyrelsens kommentar till motion S1: Vi håller med stadgekommittén. Av princip bör inte stadgar ändras om de inte skapar problem, och vi ser inga problem med hur denna stadga tolkas och tillämpas. Tvärtom menar vi att den fungerar mycket bra. Vi vill också understryka det som stadgekommittén pekar på om motionen bifalls kommer det att vara möjligt att inta alkohol på arrangemang som inte är egna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att bifalla stadgekommitténs svar S - Mer tid att motionera till DÅKen I nuvarande stadgar är det angivet att motioner till distriktsårskonferensen ska vara distriktsstyrelsen tillhanda senast tre veckor innan DÅKen. Särskilt om man vill lägga DÅKen tidigt, som i början av februari, kan detta leda till att det blir svårt att styra upp

1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 motionskrivarträffar mm i klubbarna, då de flesta klubbar har uppehåll för jul och veckokurs. Jag anser att om distriktsstyrelsen känner att de kan behandla motionerna snabbare än på två veckor bör denna möjligheten finnas. Jag yrkar Att på sidan rad byta ut tre veckor mot två veckor. Adam Lundqvist, Ung Vänster Mölndal Stadgekommitténs svar på motion S: Till att börja med vill stadgekommittén förtydliga att tidsangivelsen, att Motioner ska vara distriktsstyrelsen tillhanda senast tre veckor före konferensen (, moment ) inte, som man skulle kunna tro, innebär att man får sätta ett tidigare motionsstopp om man vill, utan motionsstoppet ska alltid vara tre veckor innan DÅKen, varken mer eller mindre. Att ändra från tre veckor till två veckor skulle alltså innebära att samtliga distriktsstyrelser bara skulle få i praktiken max en vecka på sig, och knappt ens det, att besvara inkomna motioner. Det menar stadgekommittén skulle vara helt orealistiskt för många distrikt. Stadgekommittén föreslår kongressen Att avslå motion S S - Verkställande utskottet och arbetsutskottens roll i förbundet I de stadgar som handlar om förbundets verkställande utskott samt distriktens arbetsutskott finns det enligt oss några oklarheter som vi menar bör ändras. När det gäller momentet under som berör det verkställande utskottet finns det, förutom det, även skrivningar som handlar om hur förbundsstyrelsen kallar till möte och hur ofta förbundsstyrelsen ska sammanträda. Vi menar att det här handlar om olika saker och att det därför bör vara i separata moment. I moment i som behandlar distrikten arbetsutskott finns samma problem och av samma anledning anser vi att även det momentet bör delas upp i två. Förutom uppdelning av momenten menar vi att det även råder en oklarhet vad som menas med att Förbundsstyrelsen fastställer verkställande utskottets och sekretariatets befogenheter samt Distriktsstyrelsen fastställer arbetsutskottets befogenheter.. Vi tolkar det som att det i teorin är möjligt att förlägga alla beslut på utskotten och att således flytta all makt från styrelserna till ett fåtal av dess ledamöter. Det här ser vi som problematiskt. Förbundsstyrelsens och distriktsstyrelsens ledamöter väljs på lika stort mandat av kongress respektive distriktsårskonferens, däremot kan inte kongressen/distriktsårskonferensen styra över vilka som sitter i de olika utskotten. Styrelserna väljs som en helhet och att det finns olika åsikter som sedan tillsammans resulterar i det bästa beslutet är en process som är viktigt för demokratin i förbundet. Att stora och viktiga politiska beslut kan fattas av ett fåtal av styrelsernas ledamöter innebär att organisationen blir mer centralistisk än demokratiskt. Styrelsernas möten ska vara ett forum för levande diskussion snarare än en formalitet för att befästa i förväg bestämda beslut från utskotten. Av dessa anledningar vill vi, förutom att dela upp momenten i två, föra in en mening om att det verkställande utskottet, sekretariatet och arbetsutskotten är underställda respektive styrelse för

1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 ett förtydligande att de inte är eller bör agera som styrelsernas egna ledningar. Vi yrkar Att på sidan i stadgarna under stryka moment Att på sidan i stadgarna under föra in följande: Moment : Distriktsstyrelsen kan inom sig utse ett arbetsutskott. Arbetsutskottet får dock ej bestå av fler än hälften av antalet ledamöter i distriktsstyrelsen och måste vara udda till antalet. Distriktsstyrelsen fastställer arbetsutskottets befogenheter. Arbetsutskottet är underställt distriktsstyrelsen. Att på sidan i stadgarna under föra in följande: Moment : Distriktsstyrelsen måste sammanträda med minst ett protokollfört möte varannan månad Att numreringen för övriga moment under justeras i enlighet med de nya momenten. Att på sidan i stadgarna under stryka moment Att på sidan i stadgarna under föra in följande: Moment : Förbundsstyrelsen väljer inom sig ett verkställande utskott som består av högst sju ledamöter som måste vara udda till antalet, dock ej fler än hälften av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen. Inom verkställande utskottet kan ett sekretariat om högst hälften av verkställande utskottets ledamöter utses. Förbundsstyrelsen fastställer verkställande utskottet och sekretariatets befogenheter. Det verkställande utskottet och sekretariatet är underställda förbundsstyrelsen. Att på sidan i stadgarna under föra in följande: Moment : Förbundsstyrelsen sammanträder minst gånger per år. Tid och plats för sammanträde fastställs av verkställande utskottet. Extra sammanträde sammankallas om en tredjedel av förbundsstyrelsens ordinarie ledamöter så begär. Att numreringen för övriga moment under justeras i enlighet med de nya momenten. Alexander Moser Uppström, Ellinor Skoglund, Hanna Franzén, Peter Hang, Ung Vänster Lund Stadgekommitténs svar på motion S: Stadgekommittén menar att det per automatik är så att verkställande utskottet (VU) och arbetsutskottet (AU) är underställda respektive styrelse, just eftersom det är styrelsen som blir vald och ska besluta om befogenheterna. VU och AU kan inte stadgemässigt besluta över sin styrelses vilja. Det är därför för oss oklart vad de skrivningar som motionärerna vill lägga till kommer innebära för förändring i praktiken. Motionärerna skriver i sin brödtext att de vill förtydliga att utskotten inte är eller bör agera som styrelsernas egna ledningar, oavsett vad man tycker om den sakfrågan, menar vi att den föreslagna skrivningen inte reglerar det. I teorin hade till exempel en styrelse kunnat besluta att VU och AU faktiskt ska vara ledning inom styrelsen, och VU och AU är då fortfarande underställd styrelsen eftersom det är styrelsen som sätter befogenheterna och är de som är ansvariga inför årskonferens eller kongress. Med denna bakgrund tycker stadgekommittén att skrivningarna inte tillför stadgarna något, utan snarare gör de längre och därigenom otydligare. Motionens andra del handlar om att dela upp moment samt moment eftersom motionärerna menar att momenten berör olika saker. Stadgekommittén kan här till viss del hålla med motionärerna, att momenten vid första anblicken ser lite röriga ut. Därför har vi också föreslagit en ändring av moment, där läsningen blir mer lättläst. Detta för att vi samtidigt menar att momenten i sig inte är otydliga och att hela momenten rör respektive styrelses arbetsformer. Dagens moment gör det lätt att följa vad styrelserna ska och kan göra. Att dela upp momenten fyller därför ingen större funktion.

1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 Stadgekommittén föreslår kongressen: Att avslå motion S S - Fler grundmandat till riksting och kongress Från första början var detta förslag till stadgeändring endast tänkt att behandla fördelningen av mandat till riksting, men efter granskning av dokumentet beslutade motionsskrivarna sig för att utvidga förslaget till att även gälla kongressmandaten. Beslutet om utvidgning togs med snarlika intentioner som redan motiverade skrivandet av den ursprungliga motionen, men givetvis kommer argumentation och fakta i detta förslag till stadgeändring behandla de båda beslutsfattande organen som skilda instanser och ta hänsyn till de olika förutsättningar som gäller för dessa. Denna sorts åtgärder har tidigare mött motstånd när de lyfts, ett exempel varande den motion om utökande av grundmandaten till riksting. Förhoppningsvis skall dock denna motion tydligt framföra att detta både är en nödvändig förändring, men också en som positivt kan inverka förbundets praktik. Kanske det mest uppenbara motivet för att öka antalet grundmandat på rikstinget är givetvis det senaste rikstingets minst sagt underväldigande deltagarantal. Bland de mest extrema exemplen kan Stockholm återfinnas, som med sin närvaro av ombud, fyllde blott % av sina tilldelade mandat. Samma tendens till lågt antal närvarande ombud gick att återfinna hos flera andra större distrikt. Logiskt vore därför att ställa oss frågan varför mindre distrikt skall nekas ombudsplatser som de större distrikten ändå inte kan fylla? Öde riksting framstår i vilket fall för motionsskrivarna som ett betydligt större hot mot interndemokratin än att mindre distrikt skulle få större inflytande över beslutsfattandet inom förbundet. Detta leder oss vackert in på nästa orsak till denna motions författande. Ett vanligt förekommande argument mot denna sorts åtgärder är att de är odemokratiska i sin natur, att en ytterligare ickeproportionerlig fördelning av mandat skulle vara ett hot mot interndemokratin. Mot detta skulle dock motionsskrivarna vilja opponera sig. Denna sorts problemformulering tar helt enkelt inte hänsyn till de minst sagt skeva maktförhållanden mellan olika delar av landet, och den är således att betraktas som reduktionistisk i sin natur. Landsbygden håller just nu på att aktivt avfolkas, detta som en direkt konsekvens av den enorma urbanisering som skett, och fortsätter att ske i vårt kontemporära samhälle. Offentlig verksamhet försvinner obönhörligt fort, civilsamhället avvecklas i rasande takt och att detta är en miljö som föder motsättningar och folkliga reaktioner borde knappast förvåna någon med en materialistisk samhällsåskådning. De reaktionära rörelserna växer och fascistiska grupper blir ett allt större hot mot många landsbygdsbors vardag, och fångar samtidigt upp många av de arbetarklassungdomar som vänstern misslyckats med att nå. För att sammanfatta det hela kort, är landsbygden nära ett ekonomiskt, socialt och politiskt sammanbrott. Vi kan utifrån detta resonemang dra slutsatsen att landsbygden otvivelaktigligen förfördelas, och den enda rimliga reaktionen från Ung Vänster borde därför vara att göra något konkret åt detta problem, att föra över reell makt från storstaden, till landsbygden. Tiden har kommit för en drastisk förändring av hur mandat till riksting och kongress fördelas mellan förbundets olika distrikt. Vi yrkar Att i Ung Vänsters stadgar, kongress, moment. Ersätta formuleringen dock har alla distrikt två grundmandat. Med dock har alla distrikt tre grundmandat. Att i Ung Vänsters stadgar, Riksting, moment. Ersätta formuleringen dock har varje

1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 distrikt ett grundmandat. Med dock har varje distrikt två grundmandat. Daniel Jonasson, Gottfrid Nilsson, Ung Vänster Skövde, Jakob Jarnhed, Ung Vänster Norrort Stadgekommitténs svar på motion S: Motionärerna vill öka distriktens grundmandat till riksting och kongress för att, så som vi har förstått det, omfördela makt från storstad till landsbygd. Stadgekommittén ställer sig frågande till hur Ung Vänsters fördelning av grundmandat kommer att påverka den pågående urbaniseringen. På kongressen i Karlstad 01 justerade vi antalet ombud för både riksting och kongress för att öka flexibiliteten. Stadgekommittén såg då ett problem i att ombudsplatserna till riksting och kongresser ibland inte fylldes, och kongressen biföll vårt förslag som sänkte hur många minst antal ombud respektive möte kunde ha. Detta för att förbundsstyrelsen vid behov skulle kunna besluta om färre antalet ombud, så att fler ombudsplatser procentuellt fylldes och representationen därigenom inte blev lika skev. Under förra kongressen fanns det också en motion om att justera upp grundmandaten som kongressen valde att avslå. Motionärerna antyder i sin motion att fler grundmandat till distrikten skulle öka demokratin. Här håller stadgekommittén inte med. Med motionärernas föreslagna ökning av grundmandaten skulle ungefär hälften av alla ombud vara valda på grundmandat vid de riksting och kongresser med lägst antal ombud. Anledningen till att vi har grundmandat är att alla distrikt ska vara representerade på riksting och kongresser. Men förbundet är olika stort i olika delar av landet och det bör avspeglas i ombudsfördelningen. Stora distrikt har fler medlemmar och bör därför ha fler ombud. Väl på plats på riksting och kongress har alla ombud lika mycket makt. Alla som är ombud har samma möjligheter att lyfta motioner, yrka och rösta. Att förändra antalet ombud på det sätt som motionärerna förespråkar skulle förändra förbundets interndemokrati på ett sätt som vi tror skulle vara skadligt för vår organisation. Motionärerna resonerar i sin motion om urbaniseringen och avfolkningen av landsbygden. Man lyfter problematiken med försvinnande offentlig verksamhet, avvecklat civilsamhälle och ökad fascism och vill flytta makt från storstaden till landsbygden. Stadgekommittén har precis som motionärerna studerat historiematerialism och marxism men ser inte riktigt motionärernas koppling mellan Ung Vänsters ombudsfördelning på riksting och kongresser med den rådande urbaniseringen. Debatten om hur vi ser på relationen mellan stad och landsbygd är intressant, men hör inte hemma i förbundets stadgar utan snarare i en verksamhetsplan eller i ett politiskt program. Stadgekommittén har svårt att förstå hur en ökning av grundmandaten skulle minska avfolkningen av landsbygden. Sammanfattningsvis ser vi ingen poäng med att göra de föreslagna förändringar i ombudsfördelningen. Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på stadgarna, och eventuella tillfälliga problem med att vissa distrikt inte fyller upp sina ombudsplatser löses inte med en stadgeändring utan med andra åtgärder. Stadgekommittén föreslår kongressen Att avslå motion S Förbundsstyrelsens kommentar på motion S: Vi håller med stadgekommittén om att motionen bör avslås. Utöver de goda argument som framförs i stadgekommitténs svar har vi ett par invändningar att tillföra.

1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 Bristande mobilisering till centrala arrangemang ett problem som kan och måste arbetas bort. Förbundsstyrelsen förstår inte varför det ska betraktas som ett normalläge att anpassa stadgarna efter. Motionens förslag innebär att vi sänker ambitionen och accepterar att några av de större distrikten misslyckats med att fylla sina platser. Förbundsstyrelsen har högre förväntningar på dessa distrikt än vad motionärerna har. I och med det vänder vi oss också emot att förändra stadgarna utifrån en situation som troligtvis är tillfällig. Olika distrikt varierar i styrka från kongressperiod till kongressperiod och det finns inget som säger att just detta läge kommer att vara. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att bifalla stadgekommitténs svar S - Ändra stadgarna kring Rak Vänster och Röd Press Enligt våra stadgar har förbundet två tidningar, den interna tidningen Rak Vänster och den utåtriktade Röd Press. Så har det också fungerat fram till den nuvarande kongressperioden, då Rak Vänster och Röd Press slogs ihop. Vi håller med förbundsstyrelsen som tog beslutet, men menar att det ändå tydligt bryter mot innebörden i stadgarna, och att beslutet borde ha tagits på en kongress. Vi anser att det hade varit extremt problematiskt om förbundet även under kommande kongressperiod hade brutit mot stadgarna på detta sättet. Vi yrkar Att på sidan rad 1 stryka moment 1. Att på sidan rad 1 byta ut Rak Vänster mot Röd Press. Adam Lundqvist, Patrik Pulkkinen, Ung Vänster Mölndal, Tina Forslund, Ung Vänster Norra Göteborg Stadgekommitténs svar på motion S: Stadgekommittén förstår motionärernas intention med motionen. Vi delar även deras bild av att det är problematiskt hur stadgarna är skrivna idag med tanke på förbundsstyrelsens beslut om tidningarna. Vi tycker dock inte att förändringen av stadgan är så enkel som att göra de förändringar som motionärerna vill. I moment 1 som motionärerna vill stryka finns en viktig skrivning om att det är förbundsstyrelsen som utser ansvarig utgivare för tidningen Röd Press, vilket behövs om man ger ut en periodisk tidskrift. Därför vill stadgekommittén inte stryka de skrivningarna. I moment 1 beskrivs i dagsläget vår utåtriktade tidning som Röd Press och i moment, Rak Vänster som vår interna debatt- och informationsorgan. Det är i denna uppdelning som för stadgekommittén gör det svårt att veta hur eventuella nya moment ska formuleras för att stämma överens med hur det ser ut i praktiken idag. Så som stadgekommittén har förstått förbundsstyrelsen resonemang kring tidningarna så är Röd Press fortsatt till viss del en utåtriktat tidning, vilket alltså borde framgå av stadgarna. Rak Vänster finns dels som debattsidor på nätet och debatt finns även som en del i tidningen Röd Press. Rak Vänster har också funnits som en institution i förbundet många år och man kan diskutera hur lättvindigt man vill ta bort all koppling att det är en tidning vi har, från stadgarna. För att ta med ytterligare en parameter i hur stadgarna bör utformas har förbundsstyrelsen benämnt nya Röd Press som en medlemstidning.

1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 Stadgekommittén står därför ganska rådvill i hur stadgarna borde utformas. Under det gångna året har kommittén kritiserat förbundsstyrelsen beslut just gällande hanteringen av de två tidningarna. Kommittén har även i samband med det uppmanat förbundsstyrelsen att klargöra hur man ser på tidningarna och sitt beslut kontra stadgarna, samt även hoppats att de skulle ta initativ till diskussion om hur stadgarna kunde ändras därefter. Detta har inte skett i någon större omfattning och stadgekommittén hamnar därför i slutsatsen att vi inte vill eller kan föreslå förändring i stadgarna utifrån den kunskap vi har idag. Vi hoppas därför också att förbundsstyrelsen presenterar sin bild av hur stadgan kring Röd Press och Rak Vänster bör utformas framöver. Sammanfattningsvis, vi tycker inte motionens förslag är heltäckande utifrån denna nya situation med tidningarna och att viktiga poänger försvinner med motionärernas förslag. Stadgekommittén föreslår kongressen: Att avslå motion S Förbundsstyrelsens kommentar till motion S: Motionären och stadgekommittén menar att det är oklart om nuvarande stadgar motsvarar den nya utformningen av Röd Press och Rak Vänster, men stadgekommittén landar i att motionens ändring inte heller gör det. Förbundsstyrelsen håller med om att motionen bör avslås men håller inte med om att det råder oklarhet kring tidningarna i förhållande till stadgarna. Röd Press fortsätter vara förbundets utåtriktade organ och Rak Vänster fortsätter vara internt debatt- och informationsorgan även med den nya utformningen. Vi har förståelse för att det kan finnas andra uppfattningar om hur vi bör hantera Röd Press och Rak Vänster, och ifrågasätter inte att det hade kunnat diskuteras och beslutas om i kongressammanhang, men vänder oss emot att stadgarna är rätt form. Det väsentliga med dessa stadgar är att förbundsstyrelsen bär ansvar för att ge medlemmarna möjlighet att få information och föra interndebatt via Rak Vänster, samt är skyldig att ge ut en utåtriktad tidning vid namn Röd Press. Ytterligare avvägningar menar vi hör hemma i verksamhetsplanen eller hos förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att bifalla stadgekommitténs svar S - Ge redaktionen rätt att förvägra stadgevidriga inlägg Alla medlemmar har rätt att bli publicerade i Rak Vänster och RVdebatt, med ett enda undantag, att det uppenbart bryter mot svensk lag. Jag anser att redaktionen även bör ha rätt att förvägra publicering av debattinlägg som uppenbart bryter mot Ung Vänsters stadgar. I praktiken skulle det väl handla om brott mot moment, dvs inlägg som uppenbart inte visar respekt för andra medlemmar. Jag yrkar Att på sidan rad 1 efter svensk lag lägga till eller förbundets stadgar. Adam Lundqvist, Ung Vänster Mölndal Stadgekommitténs svar på motion S:

1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 För att besvara den här motionen har stadgekommittén funderat över två saker, för det första vilka delar av stadgarna det överhuvudtaget är möjligt att bryta mot genom att låta publicera en text, och för det andra om det skulle leda till ett bra resultat att säga att texter som uppenbart bryter mot någon del i stadgarna ska kunna nekas publicering i Rak Vänster. För att försöka besvara den första frågan kan man börja med att konstatera att det finns ett visst tolkningsmässigt utrymme för att mena att texter som argumenterar om att stadgarna borde se ut på ett visst sätt, gör ett påstående i en stadgetolkningsfråga, eller argumenterar kring hur en faktisk händelse - till exempel ett beslut - ska tolkas, i vissa fall skulle kunna ses som att de indirekt bryter mot vissa bestämmelser i stadgarna. Stadgekommittén vill dock passa på att slå fast att en sådan tillämpning av den bestämmelse som motionen föreslår inte skulle kunna vara korrekt, för det första eftersom ett indirekt stadgebrott knappast kan vara uppenbart och för det andra för att det skulle skapa orimliga konsekvenser för interndebatten. Efter en analys av stadgarna menar stadgekommittén, precis som motionären själv är inne på, att den enda stadgebestämmelse som går att direkt bryta mot i text är mom, den så kallade kamratlighetsstadgan. Givet detta menar stadgekommittén att det skulle vara direkt olämpligt att, som motionen föreslår, formulera en regel som i praktiken bara hänvisar till en bestämd stadgebestämmelse som en generell regel, dels eftersom det skapar otydlighet och tillämpningsproblem, och dels eftersom det riskerar att få oförutsedda konsekvenser allteftersom stadgarna förändras och eventuellt nya bestämmelser blir aktuella i tillämpningen av den bestämmelse motionen föreslår. Den andra frågan stagekommittén ställer sig är hur den konkreta tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen skulle se ut. Redan begränsningen att inlägg kan vägras publicering om de uppenbart bryter mot svensk lag innebär att inlägg som uppenbart utgör förtal kan förvägras publicering. Det finns många fler lagbestämmelser som ett inlägg teoretiskt sett kan bryta mot men i den diskussion som nu är aktuell är det främst avgränsningen mot förtal som är av intresse. Stadgekommittén menar att man, något förenklat, kan tänka sig att ett givet inlägg någon vill ha publicerat i Rak Vänster kan placeras in på ett spektrum som kan delas in i tre delar. 1. Inlägget är ok, dels i förhållande till kamratlighetsstadgan och dels i förhållande till lag.. Inlägget strider uppenbart mot kamratlighetsstadgan men inte mot lag.. Inlägget utgör uppenbart förtal. I dagsläget innebär det faktum att ett inlägg befinner sig på steg i skalan (eller möjligen redan lägre) att den som skrivit inlägget kan bli föremål för uteslutning, inlägget som sådant kan dock inte förvägras publicering. Den bestämmelse som föreslås i motionen innebär alltså en lägre tröskel för att vägra publicering av ett inlägg i Rak Vänster. Givet, för det första, att det redan finns något som avskräcker från att skriva uppenbart okramratliga inlägg; uteslutning, för det andra, att den föreslagna bestämmelsen potentiellt skulle skapa stora tillämpningssvårigheter, och för det tredje, att det bör krävas mycket starka skäl att inskränka den interna debatten, menar stadgekommittén att motionen bör avslås. Stadgekommittén föreslår kongressen Att avslå motion S